Det faktum att några elever gjorde ett antal alternativa tolkningar av begreppet
”elevinflytande”, och i vissa fall till och med bara begreppet ”inflytande”, tyder på att förståelsen för ordet kan vara en orsak till gymnasieenkätens resultat. Med detta menar vi att det finns ett språkligt problem, om de som ställer frågorna har en annan
förståelse/tolkning än de som svarar. De elever som inte kunde förklara begreppet uttryckte sig famlande, och nådde inte längre än en form av cirkeldefinition
(elevinflytande = eleven har inflytande). De kunde inte utveckla sina svar längre än så, vilket gjorde deras tolkningar tämligen ihåliga. Några elever fokuserade på ordet ”flyt”, och tolkade elevinflytande som att man som elev upplever flyt i sin skolgång och i de ämnen man läser. Andra hade en tydligare förståelse av ordet, men visade däremot upp viss förvirring vad gäller vem som ska ha inflytande på vad/vem. Dessa elever menade bland annat att elevinflytande syftar på elevers inflytande och krav på varandra, medan någon annan snarare läste in hur mycket inflytande en lärare har på sina elever. Lärarna menade att dessa alternativa tolkningar förklaras av språkförbistring, som till stor del beror på att man talar alldeles för lite om elevinflytande i skolan. En lärare framhöll dessutom att gymnasieenkätens utformning diskuterats och kritiserats från lärarhåll då man menar att frågorna inte är speciellt bra. Oavsett vilken alternativ tolkning eleverna gör, så menar vi att både validitet och reliabilitet hos en enkät kan ifrågasättas om inte alla respondenter har en tydlig förståelse för det som frågorna berör.
Denna brist på förståelse förklarar dock bara en liten del av enkätresultatet, då den absoluta majoriteten av de intervjuade eleverna hade en god och relativt samstämmig förståelse för ”elevinflytande”. Dock är det intressant att dessa elever fokuserar mer på vissa aspekter av inflytande och utelämnar andra, vilket vi anser speglar hur de uppfattar sin verklighet.
Den mest påtagliga formen av elevinflytande tycks vara elevrådet. Vi menar att detta sannolikt beror på att det formella inflytandet är mer konkret och ett tydligt exempel på att elever får bestämma. Dessutom är elevråd en företeelse som i princip alla elever känner till, vilket inte minst enkätsvaret tydligt visar (jfr sid. 13). Elevrådet är deras egen arena där det inte finns någon annan som styr, till skillnad från klassrummet där läraren av tradition är ledaren. Vi menar att det därför rent tolkningsmässigt är naturligt för eleverna att koppla elevinflytande till elevråd. Fastän flera gjorde kopplingen till elevråd var långt ifrån alla intresserade av eller engagerade i dess verksamhet. Många elever har varken tid, ork eller intresse att delta aktivt i elevrådet. Det blir då lättare att lämna över ansvaret till andra, som ”brinner för det”. Eftersom endast hälften av eleverna i enkäten svarade att elevrådet har inflytande, kan det finnas en likgiltighet inför elevrådets arbete och att det inte heller finns någon mening med att engagera sig. Enkätsvaren visar dessutom att ännu färre upplever att elevrådet tar upp alla elevers intressen, än mindre informerar eleverna om dess verksamhet. Detta speglades i några
intervjuer där eleverna uttryckte en slags ”vi och dom”-mentalitet gentemot elevrådet. De områden som elevrådet arbetar med uppfattas inte som direkt viktiga. Visst är det bra med en ny kaffeautomat, men som en elev sa: ”Inte för att jag dricker kaffe,
men…”. Elevrådet är visserligen ett uttryck för elevinflytande, men ses ändå av många som något som överlåts till andra.
När eleverna exemplifierar vidare vad elevinflytande innebär kommer de in på det informella inflytandet. Det handlar i första hand om att få vara med och påverka provdatum. Tidsplanering verkar vara en viktig faktor i elevernas värld. Detta beror sannolikt både på att deras dagar är ganska intensiva med många olika aktiviteter där det krävs en noggrann planering för att allt ska fungera och att skriftliga prov i sig ofta är förekommande och dessutom väger tungt i bedömningen. Även lärarna menar att när eleverna är med i tidsplanering av prov etc. så är det för dem en tydlig och konkret upplevelse av att de är med och påverkar, vilket förklarar att så många gör den tolkningen av begreppet.
