Distansundervisning på gymnasiet i företagsekonomi

Lärande i företagsekonomi

Distansundervisning på gymnasiet i

företagsekonomi

Distance education in business administration in upper secondary school

Cesar Mirzaei

Kompletterande pedagogisk utbildning 90hp HT 2020

VAL projektet 20210111

Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Nils Andersson

Förord

Författaren vill rikta ett stort tack till samtliga personer som möjliggjort för den här studien att bli av. Först och främst vill författaren tacka alla de lärare och elever som engagerat sig, tagit sin tid och medverkat vid intervjuer och eventuella kompletteringar som har gjorts. Utöver det vill författaren också rikta ett varmt tack till sin handledare Nils Andersson vid Malmö universitet som kontinuerligt återkopplat och förklarat på bästa sätt med värdefulla synpunkter för att arbetet ska kunna fortgå. Studien har präglats av ett stort intresse för ämnet i kombination med många oförutsedda utmaningar men slutligen ett färdigt resultat som förhoppningsvis kan bidra med något av värde.

Abstract

Den här studien undersöker huruvida fyra behöriga lärare på olika svenska gymnasium samt två elever på ekonomiprogrammet upplever distans- och fjärrstudier med fokus på ämnet

företagsekonomi. Genom en kvalitativ undersökning vill författaren få fram väl fungerande didaktiska verktyg som likställer och jämför distans- och fjärrundervisning och sätter detta i perspektiv mot den traditionella undervisningen i ett klassrum. Tidigare forskning visar på att distans- och fjärrundervisning inte alltid passar alla men att det kan likställas med den traditionella undervisningen. Samtidigt visar forskning också på att den sociala kontakten begränsas men att andra medel och verktyg istället kan användas. Resultatet i studien påvisar hur fyra olika lärare inom olika ämnen, vissa med mångårig erfarenhet av distansundervisning har varierande upplevelser av distans och fjärrundervisning samt vilka fördelar och utmaningar dessa möter i sin vardag. Slutligen visar detta examensarbete på att distansundervisningen erbjuder många olika och nya möjligheter men det kräver i sin tur också ett annorlunda sätt att arbeta och undervisa samt bli undervisad på.

Keywords: high school, online learning, upper secondary school, virtual learning, distance teaching, distance education

Innehållsförteckning

1.Inledning

7

2.Syfte och frågeställningar

9

2.1 Skolverkets definition av distans och fjärrstudier

10

3.Teoretisk referensram

11

3.1 Computerization

11

3.1.1 Olika klassificeringar

13

3.1.2 Tillämpbara teorier och begrepp Amhag

14

4.Tidigare forskning

16

4.1 Att lyckas med distans- och fjärrundervisning

16

4.1.1 Stöd vid distansundervisning

17

4.1.2 Distansundervisning i jämförelse mot klassrumsundervisning

17

4.1.3 Vilka elever lyckas

18

4.1.4 Distansundervisning eller fjärrundervisning

19

4.1.5 Distansundervisning ur elevperspektiv

19

5.Metod

21

5.1 Val av metod

21

5.2 Genomförande av intervjuer

21

5.3 Urval och databearbetning

23

5.4 Tillförlitligheten

24

5.5 Etiska förhållningssättet

25

6. Resultat och analys

26

6.1 Intervjuperson A

26

6.1.1 Resultat intervjuperson A

26

6.1.2 Analys intervjuperson A

27

6.2 Intervjuperson B

28

6.2.1 Resultat intervjuperson B

28

6.2.2 Analys intervjuperson B

29

6.3 Intervjuperson C

30

6.3.1 Resultat intervjuperson C

30

6.3.2 Analys intervjuperson C

31

6.4 Intervjuperson D

32

6.4.1 Resultat intervjuperson D

32

6.4.2 Analys intervjuperson D

33

6.5 Intervjuperson E

34

6.6 Intervjuperson F

35

6.6.1 Analys elevresultat

36

6.7 Sammanfattande analys

36

6.7.1 Likheter

37

6.7.2 Olikheter

37

6.7.3 Övrig analys

38

7. Slutdiskussion och framtida forskningsförslag

39

8. Referenser

43

9. Bilaga 1 - Samtycke

46

9.2 Bilaga 2 - intervjufrågor lärare

49

1.Inledning

Vi lever idag i ett samhälle som blir alltmer digitaliserat även vad gäller undervisning och

utbildning. Att studera på distans skapar både möjligheter och utmaningar för de involverade. Hur ser dessa utmaningar då ut på gymnasiet där utgångspunkten för majoriteten av landets elever hittills har varit att studera fysiskt på plats. Under år 2020 har vi fått uppleva en betydligt snabbare

omställning än vad vi hade kunnat räkna med till just distans- och fjärrundervisning. I samband med detta blev den här frågan särskilt viktig varför författaren som har en bakgrund som undervisande företagsekonomi lärare därför har valt att fokusera den här studien på huruvida distans- och fjärrstudier på gymnasienivå för ämnet företagsekonomi kan likställas med den traditionella klassrumsundervisningen.

Distansstudier är egentligen inte något som helst nytt fenomen utan har varit ett populärt alternativt redan innan internet växte fram enligt Roblyer (1999, s. 157-158). Till skillnad från traditionella undervisningsformer kan det öppna upp för helt nya möjligheter genom ett nytt och annorlunda sätt att undervisa på (Chayim, Iris, Reychav, Roger, McHaney & Baruch, 2019, s 106 ). För att kunna bemöta dess många utmaningar behöver man dock se över ett annat sätt att lära ut på vilket i sin tur kräver en annan typ av kunskap bland undervisade distanslärare (Roblyer, 1999, s. 157-158). För universitet och högskolor kan distansundervisning vara ett sätt att bemöta framtida utmaningar med allt större krav på kostnadsbesparingar samtidigt som studier visar på att distansundervisning kommer att fortsätta öka även bland de yngre eleverna (Davison et al., 2005). För vissa elever är detta dessutom den enda lösningen. De kanske lider av någon sjukdom, handikapp eller annan orsak som gör att de inte kan ta sig till den fysiska skolan (Uhlig, (2002, s 670-673). Samtidigt föreligger dock även en viss samhällsoro kring detta. En orsak är de som tror att distansundervisning ska leda till att skolor allteftersom gör sig av med de kallar för problemelever och att den sociala

interaktionen helt riskerar att försvinna (Davison, 2005, s 106-107). Här återfinns med andra ord både flertalet möjligheter och likväl utmaningar. Men med utgångspunkt ifrån att alltfler elever på gymnasienivå i framtiden kommer att undervisas på distans inom ämnet företagsekonomi vill

författaren undersöka och få fram de bäst tillämpbara strategierna. Författaren har med utgångspunkt i detta valt att intervjua fyra behöriga gymnasielärare med tidigare erfarenhet av att undervisa på distans- och fjärr samt gymnasieelever med god vana av att studera på distans alternativt via fjärr och som i dagsläget läser på ekonomiprogrammet.

2.Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att identifiera tillämpbara didaktiska strategier för en väl fungerande distans- och fjärrundervisning på gymnasiet i ämnet företagsekonomi samt sätta detta i perspektiv till den traditionella klassrumsundervisningen. Studien jämför också hur väl både lärare och elevers uppfattningar kring distans- och fjärrundervisning korresponderar med tidigare forskning. Följande två frågeställning har formulerats för den här studien :

• Hur har distans- och fjärrundervisning påverkat lärarnas didaktiska reflektioner och val i sin undervisning

• Vilka möjligheter och utmaningar upplever undervisande lärare vid sin distans- och fjärrundervisning och hur resonerar de kring detta i förhållande till den traditionella undervisningsformen i det fysiska klassrummet

2.1 Skolverkets definition av distans och fjärrstudier

fjärrundervisning som är de två begrepp det till största delen kommer att refereras till i den här studien. Även andra begrepp såsom online undervisning och digital undervisning kommer naturligt sett att användas igenom studien men i betydligt lägre utsträckning.

Skolverket definierar begreppet fjärrundervisning som “en interaktiv undervisningsform som bedrivs med information- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid”. Definitionen av distansundervisning lyder istället “elever och lärare är oftast åtskilda men kan arbeta tillsammans i realtid eller t ex med uppgifter som ska göras i utsatt tid. Ofta använder elever och lärare gemensamma ytor som delade dokument, videosamtal och chattar som kan vara åtskilda i både rum och tid”(Skolverket, 2020).

