processer bör förstadeltagarna vara personer eller ting som även blir aktörer (Holmberg m. fl., 2011:25). Utöver relationella och materiella processer finns det även mentala processer i kommentarerna. I mentala processer är förstadeltagaren oftast en upplevare i form av en människa eller ett tänkande djur (ibid:25)
I den andra kommentaren är förstadeltagarna betydligt mer synliga än i den första kommentaren. Precis som i processerna, visar detta att det i den andra kommentaren i en större utsträckning handlar om skribentens perspektiv, vilket här visar sig i vilka deltagarna är. Deltagaren jag har i den andra kommentaren en central roll, medan deltagarna i den första kommentaren är andra än skribenten själv.
Detta gör att den andra kommentaren skulle kunna tolkas som mer känslosam än den första, vilket troligen har en betydande roll för varför resultatet ser ut som det gör. Som denna analys visar, skulle alltså kommentarernas olika uttryck och därmed fördelningen av processer och deltagare kunna vara en bidragande faktor till att skribenternas kön tillsynes har en relativt betydelselös roll i sammanhanget. 6.4 Namnen Britta och Rolf – hur påverkar de?
Jag har i denna undersökning valt att ge den kvinnliga och den manliga skribenten de fiktiva förnamnen Britta och Rolf. Till skillnad från viss tidigare forskning som är baserad på liknande metoder, är dessa namn inte en manlig och en kvinnlig version av ”samma namn”, som exempelvis Ingvar och Ingvor i Einarssons undersökning
(Einarsson, 1979) eller Gunnar och Gunilla i Gottschalks undersökning (Gottschalk, 2008). I Sundgrens undersökning däremot, används de fiktiva förnamnen Mattias och Karin, som inte heller är versioner av ”samma namn” (Sundgren, 2007).
Anledningarna till att just Britta och Rolf valdes som fiktiva förnamn för
kommentarsskribenterna i denna undersökning är flera. Dels hade jag för avsikt att använda två ”likvärdiga” namn, dvs. namn som personer av samma nationalitet och ålder skulle kunna ha. Namnen Britta och Rolf är båda historiskt svenska namn och har varit populära namn att döpa barn till under ungefär samma tidsperioder9
.
9 Se Bilaga 4 – Statistikinformation från SCB i mejlformat
Efternamnen Andersson och Gustavsson valdes baserat på samma kriterier. De är båda traditionellt svenska efternamn, och i det här fallet har båda även ändelsen -son, vilket bör bidra att namnen uppfattas som likvärdiga och neutrala.
7. Diskussion
I detta avsnitt kommer jag främst att knyta samman och diskutera de delar från
teoriavsnittet som jag ännu inte tagit upp. Jag kommer bland annat att diskutera teorin om kvinnan som det andra könet, och hur det kan komma sig att denna teori inte visade sig vara speciellt applicerbar på min undersökning. Jag kommer även att diskutera hur man skulle kunna gå vidare med denna studie och vad som i så fall skulle kunna vara intressant att lägga fokus vid.
7.1 Performativitet och kvinnan som det andra könet
Butlers teori om performativitet (Butler, 1990) och de Beauvoirs teori om kvinnan som det andra (de Beauvoir, 1973) är två traditionella utgångspunkter i
genusforskning, men som i denna undersöknings resultat har visat sig inte vara speciellt applicerbara. Utgångspunkten för min undersökning var från början till stor del genusaspekten, vilket också var anledningen till att jag valde att ta avstamp i dessa teorier i den utsträckning jag gjorde.
En utgångspunkt i teorin om performativitet valdes eftersom jag, i min undersökning, till stor del tog utgick från Einarssons studie från 1979 (Einarsson, 1979), där
synsättet tycks överensstämma med Butlers teori om att kön är något som skapas utifrån normer i samhället. Emellertid visade mina resultat inte något direkt mönster vad gäller bedömningar av kommentarsskribenterna utifrån deras kön. Detta kan ha flera förklaringar, men som redovisat i analysavsnittet, är min bedömning att det troligen har att göra med det faktum att försökspersonerna, i min undersökning, får läsa två texter, vilket får dem att lägga större fokus vid texternas innehåll och i och med det kanske mindre fokus på skribenternas kön.
