Förutsättningar för IKT i svenskämnet

Kultur, språk, medier

Examensarbete i fördjupningsämnet

Svenska och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Förutsättningar för IKT i svenskämnet

Preconditions for ICT in the School Subject Swedish

Sandra Jansson

Tina Moritz

Grundlärarexamen med inriktning mot förskoleklass Examinator: Kent Adelmann och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng Handledare: Fredrik Hansson 2016-03-27

Förord

Vi kommer i vårt examensarbete att utgå ifrån den kunskapsöversikt (Datorn i

svenskundervisningen) där vi tidigare skrivit om datorns införande i skolan, dess

betydelse och användning i undervisningen samt lärarnas attityder till datorn. Vad gäller detta arbete har vi suttit tillsammans under hela arbetets gång i Google drive. Vi har skrivit, diskuterat och redigerat texten tillsammans under arbetets gång.

När det gäller litteraturen har den delats upp och sammanfattats kort och vi har sedan läst de mest relevanta artiklarna/avhandlingarna så att båda har fått ta del av informationen. Båda har haft mejlkontakt och ringt till skolor. Gällande transkriberingen har vi transkriberat varannan intervju och tillsammans valt ut kategorier. Under kategoriseringen delade vi upp arbetena och sedan kommenterade vi på varandras scheman så att vi skulle vara överens om kategoriseringen.

Vi vill gärna tacka de som har tagit sig tid till att medverka i vårt examensarbete. Det har varit väldigt inspirerande att få vara ute i olika verksamheter och fått se den positiva sidan av IKT. Vi vill även tacka vår handledare Fredrik Hansson som har guidat oss genom arbetet.

Sammandrag

Syftet är att undersöka hur IKT används i skolan och undervisningen, speciellt i svenskämnet, och utifrån vilka förutsättningar detta sker. Det är tre frågeställningar. Den övergripande frågan är Hur rekontextualiseras IKT i lärares praktik? och för att besvara det ställdes frågorna Vilka tillvägagångssätt använder sig lärare av vid

användande av IKT? och På vilket sätt tar svenskämnet plats vid användningen av IKT?

Arbetet skrivs utifrån ett sociokulturellt synsätt och fokuserar svenskämnet som ett multimodalt ämne. Arbetet har ett digital literacyperspektiv med IKT:s rekontextualisering går som en röd tråd. Arbetet är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer med och observation av informanter från kommunnivå, via skolnivå och till klassrumsnivå.

Resultatet visar att det finns brister i kommunikationen mellan kommun och pedagoger ute i skolan liksom olika tolkningar av IKT i undervisningssyfte.

Slutsatsen är att de stora tankarna och möjligheterna med IKT som den kommunala IKT-pedagogen hade, inte praktiseras i klassrummet. Från kommunal nivå till klassrumsnivå har alltså IKT rekontextualiserats i flera steg.

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund ... 7

2. Syfte och frågeställning ... 10

2.1 Frågeställning ... 10

2.2 Centrala begrepp ... 10

3. Tidigare forskning ... 11

3.1 Attityden till IKT………11

3.2 Utformning av undervisning med IKT ... 12

3.3 Pedagogers förväntningar på elevers lärande med IKT i undervisningen ... 13

3.4 IKT i skolans verksamhet ... 14

3.5 Literacy... 15

3.6 Rekontextualisering ... 16

4. Teoretisk utgångspunkt ... 17

5. Metod och material ... 18

5.1 Urval ... 18 5.1.1 Bortfall ... 19 5.2 Beskrivning av informanter ... 19 5.3 Metodval... 20 5.4 Intervjufrågor ... 20 5.5 Forskningsetiska överväganden ... 21 5.6 Genomförande ... 21

5.6.1 Genomförande av intervjuer och observation ... 21

5.6.2 Transkribering ... 22

5.6.3 Analysmetod ... 22

6.7.4 Metodkritik ... 23

6. Resultat ... 24

6.1 IKT-pedagogen från kommunen (IK) ... 24

6.2 Rektorerna (RA & RB) ... 25

6.3 Skolornas IKT-pedagoger (IA & IB) ... 27

6.4 Lärarna ... 29

6.5 Observation ... 34

6.6 Sammanfattande resultat för svenskämnet ... 35

7.2 Rektorerna (RA & RB) ... 37

7.3 Skolornas IKT-pedagoger (IA & IB) ... 38

7.4 Lärarna ... 40

7.5 Observation ... 42

7.6 Sammanfattande analys för svenskämnet ... 43

8. Diskussion och slutsats ... 44

9. Diskussion ... 46 9.1 Vidare forskning ... 47 Referenser Bilaga 1 Rekontextualiseringsmodell Bilaga 2 Intervjuguide Bilaga 3 Medgivandeblankett Bilaga 4 Exempelmejl

1. Inledning och bakgrund

I det här kapitlet presenteras inledningsvis vårt intresse för Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Därefter tas det upp hur IKT har implementerats i skolans värld.

I arbetet har valet gjorts att släppa fokus på datorn, eftersom den inte är lika aktuell idag och istället fokuseras IKT som är ett vidare begrepp som innefattar hur teknik används som ett verktyg samt ett kommunikationsmedel. Eftersom IKT är ett ämne som är i ständig förändring har vi ett intresse av att vidare undersöka hur skolan hänger med i utvecklingen. Skolan har ett ansvar att se till att eleverna blir en del av samhället, att de blir framtidens medborgare som behöver ha IKT-kunskaper. Tar man bort IKT från klassrummet hindrar man eleverna från att ta del av framtidens digitaliserade samhälle. Av erfarenhet från VFU används surfplattor ibland som substitut för extrauppgifter, som tidsfördriv. En del lärare har inte kunskap om hur IKT kan användas. Vi vill ta reda på om IKT integreras i undervisningen eller om IKT enbart blivit ett komplement till den ordinarie undervisningen och i så fall vilken roll rekontextualiseringen haft i detta. Rekontextualisering innebär, i det här fallet, att IKT tolkas i olika sammanhang och innebörden av begreppet förändras efter varje tolkning. Kommunen har tankar kring hur användningen av IKT ska se ut. Detta tolkas sedan i olika hierarkiska nivåer och i ett sista steg av läraren, vilket påverkar hur användningen av IKT i undervisningen ser ut. Allt fler barn har tillgång till datorer och Internet, 86 % av sexåringarna i Sverige använder Internet (Findahl & Davidsson 2015). Vi har fått uppfattningen att skolan ligger efter i den digitala utvecklingeoch anser att “en gammal skola i en ny tid” (Andersson, Persson & Thavenius 1999, s.19) uttrycker den situation skolan befinner sig idag. Det är på denna grund vi vill undersöka synen på IKT, både på skolnivå och högre nivå.

IKT:s implementering i samhället och i skolan ser inte likadan ut. Förändringarna sker konstant och i en hög hastighet. Jan Hylén (2011) pekar på att regeringen hade, precis som den har idag, en tanke om att datorerna ska användas i undervisningen. På

1970-undervisningen genom att lyfta skolans uppdrag att forma elever för ett demokratiskt IT-samhälle som krävde IT-kunniga medborgare. Datalära blev ett nytt ämne i Lgr 80. Hylén (2011) beskriver hur IT, när den började användas i klassrummet under 1980-talet, inte förändrade undervisningen utan istället anpassades efter den existerande formen av undervisning. Detta blir tydligt då man studerar införandet av ämnet Datalära i Lgr 80. Eftersom det inte fanns tillräckligt många lärare med relevant kunskap kring ämnet och för få datorer, blev undervisningen formad för att ge kunskap om datorers användande. Även under 1990-talet påvisades problemet kring bristen på förändringar i den befintliga undervisningen och därav IT:s bristande inverkan på densamma. Dessa problem, hur datorerna skulle användas och datorernas implementering, är än idag en stor fråga på lärarnivå (Hylén 2011).

Under 1990-talet angavs samhällets övergång till ett kunskapssamhälle som en anledning till IT:s plats i undervisningen. Visionen var att användningen av IT skulle gå från att vara föremål för undervisning till att vara ett redskap för lärande. I mitten av 1990-talet fick den svenska skolan Internet och de IT-främjande insatserna gjordes i större utsträckning lokalt. EU:s nyckelkompetenser tog form under mitten av 2000-talet för att omforma industrisamhället till ett kunskapssamhälle. Dessa åtta nyckelkompetenser är framtagna som rekommendationer för ett livslångt lärande. Kompentenserna innefattar kunskaper, färdigheter och attityder som passar det samhället vi lever i idag - ett kunskapssamhälle. En av dessa är digital kompetens, vilken “innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT)” (Europaparlamentets och rådets…).

