MÖBLERINGSZON
Nivå vill skapa “mattor” av tegel i marken längst stråken, som ska uppnå till en plats för vistelse och händelser. En möbler- ingszon där funktioner som cykelställ, laddstolpe för elcyklar, papperskorgar, belysningsstolpar och sittplatser ska kunna ta plats (se figur 23.). Även lekfulla konst- och teknikelement, som ska kopplas sam- man med Tom tits föreslås inom dessa zon- er. Dessa ska blandas med befintliga träd och nya trädplanteringar (Samhällsbygg- nadskontoret, 2017).
Dessa mattor skapar ett tröskel-rum mellan gata och gångstråk. Där gatukanten idag utgör en tydlig gräns mellan gata, trottoar och gräs. Dessa zoner skulle kunna hjälpa till att få bort den skarpa gränsen mellan gata och gångstråk (se figur 25.).
Figur 22. Konstverk under bron (Samhällsbyggnadskontoret, 2017)
Figur 23. Möblerings-zoner (Samhällsbyggnadskontoret, 2017)
75
Möblerings-zonerna är placerade längst gångstråken och har en mix av funktioner. Dessa funktioner kan bidra till att stråket känns lyxigare, men funktionerna är främst riktade till de som dagligen använder stråket. Stråket har redan en använd- ning idag, och kommer fortsättas använ- das även om dessa möbleringszoner inte fanns. Därför bör mer fokus ligga på att placera ut dessa zoner eller liknande in- grepp som genererar olika former av ak- tivitet inom de offentliga platserna, som idag har en diffus användning och saknar aktivitet under stora delar av dygnet.
Figur 24. Visualisering av det nya stråket (Samhällsbyggnadskontoret, 2017)
Figur 25. Tröskel-rum (Samhällsbyggnadskontoret, 2017)
76
FORMEFTERLIKNING
Formefterliking är ett bra sätt att skapa en röd tråd mellan olika rum, dock finns det en problematik som tillkommer när designen är upprepande, den kan blir enformig och monoton som i sin tur leder till ett fåtal användare. Som Dovey skriver, att enbart sittmöjligheter i sig bidrar inte till lusten att sitta eller få grupper att samta- la, utan det handlar snarare om antalet olika former av sittmöjligheter. Där det är bredden av möjligheter som leder till att en variation av människor göra anspråk på rummet (Dovey, 2016).
SITTA ELLER STIRRA?
De ovala formade objekten som Nivå presenterar under bron liknar i sin första anblick en form av sittmöblemang. Dock när man går igenom förslaget så gestal- tas dessa objekt mer som något konst- närligt, där användningen snarare är dess materialval då de blanka materialet går att spegla sig i och kan locka människor till rummet. Valet av plats och formen på dessa objekt är svårförståeligt i den mening att de tar bort rummets flexibla funktion och öppenhet, vilket kan skada rummets egenskaper utifrån en mångsi- dig användning.
Det är även svårt att förstå objektens placering om det nu är tänkt som objekt att sitta på, då de är placerade i rummet under bron och inte i de vegetationsri- ka miljöerna intill. Självklart så är väder- skyddade sittmöjligheter ett argument, men användningen är för monoton för att självmant göra anspråk på rummet under bron. De finns flertal aktiviteter som går att länka med goda sittmöjligheter parallellt.
Figur 26. “Sitta eller stirra?”
77
TURINGELUNDEN
Rummet som dammen i Turingelunden skapar utifrån sin form och nivåskillnad blir ett trevlig rum i det stora parkrum- met. Dock då det finns ytterst få sittplatser förhindras fler anspråkstagare att nyttja rummet, där Nivå vill tillföra mer sittplatser men visar inget förslag på dessa i förslag- et.
Stråken i Turingelunden har en stark ord- ning, med en tydlig riktning vart man ska gå, som kan bidra till att människor inte fritt tar anspråk på platsen. Att göra dessa stråk mindre dominanta eller tillföra flera flexibla användningsområden i parken, skulle kunna bidra till att parken blir en mer naturlig, anspråksrikare och en park att stanna i.
Nivå vill plantera en ny häck vid Turinge- lunden för att skapa en mer privat känsla vilket kommer göra parken mer avskär- mad från trafiken på storgatan. Dock är det viktig att parken är kopplad till dess omgivning och bli en del av omvandlin- gen som sker och inte bli ett eget slutet rum.
