I detta kapitel knyter vi samman vår empiri med referensramen. Vi analyserar svaren som vi fick via intervjuerna och på så sätt besvarar vi våra frågeställningar.
Vårt syfte var att utreda om det finns något såkallat mervärde i ”gröna” fastigheter20 samt vad som gör att företag är beredda att betala lite mer för att vara med och investera i sådana fasigheter. Med hjälp av vår insamlade teori och våra genomförda intervjuer har vi fått svar på de frågor vi hade. Vi tog bland annat reda på om det fanns några bakomliggande faktorer som företagets miljöarbete, som gjorde att de valde grönt.
Att det skapas ett mervärde av att satsa på ”gröna” fastigheter var alla våra respondenter överens om. KBABs21 miljöarbete har fört med sig minskade försäkringspremier bland annat av att de kan upptäcka läckor tidigare genom att de byggt upp en bank av mätningar av vad fastigheterna normalt brukar förbruka. Det är som Wiley et al. (2010) är inne på i sin artikel om att försäkringspremierna kan minska på grund av minskade risker för bland annat mögel med mera. Vid användning av ett likartat system, som GreenBuilding eller miljöbyggnad, analyseras byggnaden grundligt. Då ser företagen vilka åtgärder som behöver genomföras, och på så sätt bildas en strukturerad förvaltning. Det är någonting som både Enmark7 på KBAB och Gustafsson22
på Folksam upplevde som en positiv följdeffekt. En annan positiv följd som några av respondenterna upplevde genom att ha en miljöcertifierad byggnad av något slag är att företaget tvingas att följa med i utvecklingen. Det medför att de hela tiden uppdaterar och förbättrar sina fastigheter eftersom de hela tiden kämpar mot att bli bättre.
Mc Huges et al. (2002) tror att om de ”gröna” fastigheterna kan kopplas ihop med andra positiva egenskaper som ökad produktivitet eller lättare underhåll skulle det ge ett större genomslag istället för enbart energibesparingen. Även Enmark7 på KBAB är inne på detta med att andra faktorer måste tas till för att attrahera företag att välja grönt. Enmark7 säger att staten borde göra skattesubventioner eller sanktioner för att påverka och påskynda användandet av miljöeffektivteknik, sanktionera det som är miljöfarligt eller ickemiljöeffektivt. Adeyeye et al. (2007) bekräftar också att regeringen borde vara med och uppmuntra till att vilja påverka klimatförändringarna, till
20
Se tidigare definition i begrepps avsnittet
21
Mats Enmark VD KBAB, Intervju den 6 Maj 2011.
22
40
exempel genom skatterabatt. Han tycker, som Enmark7, att de borde införa instrument och åtgärder som bidrar till att normerna följs. En bra egenskap som Shiers (1999) beskriver som följd av att en energieffektiv byggnad är kvaliteten på inomhusklimatet är avsevärt högre. Detta är någonting som även Enmark7 på KBAB var inne på, att de får ett överlägset inomhusklimat när de uppgraderar sig till ”gröna” fastigheter.De flesta av våra respondenter nämnde att dagsljus var en viktig faktor i deras projekt. Detta syns enligt Cederberg23 i Swedbanks nya projekt där byggnaden är utformad på ett sätt som gör att dagsljuset når, nästintill, ända in i byggnadens kärna från alla håll. Respondenterna argumenterade inte med samma motivering som Mc Huges et al. (2002) som antyder att det skulle kunna påverkar produktiviteten hos de anställda. Istället argumenterade de intervjuade för ökad komfort och trivsel som följd av detta.
Wiley et al. (2010) säger att en ”grön” byggnad kan vara dyrare att hyra, alternativt producera, jämfört med en konventionell fastighet. Det är någonting som även våra respondenter upplever. Ändå var i princip alla de intervjuade överrens om att de var beredda att betala något mer för en energieffektiv byggnad. Detta stöds av faktorn att efterfrågan av ”gröna” fastigheter hela tiden ökar enligt våra respondenter. Ingen av företagen var beredda att sitta i en konventionell fastighet om de skulle flytta i dagsläget, därav uppkommer betalningsviljan. Ett till argument för ”gröna” fastigheter som vi stötte på under intervjuerna är att företagen ansåg sig stärka sitt varumärke gentemot kunderna om de visade sig vara miljövänliga. De trodde dessutom att deras position som arbetsgivare på arbetsmarknaden påverkades positivt av denna faktor och på så sätt attraherar nya medarbetare. Respondenterna nämnde att arbetsmoralen kunde bli bättre om medarbetarna eventuellt känner en stolthet och tycker att det blir roligare att gå till jobbet när de vet att arbetsgivaren jobbar aktivt med miljöfrågor. Detta är viktiga faktorer för företagen eftersom de upplever att konkurrensen ökar successivt i takt med att majoriteten av kunderna numera efterlyser ”gröna” fastigheter.
Några av våra respondenter nämnde att det är viktigt att kolla på materialen samt hur materialen har framställts som en viktig aspekt när en ”grön” fastighet ska byggas. Som även Fay et al. (2001) är inne på är att ta hänsyn till själva tillverkningsprocessen och transporteringen av byggnadsmaterialen.
23
41
Hur de anställda tar sig till och från arbetsplatsen var någonting som några av respondenterna satte stort värde på. Byggnadens läge spelade då stor roll gällande möjligheterna till att bruka det kommunala transportnätet alternativt cykla. Inom BREEAM-certifieringen är denna faktor någonting som tas hänsyn till (SGBC 2011f) Även Shiers (1999) tar upp hur viktigt miljötänkandet är utöver fastigheten i sig, de kringliggande omständigheterna som kommunikations/transportmöjligheter. Genom att ständigt sprida det här miljötänkandet från företagen till de anställda utvecklas ett engagemang och en växande kunskap hos dem.
42