5.6.1 Demokratibegreppet
Jag har tittat på vad de olika instanserna menar när de använder ordet demokrati. På regeringsnivå talar de om att förankra de värderingar vårt samhälle vilar på: människors okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. De menar att skolan inte får svika sitt uppdrag att fostra demokratiska medborgare.
Skolverket pekar på att skolor och förskolor har som uppdrag att utveckla demokratisk kompetens hos barn och unga, vilket innefattar att verka i demokratiska former, utveckla demokratiska samhällsmedborgare och ge barn och unga kunskap om demokratins innehåll och form. De pekar på värdegrundsfrågorna och menar att skolor och förskolor har ett ansvar för att skapa utrymme för samtal, möten och goda sociala relationer som är grundförutsättningarna för arbetet med de demokratiska värdena. De påtalar vikten av det ömsesidiga samtalet som innebär att barn och personal måste lära sig att lyssna på varandra, ta till sig varandras argument och att försöka resonera sig fram till en gemensam förståelse och lösning. De pekar på att värdegrund, demokratiska relationer och samtal handlar också om att sätta gränser och ta hänsyn. Skolverket menar att de vuxna måste vara förebilder i sin fostransroll, vilket betyder att deras agerande bidrar till den förståelse som barn och unga får av begreppen demokrati, tolerans och respekt.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande menar att hennes uppfattning om demokrati i förskolan är att barnen ska ha rätt att bli lyssnade på, att bli hörda och sedda och att bli tillfrågade. Hon säger vidare att det är viktigt att inte barnet i förskolan känner sig kränkt.
Rektor menar att det först gäller att ge barnen förutsättningar, verktyg för att delta i det demokratiska livet. Hon menar att demokrati är ett förhållningssätt. Att skapa trygghet och att vuxna är bra förebilder. Att visa respekt för barnets integritet. Hon pekar på att de måste lyssna på barnen och att få barnen att känna motivation och delaktighet. Hon menar att det gäller att uppmuntra relationer mellan barnen, att uppmuntra till goda möten till kamraterna. Hon menar att leken är jätteviktig med turtagande och allas rättigheter. Hon framför att jobba med demokrati är att jobba mot all form av kränkande särbehandling. Hon säger också att det är viktigt att barnen samtalar med varandra och att vi mer diskuterar vad ordet demokrati står för.
För förskollärarna betyder ordet demokrati att alla ska ha medbestämmande och inflytande. Att vi som personal ska vara flexibla och lyhörda för barnens sagda och outsagda ord och önskningar men även att barnen ska lära sig att lyssna på varandra. Att vi ska se till att barnen upplever att deras åsikter och önskningar tas på allvar. Att vi utgår från deras intressen vid val av aktiviteter. Att vi ser barnens behov och att barnen får känna att de får vara med och påverka. De pekar också på att det är viktigt att barnen får lära sig att stå för sina handlingar. En förskollärare pekar på att barnen också måste lära sig förstå majoritetsbeslut.
5.6.2 Analys av personal och verksamhet på förskoleavdelningarna
På avdelning ett verkar personalen fungera som demokratiska förebilder. De lyssnar på barnen. De samtalar med barnen och ger dem tid att svara. De frågar barnen vad de vill göra och låter även barnen göra det dom önskar även om en personal försökte påverka dem till att göra annat. När det gäller det demokratiska arbetssättet kan jag se att personalen samtalar och lyssnar på barnen kring vilka styrda aktiviteter de ska ha på avdelningen men det är personalen som sedan bestämmer vad barnen ska göra utifrån perspektivet att det är personalen som bäst vet vad barnen behöver. Barnen deklarerar klart att det är fröken som bestämmer på avdelningen. Utvärderingarna sker genom att personalen kontinuerligt samtalar med barnen om vad barnen tyckt vara roligt, vad de vill göra mer av eller om något har varit tråkigt. Sedan är det personalen som tar ansvar för utvärderingen. På avdelningen har de försökt minimera avbrotten i leken genom att försöka minska på rutinerna. De försöker också dela barnen i smågrupper utifrån
barnens önskemål som t ex om de ska gå ut och leka eller om de vill stanna inne. På denna avdelning upplever jag att det finns en god demokratisk miljö. Barnen tillåter varandra att gå in och ur leken utan att konflikter uppstår. Barnen framför själva att de bestämmer tillsammans i leken.