Figur 28. Visualisering av Nivå, det västra brorummet (Samhällsbyggnadskontoret, 2017)
78
FOKUS PÅ DET OFFENTLIGA RUMMET
Stråken får ett stort gestaltningsvärde i förslagen, vilket är naturligt eftersom den nya planeringen innefattar en centrum- förlängning. Dock känns det som att det offentliga rummet hamnat utanför planer- ingen, då fokus främst ligger på nybe- byggelse och stråkets utformning. I Nivås förslag ligger aktivitetssatsningarna knut- na till stråket och inte till de mer avskilda rummen som är i behov av nya ingrepp med aktiviteter.
Möjligheterna är många då det finns goda förutsättningar för urban-intensitet i områ- det, men de lämnas med sin befintliga utformning i hopp att fyllas med nya mål- grupper och anspråk efter stadsutvecklin- gen är slutförd. Vilket kan vara problema-
tiskt eftersom den befintliga stadskärnan redan besitter utvecklade aktiviteter och urbant liv vilket kommer upplevas attrak- tivare än det som finns intill rummet under bron. Därför bör de offentliga rummen in- till rummet under Mälarbron utformas på attraktivt sätt och så att det blir en balans mellan gammalt och nytt.
Figur 29. Stråket i detalj (Samhällsbyggnadskontoret, 2017)
Figur 30. Ny gestaltning för Storgatan (Samhällsbyggnadskontoret, 2017)
79
OLIKA RUM
En utmaningen med hela Mälarbrons närområde är att få det till ett sammans- vetsat rum och inte flera olika rum som det i nuläget kan upplevas som. Både Sweco och Södertälje kommun föreslår bygg- nader under bron samt söder och norr om bron, vilket ersätter eller får dessa rum att upplösas. De rum som blir kvar efter res- pektive byggnad tillkommit blir lättare att hantera som individer eftersom kontexten är mer utformad. Rummen kan då låta behålla sin befintliga utformning i stort och appliceras med mindre ingrepp. Dessa kvarstående rum med nya byggnadsrela- tioner presenteras inte i materialen om hur det ska omformas i detalj.
Dock genom att lösa problemet med större byggnader så försvinner rummets unika potential att kunna utvecklas till en egen typologi, med goda förutsättningar till att bli ett offentligt rum av värde för sta- dens medborgare.
Figur 31. 6 stycken rum (Illustration av författarna, 2018)
80
UTESERVERINGAR
Sweco i sitt förslag har placerat ut två ute- serveringar intill deras nya byggnad intill bron. Dessa möblemang kan bidra till en territorialisering av det offentliga rummet, där serveringarna kan hjälpa till att skapa ett rikare offentligt stadsrum genom en vi- suell syn av mänskligt aktivitet. Samtidigt som dessa ingrepp i det offentliga rummet kan stänga ute användare, av kontroll- regler som kostnader för dryck och mat. Dock krävs det ibland en etablerad verk- samhet för att locka människor till ett rum som sedan kan leda till att andra samlas kring rummet och inte verksamheten. Territoriellt anspråk kan även uppstå när människor fritt får röra sig i ett rum, där både uteserveringar och byggnader kan stänga ute användare. Då det inte finns plats för människor att skapa sina egna riktlinjer i ett rum, så är det svårt att uppnå en mångfald av anspråkstagare.
TRÄDEN
Träden på platsen bildar ett naturligt tröskel-rum mellan rummet under bron och de mer vegetationsrika rummen intill bron, vilket får dessa rum att kännas mer länkade, främst den tid på året då träden blommar (se figur 32). I både Swecos och Södertälje kommuns förslag väljer de att ta bort dessa träd och ersätta rummet under bron med en byggnad, vilket ger Turingelundens befintliga “strikta ordning” en ny att förhålla sig till, vilket är en stor påkostnad för att länka dessa rum till ett.
Figur 32. Tröskelrummen intill brorummet (Samhällsbyggnadskontoret, 2017)
81
PORTEN
Mälarbron ses som en barriär utifrån att den bryter av storgatan och blir en naturlig gräns som idag markerar stadskärnans slut. Swecos förslag som föreslår en ny be- byggelse med en entré på brons södra sida som fortsätter under bron och sedan stiger i våningar på brons norra sida, för- tydligar denna gräns eftersom den följer brons fasta riktning och linjer. Byggnaden tydliggör snarare en gräns som kommer att bli “porten” mellan gammalt och nytt (se figur 33.).
