Hur uppfattas Rolf och Britta?
– en attitydstudie kring kommentarer på internet och dess koppling till genus
Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Kandidatuppsats 15 hp | Svenska | Höstterminen 2012 Informatörsprogrammet
Av: Anna Calleberg
Handledare: Stina Hållsten
Sammanfattning
Denna uppsats är en attitydinriktad genusstudie med fokus på internetkommentarer.
Det huvudsakliga syftet är att ta reda på om det finns skillnader i hur människor uppfattar en manlig kommentarsskribent jämfört med en kvinnlig och om dessa skillnader går att knyta till genus, samt om de överensstämmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen är enkäter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner där hälften är män och hälften är kvinnor. I enkäten får försökspersonerna läsa två olika kommentarer där den ena är undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen är att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jämfört med en kvinnliga ska synas, och därmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag. Resultatet visar emellertid att skribenternas kön knappt har någon betydelse för hur försökspersonerna uppfattar skribenterna. I stället syns skillnader i uppfattningar av skribenten beroende vilken kommentar hen har skrivit, samt i om det är en man eller kvinna som bedömer.
Nyckelord: genus, attityder, stereotyper, enkätstudie, matched guise, internet, kommentarer
Abstract
English title: Attitudes towards Rolf and Britta – a gender study about comments on the Internet
This bachelor thesis examines attitudes towards gender by focusing on comments on the internet. The main purpose is to see if there are any differences in attitudes towards a female writer on the internet versus a male writer on the internet, and if the differences are comparable to earlier similar research. The method and material of this study are surveys inspired by the matched guise technique. 60 informants answered the surveys, where 50 % are men and 50 % women. The survey is based on two comments from the internet, where one is signed by a man and one by a woman. The hypothesis of this study was that there would be differences in the attitudes,
depending on the sex of the writer, following the same pattern as earlier studies of the same kind. However, the results showed that the attitudes to the writers varied, but not
so much depending on the sex of the writer, but more depending on the comment one has written and depending on the sex of the informant.
Key words: gender, attitudes, stereotypes, survey, matched guise, Internet, comments
Sammanfattning/Abstract ... 2
1. Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Syfte och frågeställningar ... 7
1.3 Hypotes ... 7
2. Material och metod ... 8
2.1 Material ... 8
2.2 Metod ... 8
2.3 Avgränsningar ... 10
2.4 Forskningsetiska principer ... 11
2.5 Metodkritik ... 11
3. Teori ... 11
3.1 Genus eller kön? ... 12
3.2 Performativitet och att ”göra kön” ... 12
3.3 Attityder och sociolingvistik ... 13
3.4 Forskningsfältet språk, kön och stereotyper ... 14
3.5 Stereotyper kring språk och genus ... 15
3.6 Internet och anonymitet ... 16
3.7 Dataspråk – ett manligt språk? ... 16
4. Tidigare forskning ... 17
4.1 Tidig attitydinriktad genusforskning ... 17
4.2 Attityder till transkriberade samtal ... 18
4.3 Att bedöma kön på en författare ... 18
4.4 En upprepning av Einarssons studie ... 19
5. Resultat ... 19
5.1 Resultatredovisning ... 19
5.2 Teman i resultatet ... 22
6. Analys ... 24
6.1 Resultat i koppling till Camerons hypoteser ... 25
6.2 Jämförelse med tidigare attitydforskning ... 26
6.3 Innehållet i kommentarernas påverkan på resultatet ... 30
6.4 Namnen Britta och Rolf – hur påverkar de? ... 33
7. Diskussion ... 34
7.1 Performativitet och kvinnan som det andra könet ... 34
7.2 Teorier om anonymitet på internet och hur de kan spela in på resultatet ... 35
7.3 Den kvinnliga artigheten i koppling till resultatet ... 35
7.4 Positiva, negativa och neutrala adjektiv – en ojämn fördelning ... 36
7.5 Idéer till vidare forskning ... 37
7.6 Sammanfattning och slutsats ... 37
Referenser ... 39
Bilaga 1 – enkät ... 41
Bilaga 2 – originalartikel ... 43
Bilaga 3 – Sammanställning av enkäter ... 44
Britta-Rolf ... 44
Rolf-Britta ... 47
Bilaga 4 – Statistikinformation från SCB i mejlformat ... 49
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Stereotyper är något som finns överallt i vårt samhälle, och alla har vi vår egen uppfattning och vår egen sanning om världen. Ett ämne som är vild debatterat när det gäller stereotyper är kön- och genusfrågor, där människor baserar sina bedömningar av andra och lägger stor vikt på just kön. Vilket kön en människa har är en av de egenskaper vi noterar först när vi möter en annan människa, vilket troligen är ett resultat av vikten hela vårt samhälle lägger vid just den egenskapen. Genus är även ett aktuellt ämne inom språkvetenskapen (Nordenstam, 2003:7) och i denna uppsats kommer fokus att ligga på just detta.
På internet, där ett anonymt och kontroversiellt yttrande ligger nära till hands, flödar fördomar och stereotypa uppfattningar fritt bland såväl skribenter som läsare. Vad skribenternas fördomar handlar om blir uppenbart för den som läser kommentarer och texter på internet, men vad läsaren tycker och tänker ligger inte alltid lika nära till hands för den som är intresserad. Givetvis florerar lika många, om inte fler, fördomar hos de som läser anonyma och argsinta kommentarer jämfört med hos de som skriver.
Läsaren bildar sig troligen ganska snart en uppfattning om vem det är som står bakom texten – och en stereotyp uppfattning är därmed född.
Ovanstående gäller givetvis även texter utanför internet. År 1979 gjorde Jan Einarsson en studie1 där människor fick läsa en forskningstext som för hälften av försökspersonerna var undertecknad en kvinna och för den andra hälften var
undertecknad en man. Av denna studie, som kan tyckas ha varit före sin tid, kom det resultat som påvisade markanta skillnader i uppfattningen av en kvinnlig respektive manlig skribent, som exempelvis att den manliga skribenten uppfattades som
betydligt mer trovärdig och kompetent än den kvinnliga skribenten. Efter denna studie har det gjorts flera liknande studier, med olika stimulus. Av dessa pekar de allra flesta, precis som Einarssons studie, på att människors fördomar ligger nära till hands när det kommer till genus (Sundgren, 2007).
1 Se avsnitt 4.1 Tidig attitydinriktad genusforskning
Tidigare undersökningar inom ämnet med liknande metoder har gjorts med bland annat forskningstexter och samtal som stimulus. I min undersökning har jag valt två informella texter från en kommentarsfunktion på internet som stimulus. Detta för att se om det finns några skillnader i hur en text uppfattas när den är informell och anonymt skriven jämfört med när den är formellt skriven i syfte för forskning, beroende på könet på avsändaren.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med min uppsats är att ta reda på hur avsändarna till två kommentarer på Svenska dagbladets hemsida uppfattas av försökspersonerna beroende på deras kön.
Jag kommer även att ta hänsyn till könet på försökspersonerna, för att få ytterligare ett perspektiv på attityderna till kommentarernas avsändare. Mina frågeställningar är således:
• Hur uppfattas kommentarerna med manlig avsändare jämfört med kommentarerna med kvinnlig avsändare av försökspersonerna?
• Finns det kopplingar i resultatet till kommentarskribenternas kön och vad utgörs de av?
• Vilka skillnader i resultat kan utläsas i jämförelse med tidigare forskning med liknande metod?
1.3 Hypotes
Med tanke på att denna undersöknings stimulus är informella nätkommentarer har jag en hypotes om att resultatet kommer se annorlunda ut mot om denna undersökning varit en exakt upprepning av Einarssons studie från 1979. Om så hade varit fallet tror jag att skillnaderna i uppfattningar av en manlig jämfört med en kvinnlig skribent hade minskat från det att Einarssons studie gjordes, med tanke på att utvecklingen vad gäller jämställdhet har på många plan har gått framåt sedan dess (Eilard, 2008:20).
