Analys gymnasieskolan

Hur påverkas vägledningssamtalen av hur vägledarna rent strategiskt går tillväga? Vad betonas i samtalen? Vägledarna har ofta ett syfte när de kallar till samtal medan eleven inte alltid har det. I dessa fall bestämmer vägledaren i stort vad som kommer att ske i samtalet. Detta är i sin tur beroende av elevens förberedelser, tidspressen samt samverkan och upplysning från övriga skolan.

Lindh menar att: Redan innan vägledarna har mött den sökande med sina förväntningar har

de alltså bestämda tankar om vilka krav som är rimliga att ställa på samtalet. Det är i detta spänningsfält mellan olika förväntningar, relaterat till de förutsättningar och villkor som råder, som strategier för att hantera urval av information ska förstås. (Lindh, Gunnel Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen 1997:277)

Det är vägledaren som står för strukturen i vägledningssamtalet och vägledaren som är experten på information. Men vägledaren styrs i sin tur av tidsmässiga faktorer. Strategier i vägledningssamtalen på gymnasiet vi undersökte kan sägas vara riktat åt att i första hand hinna med att ge information till eleven. Varför är det då betonat på information? Vad tycker vägledarna? Det finns en rad faktorer som spelar in. Utifrån vägledarnas berättelser finns en önskan om schemalagd tid med eleverna och det tolkar vi som att det finns en önskan att bedriva en mer grundlig vägledning och därmed mer tid avsatt för vägledning. Vägledare 1 uttalar önskemål om att vägledningen ska vara en process där eleverna över en längre tid får möjlighet att tänka, reflektera och möta ny information. Bristen på tid kan resultera i mindre

perspektivvidgning och mindre ickeönskad information. Vi jämför icke-önskad information med information som för eleven är okänd men användbar.

Lindh skriver att: ”Vilken information om utbildning, yrke och arbete den sökande får liksom

hur och när den förstås av den sökande styrs, förutom av de yttre villkoren, av hur vägledarna internaliserat målen och vilka individuella projekt vägledarna och de sökande har i situationen. Centralt för hur samtalet utformas och vilken innebörd informationen får för den sökande är sedan själva interaktionen och då särskilt vägledarens sätt att samtala”. (Lindh,

Gunnel 1997:255)

Bristen på tid påverkar vägledningen och resultatet av den. Om vi utgår från Gunnel Lindhs bok, som vi refererat till, kommer vägledningsstrategin att på grund av tidsbrist vara begränsad. Andelen samtal, dess innehåll och vad eleven får ut av dessa är beroende av varandra. Om eleverna påbörjar vägledningssamtalen inför valet först i årskurs tre kan det lätt komma att handla om informationssamtal istället för att under en längre tid koncentreras i olika steg med betoning på olika steg i vägledningen. Tidsbristen kan påverka samtalsmetodiken och föra den bort från samtalsbetonad studievägledning mot informationsvägledning.

Vägledarna uttalar sig om att vägledningsyrket är en ganska fri roll. Vägledarnas fria roll kan spela in i kvaliteten på vägledningen på ett mindre bra sätt. Upplevelsen av den fria rollen kan komma sig av att syv-verksamheten är avskild övrig verksamhet i ganska stor utsträckning. Om övrig personal är dåligt insatt i syv-verksamheten kan detta leda till att de i sin tur inte upplyser eleverna tillräckligt med förhandsinformation gällande vägledningen samt vad eleverna kan förvänta sig och om de ska förbereda frågor. Lindh menar att kvaliteten på samtalen kunde stärkas om eleven förberett samtalet med vägledaren, vilket skulle kunna ske om vägledningen var väl förankrad i andra ämnen. Hon pekar på att många elever ser vägledningssamtalet som en lektion i ett klassrum.

”Jag ser samtalet som ett formande där olika påverkansfaktorer spelar in”. (Lindh, Gunnel

1997:38) Gunnel Lindhs övergripande perspektiv är att samtal är sociala konstruktioner som påverkas starkt av yttre villkor och förutsättningar. Om vi ser på vägledarnas svar är strukturen främst informationsinriktad på grund av tidsbegränsning. På detta sätt förekommer alltså en matchning utifrån elevens behov av information samt alternativreducering kontra

vägledarens informationsexpertis. Eleverna vi intervjuat förväntar sig att vägledaren ska kunna hjälpa dem inför valet och det är främst önskan att få hjälp med att reducera antalet alternativ. Om alltså eleven inte är väl förberedd kan det mesta i samtalsstrukturen bestämmas av vägledaren samtidigt som eleven inte upplever någon form av styrning.