Kommunens förlag Gallerian föreslår en byggnad som både stiger på brons norra och södra sida, som tar bort den visuel- la kontakten mellan rummens brukare och trafiken på bron, till en viss del. Vilket minskar brons tydliga gräns och området känns mer byggnadstät. Sluttna större bebyggelser under och omkring bron är problematiska då det minskar rummets öppna känsla och den visuella kontakten
mellan brons sidor.
Nivås gestaltningsförslag är öppet och innefattar inga nya bebyggelser i förhål- lande till bron eller rummet under bron. Satsningar ligger istället på att knyta ihop rummet med de vegetations rikare rum- men i söder och norr om bron för en sam- manfogad park atmosfär, som då ska lät- ta upp gränsen som bron idag utgör.
82
Nivås förslag vill att rummet under bron ska belysas under kvällen och bli ett blick- fång som ska bidra till att rummet känns lockande och tryggt. Rummet är då alltid öppet för alla sorters brukare och är an- vändbart under alla dygnets timmar. TILLGÄNGLIGHET
Gallerian lockar en viss målgrupp av män- niskor, men stänger ute andra. Även galle- rians användning på natten bli en stängd fasad. Som Stevens skriver att ett rum ofta fortsätter att ändras även när användar- na gått hem, där fokus bör ligga på att tjäna både tidiga och sena användning- ar i det urbana rummet. Där man även bör tänka på sekundär funktionalitet, så fler aktiviteter ska kunna ske samtidigt (Stevens, 2007).
Sweco som också föreslår en byggnad under bron, beskriver att de vill ha verk- samheter som håller öppet till kvällstid, samt större glasade partier så att ljus från insidan når utsidan. Dock är byggnader med verksamheter nästan alltid priva- tiserade då de inte utgår ifrån de publika intressen som finns i området. Därför har dominanta byggnader en stor påverkan på dess offentliga rum både när det kom- mer till dess användning och användare.
83
PARKERINGEN UNDER BRON
Den befintliga parkeringen under bron (se figur 35.) har både Nivå och Sweco valt att behålla. Medan Galleria förslaget valt att ta bort parkeringen och placera en ny byggnad där. Att behålla parkeringen skapar en potential för temporär använd- ning, samtidigt som det är problematiskt då bilarnas anspråk styr rummet. Nivå har försökt sammanfoga de två rummen om Storgatan under bron, med hjälp av en likadan gestaltning under hela brons sträckning som både innefattar markma- terial och tak. Om parkeringen omforma- des och bilarna försvann skulle det kunna göra upphov till en mer sammansvetsad rumslighet. Rummet idag styrs av bilarnas närvaro och saknar ett naturligt flöde för människor att röra sig igenom rummet. Samtidigt där visionen för Södertälje kom- mun är att ha en bilfri stadskärna, känns det som en rimlig tanke att omvärde- ra parkeringens värde för rummet och
närområdet.
Galleria förslaget som valt att placera en byggnad under bron, behöver inte au- tomatiskt betyda att detta är en bättre lösning. De kan antas att de tar hand om rummet, samtidigt som de tar bort kval- itéer och egenskaper som rummet under bron besitter. Att placera en större bygg- nad över hela brons östra del skapar ett ännu mer stängt rum och den visuella syn- en från de olika sidorna av bron försäm- ras. I en vision om att föra norra och södra sidan tillsammans, känns byggnaden mer som en ökad barriär istället för något som ska stärka platsen, trots att den består av en del stora glasade fönster.
84
ACCESS
Här har vi gestaltat tre stycken access di- agram till respektive gestaltningsförslag av rummet under Mälarbron, med dess närområde. Diagrammen visar vilka planerade access vägar som finns i om- rådet och hur de hypotetiskt kommer om- formas utifrån de nya ingreppen i de olika rummen, utifrån respektive förslag.
Diagrammen är utformade med olika fär- gade linjer som förklarar vilken form av rörelse vägarna verkar för, linjerna har en hierarki i dess tjocklek, vilket visar dess nya förväntade intensitet.
Dessa diagram visar de nya möjliga mötespunkterna som kommer genere- ra en högre densitet än tidigare utifrån rörelse. Diagrammen visar även hur mo- tortrafikvägar påverkar rummen, eftersom dess anspråk i området idag är dominant. Access diagrammen blir ett bra verktyg att ha med sig till vår egen gestaltnings del då de utforskar de olika ingreppens påverkan på platsens befintliga rörelse- mönster, samt vart man bör stärka till- gänglighetsvägarna i området för att län- ka rummet.
