Jag skulle sammanfattningsvis vilja påstå att barnen ute i förskoleverksamheten under mycket stora delar av sin tid styrs av andra (personal och andra barn) eller av annat i form av styrdokument, stora barngrupper, ej ändamålsenliga lokaler, föräldrarnas önskemål, rutiner och personalens syn på vad barn måste lära sig.
Personalen menar att de i samtal med barnen tar fram barnens önskemål om aktiviteter och även efteråt tar reda på vad barnen tycker om aktiviteten. Dock upplever inte barnen att de styr verksamheten utan de menar att det är personalen som styr. Personalen pekar på hur mycket annat som styr verksamheten, barngruppens storlek, frånvaron av vikarier, mindre ekonomiska resurser, rutiner, byte av personal, föräldrar, krav från ledningen och så vidare. Allt detta styr indirekt även barnen. Till detta kommer styrningen från vissa barn i verksamheten. I avsaknad av att någon personal styr verksamheten kan något enskilt barn helt ”diktatoriskt” styra över de andra barnen. Denna styrning reagerar inte alltid barnen själva på utan det verkar, för mig som står bredvid leken, som om de finner sig i styrningen bara för att få vara med.
Tolkningen av ordet demokrati skiljer mellan de olika nivåerna som styr verksamheten. Regering, skolverk, nämnd och rektorsnivå där beslutsdemokrati råder diskuteras mycket i värdegrundstermer. De pekar på alla människors lika värde, rätten att inte bli kränkt och att bli respekterad. Ute i verksamheten där det gäller operativ demokrati lägger de mera in tolkningar av att lyssna på barnen, samtala med barnen men även att lära barnen ta ansvar. Någon pedagog menar att demokratifrågan hålls levande på deras avdelning medan andra pedagoger menar att den diskuteras inte alls eller ytterst lite.
Pedagogerna framför att de i samtalen med barnen utvärderar vad barnen tyckt om aktiviteten. Vad som varit roligt, tråkigt eller vad de vill göra mer av. Uppföljningen av ledningen för rektorsområdet sköts av biträdande rektor. På nämndsnivå inser ordförande att utvärderingen av förskolan drunknar i rektorsområdets utvärdering. När Skolverket utvärderar ser de på frågan utifrån värdegrunden. Ute i verksamheten utvärderar de aktiviteter.
6 Diskussion
När man kommer utifrån, observerar och filmar en avdelning ser man andra saker än vad den gör som står mitt i verksamheten. Jag får uppfattningen att ute i förskoleverksamheten ser de demokrati som ett sätt att lyssna på barn och att väga in deras önskemål i verksamheten men att personalen är den som vet bäst vilka behov barngruppen har och därmed bestämmer personalen.
Personalen ser det som demokratiskt att barnen fritt får välja lekar och vem de vill leka med i den fria leken. Förhållandet mellan barn och personal upplever jag som demokratiskt. De behandlar varandra med respekt både i handling och i samtal. Däremot tycker jag mig kunna se att förhållandet mellan barnen inte alltid är så demokratiskt. Det är viktigt att även barnen måste lära sig ett demokratiskt förhållningssätt till varandra. Det borde till exempel mer vara möjligt att någon personal är närvarande även i den fria leken medan någon annan personal får göra rutinuppgifter samt för- och efterarbeten till de planerade aktiviteterna.
Barnens påverkan på den planerade verksamheten är inte särskilt stor eller upplevs åtminstone av barnen inte som stor. Barnen upplever inte att de är med och beslutar om vilket tema de ska arbeta med även om personalen anser att de har tagit hänsyn till barnens önskemål. Anledningen till att det är så kan ju vara många. En anledning kan ju vara att det enskilda barnet, som till natur i denna ålder kan vara mycket egocentriskt, kanske inte upplever att det har fått igenom sitt önskemål eftersom personalen måste väga samman samliga barns önskemål till ett. Däremot skulle de säkert ute i verksamheten oftare kunna dela upp barnen i smågrupper så att fler önskemål kunde bli tillgodosedda.
Beslutande instanser på lokal nivå påtalar att de har ett stort intresse av hur verksamheten ute fungerar men de pekar samtidigt på att tiden inte räcker till. Ute i verksamheten upplever de detta som ointresse från ledningen.