Vägledare 1 berättar att han upplever en lojalitetskonflikt gentemot kollegerna och att han måste vara diplomatisk. I den verksamhet han arbetar i finns många yrkesinriktade program, vilket innebär en stor process om eleven skulle börja tänka på att ändra inriktning. Vägledare 1 berättar: ”Jag får alltså tänka på hur både lärarna arbetar samtidigt modellera om bilden

snyggt för eleven så att denne förstår att om han/hon ska byta bransch måste de gå tillväga på ett visst sätt”.

Vi tolkar detta som att det finns en styrning i vägledningsstrukturen som påverkas av yttre faktorer i verksamheten. Det finns alltså en önskan om mer tid och energi på ren vägledning men samtidigt en lojalitetskonflikt gentemot kollegerna. För att återknyta till påståendet ovan att det är vägledaren som styr strukturen i samtalet så uttalar vägledare 1 en önskan om att endast genomföra renodlade vägledningssamtal och alltså inte ha en kuratorisk roll. Uttalandet tyder på en önskan om mer fokusering på ren studie- och yrkesvägledning. ”Vilken

information om utbildning, yrke och arbete den sökande får i samtalssituationen, liksom hur och när den förstås av den sökande, styrs som vi sett, förutom av de yttre villkoren av hur vägledarna internaliserat målen för verksamheten med sin egen referensram”.(Lindh 1997:65)

Motsättningens grund ligger i styrdokumenten för syv-verksamheten och hur vägledningen egentligen integreras i den övriga verksamheten på skolan. Vi knyter an till detta i fölande utdrag: ”Syo skulle vara en kontinuerlig process och utveckla elevernas förmåga att kritiskt

analysera information, prognoser mm. Vikten av att eleverna hade god självkännedom och självinsikt betonades också och det skulle ske genom olika aktiviteter i och utanför undervisningen och i samtal med vägledarna”. (Lovén 2000:22)

KAP 7/SAMMANFATTNING

Vår frågeställning för att se på vägledarnas yrkesroll baserar sig på vägledningsstrategi och vägledningsmetodik. Även sökande och elever ingick bland de intervjuade för att se det ur deras perspektiv. Metoden av kvalitativa intervjuer möjliggjorde för oss att kunna få svar på de frågor vi valt. Teorierna vi använt möjliggjorde för oss att kunna se resultaten ur intressanta perspektiv. Även den tidigare forskningen vi använt belyste våra resultat på ett intressant sätt.

Det som var viktigt för vägledarna på arbetsförmedlingen var att skapa ram och struktur samt visa respekt för de sökande. Denna attityd delar även vägledarna på gymnasiet. Det som skiljer vägledarna åt är att det finns ett regelverk på arbetsförmedlingen som både backar upp men även begränsar vägledningen. Detta ser vi inte alls i samma utsträckning på gymnasiet. Däremot finns det ett missnöje hos vägledarna på gymnasiet som riktar sig mot tidspressen i vägledningen. Tidspressen resulterar i mer informationsinriktade samtal.

När det gäller elever och sökanden så efterlyser de att vägledaren har förmågan att känna empati och visar respekt. Dessutom att de har gedigen kunskap och förmågan att överföra den på ett korrekt sätt. Eleven ser i slutänden ändå mer vikten av information medan respekt och bemötande från vägledaren prioriteras av arbetssökande. Elevens förväntningar på samtalen handlade om att få information och få hjälp med att utesluta alternativ. Arbetssökanden ville ha förståelse och acceptans samt perspektivvidgning.

I de verksamheter vi undersökt präglas vägledningsstrategin av de mål vägledaren satt upp för samtalet. Vi kan se styrning från vägledarna i båda verksamheterna vi undersökt. Strategin stramas åt ju längre en arbetssökande är arbetslös. Denna åtstramning upplevs inte på gymnasiet, här lider snarare strategin av bristen på samarbete mellan syv-verksamheten och övrig verksamhet på skolan. Vi anser att vägledaren också leder riktningen i samtalet och att det är deras syn som präglar vägledningssituationen och därmed den vägledningsmetodik som används.

LITTERATURFÖRTECKNING

Brown, D & Asso. (2002) Career Choice and Devlopment. Jossey-Bass. New York.

Eriksson & Riedel (2005) Professionellt förhållningssätt. Malmö Högskola. Studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund.

Lindh, Gunnel (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. HLS förlag.

Stockholm.

Loven Anders (1990) Arbetsvägledning i närbild. Malmö Högskola. Institutionen för

pedagogik.

Loven Anders (2000) Kvalet inför valet. Malmö Högskola. Lärarutbildningen.

