I analysavsnittet kommer jag att återknyta till flera av teorierna som beskrivits i teoriavsnittet, samt till tidigare forskning för att jämföra resultat. Jag kommer även att ta upp andra faktorer som möjligt skulle kunna ha påverkat resultatet, med fokus på kommentarernas språkliga innehåll. Utöver detta kommer en kort analys göras kring
de fiktiva namnen Rolf och Britta, och om och i så fall hur dessa kan ha påverkat resultatet som denna undersökning visar.
6.1 Resultat i koppling till Camerons hypoteser
Under detta avsnitt kommer jag att jämföra Camerons syn på stereotyper med resultaten av min och delvis Einarssonsundersökning.
6.1.1 Camerons hypoteser och bild av stereotyper
I Camerons teorier om genusforskning kan man utläsa en bild av att det, i de tre hypoteserna; bristhypotesen, skillnadshypotesen och dominanshypotesen, finns föreställningar om hur män och kvinnor är. Det vill säga olika stereotyper kring de båda könen, men inte att de båda könen skulle ha olika stereotypa bilder av varandra. Nordenstam skriver följande om dominanshypotesen:
”I dominansperspektivet förklaras ofta skillnader i språkbruk mellan könen, värderingar av standardspråk och dylikt med hjälp av maktbegreppet. Mäns makt tar sig språkliga uttryck vid interaktion eller finns nedlagd i
ordbetydelser och liknande, och kvinnors språkliga beteenden måste ses i relation till detta” (Nordenstam, 2003:23).
Här synliggörs maktperspektivet – en bild av att män innehar makten i samhället och att detta i och med det är något som kvinnor bör rätta sig efter. Detta är således en föreställning om den stereotypa mannen och kvinnan. Även i de övriga två
hypoteserna beskrivs föreställningar om mannen respektive kvinnan. Om skillandshypotesen skriver Nordenstam såhär:
”I stället för att betona kvinnors underordning i patriarkatet intresserade man sig särskilt i Frankrike för den kvinnliga särarten, la différence”
(Nordenstam, 2003:33).
Även här beskrivs ett sätt att se på kvinnan och mannen, och i det här fallet speciellt kvinnan. Det som beskrivs här skulle alltså även det kunna tolkas som en stereotyp av det kvinnliga könet, som enligt denna hypotes särskiljer sig från mannen men inte nödvändigtvis på ett negativt sätt. Den tredje hypotesen; bristhypotesen beskrivs som följande av Nordenstam:
”De avvikelser från den manliga normen som konstaterats i språkbruket har alltså betraktats som brister” (Nordenstam, 2003:19).
Precis som i de tidigare nämnda hypoteserna i detta avsnitt visar även denna hypotes på stereotypa skillnader mellan kvinnor och män, och med detta synsätt handlar det om att kvinnliga egenskaper ses som bristfälliga jämfört med manliga egenskaper.
I ovanstående hypoteser skulle det, i och med de tydliga beskrivningarna av olika uppfattningar om män och kvinnors språkliga beteende, kunna gå att utläsa att det för Cameron snarare handlar om vilka stereotyper om kvinnor och män som finns än vilka stereotyper kvinnor och män har. Detta är ett synsätt som gör att min
undersökning till viss del går ifrån Camerons teorier om hur forskningsfältet språk och kön bör vara uppbyggt, eftersom försökspersonerna i min undersökning är uppdelade efter vilket kön de har. Detta gäller emellertid även Einarssons studie och studier som är exakta upprepningar av denna, som exempelvis Gottschalk (2008), där försökspersonerna också är uppdelade på ett liknande sätt.
6.1.2 Resultat i förhållande till Camerons bild av stereotyper
Av mitt resultat att döma finns det större skillnader i hur män respektive kvinnor bedömer de två kommentarsskribenterna än i hur Rolf respektive Britta bedöms, vilket går emot vad som kan utläsas ur Camerons hypoteser. Exempelvis tycker kvinnor och män, i bedömningen av Britta och Rolf i enkäten Britta-Rolf, olika i fem av nio adjektiv. Kvinnor tycker här att Britta är mer kompetent och saklig och att Rolf är mer arg och personlig, samt att Britta och Rolf är likvärdigt svårbegripliga. Män däremot tycker att Rolf är mer kompetent och saklig och att Britta är mer arg, personlig och svårbegriplig.
