Analys intervjuperson D

Det är ganska tydligt att begreppet “fokusering” går att koppla till det vår respondent återger. Läraren lyckas alltså bemöta eleverna på deras villkor och via en plattform som de föredrar vilket i sin tur förstärker fokus hos eleven på det som ska uträttas och en tvåvägskommunikation uppstår. Då de starka eleverna mer jobbar på egen hand övergår detta till att likna distansundervisning. De är i minoritet men duktiga på att ta ansvar och få saker gjort. De jobbar tidseffektivt och planerar sin tid, på bästa sätt och frågar vid behov enligt det Neroni et al,.(2019) uttrycker som den viktigaste

komponenten kopplat till studieresultat, nämligen “reglering av ansträngning”.

Lärare D förklarar vidare att man hela tiden behöver stämma av läget på ett annat sätt än i

klassrummet för att säkerställa att de verkligen hänger med. Det är här som vår respondent är inne på begreppet “mening” och brottas med den begränsning som uppstår när de känslorelaterade uttrycken försvinner i samband med fjärrundervisningen. Läraren försöker kompensera detta med andra medel såsom kontinuerliga avstämningar och återkoppling. En högre grad av återkoppling kan också enligt Amhag (2013) bidra till det som kallas för “higher order thinking” där eleven reflekterar på en metanivå och med ett större fokus på uppgiften. Eventuellt kan detta ha uppnåtts framförallt med de mer självgående eleverna. Begreppet “överskridande” kan vi också se vissa kopplingar till. Lärare D jobbar uppenbarligen ganska mycket med det som Chayim et al,. (2019) uttrycker som att “förstärka elevernas vilja att lyckas” och möjliggör stöttning via olika kanaler och plattformar samt med tydliga

exit tickets och en kontinuerlig återkoppling om hur det har gått för de för att eleverna ska kunna fortskrida.Det är tydligt att lärare D försöker underlätta på alla sätt för sina elever trots de

begränsningar och den omställning hen upplever att fjärrundervisning innebär och försöker bygga broar via tips och tricks om vart och hur de kan finna lösningar för att inte behöva fastna med risk att de ge upp. Detta kan kopplas till Amhags (2013) begrepp om “dialogiska interaktioner” som innebär ett större arbete för läraren än att bara lära ut, såsom att få eleverna att förstå vad det är som

förväntas av de.

Det är återigen också tydligt att strukturen blir viktigare vid distans- och fjärr undervisning vilket skulle kunna kopplas till det Amhag (2013 ) även återger som “behovet av ett mer strukturerat lektionsupplägg när läraren blir mindre central i sin maktposition”. Oavsett hur man väljer att se på detta så kan man medge, precis som samtliga våra respondenter uttrycker att både vid distans- och fjärr så blir kraven högre på eleverna och på deras självständighet, disciplin samt planering.

6.5 Intervjuperson E

Intervjuperson E är den första eleven som intervjuas för studien och hen medger att det var lite rörigt i början vid omställningen till distans- och fjärrundervisning under våren men därefter upplevde hen en bättre studiero än tidigare. Eleven återberättar också att även om det kan vara svårare att fråga läraren på distans så insåg man tidigt att studieresultaten faktiskt blev bättre.

Eleven upplever att lärandet är densamma men kanske även lite bättre på distans. “Nu har jag distans baserade kurser och innan hade jag vanlig klassrumsundervisning men var ej nöjd med min lärare”. Eleven upplever det lättare att bara följa planeringen i ett verktyg som tillhandahålls av Hermods digitala utbildnings plattform och kan lägga upp sin egen planering därefter. Innan kände eleven sig beroende av en lärare som kanske var upptagen med andra elever och då var man tvungen att bara sitta och vänta. Eleven föredrar att studera på distans idag, vid fjärr upplevde hon att skärmen ibland kunde fastna när internet krånglade. Samtidigt uttrycker eleven att det är bra att ha en behörig lärare tillgänglig vid behov och frågor men att ändå kunna planera och jobba på självständigt.

När det gäller studiemotivation så är det bra betyg och goda resultat som motiverar. Det är också väldigt positivt att kunna ta hjälp av klasskamrater som också läser på distans.

Eleven förklarar vidare att de många gånger kunde stötta och hjälpa varandra när någon av de fastnade med en uppgift. “Jag har blivit betydligt bättre på att planera och organisera på egen hand tack vare distansundervisningens utmaningar” förklarar eleven. Eleven berättar vidare också sin syn på styrkor hos en distanslärare. “En lärare behöver vara bra på att i skrift återkoppla och kunna förklara på ett bra sätt, även video genomgångar kan vara bra att använda sig av samt fler exempel. “Som elev bör man vara bra på att planera” fortsätter vår respondent, “att kunna prioritera och framförallt följa sin planering. Vara disciplinerad samt trivas med att studera på en tyst och lugn plats. Man bör också kunna trivas med att vara själv. Jag kunde se hur andra blev stressade över att de inte förstod och att det kunde påverka deras betyg”. Eleven understryker slutligen att hen inte upplever någon direkt skillnad i arbetsbelastningen vid distansstudier.

6.6 Intervjuperson F

Intervjuperson F är också en elev och den sista respondenten i den här studien. Eleven uttrycker tydligt en uppfattning om att hen förbereder sig inför kommande arbetsliv tack vare den

självständighet hen fått via distansundervisningen. Eleven föredrar absolut distans framför fjärr där skärmen ibland kan fastna under lektionstid. “Idag kan jag förbereda arbetsprocessen på egen hand”. Eleven förklarar att det bästa med distansundervisningen är att kunna planera och lägga upp det enligt sina egna förutsättningar. Frågor får man sammanställa och mejla vid ett tillfälle berättar eleven och med tiden har man lärt sig hitta lösningar själv. Samtidigt medger eleven att det hade varit skönt att ha en lärare på plats för frågor, exempelvis när det kom till bokföring i

företagsekonomi. “Även om jag har lärt mig bli väldigt mycket mer självständig så hade nog mitt resultat blivit bättre i företagsekonomi kursen om jag kunnat få mer direkt hjälp med bokföring av en lärare, berättar eleven. Jag lär mig mer av få läsa och skriva, vissa lär sig mer av att lyssna till en lärare och föra anteckningar. Den vanliga klassrumsundervisningen fungerade inte alls för mig och gav mig sämre betygsresultat”, förklarar eleven.

När det gäller lärarens roll berättar eleven att i just i ett ämne som företagsekonomi är den nog väldigt viktig. Det ä riktigt att ha någon som kan förklara och ge exempel och snabbt kunna svara på frågor. Annat om det vore ett ämne som psykologi menar eleven, där det är mer konkret och antingen rätt eller fel. Eleven berättar också att det är skönt att slippa den press som uppstår vid muntliga examinationer. Avgörande faktorer hos en distanselev uttrycker vår respondent är nog att inte skjuta upp saker och att lämna in i tid. Det är lite som att ha ett kontorsjobb, i en vanlig skola vet man inte vad som kommer efter men nu kan jag ha en tydlig planering för hela min kurs och en betydligt bättre framförhållning”. Eleven upplever inne heller att arbetsbelastningen är högre vid

distansstudier.