År 2011 kom Skolverkets nya styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen

och fritidshemmet 2011; Lgr11. I läroplanen framgår det att eleven har rätt att använda

modern teknik, ska hantera mycket information, ska klara av snabba förändringar och förstå vikten av kritisk granskning. Det står vidare att rektorn har ansvar att se till att förse skolan med resurser så att eleverna kan arbeta självständigt. I kursplanen för ämnet svenska framgår det att olika medier och källor ska vara en del av svenskundervisningen. Eleverna ska kunna söka information och skriva på datorn. Vi

menar därför att en undersökning om hur IKT används i skolan och undervisningen och utifrån vilka förutsättningar det sker är högst relevant för vårt framtida yrke.

OECD1 (2014) genomförde år 2012 en PISA2-undersökning som visade att svenska elever använder Internet i större utsträckning än genomsnittet av de deltagande länderna i undersökningen. Resultat visar även att de svenska eleverna klarar sig sämre än genomsnittet i läsförståelse. Vi menar att IKT ger stora möjligheter för informationshantering och textarbete och därför är vårt arbete relevant för ämnesområdet svenska. Genom Internet blir informationsmängden mer omfattande och kräver noggrann bearbetning, varvid eleven kan stöta på problem om läraren inte stöttar tillräckligt.

Regeringen gav 2015 Skolverket i uppdrag att införa nationella IT-strategier för skolan. Enligt regeringsbeslutet (Utbildningsdepartementet) som togs 2015 angående IT-strategiernas införande i skolan, ska Skolverket öka elevernas möjlighet att använda IT i undervisningen. Förslaget ska innefatta IT som ett verktyg för skolutveckling och effektivisering av skoladministrationen. IT-användning ska tydliggöras i skolans uppdrag att ge elever digital kompetens, kritiskt tänkande och nätsäkerhet. Tillgången på digitala lärresurser ska vara övergripande på alla skolor och programmering ska ingå i styrdokumentens mål för grundskolan.

Då det finns många sätt att arbeta med IKT undrar vi vilka tankar som finns kring IKT hur IKT ska användas. Vi vill därför unders ka hur IKT används i svenskundervisningen och därtill koppla påverkan från kommunnivå till klassrumsnivå.

2. Syfte och frågeställning

Syftet är att undersöka hur IKT används i skolan och undervisningen, speciellt i svenskämnet, och utifrån vilka förutsättningar detta sker.

2.1 Frågeställning

Den övergripande frågan är Hur rekontextualiseras IKT i lärares praktik? och för att besvara det ställdes frågorna Vilka tillvägagångssätt använder sig lärare av vid

användande av IKT? och På vilket sätt tar svenskämnet plats vid användningen av IKT?

2.2 Centrala begrepp

IKT: Informations- och kommunikationsteknik, innefattar den teknik som används för att hantera information och kommunikation.

IT: Informationsteknik, en äldre benämning på IKT som inte inkluderar kommunikation.

Molntjänst: En IT-tjänst tillhandahållen av Google bland annat i syfte att göra dokument tillgängliga via Internet. I arbetet fokuseras Google Drive.

Rekontextualisering: Beskriver den tolkning som sker i olika hierarkiska nivåerna. I arbetet används begreppet för att visa på och förklara hur IKT tolkas och förändras.

3. Tidigare forskning

I det här kapitlet presenteras den forskning som finns angående IKT i skolans och samhällets världar. Det gäller attityder, utformning av undervisning, förväntningar på lärande, verksamheten kopplat till IKT, literacy samt rekontextualisering.

3.1 Attityden till IKT

Kunskap inom digital kompetens innebär att man förstår teknikens funktioner och dess påverkan på vardagen och utbildningen, hur tekniken påverkar och kan anpassas för våra liv samt vilka möjligheter vi har med IKT. Färdigheterna innefattar hur man kan söka och bearbeta information med ett kritiskt förhållningssätt samt kunna sammanfatta och redovisa den nya informationen man har tagit vara på. Attityden inom digital kompetensen handlar om ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till användningen av digitala medier och den information man tillägnar sig (Käck & Männikkö Barbutu 2012).

Elza Dunkels (2014) skriver om hur stor vikt viljan att lära sig har för en förändrad attityd gentemot IKT. Attityden att unga enbart är mottagare av kunskap kan kopplas samman med synen på kunskap om IKT som något där man lär sig grunden för att sedan vidareutveckla. Om denna kunskap istället ses som något som ständigt sker, samtidigt på olika nivåer, så kan man också se eleverna som medskapare av kunskap. Det gör eleverna viktiga i sig (Dunkels 2014).

Enligt Håkan Fleischer (2013) finns det lärare i den svenska skolan som inte har sett någon mening med att använda IKT eftersom det inte gett något större bidrag till undervisningen medan andra lärare har hittat en metod som har förenklat deras arbete i skolan. Det handlar om hur lärarna själva ser på IKT (Fleischer 2013). Klassrum som gett goda förutsättningar i undervisningen med IKT hade lärare med stort fritidsintresse och stora kunskaper i datoranvändning (Beauchamp 2011).

Johan Elmfeldt (2014) menar att det är attityden till svenskämnet som färdighetsämne som gör att det traditionella sättet med papper och penna stannar kvar. Främst används

gäller innehållet i undervisningen i dagens skola, ser det inte särskilt annorlunda ut. Att kunna använda IKT på ett varierande sätt handlar om vana och attityd.

Margaretha Häggström (2016) skriver om hur svenskämnet kan ses ur olika perspektiv. Det mer traditionella sättet att se svenskämnet är att framförallt träna färdigheter och få kunskap inom litteraturhistoria. Ur ett multimodalt perspektiv menar Häggström (2016) att “Svenskämnet innebär att lära sig om, i, med, genom och därmed att” (s.143). Man tränar sin språkliga förmåga genom att kommunicera på flera olika sätt, därav ett multimodalt lärande.

3.2 Utformning av undervisning med IKT

Möjligheterna med IKT har påtalats men avsaknaden av en metod eller någon form av fortbildning har gjort det svårt att införa IKT på ett bra sätt (Dwyer 2007). Genom undervisning och metoder formade för IKT-användning borde undervisningen kunna förbättras enligt Sabine Wollscheid, Jørgen Sjaastad & Cathrine Tømte (2015).

I rån datasalar t ll en-till-en skriver Ann-Katrin erselli ( 13) om hur undervisning med datorer g tt fr n att vara bundet till datorsalar till att var e elev f tt var sin dator att arbeta med (en-till-en). Eleverna kan i större utsträckning styra sitt skolarbete. Vid undervisning med IKT och en-till-en syns en förskjutning från lärarledd undervisning till ett större elevansvar (Hayes 2007). En-till-en är ingen metod, utan snarare ett sätt att arbeta i ett klassrum där varje elev har någon slags enhet.

Arne Trageton ( 14) skriver om AS (Att skriva sig till läsning) som en metod där eleverna lär sig läsa genom att roducera egna te ter. r att kunna roducera dessa används IKT i form av datorer och i ads f r att s ka information , kommunicera genom och skriva te ter med. IKT blir därigenom ett medel f r att lära eleverna att läsa och skriva (Trageton 14). n vidareutveckling av AS är ST (Att skriva sig till läsning) där eleverna roducerar material som sedan ubliceras en molnt änst och bed ms formativt (Ag elii enlott r nlund 2014).

Ola Erstad (2010) skriver om det digitala lärandet som en del av literacy. Det handlar inte om att man ska lära på ett visst sätt utan att det digitala ska integreras med den

traditionella undervisningsform som lärare har arbetat med i många år, eftersom elever kommer från en värld där det digitala är en del av deras liv och alltid har varit en del av deras uppväxt.

