vänt oss av och hur vi gått tillväga, samt reflek- tioner kring de valda metoderna.
56
Vår arbete bygger på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertälje. En fallstudie, eller case study som den engels- ka benämningen är, bygger på en fördju- pning inom det området man undersöker. Fokus ligger vanligtvis på ett eller fåtal fall, för att få en mer detaljerad fördjupning och kunskap inom det man undersöker (Ejvegård, 2009).
Arbetet om rummet under Mälarbron var ett ämne inför kandidatarbetet vi tänkt på långt innan arbetets start. Urbana rum som omformats självmant av brukarnas behov och kreativitet har diskuterats flitigt och intresserat oss länge. Vi är bekanta med rummet under bron eftersom en av oss bott i närheten och har bekanta som job- bar i verksamheterna som ligger norr om bron. Därför fanns det goda förkunskaper inför detta arbete om rummets använ- dande, närområde och Södertälje som stad. Inför detta arbete besökte vi därför Södertälje för att titta närmare på rummet under bron, så att vi både var bekanta med bron innan arbetets start.
Inledande så var det inte rummet under Mälarbron som var arbetets fokus, utan urbana rum som har en potential och mö- jlighet till en bättre användning. Därför startade arbetet med att söka informa- tion om fenomenet och undersöka hur yrkesverksamma arkitekter både ser och arbetar med dessa rum. Under informa- tionssökningen fann vi Pontus Åqvist namn
METOD
i en intressant artikel Arkitektens dröm: fylla
stadens gluggar (2010). I en intervju med
Pontus Åqvist förklarade han begreppet gluggar där han beskriver vad en glugg är och vad en glugg inte är samt hur han går tillväga för att hitta dessa gluggar. I en
semistrukturerad intervju med Åqvist fick vi
bra grundmaterial och en bra start i vårt vidare arbete. En semistrukturerad interv- ju innebär att de som intervjuar sätter en övergripande struktur, men kan påverka och fylla i följdfrågor. En semistrukturerad intervju är en friare metod än helt struk- turerade intervjuer, där intervjuaren har möjlighet att forma frågor utifrån det som kommer upp (Drever, 1995).
Intervjun med Åqvist ledde oss vidare i re- flektioner varför rummet under Mälarbron står tomt och om det funnits någon innan oss som har velat omforma rummet. Vi kontaktade därför Södertälje kommun i hopp om att finna äldre medborgarförslag eller liknande underlag för rummet. Istället så möttes vi av att området norr om bron är mitt i en stor stadsomvandlingsprocess och att bron är ytterst aktuell i omvandlin- gen. Där bron har en viktig roll i att lösa kopplingen mellan det befintliga centrum och de nya som byggs norr om bron. Vi kontakta därför arkitekten Tomas Wikström som idag är verksam forskare på Urbana studier, Malmö universitet för en semistruk- turerad intervju om rummets kommande roll i stadsomvandlingen. Wikströms forsk- ning handlar bl.a. om människors mö-
57
jligheter att påverka samt forma de rum som utgör deras livsvärld, vilket faller in på hur vi själva ville utforma rummet under Mälarbron. Under intervjun lyftes även det intilliggande stråket till brorummet upp som en viktig faktor att ta hänsyn till i vår kommande undersökande gestaltningen i arbetet. Wikström och Lina Olsson har skrivit boken Stadens möjligheter - platser och stråk som Wikström ofta refererade till samt visade oss under vår intervju.