Detsamma gäller Simone de Beauvoirs teori om kvinnan som det andra könet. Denna teori handlar om kvinnans anpassning till mannen i samhället på grund av hans maktposition, och är applicerbar på såväl Einarssons som Sundgrens studie, och på
grund av detta gjorde jag bedömningen att den borde vara av relevans även i min undersökning.
Jag drar med detta inga slutsatser om att dessa teorier skulle vara felaktiga på något sätt, utan pekar endast på att de i den här undersökningen ter sig mer irrelevanta än vad som från början kunde förutses. Trots detta skulle resultatet kunna tolkas som en utveckling i en riktning mot ett samhälle där kön inte spelar samma avgörande roll som det tidigare gjort i språkliga sammanhang, även om materialet jag använt är litet och inte säger speciellt mycket i ett större sammanhang.
7.2 Teorier om anonymitet på internet och hur de kan spela in på resultatet Vad gäller de teorier om anonymitet på internet som nämns i teoriavsnittet, är det svårt att säga om det faktum att de kommentarer som användes som stimulus i min undersökning är hämtade från internet egentligen har någon större betydelse. Dels med tanke på att kommentarerna som används är relativt seriösa i stilen för att vara tagna från ett kommentarsfält på internet, och dels för att de är undertecknade med både för och efternamn, vilket skulle kunna vara en bidragande faktor till att de kan uppfattas som mer seriösa än nätkommentarer vanligtvis troligen gör.
Man skulle dock kunna tänka sig att internetfaktorn spelar in i bedömningarna av skribenterna på så vis att försökspersonerna inte egentligen vet något mer om skribenterna än deras för-och efternamn, vilket gör att bilden av vilka personerna bakom kommentarerna kan tänkas vara är helt upp till dem att bedöma. Man kan också tänka sig att försökspersonerna, i vetskapen om att kommentarerna är hämtade från just internet, är medvetna om hur vanligt det är att internetanvändare skriver under fingerade namn, eller ljuger om andra delar i sin identitet för att kunna ”vara” den de vill vara, precis som Wood & Smith också nämner (Wood & Smith, 2005:59). I och med detta finns det en möjlighet att vissa försökspersoner valde att till viss del bortse från kommentarernas avsändare, eftersom den nödvändigtvis inte behöver vara verklig.
7.3 Den kvinnliga artigheten i koppling till resultatet
Det som Susan Herring skriver om kvinnors artighet (politeness på engelska) (Herring, 1994:278), handlar om kvinnors sätt att uttrycka sig på internet. Detta
jämför Herring med mäns sätt att uttrycka sig, som enligt henne är mer aggressivt, vilket hon benämner som flaming. För att ställa detta resonemang mot resultaten av min undersökning, skulle det faktum att avsändaren ”Britta” i alla sammanhang och av samtliga försökspersoner bedöms som mer känslosam än avsändaren ”Rolf” kunna kopplas till Herrings teori. Detta eftersom ett känslosamt uttryck ofta kan uppfattas som hänsynstagande, vilket bör vara jämförbart med den artighet som Herring försöker komma åt i sina resonemang.
Om detta skulle vara ett helt sanningsenligt resonemang skulle det betyda att
försökspersonerna uppfattar den kvinnliga skribenten som mer känslosam på grund av att de har en förutfattad mening om att kvinnor har ett mer artigt uttryck på internet, medan de uppfattar den manliga skribenten som mindre känslosam eftersom den förutfattade meningen säger att män uttrycker sig mer aggressivt och underförstått därför mindre känslosamt.
Ovanstående spekulationer stämmer emellertid inte överens med resten av adjektiven som använts i enkäten i den här undersökningen. Exempelvis uppfattas inte Rolf som mer arg i de totala bedömningarna, vilket kan jämföras med aggressiv, och Britta uppfattas inte som mer personlig, vilket skulle kunna jämföras med artig eller känslosam.
