I följande kapitel förs informationen från resultatdelen samman med den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten i arbetet. Den är liksom resultatet uppdelad i fem hierarkiska nivåer för att underlätta läsningen och avslutas med en sammanfattning gällnade svenskämnet.
7.1 IKT-pedagogen från kommunen (IK)
Alla informanter ser IKT som någonting som bör användas i skolan. Från kommunens sida ser man IKT som en del av samhällets globalisering men verktygen utnyttjas inte till sin fulla potential. Åkerlund (2013) menar att demokrati bygger på kommunikation och IKT ger mycket förutsättningar för det. Kommunens IKT-pedagog menar att man ska använda IKT i undervisningen och om det används med ett visst arbetssätt, så kan det vara språkutvecklande med den multimodalitet som finns tillgänglig via IKT. Detta går i linje med vad Hägglund (2016) skriver kring det multimodala perspektivet och även Fasts (2007) tankar om digital literacy pekar på IKT:s möjlighet att förse eleven med större textvariation. De möjligheter med IKT som finns anser IK gynnar inkludering och elevers demokratiska rättigheter. Det kan ses i samband med Erstad (2010), som skriver om IKT som en del av elevernas uppväxt och verklighet.
IK menar även att IKT ska förstärka lärandet och skapa förutsättningar för eleven att utföra läroplanens mål. I Lgr11 står det att elever ska kunna hantera modern teknik, ha större informationstillgång och kritiskt granska information samt att det är rektorerna som ansvarar för resurstillgången. IK anser att det är viktigare än någonsin för lärarna att agera stöttande när eleverna arbetar med IKT. Detta stöds av Lantz-Andersson och Säljö (2014) som menar att lärarens uppgift i klassrummet inte längre består i att förse eleverna med information utan att stötta dem i det informationsflöde de möter med IKT. Informationen finns tillgänglig på nätet men t.ex. källkritik och stöttning bör få en viktigare roll i skolan. Mer information ställer högre krav på eleverna; dock kan IKT även göra arbetet mer multimodalt (Rasmusson 2014). Det stöds av Gibbons (2013), som skriver att eleverna lär sig på ett djupare plan med lärarens stöd än om de lärt sig
IK anser vidare att regeringens riktlinjer inom IKT angående skolverksamheten är bristande då det inte utvecklas tillräckligt mycket. Det finns inga riktlinjer eller krav kring digital kompetens, varpå skolan hamnar efter samhället. Annika Käck och Sirkku Männikkö Barbutu (2012) skriver att det inte finns några krav på skolan vad gäller digital kompetens. IK är till för att stötta pedagogerna inom kommunen och ett samarbete finns mellan kommunen och alla stadsdelar och dess skolor. I det samarbetet finns det utrymme för att IKT rekontextualiseras, eftersom den information och stöttning pedagogerna får kring hur IKT används omtolkas. Kommunen bestämmer inte över skolorna utan de slutgiltiga besluten är upp till varje rektor. Kommunen är istället till för att knyta samman kontaktnäten och för att se till att skolan blir likvärdig, att skolorna tar hjälp av varandra och stöttar varandra. Det ska vara ett kollegialt lärande där kommunen och dess delar ingår i en enhet. Hansson (2014) skriver om hur det kan bli svårigheter med kommunikationen mellan kommun och skola när det förekommer top-down styrning.
7.2 Rektorerna (RA & RB)
Båda rektorerna såg IKT som en del av elevers vardag som därför ska in i skolan. I arbetet ligger detta i linje med vad Fleischer (2013) säger om det globaliserade samhället, där tillgången till information är oändlig. Samhället påverkas av globaliseringen och förändringar sker, även i skolans värld. Det äldre synsättet att läraren ger elever all kunskap bör förändras och skolan måste se det som att elever är medskapare av kunskap. Elevers och lärares kunskaper kan idag komma ifrån samma informationskällor, därför krävs det en förståelse för att lärandet ska kunna utvecklas (Dunkels 2014).RB har ASL som metod vilket skola B förespråkar.
Genom att ha en metod förbättras införandet och användandet av IKT i undervisningen menar Joanne Dwyer (2007) och Wollscheid, Sjaastad och Tømte (2015) till skillnad från RA som anser att IKT är ett verktyg som gynnar textproduktionen. RB menar att IKT är ett verktyg som är mer än bara textskapande för det är multimodalt, vilket gynnar undervisningen. Dessa åsikter påminner om Angélii Genlott och Grönlunds (2013) studie, som visade att elevers motivation höjdes och textskapandet blev bättre i
att om IKT användes i en kontext kunde det vara utvecklande för elevers kunskaper. RA menade att IKT är ett bedömningsverktyg, vilket ska effektivisera lärarnas arbete samt att nätvett är av vikt för eleverna. Beträffande nätvett går det i samma linjer som Erstad (2010) som skriver om metoderna att lära med och lära om medier som sätt att förhålla sig till IKT. Rektorerna såg IKT som ett hjälpmedel, vilket gynnar elevers utveckling, både för de med och de utan svårigheter. Lärarna kan vara mer delaktiga i elevernas arbete under arbetets gång, vilket kan bidra till att elevernas arbeten blir bättre när de får direkt återkoppling. RB menade att IKT gjorde att det blev lättare att producera texter i de yngre åldrarna. RB menade även att det motiverar elever mer. Detta är i likhet med Erstads (2010) förhållningssätt om lärandet med medier, då det digitala är integrerat i undervisningen som ett verktyg.