6.2 Jämförelse med tidigare attitydforskning
Här följer en analys där resultaten av min undersökning ställs emot tidigare presenterad forskning inom liknande områden.
6.2.1 Resultat i jämförelse med Einarssons undersökning
I Einarssons undersökning från 1979 fick försökspersonerna bedöma antingen skribenten Ingvar Lind eller Ingvor Lind. Resultatet blev här att könet på skribenten visade sig ha en viktig roll i hur försökspersonerna bedömde denne. Skribenten Ingvar
blev således bedömd som mer trovärdig och mer kompetent än skribenten Ingvor. Einarssons undersökning visar däremot inga större skillnader i hur män respektive kvinnor bedömer skribenterna, trots att detta är en variabel som finns med i
undersökningen. Det finns dock en tendens till att männen i en större utsträckning är benägna att lita på Ingvar än på Ingvor (Einarsson, 1979:7).
Som redovisat i avsnitt 5.1.4 Positiva, negativa och neutrala adjektiv, pekar resultatet i min undersökning åt ett annat håll än både min ursprungliga hypotes och resultatet i Einarssons studie. I stället för att skribenternas kön avgör hur försökspersonerna bedömer dem, tycks det i min undersökning vara andra faktorer som påverkar resultatet, varav en det språkliga innehållet i kommentarerna. Men eftersom min studie inte är en exakt upprepning av Einarssons studie, utan endast en undersökning där inspiration från denna har hämtats, är det svårt att säga hur resultatet av min undersökning skulle se ut om den i stället, likt Gottschalks undersökning (Gottschalk, 2008), varit en upprepning.
I Einarssons studie får försökspersonerna endast läsa en text skriven av en skribent, som antigen har ett manligt eller ett kvinnligt förnamn, medan försökspersonerna i min studie får läsa två olika texter med två olika avsändare. Einarsson valde den vetenskapliga text som han använder i sin studie med motiveringen ”Jag har valt den för att den enligt min uppfattning är tillräckligt oklar för att man ska kunna ha olika uppfattningar om den. Den är också något så när könsneutral” (Einarsson, 1979:6). Med tanke på att försökspersonerna i min undersökning fick läsa två olika texter, med relativt olika budskap och ton8
, skulle man kunna tolka det som att de, i och med det, tog fasta på fler skillnader i texterna, och därmed lade mindre fokus vid vem som stod som avsändare.
I Einarssons studie finns det även endast fyra adjektiv att välja mellan (ibid:7), medan det i min undersökning finns nio stycken, vilket också skulle kunna vara en
påverkande i faktor i resultaten.
8
Den uppställning av resultat som visas i avsnitt 5.1.4 Positiva, negativa och neutrala adjektiv och tabell 4 visar att den sammanlagda poängen för Britta är högre än den för Rolf, både för positiva, negativa och neutrala adjektiv i min undersökning. Detta är något som i viss mån skulle kunna matchas med Einarssons resultat, men definitivt inte fullt ut. I Einarssons undersökning bedöms nämligen Ingvor som mer mänsklig (ibid:7), vilket är ett adjektiv som skulle kunna jämföras med de, i min undersökning, ”neutrala” adjektiven personlig och känslosam, där Britta också får en högre poäng. Emellertid bedöms Ingvar, i Einarssons undersökning, vara mer trovärdig och kompetent, vilket inte överensstämmer med mina totala resultat.
För att koppla detta till Camerons hypoteser, skulle man kunna tolka det som att Einarsson till viss del ansluter sig till vad Cameron benämner som
dominanshypotesen (Nordenstam, 2003:23) där mannens makt i samhället är det centrala. Detta eftersom de båda delförsöken i Einarssons studie pekar på mannens maktposition (ibid:7-17), och inte lyfter fram kvinnors kvaliteter som skulle kunna handla om andra saker än just makt. Detta är dock en tolkningsfråga.
