I följande kapitel diskuteras IKT:s möjligheter och framtid.
Våra tankar kring IKT i verksamheten är att den kommunala IKT-pedagogen och IKT- pedagogerna på skolorna har visioner som inte når fram till klasslärarna. Det är där det finns utbildningar och ett kontaktnätverk för inspiration och kunnande men detta når inte alltid fram hela vägen till rektorer och klasslärare. Hansson (2014) menar att om det finns ett top-down tänkande kring IKT och om tankarna inte når hela vägen till klassrummet, kommer det inte bli någon skillnad på resultaten. Hur skulle man kunna arbeta annorlunda för att visionerna ska nå hela vägen till elevernas undervisning. Vem är utbildningarna egentligen till för? Visionerna och de konkreta riktlinjerna skiljer sig åt. Vi har sett att IKT rekontextualiserats och menar att det spelar in. Det blir tolkningar av visioner och lärarna får inte några konkreta riktlinjer, endast önskningar eller krav på att IKT ska användas. I och med att IKT-pedagogen inte har en fullständig förankring i undervisningen, blir de krav och riktlinjer som lärarna får lösryckta och inte vägledande i undervisningssyfte. De visioner och tankar som lärarna får ta del av är rektorns tolkningar av IKT-pedagogens visioner vilka i sin tur är tolkningar av kommunens ambitioner för IKT i skolan.
Vi har sett att IKT-pedagogerna har stora arbetsbördor, så vad händer när de inte finns tillgängliga för de frågor som dagligen kommer upp i klassrummen? Besvaras frågorna eller glöms de bort? I många fall blir det lärarens ansvar att hitta svar, vilket kan vara omotiverande och hämma implementeringen av IKT. Elmfelt (2014) menar att det handlar om att IKT ska bli en vana för lärarna innan användningen accepteras fullt ut. Finns vanan, finns det möjlighet till en förändrad attityd.
Våra tolkningar kring lärarnas förväntningar på elevernas lärande är att attityden till IKT:s införande kan vara att den genom själva implementeringen ska bidra med bättre resultat hos eleverna. Dwyer (2007) och Wollscheid, Sjaastad & Tømte (2015) menar att IKT bör införas i samband med en metod för att den ska implementeras på ett bra sätt. Frågan är då om intresset finns, kommer undervisningen att bli bättre bara genom själva införandet? Vi tror det handlar om ett förhållningssätt, att vara öppen för
multimodalt ämne (Häggström 2016) där IKT ökar möjligheterna för elevernas utveckling. Det tror vi skulle gynna eleverna mer än att bara använda en metod.
Vissa lärare letar efter en anledning till att använda IKT, exempelvis förbättrade resultat men det finns inga belägg i forskningen för det i nuläget. IKT måste in för elevernas skull, inte för resultatets skull. Om man inte satsar mer på IKT i skolan, vill man verkligen att de ska bli de digitala samhällsmedborgare som det pratas om? Eleverna föds in i en digital värld men utan tillräckliga resurser blir det ingen utveckling av den digitala eleven.
Våra tankar kring utformningen av undervisning med IKT är att som lärare har man didaktiska och pedagogiska metoder och att kombinera det med IKT kan framkalla en mer kreativ sida av en varierad undervisning. IKT måste användas i undervisningen, hur ska vi annars få en jämlik skola om en skola fortfarande har griffeltavla och en annan har en-till-en med Ipads till varje elev? Vad händer med de elever som har lärare som använder samma metoder som alltid har fungerat för dem? Hur ska de utvecklas i samhällets takt? Vad händer med de elever som i framtiden inte kan hantera IKT på ett sätt som samhället kräver?
Attityden till IKT är, enligt oss, att den har en tydlig påverkan på implementeringen av IKT. Kan detta ha påverkat IKT:s implementering i lärarutbildningen? Under vår lärarutbildning har vi inte fått särskilt mycket undervisning inom IKT. Vi har ett stort intresse själva men det gäller troligtvis inte alla som går lärarutbildningen. Hur ska de som inte har ett intresse kunna forma en IKT-integrerad undervisning om de inte har fått utbildning inom det? Pressen från regeringen och Skolverket finns men när det kommer ner till studenterna på lärarutbildningen får vi inte det vi skulle behöva.
Vårt arbete har skrivits för att få en insyn i hur skolsystemen påverkar undervisningens utveckling kopplat till IKT. Vi har kopplat till IKT för att tydliggöra att det som bestäms uppifrån inte alltid når in i klassrummen.
