Detta kapitel inleds med en sammanfattande diskussion kring hur Exim skulle kunna vidare-utveckla deras befintliga riskhanteringsstrategi. Därefter behandlas mer i detalj företagets möjligheter till att såväl långsiktigt som kortsiktigt hantera transaktionsexponeringen genom en diskussion kring dels de operationella tekniker som beskrivits i teorin och en vidare analys av resultaten från testerna.
5.1 Strategi
Exim har en strategi för hur de ska hantera sin valutarisk och jobbar i nuläget med att utveckla denna vilket är bra. Vi kan inte säga hur väl förankrad strategin är med företagets konkurrens-situation. Det är naturligt att Exim säkrar sina exponeringar då de föredrar säkerhet och re-kommenderas att inte spekulera om framtida växelkursutveckling. I nuläget är deras strategi att säkra 70 – 80 % av intäkterna på nio månader och jobba mot att ändra inköpsvaluta från USD till EUR vilket också får anses bra.
Då valutorna som Exim har sin exponering i är stabila och fluktuationerna i växelkurserna inte är stora är ett linjärt instrument som terminer ett bra val att säkra med.
Det är för oss svårt att uttala oss om en perfekt strategi med exakta rekommendationer om hur och hur stor del av exponeringen som ska säkras. Företagets behov och flöden förändras över tiden vilket måste tas i beaktande vid handel med derivat. Det vi kan säga med säkerhet är att det kontinuerligt ska eftersträvas att minska exponeringen på ett operationellt plan.
Vi har i empirin visat fyra olika förslag på säkringsstrategier och kommit fram till att förslag 4 var det mest kostnadseffektiva. Det förslaget genererade en intäkt på 7,7 MSEK efter säkring jämfört med om nettoexponeringen skulle ha varit osäkrad. Orsakerna till det är att vi valt att utnyttja den naturliga säkringen som föreligger mellan USD och GBP. Vidare har vi valt att hålla en del av exponeringen i USD osäkrad på grund av de höga kostnaderna för att säkra USD mot SEK eller EUR. Vi har föreslagit att USD exponeringen ska minskas på ett
opera-tionellt plan genom att inköp ska göras i EUR i stället för i USD och vi har därför ansett att en del av den osäkrade USD exponeringen i förslag 4 kan minskas operationellt.
5.2 Naturlig säkring genom kvittning och korrelationer
I dagsläget kvittar företaget försäljning mot inköp i samtliga handlingsvalutor och reducerar på så sätt transaktionsexponering. Även om reduceringen av transaktionsexponeringen i vissa av valutorna inte har så stor effekt på den totala transaktionsexponeringen är det ett billigt sätt att dra nytta av den naturliga säkringen som deras operationella verksamhet erbjuder. Strate-gin för med sig en kostnad för administration kring hantering av kvittningen men har de en gång fastställt rutiner för hanteringen kan de dra nytta av det i framtiden utan extra kostnad, vilket är att jämföra med transaktionskostnaderna som uppkommer vid ingående av varje ter-minskontrakt. Denna kvittning är någonting vi rekommenderar Exim att fortsätta med.
Som framgick i resultaten av testerna skulle Exim kunna säkra en stor del av sin transaktions-exponering i GBP och USD på naturlig väg genom att utnyttja korrelationen mellan valutorna.
I förslag 4 som var den strategi som visade sig mest lönsam visade vi att hela transaktionsris-ken eliminerades för GBP genom att hålla USD och GBP osäkrade. Genom kvittningen eli-minerades hela den ursprungliga exponeringen i GBP på 347 MSEK och av USD exponering-en kvarstod exponering-endast 241 MSEK jämfört med dexponering-en ursprungliga osäkrade exponeringexponering-en på 588 MSEK. Med tanke på detta anser vi att Exim bör kvitta USD mot GBP och mer aktivt arbeta mot att utnyttja den naturliga säkringen. I nuläget säkrar Exim 80 % av exponeringen i GBP och ingen del av exponeringen i USD. Detta bedömer vi vara olämpligt då intäkterna i GBP bör vara osäkrade för att kunna dra nytta av den naturliga säkringen. Genom att inte säkra GBP skulle en besparing göras i form av de premier som betalas vid köp av de flexibla termi-nerna.
5.3 Val av faktureringsvaluta
Då Exim är en liten aktör och dessutom har svenska kronor som redovisnings- och funktionell valuta är det besvärligt för dem att välja svenska kronor som försäljningsfaktureringsvaluta då det är högst osannolikt att deras handelspartner skulle vara villiga att samla på sig SEK. Dess-utom besitter de inte heller en sådan ställning på marknaden att de skulle kunna använda det som påtryckningsmedel då det skulle riskera fortsatt samarbete med den andra parten. Risken med att tillämpa strategin skulle vara att de förlorar marknadsandelar till konkurrenter.
Med tanke på deras relativt svaga ställning på marknaden är det mer troligt att de skulle kunna ändra inköpsvalutan än försäljningsvalutan. Genom att få till stånd en förändring av inköpsva-lutan skulle de på en naturlig väg kunna dra nytta av en ökad balans mellan inköp och försälj-ning i respektive valuta. Exempelvis skulle de, om deras affärspartner accepterar det, kunna ändra inköpsvalutan på en del av deras råvaruinköp från USD till EUR och på så sätt minska såväl den negativa USD exponeringen som den positiva EUR exponeringen. Det är något som även skulle främja de amerikanska leverantörerna i de fall de köper in i EUR från andra leve-rantörer eftersom de då har möjlighet att kvitta försäljning mot inköp i EUR.
I första hand bör inköpen som görs från producenter i USA försöka göras från producenter i Europa istället för att på den vägen skifta valutan som inköpen görs i och på så sätt både minska exponeringen i EUR och USD.
5.4 Leda/Fördröja betalning
För den del av transaktionsexponeringen som är osäkrad kan Exim tillämpa Leda/Fördröja strategin i den omfattning det är möjligt. De bör dock ha i åtanke att de med denna strategi till viss del spekulerar om framtida kursutveckling, något som Exims ledning inte ställer sig helt positiva till. En del kritiker hävdar även att denna typ av spekulation inte är förenligt med en god strategi för att säkra transaktionsexponeringen. Att förutspå om framtiden är ingen garanti för det faktiska framtida utslaget och det finns alltid en risk förknippad med att grunda sina beslut på spekulationer. Även nyttan av att spekulera får jämföras med kostnaden för den samma. I dagsläget finns det inte någon finansiell expert på ekonomiavdelningen och i så fall
bör kostnaden för att antingen utveckla den kompetensen internt eller att köpa in den tjänsten tas i beaktande.