Nu är detta emellertid inte en upprepning av Einarssons studie fullt ut, vilket jag tror kommer påverka resultatet. Eftersom internet är en plats där skribenter tillåts vara anonyma i en betydligt större utsträckning än i det verkliga livet (Meyrowitz, 1985), flödar starka åsikter antagligen fritt där i en större utsträckning än de gjorde när internet ännu inte fanns. Detta bör i sin tur leda till att den som läser vad som står i en åsiktsladdad kommentar på internet bildar sig en egen åsikt och fördom kring
personen bakom kommentaren. Med detta i åtanke är min hypotes att resultatet av denna undersökning, i likhet med Einarssons studie, kommer att visa på relativt stora skillnader i hur en manlig avsändare uppfattas jämfört med en kvinnlig.
2. Material och metod
2.1 Material
Mitt material består till en del av enkäter2 som har skickats ut till män och kvinnor i olika åldrar. Majoriteten av försökspersonerna har svarat på enkäterna via mejl. Av de 100 enkäter som skickades ut har 60 svar kommit tillbaka till mig. I enkäten har försökspersonerna fått läsa två stycken kommentarer som är hämtade från Svenska Dagbladets hemsidas kommentarsfunktion. Kommentarerna är skrivna som svar på debattartikeln ”Hönsen mår bättre av att bo i bur” 3 skriven den 9 november 2012 av sju stycken äggproducenter som anser att höns mår bättre av att bo i modernt inredda burar än att gå fritt. Debattartikeln är emellertid inte bifogad med enkäten då jag avgjorde att dess relevans inte var speciellt hög. Vad den handlar om beskrivs dock kortfattat i enkäten för att försökspersonerna ska kunna sätta kommentarerna de läser i ett sammanhang. Den första kommentaren är skriven som ett svar direkt på
debattartikeln medan den andra kommentaren svarar på den första. Kommentarerna är exakt citerade från Svenska Dagbladets hemsida bortsett från signaturerna som är fingerade. I hälften av enkäterna är den första kommentaren signerad av en kvinna (Britta) och den andra av en man (Rolf), och i den andra hälften är den första kommentaren signerad av en man (Rolf) och den andra av en kvinna (Britta).
Efternamnen på avsändarna är desamma på samtliga enkäter, och endast förnamnen har flyttats runt. Enkäterna kommer hädanefter att benämnas efter vilken ordning kommentarerna är signerade; Rolf-Britta och Britta-Rolf.
2.2 Metod
För att undersöka försökspersonernas attityder till de två kommentarernas olika skribenter valde jag att först dela upp försökspersonerna i två olika grupper, som fick svara på vardera enkäten. Dessa två grupper delades utöver det även in i ytterligare två grupper – män respektive kvinnor. Detta för att få ytterligare ett perspektiv på försökspersonernas attityder, och för att denna studie ska gå i enlighet med Einarssons
2Se bilaga 1 för enkät och kommentarer
3 Se bilaga 2 för artikel
studie (Einarsson, 1979:6) så mycket som möjligt metodmässigt. Samtliga grupper fick sedan svara på den enkät de blivit tilldelade. Enkätens utformning är inspirerad av enkäten som Einarsson använde i sin studie (ibid:6-7), dock med vissa
modifikationer. I likhet med Einarssons enkät är denna enkät uppbyggd med hjälp av ett antal olika adjektiv (ibid:7-11). Dessa ord står skrivna under varandra med ett motsatsord mittemot. Motsatsorden är för regelbundenhetens skull skrivna som exempelvis trovärdig – inte trovärdig, arg – inte arg etc., precis som i Einarssons studie. Adjektiven har emellertid valts ut för att passa det textmaterial jag använder som stimulus i mina enkäter. Jag har exempelvis valt bort ord som framgångsrik, då jag anser att detta inte passar in i sammanhanget. Mellan adjektiven och dess nekande form (motsatsord) finns en fyrgradig skala där försökspersonerna ombes kryssa i en ruta på varje rad. Jag valde att ha en skala med ett jämt antal svarsalternativ för att tvinga försökspersonerna att ta ställning. Försökspersonerna har svarat på två identiska svarsark för varje kommentarsskribent. Sammanlagt har nio adjektiv med dess motsatsord använts. Svarsalternativen på enkäten ser ut som i Exempel 1.
Exempel 1: Svarsskalor på enkät
Trovärdig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte trovärdig Kompetent [ ] [ ] [ ] [ ] Inte kompetent Saklig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte saklig Arg [ ] [ ] [ ] [ ] Inte arg
Överdriven [ ] [ ] [ ] [ ] Inte överdriven Personlig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte personlig Humoristisk [ ] [ ] [ ] [ ] Inte humoristisk Svårbegriplig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte svårbegriplig Känslosam [ ] [ ] [ ] [ ] Inte känslosam 2.2.1 Bakgrund till metoden
Denna undersökning utgår från en jämförande metod vars resultat genereras genom enkäter. Metoden, som går ut på att försökspersoner får ta del av ett kommunikativt material och därefter bilda sig en uppfattning om författaren, endast baserat på dennes namn och vad hen skrivit, är en metod som använts i flera olika studier, bland annat Sundgren (2007) och Einarsson (1979).
Enligt Ellen Bijvoet finns det tre huvudsakliga metoder inom attitydforskning kring språk; analys av språkbehandling på samhällsnivå, direkta mätningar och indirekta mätningar (Bijvoet 2007:123). Den här undersökningen faller till största delen under kriterierna för en undersökning med indirekta mätningar. Denna metod innebär elicitering av attityder och att syftet med undersökningen inte är direkt uttalat4 (ibid:125). Detta genomförs vanligtvis enligt den så kallade matched guise-tekniken som utvecklades på 60-talet i Kanada (ibid:125). Denna teknik innebär att
försökspersonen får lyssna på bandupptagning av olika språkprov för att sedan få fylla i bipolära skalor med motsatta adjektiv på varje sida av skalan (ibid:126). Matched guise-tekniken liknar metoden för denna undersökning på så vis att det i båda fallen används bipolära skalor med motsatsord i varje ända. Materialet för denna
undersökning är dock skrivet material och inte inspelade språkprov, som matched guise-tekniken ursprungligen är utformad för. Dock är det vanligt att man i
attitydstudier kombinerar olika metoder så att det passar det specifika ändamålet för undersökningen (ibid:126), och det skulle man kunna säga att jag gör i denna undersökning.
2.3 Avgränsningar
Einarssons studie är indelad i två olika försök med samma slutsyfte. Jag har, i min undersökning, lagt fokus på den första delen men tagit med de delar från den andra delen av undersökningen som jag anser vara relevanta. Den första delen av Einarssons studie går ut på att försökspersonerna får läsa en forskningstext och sedan bedöma skribenten. Den andra delen går ut på att försökspersonerna får läsa en del ur en teaterpjäs där en dialog mellan en man och en kvinna förs. Av försökspersonerna får varannan läsa dialogen som den ser ut i original och varannan får läsa den där mannen och kvinnan bytt plats. Försökspersonerna får sedan bedöma mannen respektive kvinnan utifrån en skala som liknar den jag använt mig av (Einarsson, 1979:11).
Min undersökning har sitt fokus i informell text där en dialog, bestående av två kommentarer, förs. Detta skulle kunna ses som en hybrid av de två delförsöken i Einarssons studie. Einarssons försökspersoner identifieras med hjälp av födelseår och kön. Jag har valt att endast ha med variabeln kön för att identifiera mina
försökspersoner.
4 Se avsnitt 2.4 Forskningsetiska principer
2.4 Forskningsetiska principer
Vetenskapsrådet tog 1990 fram forskningsetiska principer för humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning som gäller än idag. Bland dessa finns det fyra stycken huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Det mest aktuella huvudkravet för min undersökning är rimligtvis informationskravet. Detta krav innebär att man som forskare är skylig att informera försökspersonerna om undersökningens egentlige syfte (Vetenskapsrådet, 2002:7).