3.Teoretisk referensram

3.1 Computerization

Chayim et al., (2019) betonar i sin studie begreppet “computerization” som ett sätt att förändra och underlätta framtidens undervisning. I samma studie framställs också vikten av fem avgörande komponenter för att lyckas med distansundervisning. Begreppen och teorierna kommer att användas för den här studien varför en tydligare beskrivning följer nedan :

1. Fokusering- avsiktligt och ömsesidigt

Detta handlar främst om att den vuxne ska möjliggöra en tvåvägskommunikation mellan barnet och sig själv i syfte att få de att fokusera på just det som han avser att lära ut. För att lyckas med detta måste den vuxne beakta saker som barnet önskar såsom dess olika intressen och förmåga. Syftet är slutligen att skapa ett kontinuerligt fokus hos barnet.

2. Mening - Att skapa motivation och mening hos barnet genom att kunna förklara varför de lär sig vissa saker. För att uppnå detta kan ansiktsuttryck och andra känslorelaterade uttryck vara

nödvändiga. Syftet är att få barnet att förstå vikten av att vissa saker behöver utföras.

3. Överskridande - Avser ett ganska brett begrepp. Kortfattat kan man försöka beskriva det som att den vuxne breddar sin egen erfarenhet i syfte att få barnet att erfara och förstå mer än bara här och nu. Begreppet inkluderar även att kunna göra jämförelser, förklara och koppla samman framtid, historia och nutid. Kunna presentera exempel på detta i syfte att få till ett frivilligt sökande hos barnet för mer och bättre förståelse och informations inhämtning.

På så vis kan den vuxne då även bidra till barnets kognitiva samt metakognitiva förmåga för att denne ska förstå sig på olika kausala samband, kunna göra egna jämförelser samt begripa sig på orsak och samband.

4. Känslan av självförtroende - Detta avser uppmuntran som kan förstärka elevernas vilja att lyckas. I det här begreppet ska den vuxne kunna förtydliga vilka aspekter och komponenter som leder till framgång i barnets handlande. Detta för att möjliggöra för barnet att självt kunna avgöra och förstå vilka komponenter i sitt handlande som leder till framgång, vad hen lyckats med hittills

för att därigenom även få en klarare bild av vad som ska göras samt hur man ska kunna fortsätta lyckas i sitt arbete framöver. Begreppet inkluderar också uppmuntran på så vis att även om allt barnet gör inte är rätt så ska den vuxne förmedla en känsla av att det går framåt genom att stötta och på så vis skapa en känsla av kontroll över situationen och dess styrning. Man skulle kunna formulera det som att självförtroende skapar mera självständighet hos barnet.

5. Reglering av beteende i samband med distansundervisning och lärande - Detta handlar om att lära ut hur man lyckas planera och kontrollera sitt eget lärande på ett bra och effektiv sätt. Kanske klarare uttryckt; utveckla barnets eftertänksamhet och minska dess impulsivitet. I det här begreppet avses att barnet ska stanna till och tänka efter för att ta reda på om det verkligen är rätt väg att gå. Om syftet är att lösa ett problem ska barnet kunna stanna till för att kunna välja det mest effektfulla alternativet att fortskrida med för att på så vis lära sig planera, organisera och skapa ett allt mindre impulsivt beteende (Chayim, 2019,s 110-112 ).

Enligt Chayim et al., (2019,s 105-140) kastas också dessa komponenter omkull och används ihop i olika ordning av undervisande distanslärare. Som exempel, begreppen “fokus” och “mening”, vilka ihop kan definieras som att läraren fokuserar barnet på det han avser genom att tillämpa

känslorelaterade uttryck. Med andra ord kan det visa sig att lärarnas strategier på distans avser en mix av hur ovanstående begrepp tillämpas ihop eller i följd. Förslagsvis kan samma begrepp också användas flera gånger i följd. En annan variant kan vara “fokus” - “mening” - “reglering av

beteende”. Med andra ord liksom tidigare exempel men efter begreppet “mening” regleras elevens beteende. Detta förklaras vidare kan vara genom att ha planerat olika steg eller hur det ät tänkt att eleven ska prestera för att därefter förmedla en känsla av kompetens. Slutligen även en förmedling av vad denne lyckats bra med i samband med sin prestation.

Författarens roll i samband med studien blir därmed att identifiera och matcha rätt strategier mot rätt ovanstående komponenter i teorin för att förtydliga och bekräfta hur väl dessa stämmer överens. Det vill säga, hur väl stämmer teori mot verklighet och tvärtom, vad avviker och varför. Ska man gå in närmare på respektive komponent enskilt kan det tyckas att det förstnämnda begreppet “fokus”

känns som mest relevant. Vilka strategier och metoder kan läraren använda sig av för att lyckas få eleven att verkligen fokusera när han själv inte kan vara fysiskt närvarande. Hur lyckas läraren få eleven att söka sig djupare och vidare i ämnet när de är såpass unga som på gymnasiet och när dessutom den fysiska kontakten saknas. Detta för oss in på begreppet “överskridande”, för även läraren behöver väl veta om eleven är på rätt spår med korta mellanrum genom någon form av återkoppling ?

Motivering känns som en extra viktig faktor för just yngre elever som lättare kan bli distraherade och ge upp. Den kanske även är viktig att balansera med det sistnämnda begreppet “reglering av

beteende” för här ska man samtidigt få de att tänka efter extra noga. Detta steg kan slutligen upplevas väldigt svårt. Man behöver alltså få en ung person att agera vuxet, vilka tillämpbara metoder kan man vidta här som distanslärare?

3.1.1 Olika klassificeringar

Neroni et al,. (2019, s 1-7) beskriver hur en klassificering görs i teorin av olika lärande strategier. I den första gruppen framställs de “kognitiva strategierna” som inkluderar både komplexa och mer simpla strategier som användbara för att lösa en uppgift eller klara av en kurs.

Därefter återfinns de “metakognitiva strategierna”. Här handlar det om att eleverna börjar "tänka om att de tänker”, då syftar man på sådant som att koordinera och styra och hantera sin egen mentala tankeprocess. I den tredje klassificering framhävs strategier som inte är kognitiva, de kallas för “resurshantering”. Här diskuteras elevens förmåga till reglering av sin ansträngning såsom att hantera sin tid, välja plats att studera samt elevens förmåga till att söka studiehjälp från föräldrar, lärare, skolkamrater och vänner.

Slutligen har man kunnat påvisa att samtliga klassificeringar av lärande strategier verkar positivt, det vill säga kopplat till studieresultat men att just “reglering av ansträngning” är den komponent som visar sig vara klart viktigast. Därefter följer den “metakognitiva förmågan". Det ska också nämnas att samtliga studier på detta område är baserat på studenter vid campus och i studien poängteras att liknande studier med fokus på just distanselever är väldigt begränsat om inte helt otillgängligt.

I samband med intervjuerna blir det dels intressant att iaktta och analysera dessa tre klassificeringar kopplat till både lärare och elevers iakttagelser i samband med distansstudier och undervisning. Samtidigt så bör undersökas om “reglering av sin ansträngning” visar sig vara den klassificering som är viktigast av följande tre som en inverkan på studieresultatet hos elever. Upplever lärare och elever samma sak på detta område ?

3.1.2 Tillämpbara teorier och begrepp Amhag

Amhag (2013, s 132-135) framhäver i sin studie återkopplingsprocessens olika delar i samband med just distansundervisning som påtagligt viktiga. Hon menar på att detta är ett område som tidigare forskare intresserat sig ganska mycket för. Hon förklarar vidare att “självvärdering” och

kamratrespons vanligtvis kan bidra till att distanselever “bearbetar kursuppgifter” fler gånger om och att detta i sin tur bidrar till snabbare återkopplingsmöjlighet för eleverna. Eleverna tar samtidigt då också del av fler infallsvinklar vilket hade varit svårt för en ensam lärare att hinna med och förklara samtidigt som de själva också utvecklas. Amhag betonar också att kamratrespons och återkoppling emellan elever har fler positiva effekter än så, såsom att de faktiskt lär sig bättre förstå hur ett bra skrivet arbete ska se ut samt hur det kan vidareutvecklas till det bättre. Dessutom påpekas att innehållet från elevernas egna kamratrespons kan användas av läraren i syfte att bättre anpassa sitt eget kursinnehåll till kommande elever.