Min egen uppfattning om demokrati stämmer till största delen överens med den uppfattning som Doverborg och Pramling (1995) framför. Även Stensmos (1994) synpunkter om demokrati instämmer jag i. Han tar upp skillnaden mellan att få lära sig
om demokratiska styrelseskick och hur man lär sig att fungera i en demokrati, att tillgodogöra sig ett demokratiskt förhållningssätt mot andra människor.
Men man kan konstateras att väldigt lite är skrivet om demokrati och förskolebarn. Oftast handlar det om skolbarn och skolans värld. Men i artikeln ”Dagsprogrammet styr barnen” (Förskolan 1/2004 s. 26-28) pekas på utvecklingspsykologins påverkan på förskolan. Att personal tror att barn måste göra det vi lärt oss att de måste kunna för sin utveckling. Därmed styr personalen förskolans aktiviteter utifrån det behov som de anser att gruppen har. Detta minskar barnens möjlighet till inflytande. Piaget och Vygotskij har med sina utvecklingsteorier om mognad och inlärning (Evenshaug & Hallen, 2001) stort inflytande på förskolans verksamhet. Dessa teorier skulle ännu mer kunna ligga till grund för en aktiv process där barnen tillsammans med andra barn och personal konstruerar sin kunskap utifrån barnens intressen.
Det som kan tyckas förvånande är att, som Lundgren (1979) skriver i sin bok, redan skolkommittén som tillsattes 1946 hade till uppgift att se till att skolan arbetade utifrån att barnen skulle få demokratisk fostran. Då gällde det naturligtvis inte så små barn som förskolebarn men man skulle kanske kunna tro att på 60 år skulle mer ha hänt inom skolans värld vad gäller de demokratiska frågorna. Skolverket pekar på att skolan mest tittar på vilka olika råd de har inom skolan då frågan om demokrati ställs.
Olika kringfaktorer som läroplan, rutiner och ekonomiska resurser styr till mycket stora delar verksamheten. Fridolf och Rydberg (2002) pekar på hur den strukturella makten i form av bland annat resurser sätter gränser för aktörsmakten. Detta överensstämmer helt med personalens synpunkter. De talar om hur detta begränsar aktörsmakten, alltså den makt som personalen känner att de har över verksamheten.
När jag läser igenom texten i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) kan jag inte annat än tycka att skrivningen är mycket väl utformad. Det gäller därför att de beslutande på olika beslutsnivåer klart definierar vad de menar med orden så att inte andemeningen går förlorad. Jag är helt enig med beslutsfattarna på regerings och riksdagsnivå om införandet av demokratibegreppet inom förskolan eftersom jag anser att alla barn oavsett ålder har rätt att få vistas i en demokratisk miljö och att bli behandlade utifrån
Det skulle ha varit mycket intressant att i framtiden få arbeta med demokrati- och även övriga värdegrundsfrågor på ett mer processinriktat sätt. Att gå ut i verksamheten under en längre tid och filma för att sedan analysera filmerna tillsammans med personal och barn. Att diskutera vad vi gör bra och vad vi kan förbättra utifrån värdegrundsaspekten. Det skulle vara speciellt intressant att arbeta vidare med utvärderingsfrågorna i förskolan. Jag tror det går att bli mer tydlig i utvärderingen av förskolans aktiviteter. Att mer lägga in värdegrundsperspektivet i utvärderingarna. Att tillsammans med barnen reflektera över vad har vi gjort och vad har vi lärt oss och att sedan använda denna kunskap vid planeringen av fortsatta aktiviteter.
Referenser
Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur.
Björkman, Karin (2004). Dagsprogrammet styr barnen. Förskolan, (1), 26-28.
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Stockholm: Liber.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fridolf, Marie & Rydberg, Gunnel (2002). Demokrati i skola och samhälle. Värnamo: Ekelunds förlag AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lundgren Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden – En introduktion till läroplansteori. Borås: Centraltryckeriet AB.
Marton, F. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nordin-Hultman, Elisabeth & Collsiöö, Jan (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Malmö: Liber Ekonomi.
Rönquist, Anders (1990). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB.
Sheridan, Sonja (2000). Barns inflytande är kvalitet. Förskoletidningen, (6), 4-11. Skolverket (2000). Med demokrati som uppdrag. Ödeshög: Danagårds Grafiska. Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1996/97). Regeringens skrivelse 112. Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning.
Utbildningsdepartementet (1997/98). Regeringens proposition 94. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan (Lpfö 98). Stockholm: CE Fritzes AB
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Stockholm: CE Fritzes AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab.