Erstad (2010) menar att det finns olika förhållningssätt för lärandet och de digitala medier som behövs. Eleverna behöver lära med, lära genom och lära om medier. När

lärandet med medier sker, behöver det digitala integreras i undervisningen, så att

eleverna använder det digitala som ett verktyg. När lärandet sker genom medier krävs det kunskaper kring t.ex. molntjänster och publicering, det vill säga nya arbetssätt. När eleverna kommer i kontakt med informationshantering och kritisk granskning samt bearbetning av sedan tidigare erhållen förståelse är det frågan om läran om medier.

3.3 Pedagogers förväntningar på elevers lärande med IKT

i undervisningen

Annika Agéelii Genlott och Åke Grönlund (2013) har gjort ett pilotprojekt med elever i 7-årsåldern, där literacy kopplades till IKT. Pilotstudien ska senare bli en större studie. Resultatet av studien visade att IKT ger bättre läsare och elevernas texter blir fylligare. Eleverna blev mer motiverade till att läsa och skriva. Om teknologi användes i ett sammanhang eller tillsammans med en metod och i kombination med social interaktion, gav det eleverna framgång i sitt skolarbete. Forskning från bland annat Storbritannien har visat att IKT ofta enbart används på grund av kravet på införande i skolan men endast införandet av IKT har inte gett någon förbättring av undervisningen (Beauchamp & Parkinson 2008).

Fleischer (2013) skriver att tillgången till information är nästintill oändlig och samhället står inför en förändring som påverkar samhället och därigenom skolan. Han skriver vidare om sin avhandling som har visat att IKT motiverar och underlättar undervisning, men att det inte finns bevis för att resultaten förändras. Fleischer (2013) menar att IKT har en potential att ge bättre förutsättningar och större möjligheter i undervisningen, men lärarens attityd och engagemang är det som slutligen ligger till grund för hur integrerad IKT blir och om möjligheterna faktiskt utnyttjas.

Mycket av arbetet med redigering, film och foto sker idag digital och vem som helst kan lägga ut någonting via sociala medier. Erstad (2010) skriver också om hur feedback från lärarna och kommunikationen kring textarbetet ökas när det sker digitalt, något som ökar elevers textproduktion.

Ulli Samuelsson (2014) skriver om hur den ojämlikhet som redan finns i samhället lyfts in i skolan på ett ännu tydligare sätt med IKT då dess spridning i samhället ofta beror på samhällsekonomiska faktorer och kunskaper kring användningen av IKT. De elever som inte har tillgång till IKT i hemmet får inte samma digitala kompetens då användningen av IKT inte sker lika naturligt som för dem som för de elever som har tillgång.

3.4 IKT i skolans verksamhet

Susanne Kjällander (2014) skriver om hur elever, i vissa fall, har större vana av att arbeta med IKT än vuxna. De rör sig mer obehindrat på nätet och prövar sig fram istället för att arbeta med färdiga mallar och hjälpmedel.

Annika Lantz-Andersson och Roger Säljö (2014) beskriver dagens samhälle som en kunskapsexplosion där informationsflödet är så pass stort att läraren får en viktigare roll i att stötta eleverna istället för att all information kommer ifrån läraren. Lars Gustaf Andersson (1999) menar att lärarnas auktoritet ändras genom att läraren inte är den enda informationskällan och skolan inte längre har det “kunska smono ol” som den tidigare har haft. Vidare menar Andersson (1999) att informationsflödets ökning påverkar lärarnas roll i att vägleda eleverna i informationen och hanteringen av den. Det handlar inte om att elever har mer makt och kontroll, snarare en omvändning i klassrummets samarbete mellan lärare och elever.

Kristina Hansson (2014) beskriver hur satsningar på IKT i skolan ofta bedrivits med en top-down styrning. Hon skriver om hur datorns införande i skolan alltid haft betydelse för samhället då de digitala kunskaperna blivit viktiga på arbetsmarknaden. Därför har det inom många projekt funnits en tydlig vilja hos stat, regering och kommun att införa IKT i undervisningen vissa gånger utan en tydlig förankring hos lärarna i skolan, vilket lett till bristande resultat hos en del projekt (ibid).

Dan Åkerlund (2013) skriver om multimodalitet och skolan i digital förändring. Han pekar på möjligheter och skolans otillräcklighet i att forma av multimodala textskapare. Genom att ha tillgång till IKT i skolan har eleverna fler möjligheter att arbeta multimodalt genom att de har tillgång till ljud, bild och text. Patrik Hernwall (2014) problematiserar alternativa redovisningsmetoder som gestaltning eller bilder, eftersom de ofta har lägre status inom skolvärlden. En muntlig presentation eller en text har ofta en högre status och Hernwall (2014) menar att detta hämmar elevers kreativitet. Ett av problemen i skolan är att man inte vet hur multimodala uttryckssätt ska bedömas, vilket krockar med IKT som öppnar för fler uttrycksmöjligheter.

3.5 Literacy

Carina Fast (2007) skriver om hur Internet förser barn med fler multimodala textmöjligheter och därigenom ger IKT större möjligheter till ett språkutvecklande arbete. Tillgången till utvidgade texter och verktyg för skrivande kan när det används rätt sätt ge ositiva resultat i undervisningen. Säl (2010) skriver om hur IKT används i det globaliserade klassrummet och hur det kan utöka elevernas skrivmöjligheter. IKT är en del av elevers vardagliga liv och borde då även finnas med i undervisningen.

Gunther Kress (2003) menar att bilder och symboler blir viktigare som resurser för språkutvecklingen i och med att IKT finns i skolan och samhället. Det kommer att göra att de traditionellt tryckta texterna kommer att bli underordnade de digitala texterna. Den digitala texten är ett nytt sätt att hantera texter på och kommer troligtvis användas mer och betyda mer för elever då IKT är mer relevant och mer användbart för att komma in i elevernas vardagliga liv. Då unga idag läser texter i olika format menar Anette Svensson (2014) att elevers läskompetens inte ser likadan ut som förr. Det är på multimodala sätt unga får tillgång till texter som även innefattas av rörliga bilder och ljud. Ser man film och ljud som del av textanvändning så är det en del av en varierande undervisning inom svenskämnet. Genom det digitala ökar textmöjligheterna och vidgar elevernas begrepp gällande vad en text innebär. Maria Rasmusson (2014) anser att elever behöver utveckla sin multimodala förmåga på grund av de högre krav som tillkommer när eleverna får mer tillgång till fler texter tack vare IKT i undervisningen.

3.6 Rekontextualisering

I skolforskning har man använt begreppet rekontextualisering för att beskriva och förklara vad som händer då t.ex. skrivningar i styrdokument ska genomföras. Begreppet kommer från Basil Bernstein (2000) och har inom svenskämnesdidaktisk forskning använts av Bengt Sjöstedt (2013). I sin avhandling använder Sjöstedt en modell (se bilaga 1), som visar hur olika nivåer i skolsystemet hänger samman. Utifrån modellen resonerar han om hur saker tolkas olika på olika nivåer. I detta examensarbete innebär rekontextualisering att något, i detta fall IKT, flyttas från ett sammanhang till ett annat och att det då tolkas och används på olika sätt. Arbetet ska på så sätt visa hur man ser på IKT inom olika hierarkiska nivåer i skolsystemet. De nivåer, eller fält enligt Bernstein (2000), som kommer beröras i arbetet är det officiella rekontextualiseringsfältet som i detta arbete syftar på skolans huvudman (kommunen), den officiella pedagogiska

diskursen som syftar på läroplan och kursplaner, det pedagogiska rekontextualiseringsfältet som syftar på pedagogerna i skolan och den pedagogiska reproduktionsdiskursen som syftar på det som sker i klassrummet.

4. Teoretisk utgångspunkt

Examensarbetet har sin utgångspunkt i det sociokulturella synsättet. Vi anser att det sociokulturella synsättet fokuserar kommunikation, såsom språk, som mycket viktiga för lärandet. Säljö (2014) ser på det sociokulturella förhållningssättet till artefakter och menar att de digitala verktyg vi använder är en del av människans förståelse av sin omvärld. Därvid blir det relevant för vårt arbete som fokuserar på användningen av IKT.