Amhag (2013, s 132-140) betonar vidare också begreppet “higher order thinking”. Hon understryker att elever som studerar på distans till skillnad från klassrumselever oftare “reflekterar på en

metanivå”. Det är inte lika enkelt att de glider ifrån ämnet, vilket lätt händer bland elever i ett klassrum. Hon bekräftar att distanselever i högre grad lyckas diskutera och samarbeta sinsemellan med ett större fokus på just skoluppgifter.

Detta blir intressant att se om det går att identifiera i samband med intervjuer. Antingen bör det förekomma eller inte, däremot kan det ju vara så att det inte helt säkert alltid är något som förmedlas av läraren. Frågan är om vi kan koppla det till vad Amhag kallar för “higher order thinking”, kan författaren identifiera ett sådant fokus på en högre nivå bland distanselever med mer fokus på ämnet och kursuppgifter som en styrka med att studera på distans även på gymnasienivå. Teorin kanske

enbart visar sig identifierbar på högskole och universitetsnivå. Här kan det vara extra viktigt att intervjua både elever och lärare för att ta del av bådas upplevelser.

Ett annat användbart perspektiv som Amhag (2013, s 132-141) framställer i sin studie är skillnaden på välstrukturerade och ostrukturerade kurs- och lektions upplägg samt dess direkta koppling till lärarens maktposition. Ju mer ostrukturerat ett kurs upplägg är, ju mer central blir lärarens närvaro och elevernas beroendeställning till denne. Samtidigt konstaterar hon lärarens vikt i större syfte än enbart förmedling av viss kunskap, detta benämns som “dialogiska interaktioner”, att få elever att förstå “vad som förväntas samt hur dialogutbyte bidrar till lärande”.

Här blir det intressant att undersöka dels det förstnämnda och om det naturligt sätt då stämmer att distansundervisningen inte bara är mer strukturerad men också att lärarens roll blir mindre central och viktig. Därefter hur de “dialogiska interaktionerna” bidrar till övrigt dimensioner vilka

4.Tidigare forskning

I detta avsnitt har författaren sammanställt vad tidigare forskning från olika databaser beskriver gällande distans- och fjärrundervisning, dess utmaningar och möjligheter. Avsnittet har rubricerats i olika delar för att underlätta för läsaren och skapa en tydligare röd tråd igenom.

4.1 Att lyckas med distans- och fjärrundervisning

Kerr (2011,s 28-31) fokuserar framförallt på yngre elever på High school nivå och understryker vikten av en god lärarplanering för att lyckas med sin distansundervisning. Det är viktigt att eleverna till fullo kan använda sina digitala hjälpmedel, i vissa fall föreslås även att låna ut webbkameror och att skolan delar med sig av internet, wifi. Regelbunden återkoppling rekommenderas för att eleverna ska veta hur de ligger till och vad som förväntas, samt ett tydligt och bra språk. Vidare föreslår Kerr att läraren delar in studenterna i olika roller för att underlätta diskussioner och samarbeten. Skolan ska även kunna erbjuda en tyst arbetsplats och ett tips är att möjliggöra för eleverna att arbeta genom olika kanaler. Det kan vara tidningar, artiklar och bloggar i syfte att uppnå en bättre

studiemotivation. Likväl är det viktigt att skapa ett autentiskt lärande. Eleverna kan exempelvis få identifiera en verklig nutida eller historisk händelse som de kopplar ihop med ett skolprojekt för att på så vis få till ett mer nyanserat skolarbete. Mycket av detta bekräftas också av Sharoff et al., (2019) som understryker att en god online undervisning går att uppnå som inte behöver sakna några element trots att den sociala och fysiska interaktionen försvinner.

Murphy et al. (2009, s 1-24) tar detta ett steg längre och poängterar att tonläget i samtalet med elever är något läraren bör beakta även i en chattkonversation och läraren bör helst ta initiativ till ett första samtal med kursens nya elever. Detta ska helst vara i form av en videokonferens, det vi tidigare benämnt som fjärrundervisningen för att visa på att här faktiskt finns en fysiskt närvarande lärare tillgänglig. Program för att kunna följa upp elevaktivitet och när de senast varit online är ytterligare värdefulla verktyg som poängteras.

4.1.1 Stöd vid distansundervisning

Att distansundervisning gentemot unga elever såsom på gymnasiet ibland kräver ett annorlunda sätt att lära ut jämfört med på högskola och universitet bekräftas av Neroni et al. (2019) som skriver att yngre elever, vilka studien hänvisar till som “traditional students” visar på en mycket sämre förmåga till att kunna styra upp och behärska sina studier självständigt.

För att kunna fortsätta bygga lärare och elev relationer även vid distansundervisning föreslår Chayim et al. (2019) i en studie på ett sätt att överbrygga det hinder som kan upplevas föreligga. Detta

genom att komplettera distans- och fjärrstudier med en handledare eller som man väljer att kalla för en mediator. Den behöriga läraren behöver inte vara fysiskt tillgänglig men spelar istället in sitt material i form av videofilmer som tillgängliggörs för eleverna i någon digital plattform medan mediatorn kan vara på plats tillsammans med eleverna i det fysiska klassrummet. I resultatet av den här studien påvisas att man faktiskt uppnår en högre undervisningskvalité när man använder sig av den typen av metod. I samma studie påvisas också att intervjuade distanslärare upplever en viss frustration över att inte kunna använda sig av samma icke verbala uttryck såsom ansiktsuttryck, ögonkontakt i samband med återkoppling och uppmuntran gentemot sina elever. Detta trodde många lärare bidrog till sämre återkoppling och effektivitet jämfört med i det fysiska klassrummet. Davison et al,.(2005, s 105 - 108 ) poängterar att man i syfte att minimera olika utmaningar i samband med elev kommunikation vid distansundervisning bör förbereda ett ramverk redan innan kursstart. Detta ska innehålla information om vilken tid det tar för återkoppling till elever per mail, samtal och även när tiden för återkoppling är ute. Utöver detta rekommenderas en lista på vanligt förekommande frågor med svar och tips, som delas med eleverna samt ett forum där elever kan fråga och andra elever kan svara för att underlätta och frigöra tid för läraren.

4

.1.2 Distansundervisning i jämförelse mot klassrumsundervisning

I en intressant studie av Jensena et al. (2019) utgår man från femton olika universitetslärare för att mäta viktiga skillnader i distansundervisning gentemot traditionell klassrumsundervisning. Lärarna valdes ut baserat på tre kriterier däribland tidigare erfarenhet från distansundervisning. Samtliga lärare medgav att kommunikationen gentemot elever för det mesta övergick till enskilda samtal vid

distansundervisning. En majoritet av lärarna som undervisade på distans var dessutom förvånade över hur de etablerat en såpass stark relation med sina elever. Enbart en tredjedel upplevde en motsatt effekt.

Ett av de viktigaste och avgörande resultaten i den här studien visade sig vara vikten av elev och lära relationen, även vid distansstudier. Man kunde visa på hur detta har en direkt inverkan på

elevmotivation, engagemang och helt avgörande för elevers framgång med sina studier. På samma vis var den sociala faktorn och gruppdynamiken oerhört viktig, det vill säga att få eleverna att jobba som en klass, oavsett vart de befann sig i landet men också att liksom nämnt tidigare, erbjuda ett tydligt ramverk och vara aktiv i kommunikationen. När man kikade närmare på de deltagande lärarnas prioriteringar i sin undervisning fann man att de lärare som upplevde att de etablerade en starkare elevrelation på distans också var de som i högre grad prioriterade den sociala interaktionen. Även Dibiase et al. (2000) jämför två likställda kurser där den ena erbjuds i ett fysiskt klassrum och den andra är online baserad. Data samlades in under ett helt år där man slutligen kommer fram till att det inte går att påvisa att lärare som undervisar på distans behöver lägga ner mer tid räknat per elev. Detta även om distanskursen innebar mer uppmärksamhet från läraren med att vara tillgänglig online.