Östengren, O. (1919). Ny Svensk Ordbok. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Föreläsning:
Bilaga C.
Åkarps rektorsområde
05-08-11
Lokal Arbetsplan
Rektorsområdet
I januari 2004 startade Åkarps rektorsområde, två rektorsområden har blivit hopslagna till ett i
Åkarp. Rektorsområdet omfattar familjedaghem, fyra förskolor, tre skolor och fritidshem.
På rektorsområdet finns c:a 1100 elever och 170 anställda.
Skolledning
Skolledningen består av två rektorer, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Skolledningen arbetar som ett ledningsteam med uppdelade ansvarsområden.
Under 2004 blir en av skolledningens stora uppgifter att förena de båda områdena så att mål,
planer, värden etc. blir gemensamma och att resurserna tillvara tas på ett optimalt sätt. Vår verksamhetsplan är upplagd så att vi först beskriver våra mål (Vi vill: …) och därefter
vad vi konkret skall göra (Vi ska: ..) I slutet har vi också beskrivit vilka områden som vi skall
utvärdera särskilt detta år, en tidsplan följer där prioriteringen av områden framgår. Rektorsområdets handlingsplaner följer som bilagor till den lokala handlingsplanen.
Grundläggande värden.
Mål Vi vill :
• Att alla går med glädje till skola/förskola.
• Att alla känner sig trygga och blir bemötta med respekt.
• Att alla känner att de har lika värde oavsett kön, etnicitet och sexuell läggning. • Att alla känner sig delaktiga och tar ansvar i verksamheten.
• Att alla tar ansvar för vår gemensamma miljö.
• Att alla elever får lika möjligheter utifrån sina förutsättningar.
Vi ska:
• Utforma en antimobbningsplan som även omfattar förskolan.
• Verka för kunskap om, samt öppenhet och förståelse för olika kulturer och livsstilar. • Formulera och följa gemensamma förhållningssätt och tydliga regler på varje enhet. • Arbeta för att utveckla formerna för inflytande i lärandet.
• Satsa på och utbilda våra kamratstödjare/antimobbningsgrupper. (Kolla upp närmare) • Se utevistelsen/rasten som en del av helheten och ha aktiva vuxna ute med eleverna. • Utforma en jämställdhetsplan för rektorsområdet.
• Samordna våra krisplaner.
• Utforma en arbetsmiljöplan för området och ha arbetsmiljöaspekten med vid alla beslut.
• Vi ska diskutera kring och tydliggöra de nationella målen i 1-16 års-perspektiv.
1
Profil, kunskap och sociala färdigheter
Mål Vi vill:
• Att eleverna förstår sammanhang och ser helheter. • Stärka varje elevs individuella kunskaper och färdigheter. • Att eleverna när de lämnar skolan har bibehållen lust att lära. • Att eleverna utvecklar ett rikt språk (tala, läsa, skriva). • Att eleverna utvecklar sitt matematiska tänkande.
• Att eleverna utvecklar en god social kompetens och empatisk förmåga. • Att eleverna bibehåller sin nyfikenhet på omvärlden och på vår miljö.
Vi ska:
• Låta elevernas lärande vara baserat på egna upplevelser, erfarenheter och kunskaper. • Ha ett verklighetsanknutet lärande i ett nationellt och internationellt perspektiv. • Ha skapande arbete och lek som viktiga delar i lärandet.
• Låta en helhetssyn på kunskap vara ledande. • Fokusera på elevens möjligheter.
• Uppmuntra arbete med olika elevfokuserade pedagogiska metoder, t.ex. inlärningstilar, storyline, Reggio Emilia, Montessori.
• Se till att leken/lekfullt lärande ingår som en naturlig del i alla verksamheter. • Arbeta med det sociala samspelet i grupperna t.ex. med modellen ”kompissamtal”. • Arbeta med jagstärkande övningar och med värderingsövningar.
• Låta eleverna arbeta i olika gruppkonstellationer. • Arbeta med individuella utvecklingsplaner. • Arbeta vidare med internationella kontakter. • Ge eleverna verktyg för ett livslångt lärande.
• Avsätta tid för pedagogiska diskussioner om lärande.
• Införa tydligare rutiner för genomförande, förvaring och uppföljning av de nationella proven i år 5.