Vi bokade därefter in ett möte med Södertälje kommun för att få alla uppgift- er om rummet roll i stadsomvandlingspro- cessen. I en intervju med vår kontakt- person på kommunens planenhet, som även här var en semistrukturerad intervju, så fick vi vetskapen om att det fanns tre olika gestaltningsförslag för rummet under bron och dess närområde. Två av försla- gen är offentligt material, medan det sis- ta förslaget som är framtaget av Sweco, ännu inte publicerats. I vår intervju med planenheten fick vi därför möjlighet att ta del av Swecos förslag där visualiseringar och idéer kring rummet under bron pre- senterades, som gav oss tillräckligt med in- formation för att uppfatta förslagets olika ingrepp samt påverkan för dess kontext. Då vi inte fick använda oss av Swecos bild- material valde vi därför att skapa egna vi- sualiseringsbilder för alla de tre förslagen och inte enbart för Swecos förslag, så att de olika förslagen ska framhävas mer jämbördiga inför vår analytiska del av ar-
betet. Våra egna gestaltningar, samt våra ingrepps-diagram blev även en analytisk metod för att se förslagens ingrepp till sin kontext. Vi fick även relevant information om större aspekter för hela Södertälje stad som var relevant till arbetet. Där vi hade en återkommande kontakt med vår kon- taktperson under arbetets gång.
I vårt besök uppe i Södertälje besökte vi även Wendela Hebbegymnasiet där vi fått vetskapen om att eleverna på pro- grammet Samhällsbyggande och miljö - arkitektur arbetat med brons närområde och att ett antal elever valt att fokusera på rummet under bron. I en längre sem- istrukturerad intervju med programmets arkitekturlärare Lars Grahm fick vi myck- et intressanta kunskaper om hur eleverna tänkt angående deras ingrepp i rummet. Vilket blev representerade kunskaper för Södertäljes medborgare i helhet, med kompletterande aspekter från tidigare observationer vi gjort i staden.
Vi gjorde flera deltagande observationer i Södertälje vid tre olika platsbesök. Det första var i december, andra i mars och det tredje skedde i april. Deltagande observationer bygger på att utifrån sig
själv beskriver en situation eller process
som man deltar i och iakttar olika förhän- delseförlopp (Ejvegård, 2009). Vi åkte sedan upp till Stockholm för en del plats- besök då vi titta på Skanstullsbron intill tun- nelbanan, Trädgården under Skanstulls-
58
bron, Babylon vid Södermalm och Rålis skatepark under Lilla Västerbron.
Tillbaka i Malmö så påbörjade vi vår te- oretiska del där de allmänna teorierna bildar en ram av intressanta kunskaper att ha med sig till rummets kommande gestaltande. Teoridelen resulterade även i en teoretisk verktygslåda, en metod som blir ett verktyg för att analysera de tre ge- staltningsförslagen på en djupare nivå. Denna begreppshantering använder vi för att ställa förslagens ingrepp i området mot vår teoretiska verktygslåda. Detta skulle även kunna ses som en fallstudie av de tre förslagen. Med vår teoretiska verk- tygslåda och analysen på förslagen i bak- grunden, går vi sedan vidare och gör vår egen platsanalys. Som bygger på de tre besöken i Södertälje men även delvis av de resultat intervjuerna ledde till. Detta re- sulterar i ett gestaltningsförslag som blir en undersökande process, om vilka möjliga användningar det kan tänkas finns i rum- met under bron och i dess närområde. Vi använder oss genom hela arbetets gång av skisser, diagram, ritningar, digi- tala 3D-modeller med hjälp av Illustrator, Indesign, Sketch-Up och Photoshop. Det grafiska blir en del av vårt resultat men har även varit ett verktyg genom hela ar- betet där både undersökningar och ana- lytiska metoder skett med hjälp av dessa.
Urban DMA - Urban AMD?
Doveys begrepp Urban DMA är ett av de tre begrepp som utgör vår teoretiska verktygslåda. Vi har valt att använda be- greppet på ett annat sätt än vad Dovey
förespråkar och presenterar i hans bok Urban Design Thinking (Dovey, 2016). Vi väljer att analysera området först utifrån access och sist densitet, vilket skiljer sig från Dovey och omformar begreppet till urban AMD istället för urban DMA. Varför vi valt att modifiera begreppet är för att vi i tidigare projekt jobbat med rörelsedi- agram som motsvarar det vi benämner som accessdiagram i detta arbete, vilket vi anser är en bra första utgångspunkt när man arbetar med platsanalyser eller om- råden som är i en process för mer radikala förändringar. Enligt oss är en kunskap om områdets tillgänglighetsvägar bärande i ett tidigt stadie för att först hur användar- na använder platsen och hur dessa riktlin- jer påverkar denna användning, därför har vi omformat begreppet till access, mix och densitet, urban AMD.