7.4 Positiva, negativa och neutrala adjektiv – en ojämn fördelning
I avsnitt 5.1.1 Positiva, negativa och neutrala adjektiv har en kategorisering av adjektiven som användes i enkäten gjorts. Ett mönster som går att se där är att ”Britta” under samtliga kategorier fått en högre snittpoäng än ”Rolf”, under både positiva, negativa och neutrala adjektiv. Det går också att se i tabell 2 och 3 i avsnitt 5.1 Resultatredovisning att männen generellt ger en lägre poäng än kvinnorna till båda skribenterna i båda kommentarerna på båda enkäterna. Utöver detta går det också att se vissa mönster som tyder på att kvinnor i vissa fall bedömer ”Britta” mer positivt än de bedömer ”Rolf”, exempelvis bedömer kvinnor ”Britta” som mer trovärdig,
kompetent och saklig i båda kommentarerna, medan mäns bedömningar är mer spridda. Vad detta kan bero på går det bara att spekulera i, men en anledning skulle kunna vara att kvinnor lättare förlitar sig på det som skrivs och därmed gör mer positiva bedömningar och att män kanske är mer skeptiska och därmed försiktigare i
sina bedömningar. Men om detta i så fall skulle bero på skribenten i sig, var texten är publicerad eller vad som står i texten är svårt att säga.
Att kvinnorna i flera fall ger ”Britta” en högre poäng än ”Rolf” skulle exempelvis kunna förklaras med att de kan relatera mer till ”Britta” än till ”Rolf”, men kan lika gärna vara en slump. Dock är det i alla fall säkert att detta är en bidragande faktor till varför ”Brittas” snittpoäng är högre än ”Rolfs”.
7.5 Idéer till vidare forskning
Om denna studie skulle fördjupas ytterligare eller om en ny studie på samma tema skulle göras, vore en bredare analys troligen intressant. I denna uppsats lades stor fokus på genus och kön och lite utrymme gavs till andra bidragande faktorer till hur bedömningarna gjordes. Att utöka detta genom en mer djupgående analys av kommentarernas innehåll skulle troligen ge intressanta resultat. Genom att låta försökspersonerna själva ge kommentarer skulle undersökningen också kunna breddas, och bedömningsfaktorer som från början inte var inräknade skulle kanske synliggöras och generera ett mindre vinklat resultat. Det skulle även vara intressant att ha med en åldersaspekt hos försökspersonerna, eftersom det antagligen varierar en hel del i deras uppfattningar beroende på deras ålder och inte bara på deras kön.
7.6 Sammanfattning och slutsats
Av ovanstående analys och diskussion kan några slutsatser dras. Den relativt
enspåriga genusinriktning som låg till grund för denna undersökning visade sig endast utgöra en del i förklaringen till resultaten, som blev betydligt mer komplexa än
förväntat. Skillnader i bedömningarna av den kvinnliga och den manliga skribenten fanns, men var inte nödvändigtvis kopplade till dennes kön. Vad som visade sig vara mer framstående som bedömningsfaktor var kommentarernas språkliga innehåll, då stora likheter fanns i bedömningarna av de skribenter som, oavsett kön, stod som avsändare för samma kommentar. Även försökspersonernas kön verkar ha haft en större inverkan på resultatet än vad skribenternas kön har haft.
Denna undersökning följer således mestadels inte samma mönster som tidigare undersökningar av liknande slag, där skillnaderna i bedömningarna varit stora beroende på skribentens kön. Ett undantag är dock adjektivet känslosam, som både
män och kvinnor applicerade på den kvinnliga skribenten i större utsträckning än den manliga, vilket följer mönstret från tidigare undersökningar om hur kvinnliga
skribenter uppfattas. Samtidigt uppfattades avsändaren till den andra kommentaren i båda enkäterna som mer känslosam än den första, vilket tyder på att det troligen är flera olika faktorer som spelar in på resultatet. Av analys och diskussion att döma är det dock troligt att det är just kommentarernas språkliga innehåll som har störst betydelse i bedömningarna i den här undersökningen. Eftersom materialet i denna undersökning är litet går inga generella slutsatser att dra, men resultat skulle ändå kunna tolkas som en fingervisning i vilken riktning utvecklingen går – vilket i det här fallet skulle vara mot ett samhälle där kön är mindre väsentligt än vad som faktiskt uttrycks.
Referenser
Bijvoet, Ellen (2007) Attityder till språk. I: Eva Sundgren red., Sociolingvistik. Stockholm: Liber.
Butler, Judith (1990). Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity. Routledge, New York.
Cameron, Deborah (1991). What makes linguistics feminist?. I: Språk, språkbruk och kön. Rapport från ASLA:s nordiska symposium. Uppsala 7-9 november 1991. Utgiven av Britt- Louise Gunnarsson och Caroline Liberg
Cederschiöld, Gustav (1900). Kvinnospråk och andra ämnen. de Beauvoir, Simone (1973). Det andra könet. Stockholm: Geber.