Elever i behov av särskilt stöd
Mål Vi vill:
• Att alla arbetar för att underlätta varje elevs lärande.
• Att arbetet med elever i behov av särskilt stöd är en angelägenhet för alla. • Arbeta utifrån en helhetssyn på elevernas situation.
• Att samarbetet med föräldrarna ska få en hög dignitet. • Arbeta förebyggande på olika sätt.
• Ha en hög kompetens inom området med stöd i aktuell forskning.
• Arbeta med nya former för lärande som särskilt gynnar elever i behov av särskilt stöd.
Vi ska:
• Prioritera inom arbetslaget för att bäst gynna elever i behov av särskilt stöd. • Arbeta med specialpedagogkompetensen redan i förskolan.
• Utforma en handlingsplan för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. • Öka flexibiliteten i arbetet mellan de olika åldrarna.
• Arbeta med lokalt resursteam med olika kompetenser.
2
Page 3
• Arbeta utifrån kommunens handlingsplan för läs och skrivsvårigheter. • Ha ett flexibelt sätt att arbeta med särskilda resurser och utvärdera insatserna.
socialförvaltning, fritidsledare, drogsamordnare m fl.
• Satsa på fortbildning inom området och beakta nya pedagogiska rön exempelvis kring lärstilar.
Kompetensutveckling
Mål Vi vill:
• Satsa på kompetensutveckling av personalen.
• Att kompetensutvecklingen är i linje med verksamhetens mål och prioriterade områden.
• Ta tillvara kompetensen på rektorsområdet.
Vi ska:
• Formulera en övergripande kompetensutvecklingsplan i enlighet med våra mål. • Sträva efter att bibehålla anslaget för kompetensutveckling.
• Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte och pedagogiska diskussioner. • Ta tillvara på den kompetensutvecklingsmöjlighet som följer med att vara Partnerskola.
• Ge arbetslagen möjlighet att utifrån behov välja viss kompetensutveckling. • Utarbeta individuella kompetensutvecklingsplaner.
Kreativitet och hälsa
Mål Vi vill:
• Att alla skall få en positiv inställning till rörelse och uteaktiviteter. • Att alla får kunskap om betydelsen av och vad som gynnar en god hälsa. • Att eleverna får utveckla sina kreativa förmågor.
• Att eleverna får utveckla alla sina språk; rörelse, musik, drama, bild etc. • Att eleverna får utveckla sin motorik.
• Att eleverna får möjlighet till fysisk aktivitet varje dag
Vi ska:
• Låta skapande och musik vara en viktig del i våra verksamheter. • Sträva efter att eleverna får fysisk aktivitet fem gånger per vecka. • Förlägga delar av verksamheten utomhus.
• Utnyttja nya rön om hälsa och lärande och sträva efter att bli en hälsofrämjande skola. • Låta olika uttrycksformer och praktiska inslag genomsyra verksamheten.
• Ha simundervisning i år 2 och simning i idrotten år 3-9.
Droger
Mål Vi vill:
• Stärka eleverna självkänsla och förmåga att kunna säga nej. • Öka elevernas kunskap om drogers effekter.
3
Page 4 Vi ska:
• Arbeta jagstärkande på olika sätt, t.ex. genom att arbeta med värderingsövningar och sociala relationer.
• Ha etiska samtal kontinuerlig med eleverna. • Satsa på VÅGA-projektet i år 7.
• Ha föreläsningar för föräldrar i ämnet.
• Ha Kompissamtal (eller likvärdiga samtal) i alla klasser. • Arbeta med drama i alla klasser.
• Ge åldersrelevant information om droger till eleverna.
Inflytande
Mål Vi vill:
• Att eleverna har ett reellt inflytande i lärandet.
• Att eleverna har kunskaper om demokratiska arbetsformer.
• Att alla barn under sin skoltid har getts möjlighet att representera sina kamrater genom att
delta i något råd.
• Att föräldrarna har möjlighet att påverka sitt barns skolgång. • Att personalen har inflytande över sitt arbete.
Vi ska:
• Se till att Skolrådet är ett forum för diskussion och ger möjlighet till påverkan. • Genom IUP utveckla formerna för utvecklingssamtalet.
• Informera föräldrarna om deras rättigheter och skyldigheter som föräldrar. • Utveckla formerna för föräldramöten så att det blir en dialog på dessa. • Utveckla formerna för elevinflytandet i lärandet.