Ett multimodalt perspektiv på svenskämnet kommer att lyftas i arbetet utifrån Häggström (2016). Hon menar att man kan se på multimodalitet som något som utökar våra möjligheter att kommunicera. Pauline Gibbons (2013) skriver om ett sätt att se på lärande som något som sker i sociala sammanhang mellan eleverna. Lärarens roll är inte att tillhandahålla all form av information utan att stötta eleverna till lärande, att stötta eleven att uppnå en högre nivå av förståelse som eleven inte kunnat göra själv (ibid). Svenskämnet i arbetet ses ur ett literacy-perspektiv eftersom literacy innebär att de texter barn kommer i kontakt med innefattar mer än texter som används inom läs- och skrivinlärningen (Fast 2013). Literacy är ett bredare begrepp än läs- och skrivinlärning och nyttjar alla slags medier, inte bara den skrivna texten utan även bild och film. Undervisningen kopplas till de texter barnen har kommit i kontakt med före skolan. Barn kan i tidig lder “läsa bilder”. Vi kommer använda digital literacy f r att betraktat IKT och lärande ur ett vidare perspektiv. Enligt Erstad (2010) är digital literacy likvärdigt med digital kompetens. Han beskriver fem olika perspektiv på digital literacy i skolan. Det är färdigheter, IKT som kunskapsfält, IKT i ämnen, IKT och inlärningsstrategier och kulturell kompetens eller digital bildning.

5. Metod och material

Detta kapitel avser insamlingen av arbetets empiri och tillvägagångssätten för genomförandet.

5.1 Urval

Ett strategiskt urval utgjordes av gruppen lärare, IKT-pedagoger och rektorer. Detta för att ett strategiskt urval innebär att man väljer ur personer med kunskaper och erfarenheter som är relevant för det ämne arbetet handlar om (Alvehus 2013). Skolor som specifikt hade IKT i sin undervisning valdes för att kunna få någon relevant information från intervjuerna, därav det strategiska valet. Inom grupperna gjordes sedan ett bekvämlighetsurval, det vill säga att de som var tillgängliga för intervjuer och observation valdes ut (ibid.).

Två skolor inom samma kommun besöktes. Båda skolorna var mångkulturella F-9-skolor med 400 respektive 900 elever. Fem lärare, två IKT-pedagoger knutna till F-9-skolor, två rektorer och en IKT-pedagog knuten till kommunen har intervjuats. Materialet omfattar alltså totalt tio intervjuer (se Tabell 1). En lektion har observerats på skola A för att få syn på hur IKT kan användas i klassrummet. Även intervjuer av elever och föräldrar övervägdes för att få deras perspektiv och attityder till teknik men valdes bort delvis för att det inte fanns möjlighet inom examensarbetets korta tidsram, delvis för att det inte hade en tydlig relevans för arbetets forskningsfrågor. Valet av lärare gjordes för att visa hur de uppfattar IKT:s påverkan på undervisningen. Valet att visa på synen på IKT:s användning på kommunal nivå och ledningsnivå gjordes för att visa på hur olika nivåer påverkar förutsättningarna för att införa IKT. Ett medvetet val gjordes att inte lägga fokus på genus då arbete har ett omfattande fokus.

Tabell 1. Fördelning av informanter

Skola A Skola B Kommunen

Lärare 1 (LA1) Lärare B (LB1) Lärare 2 (LA2)

Lärare 3 (LA3) Lärare 4 (LA4)

5.1.1 Bortfall

Nio skolor kontaktades men endast fyra skolor svarade och därigenom gjordes ett bekvämlighetsurval. Det fanns vissa svårigheter att boka in tider så påminnelsemejl skickades ett antal gånger och samtal ringdes för bokning av möte, då inga svar kom via mejl. Enbart en observation ägde rum på grund av sjukdom och tidsbrist. Två skolor valdes då de andra hade förhinder under tiden examensarbetes skrevs.

5.2 Beskrivning av informanter

IK från kommunen har bakgrund som lärare i F-7 i svenska, svenska A, engelska och SO samt vidareutbildning inom IKT. Två biträdande rektorer intervjuades men kommer att benämnas som rektorer i texten då de har särskilda ansvar för en del årskurser på skolorna. RA har arbetat i 35 år med barn och ungdomar som förskollärare och specialpedagog, på fritidshemmet i 3 år och numera som biträdande rektor för F-3. RB har arbetat som grundskollärare i matematik och naturkunskap och nu, sedan 8 år, som biträdande rektor för åk 4-9. IA har bakgrund inom kultur, media och estetik, därefter legitimerad bildlärare med arbete inom förskola, fritidshem och grundskola och numera är IKT-pedagog sedan 5 år. Tjänsten är självutvecklad. IB har språkvetarexamen, lärarutbildning i svenska och engelska i årskurs 7-9 som varit verksam i 11 år och är nu IKT-ansvarig. Från skola A intervjuade vi fyra lärare. LA1 har jobbat som lärare i 12 år i bland annat förberedelseklass med svenska i årskurs 1-9. Numera förstelärare för lågstadiet. LA2 har arbetat som lärare i 13 år. Numera lärare i matematik, fysik, teknik och kemi åk 4-9. LA3 har arbetat som lärare i 35 år, utbildad gymnasielärare i matematik och fysik och legitimerad lärare i matematik, fysik och teknik för årskurs

4-lärare i 18 år och arbetar numera som specialpedagog med inriktning på matematik. LB1 har gått på musikhögskola och läst estetprogram med musikinriktning, sedan kulturhögskola samt arbetat i förskoleklass i två år. Idag har LB1 arbetat som musiklärare och fritidspedagog sedan tre år tillbaka.

5.3 Metodval

Metoden som valts i detta arbete är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att man ser samband mellan människors relationer och hur människor kan påverkas av andra/annat. I den kvalitativa metoden ingår även att tolka empiri (Alvehus 2013), vilket kommer att göras i detta arbete. Vid insamlingen av empirin gjordes både en observation och intervjuer för att genom kristallisering ge mer än en vinkel till ämnesområdet (ibid). Kristallisering innebär att ett ämne tas upp ur olika aspekter, vilket gör att det går att se skillnad på teoretiska tankar och hur det ser ut i praktiken. Intervjuerna var semi-strukturerade (Alvehus 2013) för att kunna gå in mer på djupet och för att inte hålla ramen för hårt. Semi-strukturerade intervjuer är mer öppna och intervjuarna är mer aktiva lyssnare i samtalet, då ramarna för intervjun är tematiserade och inte i lika stor utsträckning innehåller precisa frågor. Intervjun kan fördjupas med hjälp av följdfrågor (Bryman 2011). Intervjuerna gjordes i form av ett samtal för att informanten på ett naturligt sätt skulle kunna svara på frågorna och för att frågorna skulle kunna vara flexibla och därigenom ge mer uttömmande svar (ibid.). Observationen var en deltagande observation (Bryman 2011) då interaktion mellan observatörerna och informanterna ägde rum.

5.4 Intervjufrågor

Frågorna togs fram genom att så många frågor som möjligt ställdes till ämnet. Frågorna kategoriserades för att sedan kunna upplysa om svar som skulle kunna hjälpa till att svar på syftet. En intervjuguide (se bilaga 2) arbetades fram från frågorna och syftet med att ha en guide var att få igång informanten och få ut så mycket information som möjligt. Guiden skapades som ett stöd för att strukturera intervjun och för att ge intervjuarna frihet att ställa kompletterande frågor (Bryman 2011).

5.5 Forskningsetiska överväganden

En medgivandeblankett för godkännande av medverkan (se bilaga 3) skrevs för att kunna undertecknas vid varje intervju. Detta för att följa Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer för vad som gäller vid forskning ur ett etiskt perspektiv. I dessa krav ingår informationskravet som innefattar vad det är som ska undersökas samt att deltagandet är frivilligt. Samtyckeskravet innebär att det behövs ett medgivande av deltagande i studien som utförs. Konfidentialitetskravet innebär att alla namn ska fingeras/anonymiseras. Tills sist finns nyttjandekravet som innebär att den informationen man får ut från informanterna endast kommer att användas i det forskningsyfte intervjun görs.

5.6 Genomförande

Kontakt togs av en tillfällighet med en IKT-pedagog i en större kommun vilket ledde vidare till skolor som är aktiva i att använda IKT. Skolornas kontaktuppgifter hämtades från en kommunal hemsida. En skola ringdes upp vilket gav en mejladress till IKT-ansvarig på skolan. Sedan kontaktades alla skolors rektorer via mejl (se bilaga 4). Efter mejlkontakt bestämdes det att intervjuer skulle göras med rektorer, IKT-pedagoger samt lärare. Svårigheter fanns att hålla mejlkontakten levande mellan vissa skolor, vilket ledde till svårigheter med att bestämma datum för möten så telefonsamtal ringdes för att fastslå det.