För att uppfylla detta krav talade jag om för försökspersonerna vad undersökningens egentliga syfte var efter att de fyllt i enkäten. Jag berättade då att könsaspekten var det väsentliga. Detta eftersom de till en början endast fick begränsad information om studiens syfte för att enkätsvaren inte skulle påverkas.
De övriga huvudkraven uppfylldes genom att samtliga försökspersoner blev tillfrågade via e-post om de ville ställa upp på att fylla i enkäten, och av dessa var samtliga över 15 år. Detta uppfyller därmed samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet som innebär att personuppgifter måste hållas hemliga för utomstående personer (ibid:12), var inte ett problem i min undersökning eftersom samtliga försökspersoner var anonyma. Detsamma gäller nyttjandekravet (ibid:14).
2.5 Metodkritik
Den metod som jag använt mig av i min undersökning går givetvis att kritisera.
Exempelvis är enkätmetoden ganska snäv på det sätt som jag använt den, med tanke på att jag inte gav försökspersonerna utrymme för varken kommentarer eller
synpunkter. Anledningen till detta ligger främst i tidsramen för undersökningen. Man kan även fråga sig om undersökningens enspåriga fokus på genusaspekten eventuellt borde ha breddats lite, för att synliggöra andra förklaringar till resultatet än bara just skribenternas kön.
3. Teori
Under detta avsnitt kommer jag att redogöra får några av de traditionella teorierna inom genusforskning, samt några andra teorier som jag bedömt relevanta i
sammanhanget.
3.1 Genus eller kön?
Orden genus och kön används i vissa fall som synonymer till varandra, medan de i andra fall har helt olika betydelse och innebörd. Fram till 70-talet var kön det ord som användes när man talade om kvinnor och män, vare sig det handlade om den
biologiska eller den sociala biten. Emellertid blev detta ett alltför diffust uttryck, då forskningen vid det laget hade visat på en betydligt större komplexitet kring
könsbegreppet än vad som tidigare var känt. Ordet genus blev i och med detta snart ett vedertaget begrepp för det som inte endast avsåg de biologiska aspekterna, utan snarare tog fasta på relationer mellan kvinnor och män och som tog fenomenet till en gruppnivå och inte bara, som tidigare, en individnivå (Edlund m.fl. 2007:29).
I denna uppsats används både genus och kön, men med en medvetenhet kring ordens moderna betydelse. Kön kommer därmed att syfta till de biologiska könen, medan genus har en större betydelse som ifrågasätter maktrelationer och liknande mellan könen.
3.2 Performativitet och att ”göra kön”
Judit Butler formulerade 1990 en teori om performativitet. Performativitet handlar om hur genus skapas utifrån samhället vi lever i och de genustypiska handlingar som sker där. Butler beskriver fenomenet som följande:
“The presumption here is that the “being” of gender is an effect, an object of a genealogical investigation that maps out the political of its construction in the mode of ontology” (Butler, 1990:32).
Butler ifrågasätter här, liksom många andra vid tidpunkten, könskategoriseringen som sådan, vilket då var ganska revolutionerande. Butler tar genusfrågan ”vilken skillnad gör kön?” till ”vad är kön?” och ”hur skapas kön?” (Nordenstam, 2003:45). Att ”göra kön” eller ”doing gender” på engelska, handlar om hur det biologiska könets
betydelse förminskas i förmån för de sociala konstruktioner som finns i vårt samhälle och som skapar kön i en viss situation; könet blir en social organisationsprincip och inte en egenskap som varje individ har (West & Zimmerman 1987:129). Detta betyder således, enligt teorin om performativitet, att kön inte är förklaringen till varför
människor beter sig på ett visst sätt, utan snarare att sättet människor beter oss på ger
upphov till vilket kön de uppfattas tillhöra. Butler förklarar det som att könet är en produkt av hur vi beter oss (Butler, 1990).
Teorin om performativitet ligger till grund för synsättet kring genus och kön i denna uppsats. När försökspersonerna läser stimulustexterna tillåts de att bedöma
skribenterna utifrån de biologiska kön som de, att döma av förnamnet, tror att skribenterna har. Genom detta bildar försökspersonerna sig sedan en uppfattning om hur skribenterna är, baserat på vad som står i texten. Genom det sker en
kategorisering kring hur den manliga skribenten respektive den kvinnliga skribenten är och därmed konstrueras även kön.
3.3 Attityder och sociolingvistik
Attitydforskningen kring språk började växa fram redan under 60-talet, när man började intressera sig för hur mottagarens attityder till ett budskap kan påverka hur denne tolkar det språkliga budskapet (Bijvoet, 2007:114). Den ursprungliga
attitydforskningen finns inom socialpsykologin och här är de flesta forskare överens om den komplexa uppbyggnaden av attitydernas tre huvudkomponenter (ibid:115).
Man brukar inom socialpsykologin prata om den kognitiva komponenten, som innebär en persons föreställningar och kunskaper om ett attitydobjekt. Den andra
komponenten är den affektiva komponenten, som handlar om en persons
känslomässiga värderingar som kopplas till den kognitiva komponenten. Den sista delen är den konativa komponenten, som innebär att en person är villig att handla i enlighet med de föreställningar och värderingar denne har (ibid:115).
Tätt kopplade till attitydbegreppet är begreppen stereotyper och fördomar. Enligt Bijvoet är stereotyper ”generaliserande föreställningar – ofta om en grupp människor – som bygger på en vag och ofullständig information”. Fördomar beskriver Bijvoet som ”stereotyper som förbinds med negativa känslor och bedömningar” (ibid:116).
Både attityder, stereotyper och fördomar är ord som kan kopplas till min
undersökning, även om den mest går i mönster med en indirekta eliciteringsmetoden för attitydundersökningar5 (ibid:123).
5 Se avsnitt 2.2 Metod
3.4 Forskningsfältet språk, kön och stereotyper
Deborah Cameron formulerade 1992 tre hypoteser som forskningsfältet språk och kön, enligt henne, kan delas in i (Nordenstam, 2003:15). Utifrån dessa,
bristhypotesen, skillnadshypotesen och dominanshypotesen, delade Cameron in forskare som Cederschiöld och Jespersen m.fl. i olika fack (ibid:15-17). I avsnitt 6.1 Resultat i koppling till Camerons hypoteser kommer jag att gå in ytterligare på hur Camerons hypoteser kan kopplas till teorier om stereotyper.
3.4.1 Bristhypotesen
Vad Cameron menar med sin hypotes deficit, eller bristhypotesen, som den heter på svenska, är att allt som språkligt avviker från det manliga bör tolkas som en brist. Ett exempel är påhängsfrågor, som enligt Cameron är typiskt kvinnligt, exempelvis isn’t it?, på engelska och va? och eller? på svenska. Även modala uttryck, såsom kanske och nog som Cameron menar är vanligare hos kvinnor än hos män är enligt
bristhypotesen en brist som kvinnor har, eftersom detta skiljer sig från hur män i regel talar (Nordenstam, 2003:15-17; Cameron, 1992:63). Ett exempel på en forskare som omfattas av bristhypotesen är Otto Jespersen (Nordenstam, 2003:15; Jespersen, 1922).
Jespersen skriver om ”women’s expresseions” och antyder att detta är något negativt, vilket tyder på att hans forskning faller under just bristhypotesen (Nordenstam, 2003:15).