• Ge större frirum för arbetslagen, införa arbetslagsledare över hela linjen i skolan. • Utveckla formerna för elevdemokratiska råd av olika slag.
IKT
Mål Vi vill:
• Att datorn är en naturligt pedagogiskt redskap i lärandet.
• Att datorn är en hjälp i information och kommunikation inom rektorsområdet. • Att användandet av datorerna bidrar till nya pedagogiska arbetssätt.
• Att datorns möjligheter särskilt tas tillvara för barn i behov av särskilt stöd. • Att datorn är en hjälp vid pedagogisk dokumentation.
Vi ska:
• Utbilda pedagoger i datoranvändande och datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. • Använda datorn regelbundet för information och kommunikation.
• Lära eleverna ett kritiskt förhållningssätt till information • Utveckla en gemensam hemsida under 2004.
• Utöka det fysiska beståndet av datorer samt kompletterande utrustning. • Utforma en gemensam IKT-plan i rektorsområdet under 2004.
4
Page 5
Utvärdering och kvalitetsarbete
Mål Vi vill:
• Att kvalitetsarbete införs efter hand på rektorsområdet.
• Att pedagogerna får nya verktyg och möjligheter att utveckla formerna för utvärdering.
• Att utvärdering och dokumentation blir en naturlig och meningsfull del i den pedagogiska
processen.
• Att barnens egna utvärderingar lyfts fram i utvärderingsarbetet.
Vi ska:
Under 2005 skall följande övergripande utvärderingar/uppföljningar ske:
• Enkät till förskoleföräldrar med barn 3 år om trivsel ht.
• Enkät till arbetslagen om vilka fysiska aktiviteter de genomfört under dagen vt 2005 för
att skapa en erfarenhetsbank att delge andra arbetslag.
• Antal åtgärdsprogram, anmälda ärenden, avslutade ärenden etc. enligt tidigare modell. Vt.
och ht 2005.
• Trivselenkät vt och ht.
• Frågeställningar om lärstilar, matematik och språkutveckling till arbetslagen ht. • Utvärdering enligt Handlingsplanen för Läs och skriv i Burlövs kommun. • Nationella prov år 5 och 9.
• Betyg år 9.
Skolledningen Åkarp Bilagor:
Tidsplan
Arbetsmiljöplan
Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd Krisplan
Antimobbningsplan
Handlingsplan Läs och skriv Handlingsplan mot droger
Förkortningar
LRT = Lokalt resursteam
VÅGA = Våga säga nej till droger IKT= intern kommunikation teknik
Från: Ingrid.Nordman@Skolverket.se [mailto:Ingrid.Nordman@Skolverket.se] För Upplysningstjansten@skolverket.se
Skickat: den 10 februari 2006 09:55 Till: Gun-Britt Penderos
Ämne: Ang. examensarbete
Hej!
Jag kan ge dig några förslag på rapporter du kan studera. Rapporterna finns på Skolverkets hemsida under Publikationer.
Förskola i brytningstid
Allmänna råd om kvalitet i förskolan
Skolverkets lägesbedömning
Utbildningsinspektionen 2004 - sammanställningar och analyser av inspektionsresultaten Under Inspektion kan du läsa mer om hur Skolverkets inspektionsarbete.
Med vänlig hälsning
Upplysningstjänsten vid Skolverket
--- ---- Inkommet till Registrator vid Skolverket, ankn. 3250 eller 3393
---- Vidarebefordrat av Pia Lindblad/3393/Skolverket 2006-02-06 07:50 ---- "Gun-Britt Penderos" <Gun-Britt.Penderos@burlov.se>
2006-02-03 16:41 Till: <skolverket@skolverket.se> Kopia:
Ärende: examensarbete
Hej!
Jag läser till lärare och ska nu skriva mitt examensarbete. Det jag tänkt skriva om är hur man ute i förskoleverksamheten kan se att det i läroplanen för förskolan är infört
demokratibegreppet.
Jag skulle därför gärna vilja veta hur man på skolverket granskar att förskolans verksamhet bedrivs utifrån demokratibegreppet samt hur man på skolverket tänker vad gäller demokrati för så små barn.
Jag skulle vara mycket tacksam om ni ville ge er tid till att svara på dessa två frågor eftersom jag sedan tänker gå vidare på lokal nivå och undersöka dessa frågor.
Vänligen Gun-Britt Penderos Gun-britt.penderos@bunnet.org