I detta kapitel analyseras de intervjuade lärarnas berättelser utifrån studiens syfte och tre frågeställningar med återkoppling till tidigare forskning och teoriavsnitt. Inledningsvis analyseras hur friluftsliv konkretiseras till innehåll och vilka metoder lärarna använder i sin undervisning om friluftsliv. Därefter behandlas hur lärarna tolkar styrdokumenten och vilken inverkan de har på lärarnas didaktiska val. Avslutningsvis analyseras vad Lgr11 kan innebära för lärarnas fortsatta undervisning om friluftsliv inom idrott och hälsa.
Att konkretisera friluftsliv till innehåll samt vilka metoder som används i undervisningen
Till att börja med, så bekräftar denna studie uppfattningen om att friluftsliv bör bedrivas i en naturmiljö såsom i skog och i mark. Lärarna belyser dock i motsats till vad Backman uttrycker, att friluftsliv kan bedrivas i närheten av skolan och inte behöver betyda långväga utflykter, förutsatt att omgivningen möjliggör för friluftsliv.
Trots att begreppets betydelse och innebörd har varierat över tid så upplever inte studiens lärare att de har några svårigheter att konkretisera begreppet till specifikt innehåll i sin undervisning i idrott och hälsa. Istället belyser lärarna vilka fysiska och organisatoriska ramarna som begränsar deras möjligheter att undervisa i friluftsliv. Framförallt framhåller studiens lärare tid, ekonomi, geografiskt läge, stora grupper samt väder som begränsande faktorer. Denna uppfattning som samtliga lärare ger kan återkopplas till såväl Al-Abdi92 som Backman93, som diskuterar hur olika inre och yttre ramfaktorer kan utgöra hinder för undervisningen i friluftsliv. Lärarna anser alltså inte att hur begreppet ska definieras utgör ett hinder, istället är det de organisatoriska ramar som nämns som problem. Trots lärarnas uppfattningar om de yttre faktorer som utgör hinder i deras undervisning vittnar lärarnas utsagor om att friluftsliv förekommer i deras undervisning i den utsträckning som rådande styrdokument ger uttryck för.
Flera av studiens informanter belyser varför friluftsliv bör ingå i undervisningen, främst framhålls förklaringar som hälsofrämjande, ett svenskt kulturarv samt som socialt betydelsefullt. På detta resultat kan bland annat Sandells94 studie appliceras, då Sandell fann i sin undersökning att friluftsliv kan användas till att utveckla god hälsa, mognad och samarbete individer emellan. Just den sociala faktorn kan dessutom appliceras på de två internationella studierna genomförda av Smith, Steel och Gidlow95 samt Martin96. Som båda belyser att utomhusvistelse kan bidra till att eleverna i större utsträckning kan utveckla det sociala samspelet och samarbetsförmågan.
92Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984) a.a.
93Backman, Erik (2010) a.a.
94Sandell, Klas (2000) a.a.
95Smith, Erin F., Steel, Gary & Gidlow Bob (2010) a.a.
36
Vidare vad gäller vilka kunskaper grundskolans undervisning i friluftsliv ska ge eleverna är lärarna samstämmiga då de redogör för faktorer som, kunna vistas ute i naturen enligt allemansrätten, rätt klädsel, planera och genomföra vistelse utomhus över en natt, matlagning utomhus samt ta ut väderstreck utan kompass. Flera av dessa kunskaper kan betraktas som rent praktiska och ligger i linje med vad Brügge och Szczepanski97 framhåller i sin undersökning; att genom friluftsliv lär sig eleverna vissa praktiska färdigheter. Dessutom pekar lärarnas uppfattningar i denna studie på att vissa av de specifika mål som Friluftsrådet satt upp, uppfylls genom den undervisning som lärarna bedriver, ett resultat som den aktuella studien visar, till skillnad mot Svenning98 och Backmans99 resultat gällande vad elever lär sig.