6.2.2 Resultat i jämförelse med Sundgrens undersökning
I Sundgrens undersökning är försökspersonerna inte uppdelade efter kön, utan resultaten redovisas endast i form av de totala svaren (Sundgren, 2007:257). Här får försökspersonerna bedöma fritidspedagogen Karin och fritidspedagogen Mattias, samt journalisten Karin och journalisten Mattias. Sundgrens resultat visar på att när
försökspersonerna bedömer en person som de tror är man bedömer de denne som roligare och tryggare än de bedömer en kvinna som säger samma sak (ibid:257).
Precis som i min studie får försökspersonerna i Sundgrens studie läsa två stycken texter, och precis som mina resultat antyder, menar Sundgren också att
bedömningarna med stor sannolikhet är baserade på vad som står i texten
(transkriptionen i det här fallet). Exempelvis bedöms journalisten Mattias som mer engagerad, pålitlig, mjuk och personlig än journalisten Karin, vilket Sundgren förklarar med att samtalet handlar om barn och att journalisten visar engagemang i hennes skolgång. Enligt Sundgren får nämligen män som tar ansvar för hem och familj ofta mer uppskattning än kvinnor som gör samma sak (ibid:258).
6.2.3 Resultat i jämförelse med Hagren Idevalls undersökning
Hagren Idevalls undersökning tyder, precis som Sundgrens och Einarssons undersökningar, på att könet på skribenter och författare har en betydande roll. I Hagren Idevalls undersökning bedömer 71 % att författaren ”Björk” är en man, medan endast 29 % tror att ”Björk” är en kvinna. Hagren Idevall diskuterar resultatet och nämner en potentiell orsak till att hennes resultat ser ut som det gör, nämligen att forskarfältet historiskt sett varit dominerat av det manliga könet, och att det skulle kunna vara därför majoriteten av försökspersonerna bedömer ”Björk” som en man.
Hagren Idevall lägger i sin analys stor vikt vid det faktum att texten hennes försökspersoner fick läsa är en forskningstext och att författaren ”Björk” är en forskare (Hagren Idevall, 2009:33). I min undersökning, däremot, är författarna inte forskare och texterna håller inte heller den språkliga nivå som en forskningstext gör. Hagren Idevalls teori om att det mansdominerade forskningsfältet skulle vara
anledningen till resultatet av hennes undersökning skulle därmed kunna stämma, eftersom mitt resultat visade sig vara betydligt mer spritt än hennes.
Man bör emellertid ha i åtanke att Hagren Idevalls studie är gjort på ett annat sätt än min undersökning, och att försökspersonerna i hennes studie inte tilläts ranka författaren utifrån adjektiv, på det sätt som de fick i min undersökning. Man skulle kunna tolka det som att Hagren Idevalls försökspersoner fick bedöma författaren mer fritt än försökspersonerna i min undersökning, på grund av detta. Å andra sidan är det svårare att bedöma om Hagren Idevalls resultat är positiva eller negativa, eftersom en forskningstext inte nödvändigtvis måste vara positiv, bara på grund av dess genre.
6.2.4 Resultat i jämförelse med Gottschalks undersökning
Gottschalks undersökning visar, som tidigare nämnts, på ett resultat liknande det som Einarsson kom fram till i sin studie 1979. Könsaspekten har med andra ord även här en central roll, som också avspeglar sig i resultaten. Gottschalk ser i sin undersökning vissa skillnader från Einarssons studie, men på det hela taget bedöms mannen
fortfarande mer ”positivt” än kvinnan. Precis som Einarssons studie skiljer sig från min undersökning, skiljer sig även Gottschalks undersökning, med faktorer som de olika genrerna på försökstexterna och det faktum att försökspersonerna i Gottschalks undersökning får läsa endast en text, medan de i min undersökning får läsa två, och på så sätt tillåts och kanske också uppmuntras att jämföra skribenterna.
