När frågeställningen angående elevinflytande på MGS presenterades under vår första VFT i början av hösten 2005 kändes ämnet förvisso intressant, men just då hade vi annat i fokus. Vi skulle ut i skolans verklighet! Allteftersom vi varvat teori på
Lärarhögskolan med VFT-perioder på MGS, har elevinflytande och ansvar mer och mer kommit i fokus. Detta gjorde oss intresserade av hur det står till med elevinflytandet på MGS.
Enligt gymnasieenkäten 2005 upplever eleverna på MGS att de inte har särskilt mycket inflytande, men våra intervjuer visar att tolkningen av ”elevinflytande” är varierad och beror dels på den egna förförståelsen, dels den kontext man befinner sig i. Att
elevinflytande är viktigt är både elever och lärare överens om, men ett stort bekymmer är att det inte finns någon gemensam förståelse för begreppet, eller hur elevernas informella inflytande ska implementeras i undervisningen. Styrdokument talar vitt och brett om hur viktigt det är att eleverna är med och påverkar sin utbildning, men inte någonstans ger man förslag på hur det praktiskt kan genomföras. Tanken med
dokumentens utformning är att lärare ska ha frihet att själva hitta ett sätt att låta eleverna vara med och påverka, men bristen på styrning verkar vara ett problem för lärarna. Vad
vi har sett finns det på MGS ingen uttalad strategi för omfattning av eller hur man ska arbeta med det informella elevinflytande. Det verkar inte vara ett prioriterat område. Skolledningen visar dock ett intresse för enkätresultatet, och är medveten om vikten av elevinflytande. För att elevinflytande ska få större genomslagskraft på MGS, menar vi att ledningen bör sätta det i fokus, och faktiskt göra det till ett prioriterat område, både i ord och i handling. Varför inte infoga ett femte ”I” i skolans profil; ett i som står för reellt ”inflytande”?
Vårt val av metod var delvis styrt av MGS, eftersom man var ute efter en kvalitativ uppföljning på den kvantitativa studie som gymnasieenkäten 2005 utgjorde. Vi hade redan vid inledande diskussioner kring ämnet talat om elevers olika tolkning av
elevinflytande, varför valet av kritisk diskursanalys blev naturligt. Då ingen av oss hade någon större erfarenhet av kvalitativa forskningsmetoder, kan man säkert se flera brister i vårt arbetssätt. Framför allt är detta tydligt i de intervjuer som vi genomförde, där det under transkriptionsfasen blev tydligt att vi i vissa fall hade tagit alltför stor plats som intervjuare, och styrt eleverna genom tämligen ledande frågor. Visserligen var vi medvetna om denna risk redan när vi konstruerade våra intervjufrågor, och gjorde vårt bästa för att undvika sådana fallgropar. Det bör också påpekas att vi i vår analys i så stor utsträckning som möjligt har undvikit att använda oss av elevernas svar på sådana styrda frågor, eftersom vi inte med säkerhet kunde säga om det som sades hade sin grund i elevernas verklighet eller vår egen.
Vår oerfarenhet på det kvalitativa området har ibland lyst igenom i vårt sätt att tänka och angripa både frågeställning och analys. På ett kvantitativt sätt har vi velat se trender och göra generaliseringar som skulle vara tillämpliga på MGS:s alla elever, när detta inte är möjligt. Då studien är kvalitativ till sin natur, kan vår analys bara säga något om de elever och lärare som vi har intervjuat, och den verklighet de upplever i sin vardag. För att få en total bild av skolans elever hade vi fått intervjua alla, och det är naturligtvis inte praktiskt möjligt i en 10 p-uppsats. Man får istället påminna sig om att den
generaliserande studien redan är gjord, i form av gymnasieenkäten 2005, och att vår uppgift var att försöka belysa några av orsakerna till enkätresultatet på en mer djuplodande nivå.
Vidare har vi diskuterat om undersökningen hade kunnat förbättras genom att göras annorlunda, och då framför allt vad gäller intervjuernas upplägg och urvalet av
deltagare. De elever som deltog i gymnasieenkäten 2005 slutade gymnasiet våren 2006 varför det inte var praktiskt möjligt att intervjua dem, vilket annars hade varit att föredra för att få en direkt koppling mellan enkät och intervjuer. Att välja bort IB-eleverna, när dessa fanns med i gymnasieenkäten, kan också diskuteras. Vi har dock valt att inte undersöka gymnasieenkätens resultat på programnivå, vilket innebär att vi inte kan uttala oss om IB-elevernas påverkan på vare sig enkätresultatet eller vår undersökning. Studien genomfördes på det sätt att elever och lärare intervjuades för sig, men kanske hade blandade grupper kunnat skapa mer av en diskussion under intervjuerna.