9.1 Vidare forskning
ett mer konkret sätt hade kunnat arbeta med IKT ämnesövergripande. För att göra det hade vi behövt undersöka hur lärare ser på svenskämnet och hur svenskämnet skulle kunna utformas med mer multimodalitet. Vi tror att en förändrad syn på svenskämnet skulle kunna bidra till ett utnyttjande av IKT:s möjligheter i högre grad än idag, vilket skulle kunna ge förutsättningar för en generation som faktiskt skulle kunna vara en del av den framtida utvecklingen, inte bara hänga med i den.
Referenser
Agéelii Genlott, Annika & Grönlund, Åke (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers
& Education. Vol. 67. Tillgänglig på Internet:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131513000857 [2016-01- 07]
Agéelii Genlott, Annika & Grönlund, Åke (2014). Att lära sig att läsa och skriva - i nutid och för framtid. I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (red.). Interaktiva
medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups, s. 155-167.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.
Andersson, Lars Gustaf (1999). De kulturella förändringarna. I: Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan. Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur.
Beauchamp, Gary (2011). Interactivity and ICT in the primary school: categories of learner interactions with and without ICT. Technology, Pedagogy and Education, Vol. 20, Nummer 2. Tillgänglig på Internet:
http://www.tandfonline.com.proxy.mah.se/doi/abs/10.1080/1475939X.2011.5884 08#.VpYg71KJv-A [2016-01-07]
Beauchamp, Gary &Parkinson, John (2008). u ils’ attitudes towards school science as they transfer from an ICT-rich primaryschool to a secondary school with fewer ICT resources: Does ICT matter? Education and Information Technologies, Vol. 13, Nummer 2. Tillgänglig på Internet:
http://link.springer.com/article/10.1007/s10639-007-9053-5[2016-01-07] Bernstein, Basil (2000[1996]). Pedagogy, symbolic control and identity: theory,
research, critique. Rev. edition, Lanham Md: Rowman & Littlefield Publishers.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. [2 rev uppl.) Malmö: Liber. Dunkels, Elza (2014). Digital kompetens - vad kan vi lära oss av ungas
lärandemodeller? I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (red.) Interaktiva medier
Teacher Education, Vol. 35, Nummer 1. Tillgänglig på Internet:
http://www.tandfonline.com.proxy.mah.se/doi/full/10.1080/13598660601111307 [2016-01-07]
Elmfeldt, Johan (2014). Det heliga i svenskämnet: en oåterkallelig reflektion. I: Erixon, Per-Olof (red.). Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk undersökning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Erstad, Ola (2010). Digital kompetens. Näring för demokratin eller oreflekterat deltagande? I: Carlsson, Ulla (red.) (2010). Barn och unga i den digitala
mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet. Tillgänglig på
Internet: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/barn-och-unga-i-den- digitala-mediekulturen [2016-01-26]
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för ett livslångt lärande (2006/962/EG). Tillgänglig på
Internet: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=URISERV:c11090 [2016-01-26]
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Findahl, Olle & Davidsson, Pamela (2015). Svenskarna och internet. iis.se. Tillgänglig på Internet: http://www.soi2015.se/ladda-ner/ [2016-01-07]
Fleischer, Håkan (2013). En elev - en dator: kunskapsbildningens kvalitet och villkor i
den datoriserade skolan. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
Hansson, Kristina (2014). Staten, skolan och digitala medier. I: Erixon, Per-Olof (red.).
Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk undersökning. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Hayes, Debra (2007). ICT and learning: Lessons from Australian classrooms. Computers & Education, vol 49, no 2, s. 385–395. Tillgänglig på Internet: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131505001314 [2016-01- 07]
Hernwall, Patrik (2014). Att uppmuntra ett varierat bruk av digitala medier. I: Lantz- Andersson, Annika & Säljö, Roger (red.). Lärare i den uppkopplade skolan. 1. uppl. Malmö: Gleerups.
Hylén, Jan (2011). Digitaliseringen av skolan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Häggström, Margaretha (2016). En lärarutbildare utmanar studenters
svenskämneskonception. I: Häggström, Margaretha, Georén Sprung, Charlotte & Kareld, Theres. Änglaspråk och magplask: multimodalt perspektiv på svenska. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kjällander, Susanne (2014). En dator per elev: lärande i en digital skolmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Kress, Gunther R. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge. Käck, Annika & Männikkö-Barbutiu, Sirkku (red.) (2012). Digital kompetens i
lärarutbildningen: ett integrationsperspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, Annika & Säljö, Roger (2014). Lärmiljöer i omvandling - En yrkesroll i utveckling. I: Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (red.). Lärare i den
uppkopplade skolan. 1. uppl. Malmö: Gleerups.
Linell, Per (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik. Linköping: Universitetet i Linköping, Tema kommunikation.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 OECD (2014) PISA 2012 Results in Focus. Paris: OECD.
Perselli, Ann-Katrin (2014). Från datasal till en-till-en: en studie av lärares
erfarenheter av digitala resurser i undervisningen. Diss. Härnösand:
Mittuniversitetet.