Satsningar inom IKT sker på skolorna och rektorerna förväntar sig att lärarna ska använda IKT dock kan kommun och rektorers tolkning av IKT-användning kan ha rekontextualiserats, vilket kan påverka hur IKT slutligen används i klassrummet. De följer läroplanen som bland annat pekar på vikten av en likvärdig utbildning. Samuelsson (2014) skriver om hur IKT:s införande i undervisningen påverkar likvärdigheten och skapar skillnader mellan elevernas möjligheter. På rektorsnivå finns viljan att använda IKT men inte resurserna. De resurser som finns tillgängliga är i vissa fall svår att använda och tekniken fungerar inte alltid som tänkt. IKT-avdelningarna på skolorna sköter sig själva och det är IKT-pedagogen som har ansvaret för samtliga områden inom IKT.
7.3 Skolornas IKT-pedagoger (IA & IB)
IKT-pedagogerna hade skilda uppfattningar om andras syn på IKT. IA ansåg att kollegorna hade stort intresse av IKT men användningen var inte lika stor medan IB ansåg att kollegorna inte var positivt inställda till användandet. IB menar att om IKT inte funnits på skolan, hade det inte använts. Beauchamp (2011) menar däremot att de förutsättningar man skapar med IKT har att göra med vilket intresse man har. IB menar att tankar kring nya metoder och införskaffandet av resurser har lett till att verktygen har använts på skolan. Gary Beauchamp och John Parkinson (2008) har sett att IKT införs
Fleischer (2013) och Elmfeldt (2014) menar att om undervisningen ska fungera måste läraren ha en positiv attityd till IKT för att det ska kunna gynna eleverna.
IA menade att elever gillar den snabba återkopplingen, en kommunikationsform där lärare och elever kan skapa bättre resultat tillsammans, vilket blir lärande genom medier då kunskaperna bildas med hjälp av kunnande inom molntjänster (Erstad 2010). Båda pedagogerna ansåg att elevens vardag ligger nära den digitala användningen och att läraren är den som påverkar hur användbar och utvecklande IKT är, vilket även Säljö (2010) och Erstad (2010) menar.
IKT-pedagogerna pekar på svårigheter med resurser och nätverk som påverkar användningen negativt. I likhet med RA pekar IA på att IKT är ett verktyg och nätvett är en viktig del av det samt att de vuxna inom skolan bör vara närvarande i elevernas värld för att kunna förbygga risker, vilket återigen är samstämmigt med Erstad (2010). IB menar att IKT är ett verktyg för bedömning som effektiviserar arbetet då arbetet finns i molntjänster som kan nås från alla IKT-verktyg. Lärarna får därigenom tillgång till materialet under hela skapande- och bearbetningsprocessen, vilket är lärandet med medier som ett verktyg (Erstad 2010)
Båda pedagogerna menade att det finns många fler möjligheter med IKT. Andersson (1999) menar att skolans “kunska smono ol” inte längre finns d elever s älv kan s ka information när de vill. Den digitala världen ger elever fler möjligheter och skolan bör anpassa sig efter de förändringar som sker i samhället. Fleischer (2013) skriver om fler möjligheter som skapas med IKT men det handlar också om det egna intresset hos lärarna. IB uppfattar att eleverna är mer motiverade när de använder IKT. IB menar vidare att IKT gynnar likvärdigheten ur ett socioekonomiskt perspektiv och har en positiv effekt på lärandet. Detta i likhet med Samuelsson (2014) som talar om den digitala ojämlikheten, som lättare kan uppstå i den digitala värld vi lever i idag. Alla har inte samma tillgång till IKT, eftersom det ofta är en ekonomisk fråga huruvida man kan köpa tekniska verktyg eller inte.
Skolornas IKT-pedagoger har även i uppgift att gå på nätverksträffar och arbeta för det kollegiala lärandet. De menar att ansvaret för att sprida IKT på skolan är omfattande
kollegor. De har i uppgift att inspirera och utbilda den övriga personalen men riktlinjerna från kommun och rektor är otydliga eller otillräckliga vilket även samtliga lärare påpekat. Detta kan bero på att IKT-användningen har rekontextualiserats då varje tolkning spelar in. Det som finns att gå efter är kommunens finansieringar, som visar vad kommunen prioriterar, liksom de förväntningar rektorn har på att IKT ska användas. Den här typen av styrning, top-down, menar Hansson (2014) bidrar till bristande resultat av satsningar som görs. IKT-pedagogerna påpekar även brister i resurser som gör att både implementering och användning av IKT försvåras.