3.4.2 Skillnadshypotesen
Skillnadshypotesen innebär, utifrån vad Cameron formulerade 1992, att baserat på sina olika erfarenheter på både sociala och kulturella plan, utvecklar män och kvinnor två olika men likvärdiga skriv- och samtalsstilar (Nordenstam, 2003:33-38). Man slutade här att fokusera på det kvinnliga som något negativt i jämförelse med det manliga och lägga tyngd på kvinnans underordning. I stället lyftes den kvinnliga särarten fram som ett alternativ till det manliga, men som nödvändigtvis inte måste vara sämre (ibid:33). Flera språkliga skillnader mellan manligt och kvinnligt språk lyftes genom skillnadshypotesens framfart fram, utan att säga att det ena sättet att uttrycka sig var bättre eller sämre än det andra. I stället förklarade man språkliga egenskaper som exempelvis skvaller, en subversiv verksamhet och motstrategi mot överordnade, som något som var vanligare hos det kvinnliga könet eftersom det hos
dem fanns större anledning att skvallra, med tanke på den diskriminering i samhället som de ofta utsattes för (ibid:38).
3.4.3 Dominanshypotesen
Denna hypotes innebär att ojämlika maktrelationer påverkar kvinnors och mäns sätt att kommunicera. Enligt Cameron är det män som ofta sitter på maktpositioner i offentligheten, och att kvinnors språkliga beteenden bör ses i relation till detta
(Nordenstam, 2003:23). Ett tydligt exempel på detta är skolmiljön. I skolan får pojkar, enligt Nordenstam, tala två tredjedelar av tiden i klassrummet, medan flickor får ungefär en tredjedel till sitt förfogande. Detta sätter i det långa loppet pojkar i en överordnad position mot flickor, vilket är något som ofta följer med ända in i vuxen ålder (ibid:23).
3.5 Stereotyper kring språk och genus
Traditionellt sett finns det mycket förutfattade meningar om hur män och kvinnor är, både språkligt sett och i andra situationer. Boken Män är från Mars, kvinnor är från Venus, skriven av John Gray 1992, blev en bästsäljare. Denna har som syfte att förbättra heterosexuella parrelationer i vit, amerikansk medelklass (Edlund m.fl.
2007:56). Gray reflekterar inte över bakgrunden till parternas sätt att tala, utan fokuserar på hur det ser ut på ytan och problematiserar inte det i någon större utsträckning (ibid:57). Att fenomenet inte problematiseras utan ses som något
naturligt är ett återkommande problem i mycket forskning, men också i samhället som sådant. Grays bok är ett exempel på hur stereotyper reproduceras inför den ”vanliga människan” (ibid:57).
Simone de Beauvoir skev i sin bok Det andra könet (1973) om kvinnans
underordnade roll gentemot mannen och lade, i och med det, grunden för en teori om kvinnan som det andra könet i det sociala samspelet (de Beauvoir, 1973). de Beauvoir menar att mannen bakåt i historien har varit mer väsentlig medan kvinnan har setts som det oväsentliga (ibid:12). de Beauvoirs teori om kvinnan som det andra könet är också en grundsten i de teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats. Jag tar bland annat hänsyn till denna teori när jag beskriver min hypotes, som bygger på just denna historiska uppfattning.
3.6 Internet och anonymitet
”No one knows you are a dog on the internet” – en metafor som uppkommit i takt med att anonymiteten på internet allt mer började bli ett känt fenomen under mitten av 90-talet (Dunkels, Frånberg & Hällgren, 2008:40). Vad denna liknelse säger är att internet är en plats där människor kan uttala sig utan att bli dömda för vare sig ålder, kön, etnicitet eller andra yttre egenskaper. Denna föreställning började emellertid dö ut senare, då man insåg att människor började dra slutsatser kring internetanvändares identiteter baserat på andra faktorer än de visuellt synliga. Dagens sociala medier har öppnat ytterligare dörrar för internetanvändare att skapa sig en bild av andra
internetanvändare baserat på de egenskaper som denne har valt att visa genom skrift (ibid:40).
Att skapa sig en alternativ identitet på internet är med andra ord ganska lätt och, för den som vill kontrollera vilka egenskaper som syns, är internet en utmärkt plattform för detta. Emellertid betyder inte detta att det är lika lätt att vara anonym, även om man som internetanvändare väljer att bjuda på mycket lite av sig själv på internet.
Detta eftersom andra internetanvändare ständigt drar slutsatser kring en person som uttrycker sig, vare sig egenskaper som kön, etnicitet och ålder kommer fram eller inte.
(Wood & Smith, 2005:57). Språket är ett exempel, och kanske också den mest väsentliga faktorn som det går att döma en till synes anonym person på internet efter.
Dock är detta en faktor som går att manipulera genom att anpassa språket till den identitet som man som internetanvändare vill ge intryck av att ha. Detta gör det svårt att döma en person över internet baserat på yttre egenskaper, men fortfarande fullt möjligt att göra det baserat på egenskaper som kommer fram över internet,
exempelvis det språk som används (ibid:58-59).
3.7 Dataspråk – ett manligt språk?
Tidigare forskning har visat på att det finns markanta skillnader i hur män respektive kvinnor uttrycker sig i det så kallade ”dataspråket”, vilket Susan Herrings refererar till i sin undersökning som ”språket på internet som används i diskussionsforum”. Detta inkluderar både frekvensen av poster samt sättet att uttrycka sig på (Herring,
1994:278). I Herrings undersökning finns hypotesen om att språket på internet i första hand handlar om graden av artighet (eng. politeness). Herring menar att kvinnor i större utsträckning visar hänsyn och respekt för andra i sitt språk på internet jämfört
med vad män gör. Emellertid kan skillnaderna i språket inte enbart förklaras baserat på hur artiga formuleringarna i diskussionsforumen är, utan det hela är mer komplext än så (ibid:279). En anledning till att män ofta uppfattas som mindre artiga än kvinnor på internet är att de i större utsträckning ger sig in i kontroversiella diskussioner som kan te sig aningen aggressiva – uttrycket ”flaming” används i Herrings undersökning, vilket betyder anonymt näthat. Detta överglänser alltså därmed artigheten för
männens del, enligt Herring (ibid:278). Man bör dock ha i åtanke att Herrings studie är 18 år gammal, och att mindre förändringar kan ha skett sedan dess.
4. Tidigare forskning
Här presenteras fyra studier som gjorts tidigare med liknande syfte och som använt metoder som liknar den jag använder. Dessa studier återknyter jag sedan till i avsnitt 6.2 Jämförelse med tidigare attitydforskning.
4.1 Tidig attitydinriktad genusforskning
Jan Einarsson gjorde sin studie år 1979, en tid då människors olika roller i samhället, bundna till vilket kön man hade, var betydligt striktare än de är idag. Einarssons studie bygger, som redan är nämnt i inledningen, på två olika försök som båda
fokuserar på människors attityder till text eller samtal skriven av eller mellan personer med olika kön. Det första delförsöket går ut på att 37 stycken lärarstudenter får läsa en relativt oklar och könsneutral forskningstext och därefter bedöma författaren.
Varannan försöksperson får en text där byrådirektör Invgor Lind är avsändare och resten får samma text men där namnet Ingvor bytts ut till Ingvar. Försökspersonerna får sedan bedöma författaren utifrån 6-gradiga skalor med ytterligheterna trovärdig – inte trovärdig, nonchalant – inte nonchalant, mänsklig – inte mänsklig och kompetent – inte kompetent. Detta delförsök visade att författaren Ingvar bedömdes som mer trovärdig och kompetent än författaren Ingvor (Einarsson, 1979:4-7).