Dunkels, Frånberg & Hällgren (2008). Young People and Contemporary Digital Arenas: Identity, Learning and Abusive Practices. I: Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr. 3-4. Umeå universtitet.
Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin (2007). Språk och kön. Stockholm: Norstedts
Einarsson, Jan (1979). Två roller söker sina egenskaper. En pilotstudie. I: Könsroller i språk 3, FUMS rapport nr 75. Uppsala
Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd – Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962 – 2007. Malmö: Malmö Högskola
Gottschalk, Lisa (2008). ”Gunnar eller Gunilla” – en jämförande undersökning om hur formell text värderas utifrån kön. Södertörns högskola. Intuitionen för svenska. Hagren Idevall, Karin (2009). ”Är Björk en man eller kvinna?” – androcentrism i studenters uppfattning av forskares kön. Södertörns högskola. Institutionen för kommunikation, medier och it.
Herring, Susan C. (1994). Politeness in computer culture: Why woman thank and men flame. I: Cultural performances: Presceedings of the third Berkeley Women and Language conference. s 278-294
Holmberg, Per; Karlsson, Anna-Malin; Nord, Andreas (2011). Funktionell textanalys. Nordstedts.
Jespersen, Otto (1922 & 1949). Language its Nature, Development and Origin. London.
Meyrowitz J. (1985), No sense of place; the impact of electronic media on social behavior, New York: Oxford University press.
Nordenstam, Kerstin (2003). Genusperspektiv på språk. Stockholm: Högskoleverket. Sundgren, Eva (2007). Stereotypa uppfattningar om kvinnor och män? Ingvar och Ingvor Lind i ny tappning. I: Britt-Louise Gunnarsson, Sonja Entzenberg & Maria Ohlsson (red.) Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv. Studier presenterade vid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6–7 oktober 2006. Uppsala: Uppsala universitet
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Strockholm: Vetenskapsrådet. Finns tillgänglig på: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
West, Candice & Zimmerman, Don (1987). Doing gender. Gender and Society 1(2). Wood, Andrew F., Smith, Matthew J. (2005). Online Communication: Linking Technology, Identity & Culture. London: Lawrence Erlbaum associates publishers.
Bilaga 1 – enkät10
Jag är: kvinna [ ] man [ ]
Kommentarerna nedan är hämtade från Svenska Dagbladets hemsida och är skrivna som svar på debattartikeln ”Hönsen mår bättre av att bo i bur” skriven den 9 november 2012 av sju stycken äggproducenter som anser att höns mår bättre av att bo i modernt inredda burar än att gå fritt. Läs kommentarerna nedan och bedöm sedan
skribenterna utifrån de 4-‐gradiga skalorna. Sätt X i den av rutorna på varje rad som
stämmer bäst med din uppfattning (endast en ruta på varje rad ska kryssas i).
Kommentar 1:
”Det enda vettiga är att sluta med moralpanik och inse att människan är ett däggdjur som tagit sig högst upp på näringskedjan och att våra metoder för att äta är mer humana än andra däggdjurs metoder.
– Britta Andersson”
Kommentar 2:
”Äta är en sak. Föda upp är en annan.
Det finns ingen annan djurart som föder upp mat under i värsta fall rent tortyrlika förhållanden på det sättet människan gör. Jag är inte vegan eller ens vegetarian men försöker i möjligaste mån välja animaliska produkter där djuren haft en dräglig tillvaro. Att inbilla sig att de val man gör inte påverkar att djuren mår väl och ve före slakt är ignorant på gränsen till det pinsamma.
Fast att vi är humana ligger väl per definition i ordets semantiska innebörd. Men det kanske är dags att ändra ordets positiva innebörd med tanke på hur vi humanoider beter oss. Tänk om det är bättre att vara djurisk än human….?
– Rolf Gustavsson”
Jag tycker att skribent 1 är:
Trovärdig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte trovärdig
Kompetent [ ] [ ] [ ] [ ] Inte kompetent
Saklig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte saklig
Arg [ ] [ ] [ ] [ ] Inte arg
Överdriven [ ] [ ] [ ] [ ] Inte överdriven
Personlig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte personlig
Humoristisk [ ] [ ] [ ] [ ] Inte humoristisk
Svårbegriplig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte svårbegriplig
10 Detta är enkätversion 1 eller ”Britta-Rolf”, version 2 eller ”Rolf-Britta” ser likadan ut som denna bortsett från att de två avsändarnas förnamn har bytt plats.