7.4 Lärarna
Alla lärarna har haft ett intresse av IKT i skolan. De ser det från ett likvärdighetsperspektiv och här kommer även vikten av elevers stöttning in. Samuelsson (2014) menar att IKT i skolan idag inte är likvärdig, eftersom spridningen och tillgången på IKT på skolorna i olika socioekonomiska områden ser olika ut.
En viktig del inom IKT, enligt flera av lärarna, är att utveckla sin egen kunskap och att ha ett eget intresse för att utvecklas. Dunkels (2014) menar att idag är eleverna medskapare av kunskap, inte bara mottagare. Lärare och elever kan lära tillsammans. Erstad (2010) menar att dagens lärande är multimodalt, att man lär sig från flera språkutvecklande källor såsom bild, text och film och är högst aktuellt i skolan idag. I och med fler möjligheter med IKT får elever en chans till språkutveckling från fler källor än endast texter i pappersform (Fast 2007). Ur ett literacyperspektiv kan lärare utforma undervisningen med visuella hjälpmedel och det får större betydelse för språkutvecklingen (Kress 2003).
De fyra lärarna på skola A menar att nätverksanslutningen är ett problem för undervisningen med IKT eftersom den överbelastas vid för hög användning men skola B ansågs inte ha samma problem. Lärarna på båda skolorna använder IKT för dokumentation och planering, som ett ämnesövergripande och multimodalt verktyg och som skrivverktyg för eleverna. Svensson (2014) menar att barn idag läser multimodala texter i större utsträckning än de traditionella texterna. Lärarna på skola A menar att de genom IKT kan möta eleverna där de befinner sig. LA1 kombinerar IKT med
egen undervisning. LA3 förstärker sin undervisning med IKT genom användning av molntjänster för textbearbetning. Lärarna menar att de kan vara tillgängliga på ett annat sätt idag via sociala medier, molntjänster eller gratis samtalstjänster. Båda skolorna använder IKT för skapande av film, musik etc. Erstad (2010) menar att det är en nödvändighet att elever som är födda i det digitala samhället får detta i undervisningen men det behövs inte alltid en särskilt metod för användandet utan IKT ska integreras för att passa in i en mer elevanpassad undervisning. Det måste skapas en slags balans för att alla ska trivas med undervisningen. Elmfeldt (2014) menar att användningen är en vanesak och något som man måste vara positivt inställd till.
Alla lärarna anser att eleverna tycker att det är kul med IKT i undervisningen och att elever har ett intresse och en vilja av att använda IKT. Kress (2003) menar att elever inspireras och engageras av multimodalitet och det finns det mycket av i IKT. LA1 ser ett missnöje hos de barn som inte får det i sin undervisning. LA1 ser också problem med bedömningen av eleverna. Hernwall (2014) påpekar att det inte finns några riktlinjer kring bedömningen av uppgifter utförda med IKT. Fast (2007) menar att elever får fler möjligheter och kunskaper om de kan arbeta multimodalt och har tillgång till varierande texter som film och bild. Lärarna från båda skolorna anser att användandet motiverar såväl starka som svaga elever och återkopplingen hjälper dem att få ut mer av uppgifterna samtidigt som arbetet effektiviseras vilket ge mer elevtid. Rasmusson (2014) menar att om det är effektivare i skolan kräver det mer av elevernas förmågor av att kunna arbeta med IKT, vilket ökar kraven på eleverna. Det är lättare att variera undervisningen med hjälp av fler informationskällor, menar Rasmusson (2014). Det som istället hämmar undervisningen, enligt lärarna, är när tekniken inte fungerar. Användningen i skolan påverkar elevernas framtid. Elever lär ofta genom att pröva sig fram och många elever har någon slags vana av IKT sedan tidigare (Kjällander 2014). Lärarna på båda skolorna har ett eget ansvar att kontakta IKT-pedagogen om de vill ha hjälp förutom vid workshops, då det sker en övergripande genomgång av ny teknik. Under de tillfällena prioriterar lärarna de viktigaste frågorna medan övriga frågor ställs senare till kollegorna, vilket motsvarar Erstads (2010) arbetssätt att lära genom medier. Problem som uppstår har IKT-pedagogerna ansvar att lösa men då problemen ofta är
information och utbilda men rektorn har pengarna och det yttersta ansvaret. Båda pedagogerna är ute med eleverna och deras tolkning av IKT implementeras i de klassrum där de deltar i undervisningen. LA1 och IKT-pedagogen har haft ett projekt där eleverna får lära sig hur datorerna skulle användas och det här arbetet var utformat så att eleverna skulle skriva texter, vilket är ett sätt att arbeta med medier (Erstad 2010). Efter det projektet är IA ofta upptagen och kontakten blir svår att upprätthålla.