4.1.3

Vilka elever lyckas

Uhlig et al,.(2002, s 670 - 673 )poängterar att distans- och fjärrundervisning inte passar för alla. För att lyckas krävs det att eleven finner motivation och har självdisciplin. I distansundervisning kan man få möjlighet till frihet och flexibilitet samtidigt som denna undervisningsform kräver en stor hängivenhet med att hålla sig uppdaterad och inte släpa efter. Som elev är det viktigt att tidigt påpeka eventuella problem som kan uppstå vare sig det gäller materialet eller tekniken så att läraren kan anpassa och justera innan det blir försent. Studien bekräftar också att distans- och fjärrundervisning inte på något vis innebär mindre undervisning eller arbete för eleven utan bara ett annat sätt att lära sig på men elevers motivation och självständighet verkar vara nödvändiga faktorer. Roblyer et al., (2008 s.90-109,) tar detta ett steg vidare och rekommenderar att elever med hjälp av digitala instrument på en webbsida får svara på frågor för att se om de verkligen är lämpade att studera på

distans innan de tar ett faktiskt beslut om att sätta igång med en digital kurs. På så vis kan de vid behov också slussas vidare till lämplig personal för eventuella råd och tips.

4

.1.4 Distansundervisning eller fjärrundervisning

Det har även gjorts en intressant studie om hur 67 elever upplever två olika virtuella

undervisningsformer, där den ena är videokonferens anpassad, det vill säga motsvarigheten till fjärrundervisning och den andra motsvarar distansundervisning. Här påvisas hur självständiga elever föredrar en välstrukturerad distansundervisning. De kan då själva välja att styra och planera sin inlärning genom att följa flödet via en plattform. För elever som däremot är i behov av en känsla av kontroll över sin inlärning lockar den traditionella undervisningsformen mer och då blir

fjärrundervisning eller videokonferens som det benämns i den här studien, ett attraktiv val istället. Studien påvisar också att videokonferens lektioner motsvarar lika bra undervisning som i ett fysiskt klassrum (Y.J.Katz, 2002) . I en vetenskaplig studie namnges kurser med fjärrundervisning

som“synchronous courses” och man menar på att dessa visar sig vara mer effektiva vad gäller elevmotivation med tanke på lärarens möjlighet till att vara fysiskt närvarande i skärmen och kunna återkoppla direkt till elever vid svar på frågor och uttalanden som kan uppstå (Chayim et al.,2019, s 106).

4.1.5 Distansundervisning ur elevperspektiv

Murphy et al.(2009) framhåller vikten av att fokusera ur ett elevperspektiv för att identifiera framgångsrik distansundervisning sett till deras individuella egenskaper. 42 high school lärare har intervjuats i en studie och ett stort fokus ligger på motiverande faktorer. Man frågar i studien om elevernas åsikter, detta kan exempelvis vara via enkäter. Man diskuterar också vikten av hur man designar en kurs för att den ska kunna vara så interaktiv som möjligt och behålla elevernas intresse. I utvecklande syfte förespråkas sociala faktorer där man kan jobba med elevernas självständiga

förmåga att tillsammans diskutera två och två eller i grupp konstellation. Läraren kan då mer passivt istället iaktta i syfte att verkligen låta eleverna försöka på egen hand, ibland även genom att till och med presentera vissa saker lite mer diffust och oklart i syfte att eleverna själva ska kunna ta reda på mer om detaljerna. Det rekommenderas även att vara tillgänglig för eleverna och ge de den enskilda

tid som de kan behöva. Om en elev säger att ett visst undervisningssätt inte fungerar för hen bör läraren därför försöka lära sig från eleven och hitta alternativa vägar för att nå fram.I vissa fall rekommenderas även att distansläraren besöker en skola för att lösa ett tillfälligt problem eller om eleven inte producerar något för att ha ett samtal face to face på plats. Läraren kan behöva anpassa kurshastigheten för en viss elev. Att förse en elev med den som tid de behöver kan vara avgörande. Även att använda chatt kommunikation istället för mejl rekommenderas om eleven inte hänger med. Ibland kan läraren även fråga om det går bra att publicera chatten för att besvara liknande frågor från andra elever i kursen eller klassen. Roblyer (1999, s 157-171) understryker att elever med ett större behov av en regelbunden interaktion som inte heller uppnått en tillräcklig mognad och

självständighet kan uppleva distansstudier som väldigt svårt. Ett annat problem kan vara de tekniska svårigheterna. Han påvisar hur just yngre elever på high school ofta föredrar att kunna ta sig till en fysisk skola där de kan interagera och socialisera med både lärare och klasskamrater på plats. Både lärare och elever kan därmed behöva ställa om för att kunna förhålla sig till en annan typ av

5.Metod

I följande avsnitt diskuteras och presenteras val av metod, urval av respondenter samt genomförande av intervjuer för insamling och bearbetning av data. Även det forskningsetiska beaktandet

presenteras under den här rubriken.

5.1 Val av metod

Författaren har valt en kvalitativ analys för insamling av data via intervjuer. Då författaren tror på vikten av ett bra samtal utgår han från semistrukturerade intervjuer som enligt Patel et al., (2019) öppnar upp för en större flexibilitet, även om man har med sedan tidigare förberedda intervjufrågor. Författaren vill på så vis möjliggöra för att nya aspekter och infallsvinklar ska framkomma under intervjuprocessen som ej kunnat förutses och därigenom öppna upp för vidare intressanta och förhoppningsvis djupare samtal. Enligt Malterud, 2001 “utgår man ifrån att en objektiv sanning inte existerar när man utför kvalitativa studier då det grundar sig på hur verkligheten faktisk uppfattas. Även Miller et al., 2016 bekräftar detta i sin beskrivning, det vill säga att kvalitativa intervjuer passar den som vill utforska andra personers uppfattningar kring sin forskning.

Författarens har som syfte att få till ett djupare samtal om didaktiska strategier för distans- och fjärrundervisning som kan kopplas till företagsekonomi som ämne på gymnasiet.

5.2 Genomförande av intervjuer

Enligt Kvale, (2006) har den som intervjuar ensamrätt på hur data och svar från intervjuer i samband med kvalitativ analys tolkas. Samtidigt som detta är ett sätt att möjliggöra för det han kallar för “vanligt folk” att få uttrycka sin syn på saker och ting öppnar det också upp för samtal mellan respondent och forskare. Även silverman et al.,(2005) menar på att den kvalitativa intervjun har ett tydligt syfte om att förse forskaren med beskrivningar och data som denne kan tolka enligt egna syften och intressen för sin studie. Många fler faktorer kan dock påverka utfallet av intervjuer än vad man i första hand tänker på. Det är därför viktigt att den som blir intervjuad känner sig trygg i att kunna uttrycka sig ärligt och det ansvaret vilar på den som utför intervjun. För att verkligen uppnå ett sådant samtalsklimat valde författaren att tydligt i början av varje intervju återge studiens syfte

samt vikten av att få ta del av hur respondenten upplever eller tidigare har upplevt sin egna distans- och fjärrundervisning. Författaren var också tydlig med att det inte finns något rätt eller fel och att ingen som helst bedömning av deras svar eller åsikter kommer att ske men att deras kunskap och erfarenhet är viktig för studiens ändamål. Istället för att ifrågasätta oklara svar och uttalanden valde författare istället att i sådana sammanhang fråga hur respondenten menade alternativt ifall denna kunde förklara vidare sitt svar med något annat exempel. Författaren uttryckte därmed aldrig att han inte höll med eller inte tyckte att ett svar var korrekt i syfte att inte påverka utfallet. Däremot kunde författaren ibland uppmuntra respondenten för att personen själv skulle vidareutveckla sina svars alternativt med frågor såsom “vad menar du”, kan du ge ett exempel (Hedin, 1996, s 5-7).

Andra faktorer som kan påverka kan vara att respondenten helt enkelt missuppfattar en intervjufråga, det vill säga tolkar den på ett annat sätt eller avsiktligen leder in intervjuaren fel i sina svar. Därför var det väldigt viktigt att stämma av att respondenten alltid förstod frågan och hängde med och ibland fick författaren ställa om vissa frågor alternativt uttrycka de med något exempel. Det kan också vara så att intervjuaren kan sakna tillräckliga kunskaper för att ställa de rätta frågorna på ett korrekt sätt. Kvalitativa studier är alltså så pass mycket mer än enbart insamling av information. De representerar hur folk väljer sina åsikter om andra och sin sociala omgivning (A.Holstein et al, 2016). Det är förstås viktigt att visa på ett genuint intresse och en förståelse för respondentens svar och tolkningar. Känslor kan ofta vara inblandade och det viktigt att den som intervjuar inte börja kritisera och döma vilket istället kan leda till att respondenten blir obekväm med att uttrycka sina personliga åsikter och uppfattningar (Patel et al 2019). Bryman (2013) menar på att även språkbruk och kroppsspråk är viktigt att tänka på för att inte gå miste om viss data.