Rasmusson, Maria (2014). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Härnösand : Mittuniversitetet.
Samuelsson, Ulli (2014). Digital (o)jämlikhet?: IKT-användning i skolan och elevers
tekniska kapital. Diss. Jönköping : Högskolan i Jönköping.
Svensson, Anette (2014). Multimodala fiktioner i litteraturundervisningen - på gott och ont. I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (red.) Interaktiva medier och
lärandemiljöer. Malmö: Gleerups.
Säljö, Roger (2010). "S. Østerud (red.): Enter. Veien mot en IKT-didaktikk", Nordic
Journal of Digital Literacy, vol. 4, no. 3-04, s. 212-215. Tillgänglig på Internet:
http://www.idunn.no/file/pdf/41217949/S_Oesterud_red_Enter_Veien_mot_en_I KT-didaktikk.pdf [2016-01-07]
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trageton, Arne (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 2. [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Utbildningsdepartementet (2015). ppdra att reslå nat onella t-strate er r
s ol sendet (U2015/04666/S). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig
på Internet: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/09/uppdrag-att- foresla-nationella-it-strategier-for-skolvasendet/ [2016-01-26]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på Internet:
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2016-01-07]
Wollscheid, Sabine, Sjaastad, Jørgen & Tømte, Cathrine (2015). The impact of digital devices vs. Pen(cil) and paper on primary school students' writing skills – A research review. Computers & Education, vol. 95, s. 19-35. Tillgänglig på Internet:
http://www.sciencedirect.com.proxy.mah.se/science/article/pii/S03601315153009 20 [2016-01-07]
Åkerlund, Dan (2013). Elever syns på nätet: multimodala texter och autentiska
Bilaga 1
Rekontextualiseringsmodell
Bilaga 2
Intervjuguide
Syfte
Vi vill undersöka hur IKT används/införs i skolan och undervisningen, speciellt i svenskämnet, och utifrån vilka förutsättningar detta sker.
1. Bakgrund
Vad har du för utbildning/bakgrund? Hur länge har du varit verksam?
Hur ser den verksamhet ut som du jobbar inom? 2. Hur ser du på IKT- användningen (inom skolan)? Vad är IKT för dig?
Vad förespråkar du beträffande IKT? Hur påverkar IKT-användning elever/barn? Varför anser du att IKT är viktigt?
3. På vilket sätt ser du att IKT används i undervisningen? Hur i ämnet svenska?
Kan du ge ett exempel? Varför gör man så?
Hur tror du att det påverkar elevernas språkutveckling/utveckling i ämnet svenska? 4. Har ni fått några riktlinjer/direktiv från IKT-pedagog/rektor/kommun/regering? Hur ser du på riktlinjerna?
Hur har du tänkt er att läraren ska gå till väga? Hur vill du att eleverna ska ta emot detta?
5. Hur har direktiven påverkat användningen av IKT i undervisningen? Positivt/negativt?
6. Har ni fått någon utbildning inom IKT?
Hur har det påverkat undervisningen, positivt/negativt? Hur har den varit utformad? tid/innehåll
Hur stort intresse har du av IKT? Hur mycket använder du IKT privat?
Bilaga 3
Medgivandeblankett
Vi skriver i vårt examensarbete om IKT i skolan och hur IKT hanteras på olika nivåer i skolsystemet. Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer så ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst under arbetet avbryta din medverkan.
Det du säger kommer att spelas in för att vi senare ska kunna hantera materialet. Du kommer att hållas anonym i vårt arbete och vi kommer inte lämna vidare dina uppgifter till andra parter. Det vi samlar in kommer endast användas i vårt arbete.
Sandra Jansson och Tina Moritz
Har du frågor kontakta oss via mail: Sandra Jansson sandy93.j@gmail.com Tina Moritzmoritztina@hotmail.com
Jag ger härmed mitt medgivande till att medverka i intervjun.
Underskrift Datum
_________________________________________ ____________________
Namnförtydligande
Bilaga 4
Exempelmejl
Hej!
Vi är två lärarstudenter (F-3) från Malmö högskola som den 18/1 startade vårt examensarbete.
Vi vill skriva om IKT i undervisningen och undrar om det finns några lärare på er skola som skulle kunna tänka sig att bli observerade och intervjuade under 2-3 veckor.
Examensarbetet stäcker sig endast över nio veckor så vi hade varit tacksamma för svar så snart som möjligt så att vi kan planera in tider för möten och för att få föräldrars medgivande.
Med vänliga hälsningar,
Sandra Jansson och Tina Moritz
Sandra: sandy93.j@gmail.com 0762-839954
Tina: moritztina@hotmail.com 0705-648399