5.6.1 Genomförande av intervjuer och observation

Intervjuerna var mellan 20-40 minuter. Under den första intervjun uppstod en del tekniska problem, en erfarenhet som kom till nytta vid de nästkommande intervjuerna. Informanten godkände användningen av hans/hennes namn och arbetsplats på kommunen men eftersom det kunde riskera att offentliggöra de andra skolornas identitet behölls allt anonymt. Samtliga intervjuer spelades in och samtidigt antecknades förklaringar till oklarheter för att kunna komplettera dessa inom intervjun när det pekas på eller visas saker. Detta upplägg valdes som ett extra stöd för skrivandet. Intervjuerna

Mötena bokades in på förhand och det sågs till att det fanns gott om tid för utförandet. Ett av besöken skedde under en studiedag. Då det inte fanns särskilt mycket tid bokades en telefonintervju in med RB. Samtalet genomfördes i ett grupprum för att inte riskera att bli störda.

Observationen varade i ca 50 minuter. Den gjordes i en årskurs 2 på skola A hos LA1. Anteckningar fördes kontinuerligt under observationen och renskrevs direkt efteråt för att få med hela förloppet så noggrant som möjligt.

5.6.2 Transkribering

Transkriptionen i sig är inte betydelsefull, utan är ett verktyg för hantering av betydelsefullt material (Linell 1994). Transkriberingen kommer att vara skriftspråksanpassad (Alvehus 2013), då det främst är innehållet som är viktigt, inte hur någonting sägs under intervjun. Dock kan onödig information från informanten tas bort under transkriptionen då det inte har relevans för ämnet, t.ex. när det diskuteras ett kommande möte med en lärare. Intervjuerna transkriberades i Word och kategoriserades sedan.

5.6.3 Analysmetod

Det gjordes en tematisk analys (Bryman 2011) för att hitta samband mellan de olika intervjuerna. När man analyserar utifrån ett tematisk tillvägagångssätt innebär det att man kategoriserar empirin i olika teman som har gemensamma egenskaper. Ytterligare ett tema som inte hade med syftet att göra skapades där informanternas bakgrund samlades. Kategorierna arbetades fram genom att transkriptionerna av de genomförda intervjuerna bearbetades. Kategorierna lästes igenom och diskuterades upprepade gånger för att hitta flera gemensamma teman som berördes av informanterna. Den här formen av bearbetning av transkriptionerna är vanligt inom samtalsanalys (Linell 1994).

Schemat skapades med följande kategorier:

● Utformning av undervisningen med IKT

● Pedagogers förväntningar på elevers lärande med IKT i undervisningen ● IKT i skolans verksamhet

● Informanternas bakgrund

Varje kategori samlades i ett dokument för att sedan sammanfattas och analyseras separat.

6.7.4 Metodkritik

Formuleringen i det första mejlet fokuserade inte på den slutgiltiga formuleringen i arbetet, vilket delvis kan ha lett till att intresse för medverkan inte fångats upp hos vissa. Detta fanns i åtanke men på grund av tidsbrist kunde inte formuleringen av mejlet vänta. Då det funnits problem med att nå vissa personer beslöts det att kontakta dem per telefon. Det bör inte ha påverkat resultatet, då intervjun i övrigt följde samma struktur som de andra. Biträdande rektorer valdes eftersom ordinarie rektor valde att inte medverka. Detta bör inte ha påverkat resultatet då rektorernas uppgifter inte skiljer sig åt. IKT är ett ämne som många berörs av och känner sig osäkra inom och därför har formuleringen kring ämnet varit av vikt. En fråga som kunde ha ställts under intervjuerna är hur informanterna såg på svenskämnet, för att få mer insikt i deras perspektiv på ämnet. I efterhand har det uppdagats att endast personer med ett intresse för IKT valde att medverka. Vissa av de som inte medverkade använde inte IKT i sin undervisning och såg därför inte någon anledning till att medverka, vilket kan ha påverkat slutresultatet eftersom de som inte är positivt inställda till IKT inte har intervjuats om hur de tänker kring det. Alltså kan fördelningen av informanter på skola A och B ha påverkat resultatet. Det kan ha påverkat att det inte funnits full insyn i hur yrkena är utformade och vilket ansvar som ligger hos vem.

IKT rekontextualiseras möjligtvis inte på samma sätt eller i lika stor utsträckning i alla kommuner och därvid kan det konstateras att någon rekontextualiserar men att den inte nödvändigtvis ser likadan ut överallt.

6. Resultat

Det här kapitlet kommer vara uppdelad i fem underrubriker som kommer att vara hierarkiskt uppdelade. Först kommer kommunens IKT-pedagog, därefter rektorerna, sedan skolornas IKT-pedagoger, sist lärarna samt slutligen observationen. Efter den fullständiga presentationen av resultatet kommer en sammanfattning av informanternas tankar kring svenskämnet.

6.1 IKT-pedagogen från kommunen (IK)

IK:s attityd till IKT är att IKT ska vara en självklar del av undervisningen och säger följande:

Jag tycker att med klokhet och måtta för att det är inte så att man måste ha den (iPaden) framför sig hela tiden, det tror jag inte alls på. Jag tror att barnen måste ha både och men med rätt pedagogik och läraren är viktigare är någonsin här i detta. Jag tror att många lärare tror att vi inte kommer att spela någon roll [...] att det inte ens ska vara en vuxen i klassrummet. Det är tvärtom, det är viktigare än någonsin att en vuxen finns, att man inte lämnar barnen ensamma med datorerna och att man verkligen finns där och är närvarande. Med medveten pedagogik och metodik.

IK påpekar även vikten av IKT, eftersom vi inte bara är svenska medborgare utan även världsmedborgare. Barn idag behöver lära sig att tänka större än enbart kring vad som finns runtomkring dem. Skolan ligger idag efter samhället då många lärare inte ser IKT:s fulla potential som multimodalt verktyg. IK menar att undervisningen ska vara utformad så att IKT ska finnas på skolorna och bör användas i undervisningen. Idag ser IK att IKT används som ett skrivverktyg i svenskämnet och anser att det är språkutvecklande i allra högsta grad, dock utnyttjas inte möjligheterna som ex översättningsprogram för lärare som har elever från flera olika länder i klassrummet. IK:s förväntningar på elevernas lärande med IKT är att det är ett inkluderande och demokratiskt verktyg som förstärker lärandet och måluppfyllelsen. IK anser att det är språkutvecklande om användningen sker med utgångspunkt i att IKT är ett multimodalt verktyg och inte bara ett skrivverktyg. IK anser vidare att skolorna inte ser potentialen med IKT.

varför jobbar inte skolorna med IT, och så får man ingen utbildning och ingen tid till det och det förutsätts att det är bara något man ska kunna. Jag tror inte att det används på det sättet man skulle kunna - långt därifrån.

IK:s verksamhet fungerar genom att IK arbetar med att handleda och utbilda pedagoger om hur man pedagogiskt kan arbeta med datorn eller IKT och utvecklingsarbete. IK anser att barn inte är digitalt kompetenta. De kan mycket men de behöver lära sig vad som ligger bakom programmen. Därför är programmering viktigt för att de ska kunna påverka sin framtid. Lärare måste vara digitalt kompetenta för att kunna stötta eleverna. IK ser ett behov av bättre och tydligare riktlinjer som inkluderar programmering i undervisningen. Det finns ett kommunalt samarbete med alla skolor och delar av staden men det finns stora skillnader mellan skolorna vilket kan bero på var skolan ligger och på den rektor som har det yttersta ansvaret. IK beskriver sitt uppdrag som att forma nätverk med nätverksträffar där IKT-pedagogerna kan stötta, hjälpa och inspirera varandra och säger “Man ska känna sig som en del av en st rre enhet när man obbar i staden. Inte en isolerad lärare i ett klassrum” (Interv u med IK). Information och nyheter sprids vidare till lärarna via skolornas IKT-pedagoger.