Författaren har fokuserat på att ställa öppna frågor i syfte att möjliggöra för eventuella vidare samtal och följdfrågor. Intervjufrågorna har också i förhand mailats ut till handledare för att bekräfta en bra tänkt utformning av en kvalitativ analys. Några av respondenterna bad att få ta del av

intervjufrågorna redan innan via mail vilket då skickades ut till de några dagar i förväg. Samtliga respondenter fick även ett mail innan där syftet med studien tydligt förklarades och därefter bestämdes en intervjutid. Två av intervjuerna ägde rum vid en fysisk träff och två andra ägde rum

online via Google meet länk och videokonferens. Väl vid intervjutillfället presenterades all information om studien på nytt för att undvika någon form av missförstånd samt vikten av den personliga upplevelsen. Samtliga intervjuer spelades också in, vilket var ok för respondenterna som förstås informerades om detta och intervjuerna ägde rum i en lugn och tyst miljö. Författaren valde att skriva ner vissa nyckelord under själva intervjuprocessen för att bättre komma ihåg vad som hade sagts i kombination med inspelningen. Respondenterna har informerats om att deras svar kommer att användas konfidentiellt.

5.3 Urval och databearbetning

Författaren har intervjuat fyra behöriga gymnasielärare med flerårig yrkeserfarenhet från tre olika svenska gymnasieskolor. Alla utom en har jobbat som lärare i över 15 år. Även om enbart en av dessa är behörig lärare inom ämnet företagsekonomi så har samtliga fyra gedigen erfarenhet av att undervisa på distans- och fjärr. Det var väldigt svårt att hitta en behörig lärare med både kompetens och erfarenhet inom distans- och fjärrundervisning samt behörighet att undervisa i just ämnet företagsekonomi på gymnasiet. Författarens bedömning blev ändå att samtliga fyra lärare utgör ett väldigt bra och intressant underlag för intervjuerna med tanke på att kärnan i syftet med studien utgår ifrån distans- och fjärrundervisning, kopplat till företagsekonomi på gymnasiet. En behörig gymnasielärare i företagsekonomi på gymnasiet utan erfarenhet inom distans- och fjärrundervisning hade därmed inte utgjort ett tillräckligt bra underlag för studien varför detta valdes bort som

alternativ.

Utöver detta intervjuades också två gymnasieelever från ekonomiprogrammet. Båda dessa

gymnasieelever har tidigare erfarenhet av distans- och fjärrstudier samt dessutom inom just ämnet företagsekonomi och utgör därmed väldigt goda kandidater för denna studie. Författaren tror på vikten av att ta del av båda sidor i sin forskning för ett så pass bra underlag och utfall som möjligt. “Syftet med en kvalitativ undersökning är nästan alltid att få till en så bred och noggrann beskrivning som möjligt av det man vill undersöka. Ofta omfattas ett mindre antal personer men i stället hamnar fokus på att försöka få till ett större djup” (Hedin, 1996). Det fanns ett antal kriterier som behövde uppfyllas för att hitta rätt kandidater för intervjuer. Kravet på de elever som intervjuades var att de

gick på ekonomprogrammet och att de helst hade någon erfarenhet av företagsekonomi studier på gymnasienivå och helst via distans- och fjärr. I det här fallet lyckades alltså författaren hitta två elever som bättre representerade urvalet än vad författaren hade hoppats på, då båda eleverna hade väldigt god erfarenhet av både distans- och fjärrstudier samt studerade på ekonomiprogrammet. På lärarsidan var däremot kriterierna i urvalet desto svårare att uppnå. För att få klart samtliga intervjuer i tid fick författaren också anpassa sitt egna schema väldigt mycket till respondenternas. Författaren hade också hoppats på att främst intervjua några behöriga gymnasielärare inom närliggande ämnen såsom samhällskunskap men fick till slut istället nöja sig med att samtliga besatt god erfarenhet av lärande via distans- och fjärr.

5.4 Tillförlitligheten

Självklart kan vi inte utgå ifrån att denna studie utifrån fyra intervjuade lärare och två elever ensamt kan skapa en komplett tillförlitlighet inom området utan det gäller för just dessa personer. Däremot kan man använda rekommenderade tekniker för att skapa en såpass tillförlitlig data som möjligt utifrån det man har. Enligt Hedin, (1996) exempelvis är det viktigt att låta respondenten läsa igenom transkriberingen av intervjun ifall att personen vill lägga till eller justera något. Av den anledningen har författaren mejlat tillbaka alla utskrivna respondenters svar innan den slutliga versionen har publiceras. Det är också viktigt att beakta det man kallar för att “intervjudata är thick”. Det omfattar de uppföljningar som görs under intervjun för att få ihop så tät data som möjligt. Med tät data menar man “många uppföljningar under intervjun samt många påståenden som underbygger varje tema”. Ytterligare en faktor är att skriva ner sina förutfattade meningar för att inte låta dessa färga

respondenternas svar. Författaren valde därför att skriva ner eventuella slutsatser som skulle skulle kunna påverka utfallet innan intervjuerna ägde rum. Även begreppen “holistiska misstaget” samt “go native”kopplas till feltolkningar som görs då man missar vissa särdrag för att man tror sig känna till området såpass väl. Författaren försökte att mentalt förbereda sig inför att inte uttala sig för mycket under själva intervjuerna, detta i syfte att undvika att påverka utfallet. Istället fick respondenternas svara fullt ut på varje fråga och när de har pratat klart tillkom ibland vissa följdfrågor i syfte att få till mer “thick data” (Hedin, 1996). Lägga till sidor ??

5.5 Etiska förhållningssättet

Informationskravet, deltagarna, i det här fallet: fyra behöriga gymnasielärare och två elever på

ekonomiprogrammet som har intervjuats för studien. Deltagarna har försäkrats om att de kan tacka nej om de vill närsomhelst om de inte vill fortsätta delta vid intervjun samt att deras svar kommer att vara konfidentiella. Då denna studie är en kandidatuppsats har samtliga respondenter informerats om att studien kommer att publiceras online och ingen av respondenterna har haft någon som helst invändning mot detta. Samtliga respondenter har också informerats om att de kan få läsa sina

sammanställda svar efter transkriberingen och att intervjun ägt rum, innan den slutliga versionen av uppsatsen publiceras.

Samtyckeskravet, ingen av deltagarna är under 15 år och då deltagarnas svar förblir konfidentiella

har de uttryckt att det inte är lika känsligt för de. Dessutom har de själva uttryckt att de gärna vill vara med och påverka, förhoppningsvis i positiv bemärkelse. Inga övriga uppgifter har inhämtats om deltagarna. Deltagarna får också alltid frågan om de kan tänka sig delta samt information om att de inte behöver fortsätta delta om de inte vill utan att de på något vis har en negativ inverkan för de.

Konfidentialitetskravet, ingen personuppgifter, namn har använts eller kommer att publiceras. Nyttjandekravet, insamlad data i form av intervjuer kommer att användas i uppsatsen som blir

publicerad men inte i något övrigt kommersiellt syfte.

Övrigt

Hänsyn har tagits till dataskyddsförordningen GDPR (The General Data Protection Regulation) reglerna och hanteringen av respondenternas personuppgifter. Endast ljudupptagning kan härledas till respondenterna och därför har dessa raderats efter transkriberingen. Varken ålder, kön, namn eller arbetsplats nämns i studien.


6. Resultat och analys

I följande avsnitt presenteras intervjupersonernas svar med först en kort inledning till varje respondent och därefter resultatet av intervjun ihop med en analys kopplat till relevant teorier och begrepp för varje respondent. För de intervjuade eleverna framförs först resultatet enskilt för var och en och därefter en gemensam analys.

6.1 Intervjuperson A

Intervjuperson A är en lärare som upplever att distansundervisning överlag fungerar väldigt bra även om vissa svårigheter kan förekomma såsom att man emellanåt tappar kontakten med vissa elever. Man kan inte heller “läsa av kroppsspråket på samma sätt och det blir svårare att kontrollera vad eleverna har svårt eller respektive lätt för. Samtidigt menar intervjuperson A på att

distansundervisning faktiskt gör att fler vågar, både fråga och uttala sig även om det också förstås kan vara lättare för de att mörka.