Det andra delförsöket i Einarssons studie går ut på att försökspersonerna får läsa en dialog mellan en man och en kvinna. Även här tilldelas hälften av försökspersonerna en dialog och den andra hälften en snarlik dialog men med vissa modifikationer. Båda dialogerna förs av Jörgen och Margareta, men för den andra delen av
försökspersonerna har namnen bytt plats. Efter att de läst dialogen får de, i likhet med det första delförsöket, bedöma Jörgen och Margareta efter 10-gradiga skalor med
ytterligheterna aggressiv – inte aggressiv, aktiv – inte aktiv, allvarlig – inte allvarlig, bevekande – inte bevekande, dominerande – inte dominerande, framgångsrik – inte framgångrik, humoristisk – inte humoristisk, intressant – inte intressant, känslosam – inte känslosam, logisk – inte logisk, nonchalant – inte nonchalant, passiv – inte passiv, personlig – inte personlig, romantisk – inte romantisk, skvallrig – inte
skvallrig, svårbegriplig – inte svårbegriplig, undergiven – inte undergiven och öppen inte öppen. Här visade resultatet att Margareta bedömdes som mer bevekande,
känslosam, personlig, undergiven och öppen vad hon än sa och Jörgen ansågs vara mer framgångsrik och nonchalant oavsett repliker i dialogen (ibid:7-12).
Einarssons två delförsök pekar båda på att mannen, av försökspersonerna, bedöms ha mer makt och en överordnad position jämfört med kvinnorna och kvinnorna uppfattas ha en känslosammare inställning och en position underordnad mannen.
4.2 Attityder till transkriberade samtal
2007 gjorde Eva Sundgren en studie som är en upprepning av Einarssons studie från 1979, men med vissa modifikationer (Sundgren, 2007:253). Sundgrens studie går ut på att undersöka huruvida bedömningen av talspråk i samtal styrs av stereotypa föreställningar om kvinnor och män. De studenter som utgjorde Sundgrens
försökspersoner delades upp i två grupper, där båda fick läsa två transkriberade samtal med en journalist och en fritidspedagog; Karin och Mattias. Den ena gruppen fick läsa samtalen i dess ursprungliga form och den andra gruppen fick läsa samtalet men där mannen och kvinnan bytt roll. En tredje grupp fick sedan lyssna till samtalen som de två tidigare grupperna endast fick se transkriptioner av. Sundgren lät därefter sina försökspersoner, efter att de tagit del av det skriftliga eller muntliga materialet, bedöma de båda talarna efter 5-gradiga skalor med tolv adjektiv och deras motsatser som ytterligheter (ibid:256).
4.3 Att bedöma kön på en författare
Karin Hagren Idevall har skrivit en C-uppsats där hon i viss bemärkelse har ”vänt” på undersökningens struktur jämfört med hur Einarsson, Sundgren och jag gjort våra undersökningar. Hagren Idevalls undersökning går ut på att försökspersonerna, efter att ha läst en forskningstext undertecknad författaren ”Björk”, får bedöma om de tror att denne Björk är en man eller en kvinna. Hela 71% av försökspersonerna bedömer
här att Björk är en man, medan resterande tror att Björk är en kvinna (Hagren Idevall, 2009:29).
4.4 En upprepning av Einarssons studie
Lisa Gottschalk skrev 2008 sin B-uppsats Gunnar eller Gunilla – en jämförande undersökning om hur formell text värderas utifrån kön. Denna uppsats är en nästan uteslutande identiskt upprepning av Einarssons studie från 1979. Gottschalk kommer i sin undersökning fram till att det, precis som i Einarssons undersökning, finns
skillnader i hur ”Gunnar” jämfört med ”Gunilla” uppfattas, men att vissa skillnader är mindre sedan 1979, då Einarssons studie genomfördes. Exempelvis anses ”Gunnar”
vara mer trovärdig och kompetent än ”Gunilla”, medan ”Gunilla” anses vara mer mänsklig än ”Gunnar”. Totalt sett fick ”Gunnar” ett i sammanhanget mer positivt snittresultat än ”Gunilla” (Gottschalk, 2008:12).
5. Resultat
Under detta avsnitt redovisas först resultaten i form av tabeller och därefter görs en analys av vad de kvantifierade resultaten förtäljer. Eftersom denna undersökning är av liten skala är resultaten endast en fingervisning om hur det kan ligga till, det är inte en absolut sanning.
5.1 Resultatredovisning
Resultaten av denna undersökning syns nedan i två tabeller. Enkäten är utformad med hjälp av bipolära 4-gradiga skalor med två motsatsord som ytterligheter. När jag sammanställt resultaten har jag valt att numrera skalorna, som i enkäten saknar siffror för varje svarsalternativ, med nummer 1-4 för att göra sammanställningen lättare att läsa av. I tabellerna nedan finns bara det ena adjektivet med, och inte dess motsatsord som i detta fall alltid är en nekande form av adjektivet, t.ex. inte [adjektiv].
Svarsalternativet närmast den jakande formen av adjektivet har här tilldelats siffran 4 och därefter minskar värdet på siffrorna ju närmare den nekande versionen av
adjektivet svaret kommer.
Sammanställningen av enkäterna gjordes först adjektiv för adjektiv, Britta-Rolf och Rolf-Britta för sig. Jag utgick med andra ord från ett adjektiv i de bipolära skalorna i taget och sammanställde vad samtliga försökspersoner som fyllt i den versionen av enkäten hade svarat för just det ordet; både kvinnor och män. Ett exempel på
sammanställningstabell för enkätsvar från enkätversion Rolf-Britta med adjektivet känslosam visas i tabell 1: Adjektivet känslosam.
Tabell 1: Adjektivet känslosam
Rolf kvinnor män totalt
4 2 3 20
3 1 1 6
2 2 1 6
1 10 10 20
antal svarande 15 15 52
total poäng 25 27 52
genomsnittlig
poäng 1,7 1,8 1,7
Britta kvinnor män totalt
4 6 6 48
3 7 4 33
2 1 3 8
1 1 2 3
antal svarande 15 15 92
total poäng 48 44 92
genomsnittlig
poäng 3,2 2,9 3,1
I och med dessa sammanställningar6 räknades ett medelvärde ut för den
genomsnittliga ”svarspoäng” som varje svarsgrupp givit de båda skribenterna. De genomsnittliga svarspoängen användes sedan för att göra tabeller likt de Einarsson gör i sin studie (Einarsson, 1979:7), i vilka det är lättare att få en överblick över samtliga genomsnittspoäng. Detta syns i tabell 2: Britta-Rolf och 3: Rolf-Britta.
Tabell 2: Britta-Rolf
Adjektiv Totalt Män dömer Kvinnor dömer Britta Rolf Britta Rolf Britta Rolf Trovärdig 2,2 2,8 1,9 2,6 2,4 3,0 Kompetent 2,2 2,2 2,1 2,2 2,4 2,3 Saklig 2,4 2,6 2,4 2,6 2,4 2,6
Arg 2,3 2,2 2,2 2,1 2,3 2,4
Överdriven 2,7 2,0 2,9 1,9 2,5 2,1 Personlig 2,1 2,4 2,4 2,3 1,8 2,6
6 Se bilaga 3 – Sammanställning av enkäter
Humoristisk 1,7 1,8 1,7 1,7 1,7 1,9 Svårbegriplig 2,0 1,9 2,2 1,9 1,9 1,9 Känslosam 2,7 2,3 2,9 2,2 2,5 2,4
Tabell 3: Rolf-Britta
Adjektiv Totalt Män dömer Kvinnor dömer
Rolf Britta Rolf Britta Rolf Britta
Trovärdig 1,9 3,1 2,1 3,1 1,7 3,1 Kompetent 1,8 2,5 1,9 2,1 1,7 2,9 Saklig 2,4 2,9 2,7 2,9 2,2 2,9
Arg 2,4 2,4 2,7 2,4 2,2 2,3
Överdriven 2,7 2,1 2,7 2,3 2,7 2,0 Personlig 2,3 2,8 2,4 2,6 2,3 3,0 Humoristisk 1,8 1,8 2,1 2,0 1,5 1,6 Svårbegriplig 2,0 1,9 2,1 1,9 1,8 1,9 Känslosam 1,7 3,1 1,8 2,9 1,7 3,2
5.1.1 Positiva, negativa och neutrala adjektiv
Resultatet av min undersökning är ett spritt sådant och det ser ut att följa andra
mönster än tidigare undersökningar gjort, där könet på skribenten spelat en avgörande roll för hur försökspersonerna bedömt denne. I min undersökning finns det istället mycket få nämnare som tyder på att den manliga avsändaren (Rolf) skulle bedömas på ett mer positivt sätt än den kvinnliga skribenten (Britta). För att förtydliga detta har jag delat upp de nio adjektiven i tre kategorier; positiva, negativa och neutrala adjektiv. Som positiva adjektiv räknas trovärdig, kompetent, saklig och humoristisk, som negativa adjektiv räknas arg, överdriven och svårbegriplig, och som neutrala adjektiv räknas personlig och känslosam. Denna uppdelning är gjord efter vad som i sammanhanget troligen uppfattas som positivt, negativt och neutralt. I tabell 4 syns uppställningen av resultatet av de totala poängen för de olika typerna av adjektiv.