6.2 Rektorerna (RA & RB)

RA:s attityd till IKT är att det är lärarnas ansvar att eleverna lär sig det de ska inom IKT. RA anser att rektorer bör vara ett föredöme inom användningen av IKT och visionen på skolan är att ligga i framkant. Jämfört med andra skolor tror RA att skolan ligger i framkant jämfört med andra skolor inom kommunen. RA menar att det är viktigt att IKT ska in i skolan för elevernas skull och säger följande:

Om vi ska förbereda våra barn och ungdomar och elever på framtiden så och vara med dem där de är så måste vi använda oss av den dagligen och att den ska genomsyra hela, som ett hjälpmedel i verksamheten

RA säger att det är viktigt att IKT används i undervisningen, framförallt som ett formativt bedömningsverktyg genom vilket lärarna ger eleverna återkoppling och feedback. RA ser IKT som ett hjälpmedel för de som har dyslexi och dyskalkyli men även de som inte har några svårigheter. Apparaterna är inte utvecklande i sig men de är bra som ett stöd i undervisningen då lärarna kan ge direkt feedback. Användningen av molntjänster ska göra arbetet smidigare för lärarna, eftersom texterna blir tillgängliga

eleverna i nätvett istället för att ha förbud på skolan. RA menar att nätverksanslutningen i skolan fungerar för många användare. RA gissar att 25-30 % av lärarna i årskurs 4-9 använder IKT men att det finns lärare som inte kommit särskilt långt i användandet av IKT i undervisningen.RA menar att de som inte arbetar med IKT borde börja använda Google Drive eftersom det är mer effektivt. Skolan håller just nu på att arbeta fram en IKT-plan och att de har en vision om att använda IKT men på grund av fördröjningar har satsningarna hindrats. Skola A har en IKT-avdelning där IKT-pedagogens ansvar är att fortbilda lärarna genom att stötta både i grupp och individuellt och även att delta vid nätverksträffar. RA har inte en förväntning att IKT-pedagogen ska tvinga någon att använda IKT men ska finnas där som stöd vid behov. Användandet av IKT på skolan är vanligare i de högre årskurserna och mindre vanligt i de lägre årskurserna. RA menar att viljan finns för att inkludera IKT i undervisningen hos de flesta lärare men inte resurserna. RA berättar vidare att skolan lägger vikt vid att IKT används:

Ja, då är det obligatoriskt, man ska lyssna och ta till sig och sen vill vi se en utveckling hos lärarna i detta i sin undervisning just kring detta så allt är obligatoriskt. Vi har det som lönekriterie också, hur mycket de använder i undervisningen och på vilket sätt man använder det, så att de vet om att det är ett krav.

RA menar att resurserna är att stort problem, att skolan hade kunnat ligga ännu mer i framkant om det funnits mer resurser.

RB:s attityd till IKT är att det är ett verktyg för både barn och lärare där skolan måste följa barnens och samhällets utveckling. Om det finns tillgång till det digitala så ska det användas. Samtidigt ser rektorn att inom införandet av IKT i skolan finns olika individer som kommit olika långt och det påverkar synsättet. RB menar att det är viktigt att de vu na hänger med barnen och säger “Det är en n dvändighet att vi befinner oss i samma fas som v ra barn lever i.” (Intervju med RB).

RB säger att iPads används på skola som ett verktyg. Till exempel används olika program för att skapa film, ta bilder etc. På skolan används ASL och arbetet sker parvis i årskurs F-3. Eleverna i årskurs 4-9 har en-till-en. Rektor B menade även att eftersom de på skolan hade en-till-en och ASL så hade de kommit lika långt i skolan som i övriga samhället gällande IKT-användningen. RB menar att textproduktionen blir lättare för F-3 och tror att eleverna tycker att det bli lättare med iPads. RB anser att eleverna blir

förbättrades jämfört med vad lärarna hade sett tidigare men textproduktionen gjorde det. RB såg att det var bra med IKT för då kunde man ha extraanpassningar för elever med svårigheter och översättningsprogram till nyanlända elever. RB säger att skolledningen har vissa förväntningar på att IKT ska användas av lärarna, i och med de satsningar som har gjorts på skolan och att IKT finns med i läroplanen som en viktig del i undervisningen. RB menar att lärarna har ett ansvar att utveckla sin undervisning vilket därför gör IKT till en naturlig del och av vikt för en likvärdig utbildning. IKT-pedagogen ansvarar för det kollegiala lärandet, vilket bör göras med stöttning och handledning och de bör ligga i framkant med kunskap och lärande. Genom interna workshops gällande Google Classroom, Google Maps, iPad etc. får lärarna ett kontinuerligt stöd. RB säger att varje skola själv väljer vad de kommer satsa på så det slutliga ansvaret ligger hos skolan.

6.3 Skolornas IKT-pedagoger (IA & IB)

IA:s attityd till IKT är att tillgångarna och nätverksproblemen på skolan påverkar lärarnas intresse och användning av IKT. Nätverksanslutningen brister när många på skolan är inloggade på flera enheter samtidigt. IA vill gärna att eleverna ska få pröva sig fram och få använda datorer och surfplattor som ett verktyg istället då det är utvecklande för eleverna. IA menar att pedagogerna har ett intresse på 100 % medan användningen av IKT inte är lika stor. IA menar vidare att “ leverna kommer fortsätta att vara digitala, barn kommer fortsätta vara digitala för att det har sina verktyg annars och det gäller för oss att vi hänger med” (interv u med IA).

IA ser många utvecklingsområden och IA:s uppgift på skolan är att inspirera andra till användning av IKT. IA ser själv IKT som ett verktyg och använder det i olika ämnesövergripande projekt för att implementera det hos kollegorna. Arbetet inbegriper nätvett och etikett från årskurs 4 och IA har även arbetat med föräldrarna för att skolan inte ska stå själva i arbetet kring nätsäkerhet och appar. Eleverna måste lära sig innebörden av de verktyg de har tillgång till och få förståelse för IKT och dess potentiella konsekvenser. Det är en vinst att använda molnstjänster då allt sparas digitalt. Eleverna verkar gilla det då de får snabb feedback från lärarna och kan

IA:s syn på kommunens verksamhet som är kopplad till skolan är att kommunen är långt från skolans verklighet. Att kommunen endast förmedlar sina visioner till en person från skolan är ett problem när den personen i fråga sedan ska förmedla visionerna och kunna applicera dem i verksamheten. Det som de får från kommunen är snarare inspiration än riktlinjer. Detta är en av anledningarna till att skolan själv utvecklar en IKT-plan. IA deltar på nätverksträffar med IKT-pedagoger från de olika stadsdelarna och ser att det finns ett hierakiskt system inom de kommunala nätverken.

Där är en ganska klar hierarki och den fungerar. Samtidigt så kommer vi väl ut som IKT-pedagoger på diverse olika, eller hamnar i diverse olika sammanhang där vi hamnar på högre nivå för att kunna få lite snabbare information.

Kommunen ger riktlinjer genom att finansiera vissa delar inom verksamheten men det finns inga uttalade krav, vilket ger IKT-pedagogen möjlighet att påverka. IA håller i workshops, mycket stöttning till lärarna sker individuellt då det visade sig vara det effektivaste sättet, att själv ta kontakt och hjälpa lärare. IA har valt att också ha projekt ute i klasserna för att få kontakt med barnen. IA menar att arbetsbördan är stor då IA ensam ansvarar för årskurserna F-9.

IB är positiv till IKT men ser många problem med attityder och anser att det ofta skapas en negativ attityd kring det man inte förstår. Hade de inte haft IKT på skolan hade m nga valt bort det d tillg ngen “tvingar” lärarna att använda det mer d tidigare arbetssätt fungerat genom åren. De som har intresset sprider informationen vidare till sina kollegor. IKT behövs för att skolan ska följa med i samhällsutvecklingen och barn lär sig idag att hantera iPads i unga åldrar. Dock kommer barn från olika bakgrunder och då är det skolans ansvar att se till att barnen lär sig för det är inget man kan ta för givet att barn redan kan. IB tar u vikten av nätvett i skolan och säger ”Man m ste u på ett helt annat sätt vara medvetna om vem som skriver det som man läser och varför det är skrivet. Det är u kom etenser som vu na människor ocks beh ver.” (Interv u med IB).