6.1.1 Resultat intervjuperson A

Intervjuperson A förklarar att tack vare distansundervisningen går det idag undervisa många fler elever samtidigt. “Man kan skriva i chatten om man inte vågar fråga öppet som elev. Vissa frågor kan vara återkommande” uttrycker vår respondent, vilket hen då upplever kan hjälpa andra elever med svar. För bästa möjliga utfall har intervjuperson A med åren lyckats bygga upp en egen digital plattform dit elever kan vända sig för att ta del av diverse stödmaterial och instruktioner. “Här samlar jag alltifrån inspelningar kring hur man löser uppgifter, hjälper till med studieteknik, struktur och upplägg”. Intervjuperson A förklarar att även om hen tycker att distansundervisning är väldigt bra så kan man faktiskt komplettera med fysiska träffar för att få till det absolut optimala. Respondenten uttrycker också hur hen upplever att det digitala har hjälpt till i undervisningen under åren. Ibland har det gått att hitta en bra genomgång på nätet och för de elever som kan uttrycka “att en lärare inte är bra och därför förstår jag inte” menar vår respondent på att den digitala övergången gör att det argumentet inte längre håller. Idag kan man hitta en genomgång på nätet med en annan lärare i samma ämne utan några större problem”. När det gäller motiveringen menar respondent A på att den inte är någon skillnad mellan distans och klassrumsundervisning. “Sålänge man går in och och är en

frisk fläkt” uttrycker vår respondent och visar på att man faktiskt tror på eleverna så kanna motivera de. Vår respondent uttrycker vidare också att även om det kan vara optimalt att träffas för att kunna bygga relationer så skapar digital undervisning en bättre möjlighet att möta även de så kallade hemmasittande som inte kommer in till skolan ändå. Vidare menar vår respondent på att hen i dagsläget har lyckats bygga upp en såpass bra plattform och automatisering att hen känner sig betydligt mindre stressad och kan tillhandahålla väldigt bra material till elever vid behov av stöd.

6.1.2 Analys intervjuperson A

Utifrån den teori som Chayim et al., (2019) beskriver kan vi koppla resultaten från intervjuperson A till begreppet computerization. Därefter kan vi identifiera hur lärare A lyckas skapa “fokusering, avsiktligt och ömsesidigt” genom att bemöta eleverna på deras villkor. Oavsett var eleven känner sig trygg och bekväm tillhandahåller vår respondent en möjlighet till vidareutveckling och undervisning inom ämnet. Om eleven är blyg eller obekväm med att uttrycka sig öppet inför andra kan chatt användas alternativt så kan eleven själv söka fram andra lösningar från tidigare elevers svar eller i något av det tidigare material och filmer som har publicerats på lärare A:s egen digitala plattform.

När det kommer till nästa begrepp “mening” så vet vi att vid distansundervisningen försvinner tyvärr de känslorelaterade uttrycken, det vår respondent återger som en svårighet som också gör att eleven faktiskt kan mörka och dölja sin kunskaper och svagheter. Istället använder sig vår respondent av återkommande exit tickets för att verkligen stämma av hur eleven ligger till och för att skapa både motivation och mening. Vår respondent framhäver att hen märker hur mycket just exit tickets motiverar och driver eleverna till att jobba klart, det finns ett tydligt mål och syfte med det de gör. Författaren menar att respondent A även lyckas bemöta begrepp nummer tre, “överskridande” där hen genom sin plattform med väldigt mycket material lyckas få till “ett frivilligt sökande” hos eleven på lösningar och instruktioner.

När det gäller begreppet “känslan av förtroende” tillhandahåller vår respondent eleven ett formulär med direkt återkoppling tillsammans med en video förklaring som svar på elevens inlämning. Där framgår det därefter tydligt vad som är rätt eller fel, hur det gått och hur denne kan gå vidare från till

nästa steg. Detta inte bara uppmärksammar eleven utan också minimerar risken att denne kör fast och tappar fokus. "istället finns här hela tiden stöd, hjälp och material till att ta nästa steg samtidigt som eleven kan uppleva hur det går framåt. Dessa tydliga steg och instruktioner till eleverna gör att de kan lära sig hantera olika uppgifter och utmaningar på ett eftertänksamt och mindre impulsivt sätt. Eleven lär sig “reglera sitt beteende i samband med distansundervisning” förklarar hen vidare. Detta begrepp ligger därmed ganska nära det Neroni et al,. (2019 ) återger som det primära klassificeringen med att lyckas med sina distansstudier. Nämligen “reglering av ansträngning”, vilket inkluderar att ta hjälp och stöd samt planera sin egen plats och tid för studier. I detta fall får eleven instruktioner kring hur denne kan gå tillväga för att lyckas och på så vis har eleven tagit del av de nycklar hen behöver för att gå vidare. Vår respondent slår också ett slag för grupparbeten och att dela in eleverna i grupper där de får sammarbeta sinsemellan digitalt. Detta möjliggör kamratrespons och det som Amhag (2013) återger som “higher order thinking” där eleverna stöttar och coachar varandra kring hur de ska följa upp den digitala återkopplingen med en gemensam exit ticket.

6.2 Intervjuperson B

Intervjuperson B är nästa lärare. För den här respondenten har det inneburit en omställning och en tuff utmaning att gå över till fjärrundervisning på heltid det senaste året. Respondenten uttrycker att det fungerar som bäst när hen redan har hunnit etablera en relation med eleverna sedan tidigare såsom med de lever som idag går i årskurs 3. Men att kombinationen av att inte känna till de nya eleverna tillräckligt väl samt att de är så många i en ekonomiklass skapar en otrolig utmaning. “Vissa leker och jag kan inte alla namn, du med röd jacka, kan du sitta still”.

6.2.1 Resultat intervjuperson B

En fördel som även den här läraren uttrycker är att ingen elev längre behöver missa en lektion, om de är sjuka kan de koppla upp sig. Men samtidigt påtalar respondenten vikten av goda relationer med eleverna. “När det blev väderuppehåll träffades vi ute i en park för att lära känna varandra och så att jag kunde lära mig namnen på de”. Vår respondent förklarar vidare att hen behöver känna till vilka det är som behöver mer stöd, de som har det svårt av någon anledning eller är allmänt blyga och kan falla mellan stolarna. Då hen upplever att det blir svårt att liksom tidigare i klassrummet anpassa

undervisningen eller läsa av deras reaktioner och ansiktsuttryck framstår en väldigt utmaning. Hur bemöter hen då dessa utmaningar ? Förutom det vi nämnde tidigare om att träffas ute så har respondenten sakteligen lyckats etablera enskilda relationer med de elever som behöver mer stöd. Detta genom att tydligt förmedla att de kan kontakta läraren vid behov, via samtal, sms och chatt utan att någon mer i klassen behöver veta. Lärare B förklarar vidare att de elever som av någon anledning mår dåligt, eller inte har förstått, mycket lättare nu ger upp. “Duktigare elever”, som hon uttrycker det, går det bättre för. Lärare B påtalar också andra faktorer såsom hur de har det hemma, hur trångt de bor, om de har språksvårigheter och inte har en förälder som kan hjälpa till eller förstå deras situation.

6.2.2 Analys intervjuperson B

Begreppet “fokusering” kan vi här koppla till att bemöta eleverna digitalt utifrån deras behov och intressen. Detta har lärare B lyckats med när det gäller treorna där en relation redan hade etablerats sedan tidigare men sakteligen nu alltså även med de nya ettorna (Chayim et al,.2019). Treorna har uppenbarligen även till viss del lyckats med det som Neroni et al,.(2019) återger som “reglering av ansträngning” att ta del av den hjälp de kan få och studera självständighet och tidseffektivt. Det är också lättare för eleverna att skylla på dålig uppkoppling och liknande bortförklaringar berättar lärare B. För att försöka stötta eleverna mer på egen hand så att de slipper köra fast lika ofta och ge upp laddar lärare B idag upp med betydligt fler filmer, instruktioner samt annat stödmaterial i deras digitala classroom. Detta kan enligt Chayim et al,.(2019 ) kopplas till begrepp nummer två,

“mening”. Genom att tillhandahålla mer material och stöd kan vår respondent skapa en bättre och tydligare förståelse kring ämnet även utanför lektionstid. “Det tar absolut mer tid och är inte bara ett annorlunda sätt att jobba, i alla fall för mig som inte har jobbat på det här sättet tidigare”.