85 NIVÅ Figur 36. Access-diagram för Nivås gestaltningsförslag (Illustration av författarna, 2018) 2m 5m 10m
86
GALLERIAN
Figur 37. Access-diagram
för Södertälje kommuns gestaltningsförslag (Illustration av författarna, 2018)
87 SWECO Figur 38. Access-diagram för Swecos gestaltningsförslag (Illustration av författarna, 2018) 2m 5m 10m
88 NIVÅ: Befintliga rum: Norra gräsplätten Turingeparken Norra parkeringen Rummet under bron Parkeringen under bron Kyrkoparken
Stadsmöblering:
Bänkar-parken Bänkar-stråk
Ovala formade objekt (sittmöbel/konst) Konstbelysning
Teknikelement kopplade till Tom Tits verksamhet
Byggnader:
Väderskyddat rum under bron
Trafik:
Busshållplatser Biltrafik Kollektivtrafik
Parkeringsplats under bron Parkeringsplats nordöst om bron Parkeringsplats nordväst om bron Laddstolpe för elcyklar Växtlighet: Nya träd Befintliga träd Vägg med graffiti Damm i park Ny Häck mot Storgatan Nya rabatter Dekor: Konstvägg Möbleringszon i tegel Spegeltak Konstelement längs Storgatan MIX
Här har vi gjort en mix lista av rummens olika beståndsdelar som är en form utav ett diagram som visar vad de olika försla- gen valt att behålla/lägga till, för att på så sätt kunna titta på förslagens ingrepps bred på ett enkelt sätt.
FINNS PÅ PLATSEN IDAG:
Befintliga rum:
Norra gräsplätten Turingeparken Norra parkeringen Rummet under bron Parkeringen under bron Kyrkoparken
Stadsmöblering:
Bänkar-parken
Byggnader:
Väderskyddat rum under bron
Trafik:
Busshållplatser Biltrafik Kollektivtrafik
Parkeringsplats under bron Parkeringsplats nordöst om bron Parkeringsplats nordväst om bron
Växtlighet:
Befintliga träd Vägg med graffiti Damm i park
89 GALLERIAN Befintliga rum: Turingeparken Kyrkoparken Stadsmöblering: Bänkar-parken Bänkar-stråk Byggnader: Galleria Trafik: Busshållplatser Kollektivtrafik Parkeringshus
Hissar upp till Mälarbron
Växtlighet: Nya träd Damm i park Verksamheter: Kommersiella verksamheter SWECO Befintliga rum: Turingeparken Norra parkeringen Parkeringen under bron Kyrkoparken Stadsmöblering: Bänkar-parken Bänkar-stråk Uteservering Byggnader: Studentbostäder Paviljong Trafik: Busshållplatser Biltrafik Kollektivtrafik Parkeringshus
Parkeringsplats under bron
Växtlighet: Nya träd Vägg med graffiti Damm i park Verksamheter: Caféverksamhet Kommersiella verksamheter
90
Nivås förslag bjuder istället in till att ge- nerera en större densitet ute i det urba- na rummet, då det har en avsaknad av byggnadskroppar och reglerade gränser. Samtidigt som utformningen i deras förslag inte har en självklar användning och up- pmanar människor att samlas tillsammans. Förslaget har potential att uppnå en mer kvalitativ densitet i de olika rummen. DENSITET
I Swecos förslag så ska det tillkomma nya studentbostäder intill bron, då nya lokaler för KTH samt Campus Telge etableras i om- rådet, målgruppen studenter benämner som en viktig målgrupp att rikta in sig på runt Mälarbron och dess närområde (Sweco, 2017).
En ny målgrupp i området kan genere- ra ett större flöde på platsen och tänkas aktivera de offentliga rummen. Dock så skriver Dovey att man inte kan utgå ifrån att högre byggnader som rymmer ett stort antal människor alltid leder till en högre densitet omkring byggnadens publika rum (Dovey, 2016). Vilket bör applicera tanken att de offentliga rummets utformn- ing spelar roll.
Swecos och Gallerians förslag föreslår en större byggnad på platsen som innehåller kommersiella verksamheter, bostäder, parkeringshus o.s.v. som främst genererar en inre densitet, alltså i byggnaden. En ökad densitet i det publika rummet kan även tillkomma, men främst då människor rör sig till och från platsen.