Institutionen för pedagogik.

Löve, Tove (2005) Vejledning ansigt til ansigt. Studie och erhverv A.S. Fredensborg.

Patel & Davidson (2003) Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur. 2003.

Peavy, R. Vance (1998) Konstruktivtisk vägledning – teori och metod. Trinom Förlag.

BILAGA 1

Frågor till sökande: Gymnasieskola

Bemötande

1. Vad tycker du var viktigt i det samtal du hade med SYV? 2. Hur vill du som elev bli bemött av vägledaren?

3. Vilka egenskaper och kunskaper värdesätter du hos en vägledare? 4. Hur är en bra vägledare tycker du?

5. Hur är en dålig vägledare tycker du?

6. Vad hade du för förväntningar på vägledaren inför samtalet? 7. Hur tycker du att du blev bemött?

8. Vad var bra i samtalet?

9. Vad var mindre bra i samtalet?

10. Tycker du att du blev förstådd och lyssnad till i samtalet?

Upplevelser

11. Kände du dig styrd åt något speciellt håll i samtalet?

12. Anser du att du fick tillräckligt med stöd av vägledaren, att ni samarbetade? 13. Vad har ditt samtal med vägledaren fått för konsekvenser för dig och vad blev ditt

Frågor till vägledare: Gymnasieskola

Vägledningsmetodik

1. Vad tycker du är viktigt i ett vägledningssamtal?

2. Vilka egenskaper tycker du att en professionell vägledare bör ha i sitt samtal med eleven? 3. På vilket sätt anpassar du dig/anpassar du dig inte efter elevens förväntningar och

förhållningssätt?

4. Hur tror du att du förändrar ditt bemötande beroende på den sökandes engagemang i sin egen situation?

5. Om du tidigare fått positiv eller negativ information om eleven, på vilket påverkar detta ditt förhållningssätt mot den sökande?

6. På vilket sätt tror du att ditt förhållningssätt påverkar mötet och den sökandes framtida handlingar?

Vägledningsstrategi

7. Vilken är den svåraste situationen i ett vägledningssamtal? 8. Skulle du vilja förändra något i din arbetsroll som vägledare?

9. Har du några direkta direktiv någonstans ifrån inför ett vägledningssamtal? 10.Anser du att eleven gör ett helt fritt val, och om inte vad tror du påverkar eleven? 11.Bör skolan styra elevers val mer i hänsyn till arbetsmarknaden?

BILAGA 2

Frågor till sökande: Arbetsförmedling

Bemötande

1. Vad tycker du var viktigt i det samtal du hade med SYV (platsförmedlare)? 2. Hur vill du som sökande bli bemött av vägledaren?

3. Vilka egenskaper och kunskaper värdesätter du hos en vägledare? 4. Hur är en bra vägledare tycker du?

5. Hur är en dålig vägledare tycker du?

6. Vad hade du för förväntningar på vägledaren inför samtalet? 7. Hur tycker du att du blev bemött?

8. Vad var bra i samtalet?

9. Vad var mindre bra i samtalet?

10. Tycker du att du blev förstådd och lyssnad till i samtalet?

Upplevelser

11. Kände du dig styrd åt något speciellt håll i samtalet?

12. Anser du att du fick tillräckligt med stöd av vägledaren, att ni samarbetade? 13. Har dina förväntningar uppfyllts under samtalet? På vilket har de inte/gjort det? 14. Vad har ditt samtal med vägledaren fått för konsekvenser för dig och vad blev ditt

Frågor till vägledare: Arbetsförmedling

Vägledningsmetodik

1. Vad tycker du är viktigt i ett vägledningssamtal?

2. Vilka egenskaper tycker du att en professionell vägledare bör ha i sitt samtal med den arbetssökande?

3. På vilket sätt anpassar du dig/anpassar du dig inte efter sökandes förväntningar och förhållningssätt?

4. Hur tror du att du förändrar ditt bemötande beroende på den sökandes engagemang i sin egen situation? Styr du den sökande?

5. Om du tidigare fått positiv eller negativ information om sökande, på vilket påverkar detta ditt förhållningsätt mot den sökande?

6. På vilket sätt tror du att ditt förhållningsätt påverkar mötet och den sökandes framtida handlingar?

Vägledningsstrategi

7. Vilken är den svåraste situationen, anser du, i ett vägledningssamtal? 8. Skulle du vilja förändra något i din arbetsroll som vägledare?

9. Har du några direkta direktiv någonstans ifrån inför ett vägledningssamtal? 10. Anser du att arbetssökande gör ett helt fritt val, och om inte vad tror du påverkar