På avdelning två verkar också personalen fungera som demokratiska förebilder. De samtalar och lyssnar på barnen. De barn som inte deltar i den planerade aktiviteten utan som leker fritt visar också ett gott förhållningssätt till varandra. De tillåter varandra att vara med i leken utan konflikter och de tar och ger varandra önskade saker. De säger också att de bestämmer tillsammans i leken. När det gäller den planerade aktiviteten kan jag även här se att det är de vuxna som efter samtal med barnen beslutat om temaarbetet. De bestämmer också hur och när barnen ska arbeta med temat. Pedagogen säger här att barnen inte är med i utvärderingen men att de har diskuterat att ha det framöver. De har försökt med avslutningsintervjuer med barnen men att det har varit svårt att få fram annat än det som skett den senaste tiden. På fråga till barnen om vem som bestämmer på förskolan så säger de att det gör fröken men vi bestämmer själva i leken. När de barn som arbetat med temat går över till att leka fritt kan jag se att en pojke tillåts att styra en grupp barn. När jag frågar de andra barnen i gruppen om vem som bestämmer svarar de först att det gör de tillsammans men efter att de tittat ett tag på filmen ändrar de sig och säger att det är den dominante pojken som bestämmer. Den dominante pojken svarar själv att om de inte gör som han vill så får de inte vara med. På avdelning tre verkar också personalen fungera som bra demokratiska förebilder. Samtalen med barnen flyter på ett trevligt sätt. Alla lyssnar på varandra. När det gäller arbetssättet så kan jag även här se att det är personalen efter att ha samtalat med barnen som har bestämt temaarbetet. De beslutar också när och hur barnen ska arbeta med temat. Personalen har bedömt barnens behov och intressen. Barnen får delvis välja fritt inom ramen för temat men när konflikt uppstår går pedagogen in och föreslår en lösning. En lösning som barnen inte riktigt förstår konsekvensen av. På frågan till barnen om vem som bestämmer på förskolan svarar de fröken men en del av barnen tycker också att det blir bäst när fröken bestämmer. Efter att barnen avslutat temaarbetet övergår de till att leka fritt. Några barn sätter sig att leka själva men en grupp barn börjar leka tillsammans. I denna grupp finns en helt dominerande flicka. Hon bestämmer över hela leken till sist blir de andra barnen irriterade och övergår till en
annan lek. Då jag frågar barnen om vem som bestämmer i leken svarar de att det gör den flickan som är dominant. Utvärderingen på denna avdelning sker kontinuerligt genom samtal med barnen.
5.6.3 Min uppfattning av demokratibegreppet i verksamheten
När jag kommer ut i verksamheten upplever jag den som demokratisk i mötet mellan personal och barn. Däremot verksamhetsmässigt syns det att den styrs av pedagogerna. Det är endast undantagsvis som barnen styr och då efter att pedagogerna sagt att barnen kan går och göra vad de själva vill. En annan sak som styr vissa barn är när några barn tillåts styra andra barn i leken. För dessa barn är styrningen dubbel. De tillåts endast bestämma över vad de själva vill göra när pedagogerna säger att de får göra så. Tillåts sedan något annat barn gå in och bestämma över den valda aktiviteten så förlorar även här barnet möjligheten att styra över sin egen verksamhet.
5.6.4 Granskning och utvärdering
Regeringens granskning av verksamheten sker genom Skolverkets försorg. Skolverket påpekar i sin rapport Med demokrati som uppdrag (2000) att kommunernas styrdokument i förhållande till varandra många gånger är oklara eller rent av motsägelsefulla. Motsättningarna mellan olika personer på en förskola eller skola kan göra att man har olika syn på uppdraget och hur arbetet med värdegrunden ska förverkligas. Skolverket konstaterar att samtliga kommuner har i sina skolplaner någon form av resonemang om demokrati och definierade mål inom området. Men de flesta skolplaner innehåller enbart mål av allmän karaktär med vaga och allmänna formuleringar. Endast cirka en tredjedel av kommunerna har i skolplanerna formulerat mål inom demokratiområdet som kan betraktas som utvärderingsbara. Fokus ligger mestadels på den formella aspekten av demokrati som handlar om elevinflytande. Det står vidare i rapporten att barnomsorgens, skolors och kommuners svårigheter med att formulera tydliga mål om värdegrunden har lett till att uppföljning och utvärdering försvåras. Det är betydligt lättare att mäta den formella demokratin, t ex förekomsten av elevråd eller andra formella, demokratiska konstellationer, än det lärande om och i demokrati som sker i de informella miljöerna.
På lokal nivå bekräftar barn- och utbildningsnämndens ordförande att utvärderingen av förskolorna drunknar i skolans utvärderingar. Rektor påpekar att hon har alldeles för lite tid till att vara ute i verksamheten och att det är de biträdande rektorerna som har ansvaret ute i verksamheten.