DIAGRAM
Förslagen genererar densitet på olika sätt och på olika platser i området runt brorummet. För att kunna undersöka vart densitet kan tänkas uppstå, så har vi gestaltat tre stycken densitet diagram, ett för respektive förslag. Där diagrammen visar hypotetiskt vart densiteten kan tänkas öka utifrån de nya ingreppen och hur tillgångsvägarna har ändrats i området.
- Heldragen svart linje = befintlig väg - Streckad svart linje = möjlig avvikelse - Rött område = hög densitet
91
NIVÅ
Kyrkoparken blir ett aktivt vegetation- srikt hörn med god förbindelse till plat- sens nya gestaltning, med en bredare trottoar och den naturliga stenmuren som sittmöjlighet.
Möbleringszonerna längs stråket kommer få personer att stanna upp längs stråket vilket kommer generera densitet, dock enbart för en kort period.
Grönytan i norr kommer kännas mer naturlig att röra sig igenom och den nya möbleringen kommer generera en viss densitet, men rummet kom- mer fortfarande att tolkas som oat- traktiv.
Turingelunden kommer påver- kas med brons gestaltning, vilket kommer få de två rummen att kännas som en semi-länkad parkmiljö.
Gestaltningen under bron i sin helhet kommer generera en högre densitet än tidigare, vilket innan var väldigt låg. Hy- potetiska anspråkstagare skulle kunna vara de som väntar på bussen under bron och besökare till Tom tits som av- viker från stråket av nyfikenhet. Figur 39. Densitet-diagram för Nivås gestaltningsförslag (Illustration av författarna, 2018)
92
GALLERIAN
Det nya parkeringshuset kom- mer generera densitet i form av trafik på Nedre villagatan. Vilket kommer reducera trafiken på Storgatan men även skapa en oattraktiv baksida till den nya byggnaden.
Gamla parkeringen norr om brorummet blir ett rum intill två nya fasader. Flödet omdirigeras genom rummet, vilket kommer bidra till en ökad densitet. Rum- mets egenskaper kan komma att betraktas likt ett torg i en byggtätt miljö.
Turingelunden sätts i relation till en aktiv glasad fasad, vilket kommer ge en visuell kontakt mellan inne och ute. Den visuella kontakten kommer generera trygghet till platsen och med det ge Turingelunden en högre densitet.
Sydöstra hörnet mellan kyrko- parken och den nya bygg- naden i öst under bron blir ett aktivt hörn med många olika flödes-kopplingar, vilket blir en naturlig rum för användare att stanna upp på.
De nya byggnaderna kommer generera en inre densitet, vilket kommer att konkurrera med de offentliga rummets intensitet. Då de privata semi-styr de liv som finns utanför byggnaden i form av öppettider o.s.v.
Storgatan mellan verksam- heterna kommer att omfor- mas naturligt under dagtid till en gågata med en prioriterad kollektivtrafik. Vilket kommer leda till aktiva fasader med hög rörelse mellan fasaderna. Figur 40. Densitet-diagram
för Södertälje kommuns gestaltningsförslag (Illustration av författarna, 2018)
93
SWECO
Det nya torget intill Tom tits park- plank och den nya byggnadens fasad i väst kommer bilda en naturlig mötesplats utifrån dess många anslutningar och dess position i den nya omgivningen.
Huvudentrén till byggnaden kom- mer generera en hög densitet i form av rörelse, mellan verksam- heterna med parkeringshuset och ut till Storgatan.
Uteserveringarna kopplade till verk- samheterna inuti byggnaderna kommer bli densitet-punkter utifrån de privatiserade verksamheternas villkor och direktiv.
De nya byggnaderna kommer generera en inre densitet, vilket kommer att konkurrera med de offentliga rummets intensitet. Då de privata semi-styr de liv som finns utanför byggnaden i form av öppettider o.s.v.
Det nya parkeringshuset kom- mer generera densitet i form av trafik på Nedre villagatan. Vilket kommer reducera trafiken på Storgatan men även skapa en oattraktiv baksida till den nya byggnaden.
Turingelunden sätts i relation till en aktiv glasad fasad, vilket kommer ge en visuell kontakt mellan inne och ute. Den visuella kontakten kommer generera trygghet till rummet och med det ge Turingelunden en högre densitet.
Figur 41. Densitet-diagram för Swecos gestaltningsförslag (Illustration av författarna, 2018)