Många elever har under intervjuerna uttryckt att de tycker det är viktigt med inflytande och gärna är med och påverkar, men att det ändå är lärarna som vet bäst vad som krävs och därför får bestämma. Kanske är det lättare för eleverna att inte utöva inflytande i den grad de eventuellt skulle kunna. Precis som med elevrådet tenderar man att låta andra ”ta rodret”. Ur lärarsynvinkel kan det också kännas lättare och tidsbesparande att styra det mesta själv, vilket lärarna gav uttryck för. Att sitta och ta emot blir kanske för eleverna det enklaste alternativet i en verklighet där både tid och betyg är viktiga faktorer. Många elever på MGS har höga betygsambitioner och detta kan säkert leda till en viss försiktighet från elevernas håll vad gäller examinationsformer. Vi har en bild av att skriftliga prov fortfarande är den vanligast förekommande bedömningsgrunden, och att eleverna ser det som starkt betygsavgörande. Därför är eleverna möjligtvis inte benägna att föreslå andra examinationsformer, eftersom ett lyckat skriftligt prov i deras ögon är det som leder till ett MVG. Elevurvalet på MGS grundar sig på betyg, vilket resulterar i att det är elever med högst grundskolebetyg, sannolikt med tidigare goda erfarenheter av skriftliga prov, som går på skolan. Dessa elever vet hur man läser på inför ett prov och känner sig därför hemma med denna examinationsform. Därmed inte sagt att alla elever vi intervjuat tycker att det är den bästa bedömningsgrunden.
Majoritetsbeslut tar stort utrymme i elevernas resonemang kring arbetsformer. I den mån eleverna får vara med och välja arbetssätt upplever många att det är läraren som först presenterar några alternativ som eleverna sedan gemensamt får ta ställning till. Ingen elev har nämnt möjligheten till någon slags individualisering, att man skulle kunna arbeta på flera olika sätt på samma kursmoment beroende på elevens eget önskemål. Det är dock anmärkningsvärt att fastän så många elever angav
majoritetsbeslut som en form av inflytande, var det samtidigt många som menade att den formen av inflytande inte är särskilt bra. Risken finns att några elever, som ständigt befinner sig i minoritet, aldrig får utöva något egentligt inflytande när det kollektiva går före det individuella. Några lärare instämde i det resonemanget, men ändå beskriver eleverna en verklighet där majoritetsbeslut ofta får avgöra, då det är ”det enda rättvisa sättet”. Vi menar att man i ett sådant resonemang bortser från just individualiseringen i undervisningen. Skolan som institution är uppbyggd kring det kollektiva tänkandet, och därför är det inte så märkligt att eleverna har svårt att tänka ur ett individuellt
perspektiv. Lärartraditionen bygger också på undervisning för ett kollektiv där den enskilde individens önskan inte står i fokus. Lärarnas ofta mycket pressade
arbetssituation leder till att de vare sig hinner eller orkar ställa om till ett annat
perspektiv. Då blir möjligtvis majoritetsbeslut ett inte alltför krävande mellanting, där eleverna har visst inflytande, men läraren ändå styr alternativen.
Den största skillnaden mellan elevernas och lärarnas tolkning av ”elevinflytande” är att lärarna knappt nämner det formella inflytandet. Detta förvånar oss inte, då de flesta lärares verklighet inte rör sig kring elevråd och liknande beslutande organ. Klassrummet är den plats där de båda grupperna möts och där det informella elevinflytandet har sin utgångspunkt. Det som många elever lägger stor vikt vid, tidsplanering av prov etc., är inte reellt elevinflytande, menar lärarna. Ytterligare en skillnad i tolkningen är att eleverna knappt nämner undervisningens innehåll som en del i elevinflytandet, medan lärarna i viss mån tar upp det. Eftersom lärarna är länken mellan styrdokumentens intentioner och det som sker i klassrummet, hade vi förväntat oss att inflytande över innehållet skulle tagits upp i större utsträckning. Lpf94 verkar inte ha någon större genomslagskraft vad gäller elevinflytande, och än mer anmärkningsvärt är att de prioriteringar som görs i Malmös lokala skolplan inte avspeglas i den verklighet som lärare och elever beskriver.
Skillnaderna mellan lärare och elever samt inte minst inom de båda grupperna, är ett tydligt tecken på att det inte finns någon konsensus om vad som ska läsas in i begreppet ”elevinflytande”. Detta ställer naturligtvis till problem både vid diskussion kring och utövandet av elevinflytande. Om inte lärarna har en gemensam syn på vad
elevinflytande är och hur det ska praktiseras, medför det att elevernas upplevelser av inflytande blir väldigt varierade. Detta återspeglas när eleverna säger att deras
inflytande beror på lärare och ämne. Eleverna tog upp flera faktorer som krävs från både lärare och elever för att elevinflytandet ska fungera, och menade samtidigt att det finns en stor variation i hur dessa krav uppfylls. Vi ser återigen detta som en brist i enkätens utformning; att man utgår ifrån att alla tolkar begreppet ”elevinflytande” på samma sätt. Den variation som våra intervjuer uppvisar motsäger ett sådant antagande, vilket leder till att svaren i enkäten inte med säkerhet kan kopplas till de frågor som ställts.