Vad gäller intervjusvaren har vi funderat över om deltagarna verkligen svarade utifrån sig själva, eller bara gav oss det de uppfattade som ”rätt” svar. Framför allt lärare har naturligtvis en förförståelse med sig in i intervjun, och en insyn i vad styrdokumenten säger att eleverna bör ha inflytande över. Den tolkning läraren ger kan mycket väl vara färgad av läroplanens ”rätta” svar, utan att det ens sker medvetet. I detta hänseende hade det varit mycket intressant att fördjupa studien med hjälp av observationer i
klassrummen, för att se i vilken utsträckning lärarna arbetar på det sätt som de beskrivit i intervjuerna. Hur läraren agerar i klassrummet väger med stor sannolikhet tyngre än hur de beskriver elevinflytande. Att bara studera lärares förståelse och intentioner räcker inte, eftersom dessa ofta stämmer överens med de officiella målen, vilket inte alltid är fallet med deras agerande. För vår egen del hade en sådan utökning av undersökningen inneburit betydligt mer tid och arbetsinsats än vad som varit möjligt för oss, men som vi ser det är det ett utmärkt förslag på vidare forskning på området. Kanske kan andra lärarkandidater ta vid där vi slutat?
Att ta del av lärares och elevers syn på ett område som knappt nämnts i vår utbildning, än mindre konkretiserats, har gett oss en givande inblick i den problematik som kan uppstå när styrdokument ska tolkas och efterlevas. Vår studie kan delvis förklara resultatet i gymnasieenkäten 2005, och förhoppningsvis bidra till ett ökat fokus på elevinflytande på MGS.
REFERENSER
Aspán, Margareta. (2005). Att komma till sin rätt: Barns och vuxnas perspektiv på ett
skolprojekt för ökat elevinflytande. (Utvecklingspsykologiska seminariet,
Skriftserie nr 72, 2005). Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Fairclough, Norman. (1992). Discourse and Social Change in Society. Cambridge: Polity Press.
Fairclough, Norman. (1995). Critical Discourse Analysis: The Critical Study of
Language. London: Longman Group Limited.
Forsberg, Eva. (2000). Elevinflytandets många ansikten. (Uppsala Studies in Education 93) Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Gee, James Paul. (2004). ”Discourse Analysis: What Makes it Critical?” I: Rogers, Rebecca (ed). An Introduction to Critical Discourse Analysis in Education. (Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers). [Online]. NetLibrary. <http://www.netlibrary.com> [hämtad 14 november, 2006].
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Langemar, Pia. (2005). “Att låta en värld öppna sig: Introduktion till kvalitativ metod i psykologi.” Kompendium, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. [Online]. <http://www.psychology.su.se/units/gu/info/kvalmetkompht05.pdf> [hämtad 12 november 2006].
Lokal arbetsplan. MGS (skolan i vår undersökning).
Lärarförbundet. (2004). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri Information.
Madsén, Torsten. (1995). ”Delaktighet och ett aktivt förhållningssätt – Nödvändiga förutsättningar för bra lärande!”. I: Dialog och delaktighet: En skrift om
elevinflytande. Stockholm: Lärarförbundet.
Neumann, Iver B. (2001). Mening, materialitet, makt: En innføring i diskursanalyse. Bergen: Fagbokforlaget.
Rogers, Rebecca. (2004). “An Introduction to Critical Discourse Analysis in Education”. I: Rogers, Rebecca (ed). An Introduction to Critical Discourse
Analysis in Education. (Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates,
Publishers). [Online]. NetLibrary. <http://www.netlibrary.com> [hämtad 14 november, 2006].
Selberg, Gunvor. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Skolplan för Malmö. (2004, 1 april). [Online] <http://www.malmo.se/download/
18.33aee30d103b8f1591680002764/skolplan+2004.pdf> [hämtad 28 november, 2006].
Skolverket. (1998). Skolverkets arbete med elevinflytande och arbetssätt och
arbetsformer i skolan. (Broschyr nr 98:340). Stockholm: Liber distribution.
Skolverket. (1999). Inflytandets villkor / Skola i utveckling. (Broschyr nr 98:407). Stockholm: Liber distribution.
SOU 1996:22. Inflytande på riktigt – Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och
ansvar. Delbetänkande av Skolkommittén. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB.
Utbildningsförvaltningen Malmö. (2005). Rapport från gymnasieskolans
enkätundersökning 2005.
Wiklund, Gun. (1998). Gymnasieelevers upplevelser av och syn på elevinflytande: En
Bilaga 1
Bilaga 2
INTERVJUFRÅGOR TILL ELEVER
1. ELEVINFLYTANDE, vad är det? Vad tänker du / ni på när jag säger elevinflytande?
2. Upplever du att du har ett sådant inflytande?
3. Har du inflytande över:
INNEHÅLL
ARBETSSÄTT
EXAMINATIONSFORM
4. Är det viktigt att ha inflytande?
5. Varför är det viktigt / oviktigt?
6. Kräver inflytande något av läraren?
7. Kräver inflytande något av eleven?
8. Ser det likadant ut på alla skolor vad gäller inflytande?
9. Hur såg det ut på ditt högstadium ang. inflytande? Vilka erfarenheter hade du med dig till gymnasiet? Mer inflytande i 3:an än i 1:an?