Lärare B upplever att lärandet tyvärr minskar på samtliga plan. Här går det att identifiera en brist då lärare B medger att inga större förändringar har upprättats gällande strukturen i det classroom där eleverna tar del av stödmaterial och information. Om vi ser till Amhags (2013) teori om att en mer passiv lärarroll kräver en högre grad av struktur vilket vi även har sett återfinns bland de övriga lärare vi intervjuat. Vår respondent nämner också slutligen att elever ibland delas in i grupper vilket

kan vara positivt om vi ser till det“Amhag (2013) förklarar vidare som självvärdering och kamratrespons. Detta kan bidra till mer och bättre bearbetning av uppgifter. Dock nämner

respondenten inget om exit tickets vilket kan vara en avgörande faktor för att lyckas med att få till rätt effekt.

6.3 Intervjuperson C

Intervjuperson C är en lärare som upplever att omställningen till distans och fjärrundervisning under våren gav tillfälle till att ibland få prata enskilt med vissa elever vilket i sin tur kunde skapa en bättre relation. Lärare C förklarar vidare också att det kan upplevas hur vissa elever faktiskt blommar ut när de inte längre känner samma prestationsångest och bara behöver redovisa enskilt framför en lärare. Vissa av dessa erfarenheter tar respondenten med sig idag när hen undervisar i ett fysiskt klassrum. Samtidigt förklarar respondenten vikten av att bygga en teamkänsla även när man undervisar digitalt då en del elever mår dåligt av att bli isolerade under längre tid.

6.3.1 Resultat intervjuperson C

Lärare C kunde minnas hur eleverna själva under våren uttryckte att det gick bättre för de med studierna. Många elever sa att de kunde fokusera bättre även om det var tråkigt att sitta hemma men i slutändan gav det också bättre skolresultat, tilläger lärare C. Detta gäller majoriteten av eleverna men för en minoritet gick det inte alls bra. Lärare C understryker att hen uppfattar det som att lärandet överlag ökade bland majoriteten av eleverna. Då vår respondent redan jobbade en hel del på halvdistans var det inte helt främmande med den typen av digital undervisning. Respondenten förklarar vidare att arbetet innebär betydligt mer återkoppling och skriftliga kommentarer och ett större fokus på hur läraren skulle få det att gå framåt för eleverna. Respondenten uttrycker att läraren behövde vara betydligt mer tillgänglig och aktiv under lektioner med eleverna och försöka peppa med fler positiva kommentarer och feedback.

Idag har lärare C kontakt med en elev på heldistans och främst via chatt appen WhatsApp och menar på att kommunikationen på så vis möjliggör ett positivt relationsbyggande. Vidare förklarar vår respondent vikten av att komma in med energi och uppmärksamma eleverna samt få de att vara

deltagare under lektion och mentorstid och inte bara passiva mottagare. Strukturen var något man fick jobba med betydligt mer och tydligheten samt att ha regler. Detta kunde vara att alla skulle vara kvar i bild lektionen ut, att man inte ligger i sängen samt en uppföljning av vad eleverna uträttat under lektionstiden. När vår respondent ser tillbaka på den tuffaste tiden under vårens omställning så menar hen på att som elev behöver man vara drivande och kunna ta ett eget ansvar för att lyckas. “De elever som hade en negativ inställning till det mesta klarade inte heller av omställningen”. Lärare C upplevde inte att arbetsbelastningen ökade med däremot så skrev man fler kommentarer, peppade mer, var tydligare och återkopplade utförligare. Även flexibiliteten minskade under lektioner och fokus hamnade mer på planering.

6

.3.2 Analys intervjuperson C

Det framgår att lärare C i sin distans och fjärrundervisning framförallt jobbar mycket med begreppen “fokusering”, “mening” och “känslan av självförtroende” som Chayim et al,.(2019) ger uttryck för. “Fokusering” kanske i första hand inte framgår lika tydligt men uppenbarligen har läraren lyckats bra med sin fjärrundervisning genom att erbjuda att bemöta eleven på distans via dator men med tydliga krav och regler för hur det ska fungera.

Läraren förklarar att hon jobbar väldigt mycket med motivationen och att skapa “mening”för eleverna i sin fjärrundervisning genom att få de delaktiga. Diverse lekar görs samt så skapas möjlighet till relationsbyggande via andra plattformer och chatt appen WhatsApp.

Uppföljning, positiva kommentarer och feedback kan tydligt kopplas till det teorin anger som “vad hen lyckats med hittills för att därigenom även få en klarare bild av vad som ska göras” (Chayim et al,.2019).

Även Amhag återger det som är “dialogiska interaktioner, för att få elever att förstå “vad som

förväntas”, vilket vi tydligt kan känna igen i sättet som lärare C undervisar på. Det framgår också av respondentens svar att starka, drivna elever med rätt fokus klarar av utmaningen med

“reglering av ansträngning”. Dessa elever agerar med andra ord tidseffektivt, gör de uppgifter de ska och planerar sin tid för att lyckas genom att lyssna på läraren och dess tips om hur de ska gå vidare.

6.4 Intervjuperson D

Intervjuperson D är den sista läraren som intervjuats och upplever att det blir mer tidseffektivt att undervisa via fjärr, "man slipper be de vara tysta först och lägga ner tid på att samla in telefonerna innan lektionen kan börja” uttrycker vår respondent. Läraren förklarar samtidigt att hen saknar direktkontakten med sina elever och märker en skillnad mellan de elever som hellre jobbar på egen hand och de som behöver aktivt mera stöd. Vidare förklarar lärare D att det också kan bli svårt att alltid veta om eleverna verkligen hänger med och förstår i samband med en genomgång.

6.4.1 Resultat intervjuperson D

Lärare D förklarar att det krävs tydliga regler för att få till en fungerande fjärrundervisning. För att få närvaro måste exempelvis eleverna fota sina lösningar på uppgifter de får på lektionstid. Är

lösningarna rimliga, då får de närvaro, inte annars. Vidare uttrycker vår respondent att plattformen Snapchat fungerar väldigt bra nu när undervisningen för det mesta sker via fjärr och digitalt. På så vis kan man både bibehålla en god relation med eleverna samt återkoppla och stötta de betydligt snabbare. Läraren upplever också att elever uttrycker en större känsla av trygghet med att kunna nå läraren snabbare både under och efter lektionstid med eventuella frågor eller funderingar via en plattform som de är mer vana vid och hellre väljer att använda.

Även lärare D påpekar att flertalet elever kan både fokusera och koncentrera sig bättre hemma. Dock menar vår respondent på att lärandet nog minskar eftersom man går miste om att kunna läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck på samma sätt via en skärm. “Har de inte frågor får jag utgå ifrån att de fattar”.

Lärare D beskriver sin syn på mer arbete med planering, struktur och att detta är något som verkat positivt i undervisningen även när man ibland återgår till det fysiska klassrummet. Motivationen är

en stor utmaning som också blir allt viktigare ju längre tid som går varför lärare D har förberett olika lekar såsom “först på knappen”.

“Läraren är superviktig” uttrycker vår respondent och ibland kanske den viktigaste sociala kontakten i samband med fjärr och distansundervisning”. Lärare D medger också att arbetsbelastningen har ökat till viss del framförallt eftersom man behöver förbereda material för genomgångar, kunna skriva mycket i realtid för återkoppling och svar i chatt. Även mycket annat som inte behövde göras

tidigare i klassrummet såsom att be de skicka in, kontrollera vad de har skrivit, skapar ett större efterarbete. Det tar också mer tid att försöka fånga upp de elever som inte har fått något gjort.

6.4.2 Analys intervjuperson D

Det är ganska tydligt att begreppet “fokusering” går att koppla till det vår respondent återger. Läraren lyckas alltså bemöta eleverna på deras villkor och via en plattform som de föredrar vilket i sin tur förstärker fokus hos eleven på det som ska uträttas och en tvåvägskommunikation uppstår. Då de starka eleverna mer jobbar på egen hand övergår detta till att likna distansundervisning. De är i minoritet men duktiga på att ta ansvar och få saker gjort. De jobbar tidseffektivt och planerar sin tid, på bästa sätt och frågar vid behov enligt det Neroni et al,.(2019) uttrycker som den viktigaste

komponenten kopplat till studieresultat, nämligen “reglering av ansträngning”.

