T ESTRESULTAT OCH ANALYS AV FYRA SÄKRINGSSTRATEGIER

Vi har tagit fram fyra förslag på hur Exim skulle kunna säkra sin transaktionsexponering i de valutor de är exponerade mot med terminer givet de data vi har. Nedan presenteras förslagen samt för- och nackdelar med dem.

För att tydligt åskådliggöra effekten av och kostnaden för strategierna utgår vi i förslagen från att 100 % av exponeringen säkras (förutom för GBP, se förklaring nedan). För alla förslag gäller att säkringarna för året görs den 2 januari och löper ut kvartalsvis (med undantag för GBP). Den prognostiserade exponeringen för respektive kvartal säkras med termin som löper ut i slutet av det kvartalet. De futureskurser samt de genomsnittskurser som rådde under aktu-ell period och som vi använt oss av för att göra beräkningarna återfinns i bilaga 2 och 3.

Antaganden som görs i testen nedan är att futureskursen likställs med den kurs Exim skulle ha fått samma datum för ett forwardkontrakt med samma löptid. Vi tar således inte hänsyn till att futureskontrakten handlas i färdiga poster utan vi ser dem som individuellt utformade kontrakt som passar vår exponering. Vidare antagande som görs är att korrelation mellan USD och GBP föreligger. Vårt tidigare presenterade korrelationstest visade att ingen korrelation förelåg under 2006 men vi kommer i analyserna nedan utgå från att korrelation föreligger vilket är i linje med hur det på längre sikt ser ut.

Eftersom Exim har intäkter i EUR och GBP samt kostnader i USD leder en helt osäkrad net-toexponering 2006 till en intäkt för Exim på 621+347-588=380 MSEK.

40 Med värde menas intäkter minus kostnader.

4.6.1 Förslag 1, Hela värdet på alla exponeringar säkras mot SEK

Förslag 1 bygger på att alla tre valutorna säkras med futures till svenska kronor. Eftersom vi inte fått tillgång till futurespriser för GBP/SEK för de första sju månaderna 2006 kommer vi endast testa strategin för GBP/SEK under perioden augusti till december 2006.

Vid säkring av hela exponeringen i EUR till SEK tar exponeringen efter säkring värdet 628,7 MSEK. EUR exponeringen för 2006 var 621 MSEK och när hela exponeringen säkras genere-ras en större intäkt än storleken på exponeringen osäkrad. Denna säkring genererar således ingen kostnad utan en intäkt på 7,7 MSEK.

Av USD säkras hela exponeringen på 588 MSEK med USD/SEK futures. För 2006 tar USD exponeringen ett värde efter säkring på 623,2 MSEK vilket är ett betydligt högre värde än den ursprungliga osäkrade exponeringen. Kostnaden är i det här fallet hög för säkringen och upp-går till 35 MSEK.

GBP exponeringen 2006 var 347 MSEK. De data vi har för GBP/SEK futures startar den 28 juli 2006. Vi kommer därför här att testa hur utfallet för resterande del av 2006 skulle ha blivit om hela den kvarvarande exponeringen i GBP efter den 31 juli säkras den 28 juli med sep-tember och december futures. Perioderna som vi säkrar exponeringen för är således augusti till september samt oktober till december. Det motsvarar 41,5 % av den totala exponeringen under 2006 och för perioden augusti till december är exponeringen osäkrad 144 MSEK. Efter säkring tar exponeringen värdet 142,2 MSEK vilket är något lägre än det osäkrade värdet på 144 MSEK. Kostnaden för säkringen uppgår till 1,8 MSEK. Den kvarvarande osäkrade expo-neringen i GBP har värdet 203 MSEK.

Det totala värdet efter säkring av de tre valutorna uppgår till 350,7 MSEK (628,7 MSEK från EUR, -623,2 MSEK från USD plus 345,2 MSEK från GBP) vilket är lägre än de 380 MSEK som den osäkrade strategin skulle generera. Kostnaden för strategin är 29,3 MSEK.

Genom detta test kan även ses hur utfallet skulle ha blivit om exempelvis EUR och GBP säk-rats mot SEK men USD hållits osäkrad.

Tabell 2 Effekt på totalt värde vid jämförelse mellan helt osäkrade exponeringar och säkring av samtliga exponeringar mot SEK

Samtliga exponeringar säkras

mot SEK

Osäkrad

Säkringsandel av exponering 100 % USD med futures 100 % EUR med futures

4.6.2 Förslag 2, Utan naturlig säkring och med EUR/USD termin

Här testar vi hur utfallet skulle bli om inte den naturliga säkringen mellan USD och GBP ut-nyttjas och hela värdet på EUR och USD exponeringarna säkras samt 41,5 % av GBP expone-ringen (se förklaring nedan). Vi säkrar EUR och USD med EUR/USD futures och GBP med GBP/SEK futures.

Vid säkring av hela USD exponeringen med EUR/USD termin blir endast 0,6 MEUR kvar osäkrat och exponerat i EUR, vilket motsvarar 5,4 MSEK eller 0,9 % av nettoexponeringen i EUR. Vi anser den kvarvarande exponeringen vara så pass liten att vi inte gör något test på att säkra den mot SEK. De två sista EUR/USD kontrakten under året, oktober och december, kostade mer att köpa i EUR än vi hade beräknad intäkt för i EUR under de perioderna.