Tabell 4: Positiva, negativa och neutrala adjektiv Britta Rolf
Positiva 18,8 17,3 Negativa 13,4 13,2 Neutrala 10,7 8,7
Den totala poängen för den bedömningen av Britta är 18,8 för de positiva adjektiven, 13,4 för de negativa adjektiven och 10,7 för de neutrala adjektiven. För Rolf ser
poängen lite annorlunda ut; 17,3 för de positiva adjektiven, 13,2 för de negativa adjektiven och 8,7 för de neutrala adjektiven.
5.2 Teman i resultatet
I dessa resultat syns vissa skillnader i hur män dömer och i hur kvinnor dömer, men också i hur de två skribenterna har blivit dömda beroende på vem som dömt. De största skillnaderna beror dock framför allt på vilken av kommentarerna de har skrivit.
Här följer en sammanfattande kategorisering av resultaten.
5.2.1 De totala bedömningarna
Den totala bedömningen av de två avsändarna är tolkningsbar ur två perspektiv. Dels går resultaten på samma enkät att jämföra; alltså ”Britta” och ”Rolf” på exempelvis enkäten Britta-Rolf. Denna jämförelse blir dock troligen ganska missvisande ur könsperspektivet eftersom kommentarerna är olika i stilen7. Utöver det, och
antagligen de jämförelser som genererar de mest rättvisa resultaten ur en genusaspekt, är att jämföra bedömningarna av ”Britta” och ”Rolf” på olika enkäter. Detta eftersom de då står som avsändare för samma kommentarer. Med andra ord sker alltså denna jämförelse mellan ”Britta” i exempelvis Britta-Rolf - enkäten och ”Rolf” i Rolf-Britta- enkäten – eller tvärtom.
Ur det första jämförelseperspektivet i de totala bedömningarna av enkäten Britta-Rolf anses Rolf vara mer trovärdig, saklig, personlig och humoristisk än Britta. Britta anses emellertid vara mer arg, överdriven, svårbegriplig och känslosam än Rolf. Båda anses här vara likvärdigt kompetenta.
I bedömningarna av enkäten Rolf-Britta anses Britta vara mer trovärdig, kompetent, saklig, personlig, medan Rolf anses vara mer överdriven och svårbegriplig. Båda anses vara lika arga och lika humoristiska.
Saklig, överdriven och svårbegriplig är de adjektiv i det andra jämförelseperspektivet där det inte finns några skillnader i de totala bedömningarna av ”Britta” och ”Rolf” i den första kommentaren. De totala bedömningarna av den andra kommentaren skiljer
7 Se avsnitt 6.3 Innehållet i kommentarernas påverkan på resultatet för utvecklad förklaring
sig lite – Britta bedöms vara aningen mer saklig och överdriven, medan båda anses vara lika svårbegripliga.
Adjektiven trovärdig och kompetent visar även de på vissa skillnader mellan hur Britta och Rolf uppfattas, både i den första och den andra kommentaren. I den första kommentaren är skillnaderna något mindre, men i båda fallen bedöms Britta som mer kompetent och trovärdig än Rolf, vilket är ett resultat som går emot vad Einarsson kom fram till i sin studie (Einarsson, 1979).
Adjektiven arg, personlig och humoristisk visar på relativt likartade resultat, men med vissa mindre skillnader i bedömningarna. Britta anses vara mer arg än Rolf i den andra kommentaren, medan Rolf anses vara mer arg än Britta i den första
kommentaren. Rolf anses vara mer personlig i båda kommentarerna, vilket går emot vad Einarsson kom fram till i sin studie (Einarsson, 1979). I den första kommentaren anses Rolf vara mer humoristisk än Britta. I den andra kommentaren däremot, anses Rolf och Britta vara likvärdigt humoristiska.
Det enda adjektiv där skillnaderna i bedömningarna av Britta och Rolf stämmer överens med vad Einarsson kommit fram till i sin undersökning är känslosam. Här bedöms Britta vara mer känslosam i både den första och den andra kommentaren, med en snittpoäng på 2,7 i den första kommentaren mot Rolf som har en snittpoäng 1,7 på samma kommentar. I den andra kommentaren har Britta en snittpoäng på 3,1 och Rolfs snittpoäng ligger här på 2,3.
5.2.2 De uppdelade bedömningarna
I enlighet med Einarssons studie (Einarsson, 1979) lät jag försökspersonerna fylla i sitt kön på enkäten. Detta för att resultaten skulle bli analyserbara även utifrån vilket kön försökspersonerna har.
I enkäten Britta-Rolf bedömer både män och kvinnor att Rolf är mer trovärdig, att Britta är mer överdriven och att Britta är mer känslosam. Männen bedömer däremot att Rolf är mer kompetent och mer saklig, medan de bedömer Britta som mer arg, personlig och mer svårbegriplig. Kvinnor bedömer istället att Britta är mer kompetent
och överdriven och att Rolf är mer personlig och saklig. Kvinnor anser även att Britta och Rolf är likvärdigt svårbegripliga.
Bedömningarna i enkäten Rolf-Britta ser aningen annorlunda ut. Här anser både män och kvinnor att Britta är mer trovärdig, kompetent, saklig, personlig och känslosam samt att Rolf är mer överdriven. Män bedömer här istället att Rolf är mer arg,
humoristisk och svårbegriplig, medan kvinnor bedömer att Britta är mer Britta är mer arg, humoristisk och svårbegriplig.
När resultaten jämförs ur det andra jämförelseperspektivet med försökspersonerna uppdelade efter kön visar det sig att när män bedömer den första kommentaren anses Rolf vara mer trovärdig, saklig, arg och humoristisk, medan Britta anses vara mer kompetent, överdriven, svårbegriplig och känslosam. Britta och Rolf anses här vara lika personliga. När kvinnor, å andra sidan, bedömer den första kommentaren bedöms Rolf vara mer överdriven och personlig, medan Britta anses vara mer trovärdig, kompetent, saklig, arg, humoristisk, svårbegriplig och känslosam.
När den andra kommentaren bedöms skiljer sig resultaten ganska markant. Här anser män att Rolf är mer kompetent och att Britta och Rolf är likvärdigt svårbegripliga, men att Britta är mer trovärdig, saklig, arg, överdriven, personlig, humoristisk och känslosam. Kvinnor bedömer i den andra kommentaren att Rolf är mer arg,
överdriven och humoristisk medan Britta bedöms vara mer trovärdig, kompetent, saklig, personlig och känslosam. Även kvinnor bedömer här att Britta och Rolf är likvärdigt svårbegripliga.
Det enda adjektiv i min undersökning där försökspersonernas bedömningar går i samma mönster som exempelvis Einarssons studie är känslosam. Här bedömer samtliga försökspersoner i samtliga fall att Britta är mer känslosam än Rolf.