6.3 Innehållet i kommentarernas påverkan på resultatet
Eftersom mitt resultat visade något annat än vad min hypotes ursprungligen sa, har jag valt att undersöka om själva kommentarerna som använts i undersökningen kan ha haft någon påverkan på hur resultatet ser ut. I tabell 5, 6, 7 och 8 syns exempel ur resultatet som skulle kunna peka på att kommentarernas språkliga innehåll har
påverkat hur försökspersonerna svarat, eftersom det finns flera gemensamma nämnare i främst de totala bedömningarna (tabell 9 och 10) som visar på just detta. Tabellerna visar endast vem av Britta och Rolf som fått högst resultat av den aktuella gruppen försökspersoner i det aktuella sammanhanget.
6.3.1 Tabeller för uppdelade bedömningar av kommentarer
Tabell 5: Män kommentar 1 Tabell 6: Kvinnor kommentar 1
Män – Kommentar 1 Kvinnor – Kommentar 1 Britta Rolf Britta Rolf Trovärdig Trovärdig Kompetent Kompetent Saklig Saklig Arg Arg Överdriven Överdriven Personlig Personlig Personlig Humoristisk Humoristisk Svårbegriplig Svårbegriplig Känslosam Känslosam
Tabell 7: Män kommentar 2 Tabell 8: Kvinnor kommentar 2
Män – Kommentar 2 Kvinnor – Kommentar 2 Britta Rolf Britta Rolf Trovärdig Trovärdig Kompetent Kompetent Saklig Saklig Arg Arg Överdriven Överdriven Personlig Personlig Humoristisk Humoristisk Svårbegriplig Svårbegriplig Svårbegriplig Svårbegriplig Känslosam Känslosam
6.3.2 Tabeller för totala bedömningar av kommentarer
Tabell 9: Britta-Rolf Tabell 10: Rolf-Britta
Britta-‐Rolf Rolf-‐Britta Britta (kommentar 1) Rolf (kommentar 2) Rolf (kommentar 1) Britta (kommentar 2) Trovärdig Trovärdig Kompetent Kompetent Kompetent Saklig Saklig Arg Arg Arg Överdriven Överdriven Personlig Personlig Humoristisk Humoristisk Humoristisk Svårbegriplig Svårbegriplig Känslosam Känslosam
I tabell 9 och 10 finns ett mönster som tyder på att det språkliga innehållet i
kommentarerna har en större betydelse för hur försökspersonerna bedömt skribenterna än vilket kön skribentens förnamn antyder att de har. Exempelvis bedöms Britta i kommentar 1 och Rolf i kommentar 1 vara lika arga, överdrivna och svårbegripliga, och Rolf i kommentar 2 och Britta i kommentar 2 bedöms vara lika, trovärdiga, kompetenta, sakliga, arga och humoristiska.
6.3.3 Analys av processer och deltagare
För att ta reda på hur stora de innehållsliga skillnaderna i kommentarerna faktiskt är, följer här en kort analys av deltagare och processer i de båda kommentarerna. Denna typ av analys är en del av den ideationella textanalysen, även kallad
transivitetsanalys, enligt systemisk funktionell lingvistik (SFL) (Holmberg m. fl., 2011:21). Jag kommer här att studera vilka processer som syns i kommentarerna samt vilka förstadeltagarna är. Detta för att kunna visa på vilka faktorer bortsett från avsändarnas kön som eventuellt kan ha påverkat resultatet. Genom denna analys blir det lättare att sätta fingret på vad det är som händer i texten; huruvida det handlar om sakförhållanden eller en person som står för något, samt vem som gör vad, dvs. vem som står för exempelvis en handling eller ett tillstånd. I exempel 2 syns vilka
Exempel 2: • Förstadeltagare • Process (relationell) • Process (mental) • Andradeltagare Kommentar 1:
”Det enda vettiga är att sluta med moralpanik och inse att människan är ett däggdjur som tagit sig högst upp på näringskedjan och att våra metoder för att äta är mer humana än andra däggdjurs metoder.
– XXX Andersson” Kommentar 2:
Äta är en sak. Föda upp är en annan. Det finns ingen annan djurart som föder upp mat under i värsta fall rent tortyrlika förhållanden på det sättet människan gör. Jag är inte vegan eller ens vegetarian men försöker i möjligaste mån välja animaliska produkterdär djuren haft en dräglig tillvaro. Att inbilla sig att de val man gör inte påverkar att djuren mår väl och ve före slakt är ignorant på gränsen till det pinsamma.