Vidare kan lärarnas uppfattningar om vad som bör ingå i grundskolans undervisning om friluftsliv kopplas samman med varför- frågan. Uppfattningen bland lärarna i den aktuella studien tycks vara att friluftsliv kan ses som en etisk dimension, en kunskapsdimension, en hälsodimension samt en estetisk dimension, vilket tidigare diskuterats av såväl Bentsen, Andjær och Ejbye-Ernst100 som Al-Abdi101. Studiens lärare gör alltså gällande att friluftsliv är socialt utvecklande, hälsofrämjande och bidrar till allmän kunskap, vetskap som eleverna får genom lärarnas undervisning.
Vad gäller metoder i undervisningen om friluftsliv så framgår av studiens resultat tydligt att lärarna arbetar såväl teoretiskt som praktiskt. Några av lärarna menar att det teoretiska arbetet utgör en grund för att sedan kunna tillämpa friluftslivet praktiskt. Andra av studiens informanter menar att grunderna i friluftsliv lär man sig genom att faktiskt få prova på det direkt. Detta kan återkopplas till Szczepanskis102 diskussion om att utomhuspedagogiken är upplevelsebaserad, platsrelaterad förstahandserfarenheter utomhus. Vidare menar studiens informanter att friluftsliv utomhus på ett praktiskt sätt möjliggör för att eleverna ska inhämta erfarenheter och erhålla kunskap, vilket också ligger i linje med vad Szczepanski103 belyser.
Gällande friluftsdagar, eller idrottsdagar som de flesta av studiens informanter benämner den dag som är avsatt till fysisk aktivitet, framkommer att förhållandevis lite friluftsliv ingår och istället förekommer olika aktiviteter av bollspel. Studiens resultat bekräftar det Svenning104 tidigare belyst; att friluftsdagar istället för friluftsaktiviteter innehåller idrottsaktiviteter. Dessutom nämns att dessa dagar har minskat i antal, även det ett resultat som bekräftar Svennings studie, men också Backmans105 resultat samt studien genomförd av Riksidrottsförbundet. Att friluftsdagar och idrottsdagar har minskat i antal kan genom studiens informanter dels förklaras
96 Martin, Peter (2010) a.a.
97Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2000) a.a.
98Svenning, Stephan (2001) a.a.
99Backman, Erik (2005)
100Bentsen, Peter, Andjær, Søren & Ejebye-Ernst, Niels (2009), a.a.
101Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984) a.a.
102Szczepanski, Anders (2007), a.a 103Szczepanski, Anders (2007), a.a 104Svenning, Stephan (2001) a.a.
105Backman, Erik (2004) a.a.
37
genom de yttre faktorer som tidigare nämnts, framförallt då tidsaspekten. Dels genom den problematik med ämnessamverkan och samarbete med andra lärare, som några av lärarna belyser.
Styrdokument
Vidare har denna studie utgått ifrån hur lärarna uppfattar begreppet friluftsliv i styrdokumenten Lpo94 och Lgr11. Studiens lärare vittnar om att läroplanens formuleringar uppfattas som otydliga och svårtolkade. Dessutom anses styrdokumenten vara flexibla och öppna för egna tolkningar, vilket möjliggör för den enskilde läraren att själv rättfärdiga sina didaktiska val. Studiens informanter uppger att de anser att den kommande läroplanen är tydligare skriven och mer konkret än sin föregångare, trots detta framkommer att flera av lärarna känner sig osäkra på hur formuleringen kulturella traditioner i samband med friluftsliv ska konkretiseras till innehåll. Klart står att studiens informanter på egen hand tolkar och rättfärdigar ett relevant innehåll och relevanta arbetsmetoder utifrån såväl Lpo94 som Lgr11.