6. Analys
I analysavsnittet kommer jag att återknyta till flera av teorierna som beskrivits i teoriavsnittet, samt till tidigare forskning för att jämföra resultat. Jag kommer även att ta upp andra faktorer som möjligt skulle kunna ha påverkat resultatet, med fokus på kommentarernas språkliga innehåll. Utöver detta kommer en kort analys göras kring
de fiktiva namnen Rolf och Britta, och om och i så fall hur dessa kan ha påverkat resultatet som denna undersökning visar.
6.1 Resultat i koppling till Camerons hypoteser
Under detta avsnitt kommer jag att jämföra Camerons syn på stereotyper med resultaten av min och delvis Einarssons undersökning.
6.1.1 Camerons hypoteser och bild av stereotyper
I Camerons teorier om genusforskning kan man utläsa en bild av att det, i de tre hypoteserna; bristhypotesen, skillnadshypotesen och dominanshypotesen, finns föreställningar om hur män och kvinnor är. Det vill säga olika stereotyper kring de båda könen, men inte att de båda könen skulle ha olika stereotypa bilder av varandra.
Nordenstam skriver följande om dominanshypotesen:
”I dominansperspektivet förklaras ofta skillnader i språkbruk mellan könen, värderingar av standardspråk och dylikt med hjälp av maktbegreppet. Mäns makt tar sig språkliga uttryck vid interaktion eller finns nedlagd i
ordbetydelser och liknande, och kvinnors språkliga beteenden måste ses i relation till detta” (Nordenstam, 2003:23).
Här synliggörs maktperspektivet – en bild av att män innehar makten i samhället och att detta i och med det är något som kvinnor bör rätta sig efter. Detta är således en föreställning om den stereotypa mannen och kvinnan. Även i de övriga två
hypoteserna beskrivs föreställningar om mannen respektive kvinnan. Om skillandshypotesen skriver Nordenstam såhär:
”I stället för att betona kvinnors underordning i patriarkatet intresserade man sig särskilt i Frankrike för den kvinnliga särarten, la différence”
(Nordenstam, 2003:33).
Även här beskrivs ett sätt att se på kvinnan och mannen, och i det här fallet speciellt kvinnan. Det som beskrivs här skulle alltså även det kunna tolkas som en stereotyp av det kvinnliga könet, som enligt denna hypotes särskiljer sig från mannen men inte nödvändigtvis på ett negativt sätt. Den tredje hypotesen; bristhypotesen beskrivs som följande av Nordenstam:
”De avvikelser från den manliga normen som konstaterats i språkbruket har alltså betraktats som brister” (Nordenstam, 2003:19).
Precis som i de tidigare nämnda hypoteserna i detta avsnitt visar även denna hypotes på stereotypa skillnader mellan kvinnor och män, och med detta synsätt handlar det om att kvinnliga egenskaper ses som bristfälliga jämfört med manliga egenskaper.
I ovanstående hypoteser skulle det, i och med de tydliga beskrivningarna av olika uppfattningar om män och kvinnors språkliga beteende, kunna gå att utläsa att det för Cameron snarare handlar om vilka stereotyper om kvinnor och män som finns än vilka stereotyper kvinnor och män har. Detta är ett synsätt som gör att min
undersökning till viss del går ifrån Camerons teorier om hur forskningsfältet språk och kön bör vara uppbyggt, eftersom försökspersonerna i min undersökning är uppdelade efter vilket kön de har. Detta gäller emellertid även Einarssons studie och studier som är exakta upprepningar av denna, som exempelvis Gottschalk (2008), där försökspersonerna också är uppdelade på ett liknande sätt.
6.1.2 Resultat i förhållande till Camerons bild av stereotyper
Av mitt resultat att döma finns det större skillnader i hur män respektive kvinnor bedömer de två kommentarsskribenterna än i hur Rolf respektive Britta bedöms, vilket går emot vad som kan utläsas ur Camerons hypoteser. Exempelvis tycker kvinnor och män, i bedömningen av Britta och Rolf i enkäten Britta-Rolf, olika i fem av nio adjektiv. Kvinnor tycker här att Britta är mer kompetent och saklig och att Rolf är mer arg och personlig, samt att Britta och Rolf är likvärdigt svårbegripliga. Män däremot tycker att Rolf är mer kompetent och saklig och att Britta är mer arg, personlig och svårbegriplig.
6.2 Jämförelse med tidigare attitydforskning
Här följer en analys där resultaten av min undersökning ställs emot tidigare presenterad forskning inom liknande områden.
6.2.1 Resultat i jämförelse med Einarssons undersökning
I Einarssons undersökning från 1979 fick försökspersonerna bedöma antingen skribenten Ingvar Lind eller Ingvor Lind. Resultatet blev här att könet på skribenten visade sig ha en viktig roll i hur försökspersonerna bedömde denne. Skribenten Ingvar
blev således bedömd som mer trovärdig och mer kompetent än skribenten Ingvor.
Einarssons undersökning visar däremot inga större skillnader i hur män respektive kvinnor bedömer skribenterna, trots att detta är en variabel som finns med i
undersökningen. Det finns dock en tendens till att männen i en större utsträckning är benägna att lita på Ingvar än på Ingvor (Einarsson, 1979:7).
Som redovisat i avsnitt 5.1.4 Positiva, negativa och neutrala adjektiv, pekar resultatet i min undersökning åt ett annat håll än både min ursprungliga hypotes och resultatet i Einarssons studie. I stället för att skribenternas kön avgör hur försökspersonerna bedömer dem, tycks det i min undersökning vara andra faktorer som påverkar resultatet, varav en det språkliga innehållet i kommentarerna. Men eftersom min studie inte är en exakt upprepning av Einarssons studie, utan endast en undersökning där inspiration från denna har hämtats, är det svårt att säga hur resultatet av min undersökning skulle se ut om den i stället, likt Gottschalks undersökning (Gottschalk, 2008), varit en upprepning.
I Einarssons studie får försökspersonerna endast läsa en text skriven av en skribent, som antigen har ett manligt eller ett kvinnligt förnamn, medan försökspersonerna i min studie får läsa två olika texter med två olika avsändare. Einarsson valde den vetenskapliga text som han använder i sin studie med motiveringen ”Jag har valt den för att den enligt min uppfattning är tillräckligt oklar för att man ska kunna ha olika uppfattningar om den. Den är också något så när könsneutral” (Einarsson, 1979:6).
Med tanke på att försökspersonerna i min undersökning fick läsa två olika texter, med relativt olika budskap och ton8, skulle man kunna tolka det som att de, i och med det, tog fasta på fler skillnader i texterna, och därmed lade mindre fokus vid vem som stod som avsändare.
I Einarssons studie finns det även endast fyra adjektiv att välja mellan (ibid:7), medan det i min undersökning finns nio stycken, vilket också skulle kunna vara en
påverkande i faktor i resultaten.
8Se avsnitt 6.4 Innehållet i kommentarernas påverkan på resultatet för en utvecklad förklaring.
Den uppställning av resultat som visas i avsnitt 5.1.4 Positiva, negativa och neutrala adjektiv och tabell 4 visar att den sammanlagda poängen för Britta är högre än den för Rolf, både för positiva, negativa och neutrala adjektiv i min undersökning. Detta är något som i viss mån skulle kunna matchas med Einarssons resultat, men definitivt inte fullt ut. I Einarssons undersökning bedöms nämligen Ingvor som mer mänsklig (ibid:7), vilket är ett adjektiv som skulle kunna jämföras med de, i min undersökning,
”neutrala” adjektiven personlig och känslosam, där Britta också får en högre poäng.
Emellertid bedöms Ingvar, i Einarssons undersökning, vara mer trovärdig och kompetent, vilket inte överensstämmer med mina totala resultat.
För att koppla detta till Camerons hypoteser, skulle man kunna tolka det som att Einarsson till viss del ansluter sig till vad Cameron benämner som
dominanshypotesen (Nordenstam, 2003:23) där mannens makt i samhället är det centrala. Detta eftersom de båda delförsöken i Einarssons studie pekar på mannens maktposition (ibid:7-17), och inte lyfter fram kvinnors kvaliteter som skulle kunna handla om andra saker än just makt. Detta är dock en tolkningsfråga.