Fast att vi är humana ligger väl per definition i ordets semantiska innebörd. Men det kanske är dags att ändra ordets positiva innebörd med tanke på hur vi humanoider beter oss. Tänk om det är bättre att vara djurisk än human….? – XXX Gustavsson”
I den första kommentaren synliggörs egentligen bara den relationella processen ”är”, som sedan leder oss till den innehållsrika andradeltagaren ”att sluta med moralpanik och inse att människan är ett däggdjur som tagit sig högst upp på näringskedjan och att våra metoder för att äta är mer humana än andra däggdjurs metoder.”
Den andra kommentaren har, jämfört med den första som är formulerad utifrån en enda process, fler olika processer. Dock är majoriteten av processerna av det
relationella slaget i båda kommentarerna, vilket tyder på att abstraktionsnivån i båda kommentarerna är relativt hög. Den andra kommentaren innehåller, i jämförelse med den första, en mental process, någon som enligt Hanna Sofia Rehnberg är ett tecken på att en viss persons perspektiv är väsentligt i sammanhanget (Holmberg m. fl., 2011:27). I den första kommentaren rör det sig snarare om sakförhållanden än om en person som visar sin ståndpunkt. Här syns nämligen ingen annan förstadeltagare än ”det enda vettiga”, vilket tyder på att skribenten tror sig sitta inne på en sanning, dvs. ett sakförhållande.
Eftersom majoriteten av processerna i de båda kommentarerna är relationella processer bör förstadeltagarna vara personer eller ting som även blir aktörer (Holmberg m. fl., 2011:25). Utöver relationella och materiella processer finns det även mentala processer i kommentarerna. I mentala processer är förstadeltagaren oftast en upplevare i form av en människa eller ett tänkande djur (ibid:25)
I den andra kommentaren är förstadeltagarna betydligt mer synliga än i den första kommentaren. Precis som i processerna, visar detta att det i den andra kommentaren i en större utsträckning handlar om skribentens perspektiv, vilket här visar sig i vilka deltagarna är. Deltagaren jag har i den andra kommentaren en central roll, medan deltagarna i den första kommentaren är andra än skribenten själv.
Detta gör att den andra kommentaren skulle kunna tolkas som mer känslosam än den första, vilket troligen har en betydande roll för varför resultatet ser ut som det gör. Som denna analys visar, skulle alltså kommentarernas olika uttryck och därmed fördelningen av processer och deltagare kunna vara en bidragande faktor till att skribenternas kön tillsynes har en relativt betydelselös roll i sammanhanget. 6.4 Namnen Britta och Rolf – hur påverkar de?
Jag har i denna undersökning valt att ge den kvinnliga och den manliga skribenten de fiktiva förnamnen Britta och Rolf. Till skillnad från viss tidigare forskning som är baserad på liknande metoder, är dessa namn inte en manlig och en kvinnlig version av ”samma namn”, som exempelvis Ingvar och Ingvor i Einarssons undersökning
(Einarsson, 1979) eller Gunnar och Gunilla i Gottschalks undersökning (Gottschalk, 2008). I Sundgrens undersökning däremot, används de fiktiva förnamnen Mattias och Karin, som inte heller är versioner av ”samma namn” (Sundgren, 2007).
Anledningarna till att just Britta och Rolf valdes som fiktiva förnamn för
kommentarsskribenterna i denna undersökning är flera. Dels hade jag för avsikt att använda två ”likvärdiga” namn, dvs. namn som personer av samma nationalitet och ålder skulle kunna ha. Namnen Britta och Rolf är båda historiskt svenska namn och har varit populära namn att döpa barn till under ungefär samma tidsperioder9
.
9 Se Bilaga 4 – Statistikinformation från SCB i mejlformat
Efternamnen Andersson och Gustavsson valdes baserat på samma kriterier. De är båda traditionellt svenska efternamn, och i det här fallet har båda även ändelsen -son, vilket bör bidra att namnen uppfattas som likvärdiga och neutrala.