IB säger att IKT är ett verktyg som fungerar bra för formativ bedömning som återkoppling till elever. Det används inom språkarbetet och bidrar till att eleverna kan arbeta i sina egen takt. IKT ger ständig tillgång till elevernas texter vilket gör att arbetet

undervisning och ser m ligheterna med att använda digitalt material. “Vi har inga lärob cker, det beh vs inte, vi hittar allt vi beh ver nätet” (Interv u med IB). IB menar att genom IKT går textbearbetningen snabbare samt att informationssökningen kan ske digitalt. Det är inte IKT i sig som är utvecklande, utan snarare hur lärare arbetar med det. Det är läraren i kombination med IKT som ger språkutveckling.

Eleverna verkar mer motiverade och tacksamma över att få ha iPads i skolan. IB tycker att det är mer rättvist med en-till-en då många på skolan har kommer från ett lägre socio-ekonomiskt skikt. IKT har en positiv effekt på lärandet gällande kunskaper och intresse. Vi behöver digitaliserade barn för framtidens skull och IB anser att vi är ansvariga för att lära eleverna hur de ska använda IKT. IB säger att det inte finns några riktlinjer från kommun eller rektor mer än att IKT ska användas och att rektorn pekar på Google Classroom som ett krav i undervisningen. IB har utbildats i de administrativa bitarna, men inte inom IKT i undervisningen. IB har själv stått för kollegornas utbildning vilket är den utbildning de får inom IKT. IB deltar på nätverksträffar och har mejlkontakt med andra IKT-pedagoger. Det är IKT-pedagogerna själva som är drivande. IB menar att det är det egna intresset som påverkar hur mycket man kan om IKT och säger “Jag har f tt utbildning inom de administrativa bitarna men inte i IKT i undervisningen. Det är mer mitt eget intresse som styr.” (Interv u med IB).

6.4 Lärarna

LA1:s attityd till IKT är att lärarens intresse har betydelse och påverkar användningen av IKT i klassrummet. LA1 anser att det inte borde vara förhandlingsbart att använda IKT eftersom det står i kursplanen. Det blir inte en likvärdig skola om användningen ser olika ut. LA1 talar om att IKT är ekonomisk fråga och tillgången på skolan är inte vad den kunde vara. LA1 menar att det är roligare att använda IKT i undervisningen och om läraren är drivande påverkar det eleverna positivt. Genom att använda IKT kan man knyta an till verkligheten på ett annat sätt. LA1 säger att nya appar kan leda till nya problem. LA1 anser att det finns svårigheter med implementeringen av IKT i skolan och säger:

med färg och allt. Jag tycker ändå att vi är på god väg att göra eleverna medvetna och det är viktigt att det är samstämmigt även uppåt.

LA1 säger att elevernas kunskaper kring IKT kan utnyttjas och det finns även mycket hjälpmedel inom översättning. I undervisningen arbetar de med genrepedagogik där de arbetar med olika typer av texter. Det är ett skrivprojekt de gör nu. Den formativa bedömningen i processen är en viktig del. LA1 använder appar för att förstärka sin undervisning och intressera och engagera eleverna. Klassen har en blogg och försöker genom IKT skapa en närmare kontakt med föräldrarna. Användningen av IKT sker främst vid informationssökning och eleverna har ännu inte arbetat med källkritik. LA1:s förväntningar på elevernas lärande med IKT i undervisningen är att de lär sig att det är en process att lära sig att använda IKT. De behöver därför hjälp med att utvecklas under arbetets gång. Eleverna fångas på ett annat sätt med hjälp av effekter via IKT och de börjar jobba mer direkt med datorn. Dock kan lärare känna sig handlingsförlamade när det digitala inte funkar och de har planerat att använda digital teknik vid ett särskilt undervisningstillfälle. LA1 anser att elever lär sig program och appar snabbt men det kan användas på fel sätt, så nätvett hade behövts i de yngre åldrarna. LA1 ser inte heller varför man ska bedöma elevers förmågor som till ex handstil och att slå i en kartbok, när de är bra det digitalt. A1 menar att “Det blir en konflikt att de st ngar sig bl med något som de är d liga och det är det vi ska bed ma, inte det de är duktiga i” (Intervju med LA1).

Enligt LA1 är verksamheten utformad på så sätt att det är upp till lärarna själva att kontakta IKT-pedagogen. LA1 har tidigare försökt att delge information och projekt till sina kollegor, nu hålls istället kontakt med IKT-pedagogen vid problem. När de hade ett projekt var IA inne i klassrummet en gång i veckan, nu är klassen självgående. LA1 ser att det är svårt att få tillgång till hjälp hos IKT-pedagogen då arbetsbördorna är stora för IA. Eleverna som är framåt och kan mycket tar LA1 hjälp av.

LA2 menar på att det är de som har intresset som måste sprida det vidare till de övriga kollegorna. LA2 menar att man måste komplettera utbildningen man får av IKT-pedagogen med eget intresse. LA2 ser möjligheter och fördelar med att använda IKT som ett verktyg och menar att det inte längre borde vara ett alternativ att använda IKT.

digitalisering som gäller, man måste kunna hantera många olika program annars blir det svårt.

LA2 säger att undervisningen med IKT bland annat utformas som ett arbete med programmering. Dokumentation och planering är smidigt att göra med IKT-verktyg. Textbearbetning blir enklare och återkoppling kan ske fortlöpande under arbetets gång. Det finns dock brister i tillgången till IKT eftersom nätverksanslutningen inte klarar av programmen och programmen ibland raderas. LA2 ser fördelar för undervisningen, eftersom det är kreativt och läraren kan göra mer som att hitta filmer från pedagogiska hemsidor. LA2 menar att eleverna gillar IKT för att det händer saker hela tiden och det blir lek kombinerat med lärande. Eleverna har ett intresse av och en vilja att använda program och programmering. LA2 tycker att IKT hjälper elever att förstå och tänka logiskt, det gäller både starka och svaga elever. Eleverna får inte ut lika mycket av arbetet om de inte får kontinuerlig återkoppling under arbetets gång för de vill ha återkoppling snabbt. LA2 menar att det är viktigt för eleverna att använda IKT och säger:

Det är mycket viktigt att lära sig de viktiga programmen ordbehandling och Excel till exempel. Kan man de grundläggande programmen så blir det lättare för dem att skriva [...] Det är extra viktigt för dagens ungdomar att kunna hantera de digitala verktygen, annars blir det svårare i framtiden.

LA2 är självgående gällande IKT men är det större frågor tar LA2 hjälp av IKT-pedagogen. Lärarlaget har fått utbildningar från IKT-pedagogen men LA2 menar att man måste testa sig fram för att verkligen lära sig det och hade gärna sett att de fick mer tid med IKT-pedagogen. LA2 har inte sett några riktlinjer inom IKT från rektor eller kommun. Det ekonomiska hindrar LA2:s undervisning då fler program och appar hade behövts inom undervisningen. LA2 berättar att de program som finns ibland inte funkar. D beh ver vissa lärare h äl . “De fr gar kollegor i första hand om kollegor kan hjälpa dem annars skickar vi dem vidare till IKT- edagogen som alltid stället u .” (Interv u med LA2).

LA3 anser att det är fantastiskt med IKT. Det är viktigt att hänga med i utvecklingen för då kan man utnyttja möjligheterna på ett bra sätt. Läraren måste hitta en balans med sina elever så att de får använda IKT i undervisningen. LA3 menar att IKT är ett läromedel med stora möjligheter. Vid frågan om elevers utveckling med hjälp av IKT svarade LA3

De flesta är jätteglada för det här och det handlar väldigt mycket om att utnyttja deras kärlek till IT-tekniken i deras lärande. Inte att hindra det, utan tvärtom, att utnyttja den kärleken, i att de lär sig nya saker och ting, det är även en yrkesskicklighet.