6.2.2 Resultat i jämförelse med Sundgrens undersökning
I Sundgrens undersökning är försökspersonerna inte uppdelade efter kön, utan resultaten redovisas endast i form av de totala svaren (Sundgren, 2007:257). Här får försökspersonerna bedöma fritidspedagogen Karin och fritidspedagogen Mattias, samt journalisten Karin och journalisten Mattias. Sundgrens resultat visar på att när
försökspersonerna bedömer en person som de tror är man bedömer de denne som roligare och tryggare än de bedömer en kvinna som säger samma sak (ibid:257).
Precis som i min studie får försökspersonerna i Sundgrens studie läsa två stycken texter, och precis som mina resultat antyder, menar Sundgren också att
bedömningarna med stor sannolikhet är baserade på vad som står i texten
(transkriptionen i det här fallet). Exempelvis bedöms journalisten Mattias som mer engagerad, pålitlig, mjuk och personlig än journalisten Karin, vilket Sundgren förklarar med att samtalet handlar om barn och att journalisten visar engagemang i hennes skolgång. Enligt Sundgren får nämligen män som tar ansvar för hem och familj ofta mer uppskattning än kvinnor som gör samma sak (ibid:258).
6.2.3 Resultat i jämförelse med Hagren Idevalls undersökning
Hagren Idevalls undersökning tyder, precis som Sundgrens och Einarssons undersökningar, på att könet på skribenter och författare har en betydande roll. I Hagren Idevalls undersökning bedömer 71 % att författaren ”Björk” är en man, medan endast 29 % tror att ”Björk” är en kvinna. Hagren Idevall diskuterar resultatet och nämner en potentiell orsak till att hennes resultat ser ut som det gör, nämligen att forskarfältet historiskt sett varit dominerat av det manliga könet, och att det skulle kunna vara därför majoriteten av försökspersonerna bedömer ”Björk” som en man.
Hagren Idevall lägger i sin analys stor vikt vid det faktum att texten hennes försökspersoner fick läsa är en forskningstext och att författaren ”Björk” är en forskare (Hagren Idevall, 2009:33). I min undersökning, däremot, är författarna inte forskare och texterna håller inte heller den språkliga nivå som en forskningstext gör.
Hagren Idevalls teori om att det mansdominerade forskningsfältet skulle vara anledningen till resultatet av hennes undersökning skulle därmed kunna stämma, eftersom mitt resultat visade sig vara betydligt mer spritt än hennes.
Man bör emellertid ha i åtanke att Hagren Idevalls studie är gjort på ett annat sätt än min undersökning, och att försökspersonerna i hennes studie inte tilläts ranka författaren utifrån adjektiv, på det sätt som de fick i min undersökning. Man skulle kunna tolka det som att Hagren Idevalls försökspersoner fick bedöma författaren mer fritt än försökspersonerna i min undersökning, på grund av detta. Å andra sidan är det svårare att bedöma om Hagren Idevalls resultat är positiva eller negativa, eftersom en forskningstext inte nödvändigtvis måste vara positiv, bara på grund av dess genre.
6.2.4 Resultat i jämförelse med Gottschalks undersökning
Gottschalks undersökning visar, som tidigare nämnts, på ett resultat liknande det som Einarsson kom fram till i sin studie 1979. Könsaspekten har med andra ord även här en central roll, som också avspeglar sig i resultaten. Gottschalk ser i sin undersökning vissa skillnader från Einarssons studie, men på det hela taget bedöms mannen
fortfarande mer ”positivt” än kvinnan. Precis som Einarssons studie skiljer sig från min undersökning, skiljer sig även Gottschalks undersökning, med faktorer som de olika genrerna på försökstexterna och det faktum att försökspersonerna i Gottschalks undersökning får läsa endast en text, medan de i min undersökning får läsa två, och på så sätt tillåts och kanske också uppmuntras att jämföra skribenterna.
6.3 Innehållet i kommentarernas påverkan på resultatet
Eftersom mitt resultat visade något annat än vad min hypotes ursprungligen sa, har jag valt att undersöka om själva kommentarerna som använts i undersökningen kan ha haft någon påverkan på hur resultatet ser ut. I tabell 5, 6, 7 och 8 syns exempel ur resultatet som skulle kunna peka på att kommentarernas språkliga innehåll har
påverkat hur försökspersonerna svarat, eftersom det finns flera gemensamma nämnare i främst de totala bedömningarna (tabell 9 och 10) som visar på just detta. Tabellerna visar endast vem av Britta och Rolf som fått högst resultat av den aktuella gruppen försökspersoner i det aktuella sammanhanget.
6.3.1 Tabeller för uppdelade bedömningar av kommentarer
Tabell 5: Män kommentar 1 Tabell 6: Kvinnor kommentar 1
Män – Kommentar 1
Kvinnor – Kommentar 1 Britta Rolf
Britta Rolf Trovärdig
Trovärdig Kompetent
Kompetent Saklig
Saklig Arg
Arg
Överdriven
Överdriven
Personlig Personlig
Personlig
Humoristisk
Humoristisk Svårbegriplig
Svårbegriplig Känslosam
Känslosam
Tabell 7: Män kommentar 2 Tabell 8: Kvinnor kommentar 2 Män – Kommentar 2
Kvinnor – Kommentar 2 Britta Rolf
Britta Rolf Trovärdig
Trovärdig Kompetent
Kompetent Saklig
Saklig Arg
Arg
Överdriven
Överdriven
Personlig
Personlig Humoristisk
Humoristisk
Svårbegriplig Svårbegriplig
Svårbegriplig Svårbegriplig Känslosam
Känslosam
6.3.2 Tabeller för totala bedömningar av kommentarer
Tabell 9: Britta-Rolf Tabell 10: Rolf-Britta
Britta-‐Rolf
Rolf-‐Britta
Britta
(kommentar 1)
Rolf
(kommentar 2)
Rolf
(kommentar 1)
Britta
(kommentar 2) Trovärdig
Trovärdig
Kompetent Kompetent
Kompetent
Saklig
Saklig
Arg
Arg Arg
Överdriven
Överdriven
Personlig
Personlig
Humoristisk
Humoristisk Humoristisk Svårbegriplig
Svårbegriplig Känslosam
Känslosam
I tabell 9 och 10 finns ett mönster som tyder på att det språkliga innehållet i
kommentarerna har en större betydelse för hur försökspersonerna bedömt skribenterna än vilket kön skribentens förnamn antyder att de har. Exempelvis bedöms Britta i kommentar 1 och Rolf i kommentar 1 vara lika arga, överdrivna och svårbegripliga, och Rolf i kommentar 2 och Britta i kommentar 2 bedöms vara lika, trovärdiga, kompetenta, sakliga, arga och humoristiska.
6.3.3 Analys av processer och deltagare
För att ta reda på hur stora de innehållsliga skillnaderna i kommentarerna faktiskt är, följer här en kort analys av deltagare och processer i de båda kommentarerna. Denna typ av analys är en del av den ideationella textanalysen, även kallad
transivitetsanalys, enligt systemisk funktionell lingvistik (SFL) (Holmberg m. fl., 2011:21). Jag kommer här att studera vilka processer som syns i kommentarerna samt vilka förstadeltagarna är. Detta för att kunna visa på vilka faktorer bortsett från avsändarnas kön som eventuellt kan ha påverkat resultatet. Genom denna analys blir det lättare att sätta fingret på vad det är som händer i texten; huruvida det handlar om sakförhållanden eller en person som står för något, samt vem som gör vad, dvs. vem som står för exempelvis en handling eller ett tillstånd. I exempel 2 syns vilka
övergripande deltagare och processer som hittats i de båda kommentarerna.