En utbredd frustration inom skola A finns kring enheter och nätverk. LB1 menar att där även finns vissa enhetsproblem på skola B. Ingen av lärarna känner att de har full stöttning uppifrån och det är otydligt vilka riktlinjer som finns. Beauchamp och Parkinson (2008) menar att när IKT-användningen enbart beror på kravet från överordnad, så tillför den inte något till resultaten av undervisningen. Enligt Bernsteins (2000) modell är det de hierarkiska nivåerna som IKT passerar på vägen ner till klassrummet rekontextualiserar IKT, vilket inte ger någon garanti för hur resultatet blir.
7.5 Observation
Under observationen iakttogs eleverna då de arbetade med ett projekt där de skapade olika texter. De arbetade självständigt och läraren fanns där för att stötta, vilket Gibbons (2013) menar stöttar eleverna mer och ger dem en grundligare kunskap. I vissa fall stöttade eleverna varandra, vilket också bidrar till ökade kunskaper enligt Gibbons (2013). Eleverna arbetade med IKT och arbetet skrevs i Google Drive. De fick kontinuerlig feedback under arbetets gång, både muntligt och skriftligt via kommentarer. Genom att eleverna får en en-till-en undervisning får eleverna mer ansvar för sin undervisning (Hayes 2007) och Perselli (2013) menar att en-till-en inte räknas som en metod utan snarare som ett arbetssätt. Det finns alltså inga riktlinjer, utan det handlar konkret om att varje elev har tillgång till en egen enhet.
Många elever tycker att det är roligt och lättare med datorer men det är ofta problem och datorerna hänger sig. Nätverksanslutningen är dålig och de har ibland en del andra tekniska bekymmer. De skriver för hand och på dator parallellt och har kommit olika långt i arbetet. Eleverna får all information från Wikipedia och de behöver förstå det de skriver men för övrigt finns det inga riktlinjer kring informationshämtningen. Enligt
inte kritiskt kan granska den information de söker. Samtidigt får eleverna mer makt över undervisningen då de självständigt söker informationen som på nätet (Andersson 1999). I klassrummet använder de inte IKT mycket själva. I Lgr 11 står det, rörande användandet av IKT i skolan, att eleven har rätt att använda modern teknik, hantera mycket information, klara av snabba förändringar och förstå vikten av kritisk granskning. Det står vidare att rektorn har ansvar att se till att förse skolan med resurser.
7.6 Sammanfattande analys för svenskämnet
Kommunens IKT-pedagog menar att IKT:s multimodalitet kan vara språkutvecklande. Det resonemanget stöds av Häggström (2016) som skrivit om det multimodala perspektivet och Fast (2007) och Erstad (2010) som skrivit om digital literacy. Mer information ställer även högre krav på eleverna men genom IKT kan arbetet bli mer multimodalt (Rasmusson 2014). På skola B används ASL och IKT ses som ett textskapande, multimodalt verktyg. RB menade att IKT genom ASL gjorde det lättare för eleverna i de lägre årskurserna att producera texter. Angélii Genlott och Grönlund (2013) menar att elevers motivation höjs och textskapandet blir bättre när IKT används. Lärarna kan vara delaktiga i elevernas textarbeten, vilket kan bidra till att elevernas arbeten blir bättre. I likhet med RB pekar IA och IB på att IKT är ett verktyg och gynnar textskapande och textbearbetning. Med IKT kan elevernas arbete bli språkutvecklande, då texter kommer från fler källor än endast i pappersformat (Fast 2007). Undervisningen kan utformas med visuella hjälpmedel, vilket får betydelse för språkutvecklingen (Kress 2003). LA1 använder IKT som ett bedömningsverktyg för att förstärka sin egen undervisning och kombinerar användningen med genrepedagogik. Båda skolorna använder IKT för skapande av film, musik etc. Fast (2007) menar att elever får större möjlighet att utveckla sina kunskaper om de kan arbeta multimodalt och har tillgång till varierande texter som film och bild. Lärarna upplever att eleverna tycker det är kul att arbeta med IKT, vilket ger dem ett intresse och en vilja att använda det. Det går i linje med Kress (2003), att elever inspireras och engageras av multimodalitet. LA1 och IA har haft ett projekt där eleverna får lära sig att använda datorer, projektet var kopplat till svenskämnet. Under observationen arbetade eleverna med IKT. De fick kontinuerlig feedback under arbetets gång. Genom att eleverna får en-till-en-undervisning får de mer