Av samma anledning som i förslag 1 har vi inte möjlighet att pröva utfallet av att säkra 100 % GBP för hela året utan perioderna som vi säkrar exponeringen för begränsas till augusti till september samt oktober till december. Det motsvarar 41,5 % av den totala exponeringen un-der 2006 och för perioden augusti till december är exponeringen osäkrad 144 MSEK. Efter säkring tar exponeringen värdet 142,2 MSEK vilket är något lägre än det osäkrade värdet på 144 MSEK. Kostnaden för säkringen uppgår till 1,8 MSEK.

41 Säkring av 100 % under perioden augusti till september och oktober till december.

Exponeringen 2006 var i EUR 621 MSEK, i USD 588 MSEK och i GBP 347 MSEK. Osäkrat skulle nettot mellan valutorna generera en intäkt på 380 MSEK. Strategin i förslag 2 skulle generera ett kvarvarande värde i EUR efter säkring på 5,4 MSEK från säkringen mellan EUR och USD och ett värde på 345,2 (203 MSEK från den osäkrade delen, 58,5 % och 142,2 MSEK för den säkrade delen, 41,5 %) från säkringen och den osäkrade delen av GBP. Under 2006 var det en kostsam strategi att säkra direkt mellan EUR och USD med EUR/USD futu-res. De totala intäkterna efter säkring av de tre valutorna blir 350,6 (5,4+345,2) vilket är lägre än de 380 MSEK som den osäkrade strategin skulle generera. Kostnaden för strategin är 29,4 MSEK.

Tabell 3 Effekt på totala värdet vid jämförelse mellan helt osäkrade exponeringar och säkring av EUR och USD med EUR/USD futures och GBP med GBP/SEK futures

EUR och USD säkras med EUR/USD futures, GBP säk-ras med GBP/SEK futures

Osäkrad

Säkringsandel av exponering 100 % USD med futures 99,1 % EUR med futures

4.6.3 Förslag 3, Med naturlig säkring och EUR/USD termin

Förslaget innebär att inte säkra exponeringen i GBP och inte heller motsvarande värde i USD av exponering i USD för att ta del av den naturliga säkringen. Exponeringen i EUR säkras mot USD och SEK med EUR/USD och EUR/SEK terminer vilket eliminerar kvarvarande exponering i USD efter utnyttjande av den naturliga säkringen.

Den totala exponeringen 2006 i GBP var 347 MSEK, 25,6 MGBP och i USD 588 MSEK, 79,6 MUSD och i EUR 621 MSEK, 67 MEUR.

42 Säkring av 100 % under perioden augusti till september och oktober till december.

Intäkterna i GBP kvittas mot kostnaderna i USD och ger en kvarvarande exponering i USD på 241 MSEK, 32,6 USD. Intäkterna i EUR används genom EUR/USD termin för att säkra den återstående delen av USD exponeringen och en del av EUR exponeringen. Det ger att 27,2 MEUR används för att säkra 32,6 MUSD. Återstående 39,8 MEUR säkras med EUR/SEK termin.

Genom detta förslag säkras hela exponeringen i valutorna och efter att kostnaderna i USD är betalda genererar strategin ett värde på 373,3 MSEK. Kostnaden för strategin är således 6,7 MSEK.

Genom detta förslag elimineras större delen av transaktionsrisken. Eftersom korrelationen mellan USD och GBP inte är 1 kommer inte kvittningen överrensstämma helt med den faktis-ka exponeringen vi räknat på. Vi anser kvittning vara en bra metod då den är helt kostnadsfri.

Tabell 4 Effekt på totalt värde vid jämförelse mellan helt osäkrade exponeringar och naturlig säkring av USD och GBP och säkring av EUR med EUR/USD och EUR/SEK futures

Naturlig säkring av USD och GBP och säkring av EUR med EUR/USD och EUR/SEK futures

Osäkrad

Säkringsandel av exponering 59 % USD naturligt 41 % USD futures

4.6.4 Förslag 4, Med naturlig säkring och EUR/SEK termin

Vi har sett att det är kostnadseffektivt att utnyttja den naturliga säkringen. Även om vi inte kan säga att korrelationen är hög under alla enskilda tidsperioder så anser vi att den bör ut-nyttjas i säkringsstrategin.

Att säkra mellan EUR och USD visade sig vara en ogynnsam strategi för 2006 och inte heller att säkra USD mot SEK var kostnadseffektivt. Att säkra EUR mot SEK var gynnsamt och till och med lönsamt.

Den strategi som vi anser vara bäst för 2006 är att inte säkra USD och GBP genom terminer utan att istället utnyttja den naturliga säkringen. EUR däremot säkras till 100 % genom ter-minskontrakt EUR/SEK. Efter detta är 241 MSEK exponerat och osäkrat i USD.

Förslag 4 resulterar i en eliminering av nästan hela transaktionsrisken och genererar en intäkt på 387,7 MSEK (628,7-241) vilket är 7,7 MSEK högre än om ingen säkring skulle ha gjorts.

Vi anser att förslag 4 är det bästa förslaget på strategi för 2006 då det genererar en intäkt och säkrar en stor del av transaktionsexponeringen.

Tabell 5 Effekt på totalt värde vid jämförelse mellan helt osäkrade exponeringar och naturlig säkring av USD och GBP och säkring av EUR med EUR/SEK futures

Naturlig säkring av USD och GBP och säkring av EUR med EUR/SEK futures

Osäkrad

Säkringsandel av exponering 59 % USD naturligt 100% GBP naturligt 100 % EUR futures

0 % Samtliga

Värde 387,7 MSEK 380 MSEK

Kostnad/intäkt jämfört med osäkrat

7,7 MSEK 0 MSEK