Hur vi arbetat med urban DMA (AMD) bygger först på en volymstudie som ger oss en förståelse över hur de nya förslagen ligger i den befintliga kontexten, med det kan vi även se områdets befintliga samt nya rumsligheter som antingen kvarstår, delas upp, förstärks eller försvinner. Vi analyserar sedan området utifrån access för att förstå de olika tillgänglighetsväg- garna, vilket i relation till en analys av om- rådet utifrån mix hypotetiskt belyser vart nya former av densitet i området kan up- pkomma.
59
METODDISKUSSION
I vår fallstudie har vi valt att avgränsa oss till rummet under Mälarbron i Södertälje och inte flera olika rum, detta för att vi ville re- sultera i ett djupare material. Rolf Ejvegård skriver i sin bok Vetenskaplig metod (2009) att fördelarna med en fallstudie är att till- skillnad mot statiska analyser, har man en nära relation till det objekt man analyser- ar. En fallstudie fokuserar även på flera olika aspekter hos det enskilda objektet, medan den statiska fokuserar på många objekt men med få aspekter hos de en- skilda objekten (Ejvegård, 2009). Vi anser dock att flera olika analyser av samma fenomen skulle vara intressant för att på så sätt få ett bredare perspektiv. Samti- digt som vi anser att Mälarbrons komplex- itet och situation innefattar många olika aspekter som kan appliceras på flera olika rum.
Vi har använt oss främst av kvalitativa
metoder, som intervjuer och deltagande
observation. En kvalitativ metod bygger bland annat på att frågeställningarna har riktlinjer och stödjepunkter att förhålla sig till men är inte bundna till dem. Undersöknin- gen resulterar i att gå djupare in i något istället för att undersöka en bredd (Holme & Solvang, 1997). I en deltagande obser- vation finns det möjlighet att gå på djupet och verkligen förstå det som sker i den sit- uation man utforskar (Ejvegård, 2009). Vi anser att observationer var en viktig del i vårt arbete, dels för att få in ett mer lokalt perspektiv men även för att få en egen uppfattning av hur människorna beter sig i området och inte enbart läsa om det i do- kument. Det som kritiskt kan granska är att vi var där tre gånger, där flera platsbesök skulle kunna ge ännu djupare material.
En annan problematiskt aspekt av delta- gande observation är att observationen kan få en subjektiv utgångspunkt, där det kan bli svårt att säkerhetsställa en objek- tiv beskrivning (Ejvegård, 2009). Samtidigt som en av oss varit bosatt där en längre period och har erfarenheter sen innan, samt bekanta som är bosatta där idag, som vi anser stärker våra resonemang. Våra intervjuer var semistrukturerade, där det fanns frågor att utgå från men som även utvecklades vidare i olika föl- jdfrågor. Att ha förberett frågor anser vi var ett effektivt sätt för att få svar på det vi ville ha svar på, samtidigt som intervjun gick över till spontana frågor som bidrog till att de intervjuade personerna kom med reflektioner som vi inte förväntas oss. En semistrukturerad intervju anser vi därför är en bra metod där tydlighet och frihet blandas, för att uppnå ett spännande material. Vi kunde ha haft flera intervjuer för ett ännu djupare material, men vi an- ser att de intervjuer vi hade gav oss den informationen vi var ute efter.
Vi stödjer även vår undersökning på teor- ier och begrepp, där vår teoretiska verk- tygslåda var en bra metod att använda sig av för att kunna få ett mer djupt mate- rial. Det skulle vara intressanta att applic- era flera begrepp på förslagen men uti- från kursens tidsplan ansåg vi att det var bättre att få en mer djupare analys av tre, istället för svagare information om flera. Genom att använda oss av diagram och grafisk material har det givit oss en större förståelse av både Mälarbron och dess närområde, samt teoriernas och begrep- pens praktiska verkan.