LA3 har ett stort privat intresse och ligger inte efter i utvecklingen men menar att många andra vuxna gör det och att det är förståeligt då utvecklingen går snabbt framåt. LA3 använder IKT för att förstärka sin undervisning. Molnstjänster används för textbearbetning och läxor som kan göras när tid finns. Där kan eleverna arbeta i grupp och ämnesövergripande. Läraren får syn på arbetsprocessen, vilket ger goda förutsättningar för formativ bedömning. Möjligheten att arbeta multimodalt ökar då man inte längre enbart har papper och penna längre. Eleverna arbetar med källkritik. LA3 är tillgänglig för sina elever och håller kontakt via IKT med föräldrarna. LA3 ser att eleverna blir motiverade av att IKT ger dem något nytt i skolan och de stimuleras av film och interaktiva verktyg. Eleverna förstår bättre med IKT som ett hjälpmedel i undervisningen. LA3 menar att eleverna är uppvuxna med IKT, att det är naturligt för dem och att det idag blir en två-vägskommunikation mellan elev och lärare. Elevers textbearbetning sker kontinuerligt och bedömningen blir automatiskt formativ genom att det skrivs digitalt. LA3 tror att eleverna tycker om den direkta återkopplingen, och att instruktionerna kan tydliggöras, vilket gör att arbetet kan effektiviseras. LA3 menar att eleverna har lätt för att använda IKT och säger:

Det är något som är nytt, något som är väldigt lättanvänt av unga personer. De är födda och uppvuxna under den här eran och den här världen och det är någonting som de inte har så svårt att hantera.

LA3 har mycket dialog i sitt klassrum vilket kan motverka riskfylld användning av IKT i många fall. Ibland kan eleverna chockera med sina förmågor och kunnande inom IKT. LA3 bestämmer själv hur undervisningens upplägg med IKT ser ut men lägger vikt vid didaktiska premisser så att eleverna lär sig. LA3 har en frekvent dialog med kollegor, ledningen och föräldrar om användandet men undervisningen står LA3 för. LA3 benämner sig själv som lärare och hjälper gärna andra lärare deras IKT-användning. Gällande direktiv och riktlinjer svarar LA3 att de inte fått några på skolan. “Ingen har sagt att det är viktigt utan ag initierar s älv vikten av att elever använder IKT-teknik” (Interv u med A3). skolan ser A3 att de yngre lärarna använder IKT mer än de äldre.

LA4 har arbetat på olika skolor och ser att det finns olika mycket resurser och skilda riktlinjer på olika skolor. LA4 menar att det är viktigt för eleverna att lära sig att hantera IKT och läraren kan utnytt a f rdelarna med det. “Jag tycker det är viktigt (med IKT), särskilt i den här åldern finns det många sätt att fånga barnens uppmärksamhet och de är u fr n en skärmgeneration.” (Interv u med A4) A4 tror att eleverna ser IKT som något roligt, inte som ett verktyg för lärande. Det finns både möjligheter och risker med IKT idag, om man inte håller koll på elevernas användande.LA4 menar att det inte sker någon IKT-hantering i någon större utsträckning på lågstadiet. När IKT används, är det som ett skrivverktyg för enklare textproduktion och genomgång kring hantering av Word och mejl. Eleverna utbildas inte i hantering. LA4 ser tillgången till IKT-material som otillräcklig och komplikationer försvårar användningen. LA4 anser att genom att använda en iPad, blir det mer konkret och det är lättare att fånga elever med färg, form och film. Det motiverar och underlättar elevernas lärande. LA4 menar att lärarens inställning smittar av på eleverna och om det underlättar för läraren, ger det läraren mer tid för eleverna. LA4 tar hjälp av IKT-pedagogen med appar etc. LA4 har fått utbildning inom en del program men det mesta kommer av eget intresse. LA4 har inte fått några riktlinjer från kommunens sida, eftersom LA4 är ny har LA4 inte heller fått särskilt mycket från skolan, iallafall inte tydliga riktlinjer från rektor eller IKT-pedagog. LA4 anser att det finns mål gällande IKT i Lgr11, därför borde det användas i skolan.

LB1 menar att IKT är nödvändigt, eftersom de flesta barn kommer arbeta med IKT på i framtiden. Möjligheterna är stora med IKT men det har införts hastigt på skolan och LB1 tror att generationerna med lärare som inte växt upp med IKT har svårt att hänga med. Det är alltid en inkörsperiod och det är svårare att implementera IKT om tekniken inte fungerar optimalt. LB1 tar upp att den nya tekniken inte alltid är lätt att lära sig och utvecklingen sker ibland när man recis har lärt sig hantera en ny enhet “Du har haft en dator i fem år som du kände att det var lika jobbigt och svårt när du skulle börja använda den och nu när du har kommit in i det då ska du byta till n got annat” (Interv u med LB1).

dokumenterar och ger feedback. Att det bara finns iPads till hälften av eleverna avhjälps genom att läraren delar klassen. LB1 uppfattar eleverna som väldigt duktiga på att använda IKT. Dock finns problem med att vissa elever missbrukar friheten de får med iPaden. LB1 tror IKT gör det lättare för eleverna att producera texter och att lärarna får en annan möjlighet till att ge eleverna återkoppling. LB1 säger att alla i lärarkåren fått en iPad. Vissa har påtalat brister med iPad, såsom att de inte är kompatibla med de skrivare som finns på skolan och därför gör arbetet mer omständligt. På skola B ska lärarna jobba med molntjänst. LB1 menar att lärarna vänder sig till kollegorna när de får problem med IKT, därefter går de till support och därefter är det kommunens IT-support som kan mejlas eller ringas. LB1 har inte själv fått några riktlinjer mer än att det är positivt när IKT används. Tids- och resursbrist leder till svårigheter för utvecklingen av IKT i skolan och LB1 påpekar att skolan har svårt att följa med i den digitala utvecklingen av skolan.

6.5 Observation

Under observationen på skola A arbetar eleverna med ett projekt som bland annat syftar till att använda IKT i undervisningen och eleverna ska få syn på genrepedagogiken i undervisningen genom att skapa olika typer av texter. Eleverna har redan valt ämne fritt och arbetet är självständigt med stöd från lärare och klasskamrater. Eleverna har sedan tidigare skrivit en del på sina arbeten och har fått feedback från läraren. Under observationen arbetade eleverna olika mycket. Vissa elever jobbade med sina texter, andra läste vad deras vänner hade skrivit, tittade på hemsidor eller ändrade på inställningarna i datorn. De riktlinjer eleverna har fått gällande informationen de använder är att de måste förstå det de skriver men får ta informationen varifrån de vill. De flesta elever tar sin information från Wikipedia under observationsdagen. Eleverna använder både dator och papper och flera har sedan tidigare skrivit en kladd för hand. Elevernas progression är skiftande, en del är i första delen av arbetet och andra är i slutskedet. Eleverna anser att det är roligt och lätt att skriva på datorn men det är jobbigt att datorerna är sega och strular. I vissa fall har eleverna inte tillräckligt med tekniska kunskaper. Nätverket är dåligt i klassrummet och försvinner emellanåt och då sparas inte det eleverna har skrivit. Eleverna använder inte IKT särskilt mycket själva i övrig

6.6 Sammanfattande resultat för svenskämnet

IK lyfte IKT:s språkutvecklande möjligheter och visar på ett multimodalt perspektiv och LA2 pekar på fördelarna med IKT som verktyg för textbearbetning och som källa till multimodalitet, vilket ligger mellan IK:s tankar och resterande som ser IKT mestadels som ett verktyg.RA menade att IKT kan stötta svenskämnet i form av ett verktyg som används för textredigering och dokumentation medan RB berättade att de på skolan arbetar med ASL och en-till-en vilket gynnade elevernas motivation och textskapande men inte läsning.

IKT-pedagogerna på skolorna menar att IKT underlättar för och gillas av eleverna vid textredigering likt LA3 som pekade på möjligheterna med IKT som multimodalt verktyg och för textbearbetning. LA1 använder IKT i en skrivuppgift som bygger på genrepedagogik och kombineras med informationssökning och LA4 berättar att IKT används som ett skrivverktyg för enklare textproduktion och för genomgångar av grundläggande hantering av Word och mejl i de lägre åldrarna. LB1 menar att textproduktion och textbearbetning underlättas av IKT.

Under observationen framkom det att IKT användes vid en informationssöknings- och skrivuppgift som baserades på genrepedagogik. Feedback kunde med hjälp av IKT ges fortlöpande under arbetet dock används fortfarande papper och penna i störst utsträckning vid textproduktion.

Resultatet visar alltså att det finns brister i kommunikationen mellan kommun och pedagoger ute i skolan liksom olika tolkningar av IKT i undervisningssyfte.