Känslosam [ ] [ ] [ ] [ ] Inte känslosam
Jag tycker att skribent 2 är:
Trovärdig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte trovärdig
Kompetent [ ] [ ] [ ] [ ] Inte kompetent
Saklig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte saklig
Arg [ ] [ ] [ ] [ ] Inte arg
Överdriven [ ] [ ] [ ] [ ] Inte överdriven
Personlig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte personlig
Humoristisk [ ] [ ] [ ] [ ] Inte humoristisk
Svårbegriplig [ ] [ ] [ ] [ ] Inte svårbegriplig
Känslosam [ ] [ ] [ ] [ ] Inte känslosam
Kan du tänka dig att bli kontaktad i efterhand i egenskap av försöksperson? Fyll i så fall i din e-‐postadress här: ___________________________________________________________
Bilaga 2 – originalartikel
Hönsen mår bättre av att bo i bur
Sverige har världens bästa äggproduktion, och troligen världens friskaste
hönshållning. Det är något att vara riktigt stolt över. Men tyvärr är okunskapen och mytbildningen om äggproduktion i dag stor. Inte minst har de inredda burarna ett oförtjänt dåligt rykte!
I dagens inredda burar lever hönsen i små grupper om 8–10 höns, i burar som är inredda med värpreden, ströbädd och sittpinnar och hönsen är friskare än frigående höns inomhus.
Vi företräder cirka 20 procent av marknaden sett till hönsbeståndet i landet – och flera av oss arbetar med såväl frigående höns som moderna inredda burar – så vi vet vad vi pratar om.
Moderna inredda burar är bättre för hönsens hälsa jämfört med frigående höns. Anledningen är att man skiljer hönan från sin egen och andras avföring.
Därmed slipper hönan tarmparasiter och spolmask. Spolmask som annars riskerar att ta sig in i äggen.
Vid kraftig infektion får fåglarna inflammation i tunntarmen och tarmblödningar eller maskförstoppning, vilket gör hönsen sjuka eller i värsta fall leder till döden.
Parasitens ägg hamnar i avföringen på golvet i de frigående systemen, och hönorna pickar i sig – och allt börjar om igen.
Forskare vid Statens lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har kartlagt förekomsten 2004 och 2008 i svenska frigående hönsbesättningar, och konstaterar att problemen med spolmask ökar, både för ekologiskt hållna höns med utomhusvistelse och inomhushöns. Och har smittan väl kommit in i hönshusen stannar den kvar där.
Dessutom är moderna inredda burar bra för att hönsen slipper problem med hackning och kannibalism, eftersom de umgås i lagom små grupper.
Vi har länge misstänkt att svensken värderar hönsens hälsa högt och att man tror att frigående höns är friskast. Vi bestämde oss därför för att gå till botten med frågan – vad vet svenska konsumenter om äggproduktion och hur viktig är hönsens hälsa när man köper ägg? Vi gav Sifo i uppdrag att undersöka saken.
Undersökningen visar att svensken har en mycket positiv attityd till frigående höns och en negativ syn på ägg från moderna inredda burar. Svensken tror att frigående höns är det överlägset bästa produktionssättet när det gäller hönsens hälsa – som också är den absolut viktigaste faktorn när svensken köper ägg, enligt samma undersökning.
Men i butikerna syns ägg från moderna inredda burar knappt till. Många handlare tycks undvika buräggen. Vi menar att det är ett beklagligt misstag att inte
konsumenten får välja ägg själv.
Konsumenterna betalar faktiskt mer för en produkt de på grund av ett allmänt spritt missförstånd tror är bättre. De är helt enkelt dubbelt lurade.
Hög tid att fakta når ut, och att en myt avlivas.
Bilaga 3 – Sammanställning av enkäter Britta-‐Rolf
Rolf-‐Britta
Bilaga 4 – Statistikinformation från SCB i mejlformat
Hej,
Fördelningen av tilltalsnamnet Britta över födelsedecennium ser ut så här: 190 3
192 4515 193 3720 194 2716 195 1409 196 521 197 290 198 219 199 108 200 80 201 24
Och för Rolf ser det ut så här: 191 47 192 1323 193 7232 194 11749 195 6336 196 2469 197 757 198 164 199 46 200 21 201 3 Med vänlig hälsning
Inge Göransson | Enheten för befolkningsstatistik
Utredare