Lärare D förklarar vidare att man hela tiden behöver stämma av läget på ett annat sätt än i

klassrummet för att säkerställa att de verkligen hänger med. Det är här som vår respondent är inne på begreppet “mening” och brottas med den begränsning som uppstår när de känslorelaterade uttrycken försvinner i samband med fjärrundervisningen. Läraren försöker kompensera detta med andra medel såsom kontinuerliga avstämningar och återkoppling. En högre grad av återkoppling kan också enligt Amhag (2013) bidra till det som kallas för “higher order thinking” där eleven reflekterar på en metanivå och med ett större fokus på uppgiften. Eventuellt kan detta ha uppnåtts framförallt med de mer självgående eleverna. Begreppet “överskridande” kan vi också se vissa kopplingar till. Lärare D jobbar uppenbarligen ganska mycket med det som Chayim et al,. (2019) uttrycker som att “förstärka elevernas vilja att lyckas” och möjliggör stöttning via olika kanaler och plattformar samt med tydliga

exit tickets och en kontinuerlig återkoppling om hur det har gått för de för att eleverna ska kunna fortskrida.Det är tydligt att lärare D försöker underlätta på alla sätt för sina elever trots de

begränsningar och den omställning hen upplever att fjärrundervisning innebär och försöker bygga broar via tips och tricks om vart och hur de kan finna lösningar för att inte behöva fastna med risk att de ge upp. Detta kan kopplas till Amhags (2013) begrepp om “dialogiska interaktioner” som innebär ett större arbete för läraren än att bara lära ut, såsom att få eleverna att förstå vad det är som

förväntas av de.

Det är återigen också tydligt att strukturen blir viktigare vid distans- och fjärr undervisning vilket skulle kunna kopplas till det Amhag (2013 ) även återger som “behovet av ett mer strukturerat lektionsupplägg när läraren blir mindre central i sin maktposition”. Oavsett hur man väljer att se på detta så kan man medge, precis som samtliga våra respondenter uttrycker att både vid distans- och fjärr så blir kraven högre på eleverna och på deras självständighet, disciplin samt planering.

6.5 Intervjuperson E

Intervjuperson E är den första eleven som intervjuas för studien och hen medger att det var lite rörigt i början vid omställningen till distans- och fjärrundervisning under våren men därefter upplevde hen en bättre studiero än tidigare. Eleven återberättar också att även om det kan vara svårare att fråga läraren på distans så insåg man tidigt att studieresultaten faktiskt blev bättre.

Eleven upplever att lärandet är densamma men kanske även lite bättre på distans. “Nu har jag distans baserade kurser och innan hade jag vanlig klassrumsundervisning men var ej nöjd med min lärare”. Eleven upplever det lättare att bara följa planeringen i ett verktyg som tillhandahålls av Hermods digitala utbildnings plattform och kan lägga upp sin egen planering därefter. Innan kände eleven sig beroende av en lärare som kanske var upptagen med andra elever och då var man tvungen att bara sitta och vänta. Eleven föredrar att studera på distans idag, vid fjärr upplevde hon att skärmen ibland kunde fastna när internet krånglade. Samtidigt uttrycker eleven att det är bra att ha en behörig lärare tillgänglig vid behov och frågor men att ändå kunna planera och jobba på självständigt.

När det gäller studiemotivation så är det bra betyg och goda resultat som motiverar. Det är också väldigt positivt att kunna ta hjälp av klasskamrater som också läser på distans.

Eleven förklarar vidare att de många gånger kunde stötta och hjälpa varandra när någon av de fastnade med en uppgift. “Jag har blivit betydligt bättre på att planera och organisera på egen hand tack vare distansundervisningens utmaningar” förklarar eleven. Eleven berättar vidare också sin syn på styrkor hos en distanslärare. “En lärare behöver vara bra på att i skrift återkoppla och kunna förklara på ett bra sätt, även video genomgångar kan vara bra att använda sig av samt fler exempel. “Som elev bör man vara bra på att planera” fortsätter vår respondent, “att kunna prioritera och framförallt följa sin planering. Vara disciplinerad samt trivas med att studera på en tyst och lugn plats. Man bör också kunna trivas med att vara själv. Jag kunde se hur andra blev stressade över att de inte förstod och att det kunde påverka deras betyg”. Eleven understryker slutligen att hen inte upplever någon direkt skillnad i arbetsbelastningen vid distansstudier.

6.6 Intervjuperson F

Intervjuperson F är också en elev och den sista respondenten i den här studien. Eleven uttrycker tydligt en uppfattning om att hen förbereder sig inför kommande arbetsliv tack vare den

självständighet hen fått via distansundervisningen. Eleven föredrar absolut distans framför fjärr där skärmen ibland kan fastna under lektionstid. “Idag kan jag förbereda arbetsprocessen på egen hand”. Eleven förklarar att det bästa med distansundervisningen är att kunna planera och lägga upp det enligt sina egna förutsättningar. Frågor får man sammanställa och mejla vid ett tillfälle berättar eleven och med tiden har man lärt sig hitta lösningar själv. Samtidigt medger eleven att det hade varit skönt att ha en lärare på plats för frågor, exempelvis när det kom till bokföring i

företagsekonomi. “Även om jag har lärt mig bli väldigt mycket mer självständig så hade nog mitt resultat blivit bättre i företagsekonomi kursen om jag kunnat få mer direkt hjälp med bokföring av en lärare, berättar eleven. Jag lär mig mer av få läsa och skriva, vissa lär sig mer av att lyssna till en lärare och föra anteckningar. Den vanliga klassrumsundervisningen fungerade inte alls för mig och gav mig sämre betygsresultat”, förklarar eleven.

När det gäller lärarens roll berättar eleven att i just i ett ämne som företagsekonomi är den nog väldigt viktig. Det ä riktigt att ha någon som kan förklara och ge exempel och snabbt kunna svara på frågor. Annat om det vore ett ämne som psykologi menar eleven, där det är mer konkret och antingen rätt eller fel. Eleven berättar också att det är skönt att slippa den press som uppstår vid muntliga examinationer. Avgörande faktorer hos en distanselev uttrycker vår respondent är nog att inte skjuta upp saker och att lämna in i tid. Det är lite som att ha ett kontorsjobb, i en vanlig skola vet man inte vad som kommer efter men nu kan jag ha en tydlig planering för hela min kurs och en betydligt bättre framförhållning”. Eleven upplever inne heller att arbetsbelastningen är högre vid

distansstudier.

6.6.1 Analys elevresultat

Här kan vi identifiera det begrepp som Amhag (2013) återger som “higher order thinking”. Intressant nog blir det även mer träffsäkert när vi kan höra eleverna själva uttrycka och bekräfta sina

upplevelser av distansundervisning. Uppenbarligen har dessa båda självständiga elever lyckats hamna där de kan reflekterar mer på en metanivå med större fokus på kurs och lektionsuppgifter. Detta i samband med stöttning ifrån andra klasskamrater. Båda eleverna återberättar det Amhag (2013) återger som en styrka bland distanselever med att kunna ha fokus på en högre nivå och det som återges som “självvärdering och kamratrespons”. Det bidrar i sin tur till att de jobbar med kursuppgifter fler gånger om på egen hand, ger varandra en snabbare återkoppling än vad en lärare hinner göra och på så vis utvecklas de också betydligt snabbare. De tar då även del av fler

infallsvinklar och får en större förståelse av helheten kring uppgiften och kursen. Båda eleverna har också lyckats med det Neroni et al,.(2019) klassificerar som “reglering av ansträngning” där de både tydligt uttrycker vikten av att trivas med att studera på egen hand, kunna ta hjälp av varandra vid behov samt arbeta tidseffektivt i en lugn och tyst miljö där man trivs.

6.7 Sammanfattande analys

Det framgår tydligt av resultaten att de två lärare som besitter en längre erfarenhet av distans undervisning också ser betydligt fler fördelar med detta sätt att undervisa samt inte upplever den högre arbetsbelastningen. Lärare A har uppenbarligen redan lagt grunden till väl utvecklade digitala