Vad gäller de lokala kursplanernas formuleringar, som tidigare diskuterats av Backman106, visar den aktuella studien att den ligger i linje med vad Backmans resultat åskådliggör. När studiens informanter skriver om friluftsliv i sina lokala kursplaner är det i form av orientering, allemansrätten, kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider, aktiviteter på is samt rätt klädsel. Vidare förekommer alltså inga direkta formuleringar vad gäller naturupplevelser, miljömedvetenhet och det svenska naturlandskapet, uttryck som även Backman saknade i sin undersökning. Dock bör nämnas att kunskap om allemansrätten och möjligheten att få genomföra en hajk kan innebära att eleverna får ta del av naturupplevelser och skapar en miljömedvetenhet.
Formuleringarna i de lokala kursplanerna vittnar om att Lpo94 har legat till grund i utformandet av dessa, då skrivelser som orientering, allemansrätten samt kunna planera och genomföra vistelser under olika årstider förekommer i den nuvarande kursplanen för ämnet idrott och hälsa.
Däremot förekommer inga formuleringar gällande rätt klädsel i styrdokumenten, kunskap som flera av studiens lärare har uttryckt vara viktig. En möjlig förklaring till detta kan vara att lärarna anser att det är en förutsättning att eleverna har kunskap om hur de ska klä sig för att kunna genomföra en vistelse i naturen eller ha uteaktiviteter.
Slutligen genom att ha tagit del av vad studiens informanter uttryckt muntligen ingår i deras undervisning om friluftsliv och vilka metoder de använder sig av, ges eleverna förutsättningar att uppnå de uppnåendemål och betygskriterier som förekommer i såväl de lokala kursplanerna som i de nationella styrdokumenten. Ett exempel på detta är Johannas skola som har som kriterium att eleverna ska kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider, i handling visa kunskap om ändamålsenlig klädsel och utrustning samt ha kunskap om allemansrätt och kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel. Genom följande citat åskådliggör Johanna hur hon konkretiserar detta till innehåll,
106Backman, Erik (2010) a.a.
38
Jag har med mig mina kläder och hänger upp långkalsonger, funktionsmaterial, fleece och allting, och visar hur man ska klä sig och sedan jobbar jag väldigt mycket mot det när vi åker skridskor och har uteaktiviteter. Det vi har tänkt när det gäller att planera vistelse i naturen under olika årstider är att vara rätt klädd, ha rätt utrustning med sig och att man är förberedd. Att man har mat med sig när vi ska vara ute.
Citatet belyser dessutom det som tidigare diskuterats, att styrdokumenten lämnar ett stort tolkningsansvar åt den enskilda läraren.
Friluftsliv inom Lgr11
Slutligen, när lärarna blickar framåt står det klart att det kommande styrdokumentet Lgr11 påverkar studiens informanter i olika utsträckning. Några av lärarna uttrycker att de inte känner att de måste, eller upplever att de bör, förändra eller utveckla sin undervisning i friluftsliv. Dock poängterar de att de ämnar se över den nya läroplanen och då främst formuleringen badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Övriga informanter i studien uppger att de kommer att förändra och utveckla sina didaktiska val inför kommande styrdokument. Till den tidigare uppfattningen bör nämnas att om tidsaspekten och det ekonomiska läget förändras ämnar även dessa lärare att se över sina didaktiska val med avseende på friluftsliv.
Trots att tre av studiens fem informanter uppger att de ämnar förändra sin undervisning står det klart att de nya styrdokumenten nödvändigtvis inte kommer att innebära några större förändringar för deras undervisning om friluftsliv. Lärarna menar att de i samma utsträckning som tidigare kan bedriva sin undervisning, med liknande aktiviteter som tidigare. Något som kan förklaras genom de rådande och kommande styrdokumentens likheter. Samt att de detaljer som lärarna i studien uttryckt varit otydliga i Lpo94 har tydliggjorts i utformandet av Lgr11 och att lärarna ligger i framkant i sin undervisning och att den kommande läroplanen bekräftar det de redan gör idag.
39