Slutdiskussion och framtida forskningsförslag

Konsekvenserna av den plötsliga omställning av skolan har påskyndat digitaliserings processen av utbildningssektorn även på gymnasienivå. Ur vår studie framgår det att lärare och elever som besitter kunskap och erfarenhet av främst distans baserad undervisning många gånger ser positivt på detta när de väl fått tid och utrymme för att lära sig de rätta verktygen. I annat fall uppstår en hel del utmaningar och för en äldre lärare med lång vana av traditionsenlig klassrumsundervisning kan omställningen innebära många begränsningar. Samtidigt så framgår också bättre studieresultat för många elever men även en lugnare och mer stillsam studiemiljö samt elevers tidigare utveckling av egen studieplanerings förmåga. Ser man detta i ett vidare perspektiv så anpassar och förbereder det eleven betydligt bättre inför universitetslivet och eventuellt även inför arbetslivets krav på ansvar, driv och självständighet.

Fjärrundervisning på gymnasiet däremot har många fler utmaningar där framförallt en lärare också lyfter problem med lämplig plats för de elever som på grund av socioekonomiska skillnader kanske inte har tillgång till en lämplig studieplats där de bor. Alternativt där föräldrar inte kan bidra eller förstå deras situation då de själva kanske saknar kunskap från distans liknande arbete. Här är det ur verksamhet synpunkt viktigt att skolan som organisation tar ett större ansvar med att förse elever med alla de nödvändiga tillhörigheter som behövs i form av en tyst studieplats och tillgång till gratis wifi för möjliggöra deras distans-. och fjärrstudier.

När det kommer till hur lärare ska lyckas med sin digitala undervisningen befinner vi oss som sagt mitt under en omställning och betydligt mer forskning och fakta lär komma framöver på detta område. Det bör dock tilläggas att även här kan skolan som arbetsplats gå in och stötta anställda lärare med att utbilda de så att man konkret bygger upp en förståelse för distansundervisning, vilka verktyg de kan tillämpa för att fortsätta undervisa med mer kreativa och bra lösningar och istället för att begränsas kan de då dra nytta av distansskolans många möjligheter.

I en framtid där gymnasieskolan kan se väldigt annorlunda ut, kanske även en elevfri eller delvis elevfri gymnasieskola, bör resurser och pengar allokeras till andra lösningar för effektivisering så att vi inte istället bara ser mer dubbelarbete och en högre arbetsbelastning. Utbildning och fler lösningar

med andra ord för både distanslärare och distanselever som gör att vi får en bättre och effektivare skola, inte en sämre och tuffare arbetsplats och skola.

Det som uppenbart framgår av både tidigare forskning i denna studie samt av det resultat som presenteras är begränsningen av de sociala relationerna mellan elev och lära, vid en digital skola. Samtidigt som vi går mot mer självständiga elever på sikt så går vi också miste om möjligheten till att bygga starka relationer med alla. Även om vi med hjälp av digitala medel kan nå och hjälpa fler elever så ser relationerna inte ut att kunna fortgå på samma sätt.

Även den tidigare forskningen bekräftar mycket av det vi finner i vårt resultat i samband med intervjuer. Exempelvis att distansundervisning inte behöver innebära mer arbetsbelastning och att olika elever föredrar olika undervisningsformer samt att oron för de elever som är svaga och riskerar att falla mellan stolarna inte är helt obefogad. Här menar dock en av våra väldigt erfarna

respondenter inom distansundervisning på att tack vare tekniken lyckas hen nå ut till fler och kan på så vis stötta fler svaga elever i behov av mer stöd.

Ser vi till tillvägagångssättet med författarens intervjuer så är det inte helt vattentätt. Det är dock tydligt att lärare som är nya på området behöver ta itu med betydligt fler utmaningar ganska mycket snabbare idag under en väldigt snabb omställningsperiod. Många skolor kanske bör se över att ta del av de mer distans erfarna lärarnas kunskaper för att utbilda och dela med sig av tillämpbara verktyg, kreativa lösningar och tillvägagångssätt.

En bredare intervjumassa med fler respondenter kunde absolut har inneburit mer data samtidigt som det nödvändigtvis inte hade behövt innebära mycket större skillnader i resultatet. Snarare var det väldigt positivt att kunna bekräfta mycket av den data som kom fram genom att jämföra med intervjuresultaten ifrån eleverna. Däremot hade absolut det kunnat innebära en starkare analys och mer nischad slutsats om enbart behöriga lärare i företagsekonomi med mångårig erfarenhet av distans- och fjärrundervisnings hade kunnat intervjuats.

Författaren tror, liksom studiens tidigare resultat och forskning påvisar, att digitaliseringen erbjuder fler kreativa lösningar och möjligheter i den framtida yrkesrollen som lärare. Det är fantastiskt att

elever i framtiden inte behöver missa lektioner eller i alla fall missa väldigt många färre lektioner, när de inte kan närvara fysiskt. Därutöver den flexibla möjlighet som digitaliseringen erbjuder med att kunna undervisa elever från en annan studieplats, ort eller stad, En vidare fundering är också om digitalisering kan råda den lärarbrist som finns idag eller bemöta den bättre. Samtidigt så känns det tråkigt att de sociala relationerna mellan lärare och elever i framtiden kan bli betydligt svagare. Författaren tror på en mer flexibel framtida digital lärarroll där man träffar eleverna fysiskt ibland i skolan exempelvis vid examination eller andra nödvändiga omständigheter men att mycket av undervisningen kan komma att förflyttas mer åt den digitala arenan.

Slutligen skulle förslag på vidare forskning därmed kunna vara att se över hur man på bästa sätt kan förbereda dagens yrkesverksamma lärare till framtidens yrkesroll samt även se närmare på hur lärarutbildningen såsom den är utformad idag kan anpassas för att bättre förbereda nyexaminerade lärare som ännu inte kommit ut på arbetsmarknaden.En vidare studie skulle även kunna kika på själva bedömningsprocessen digitalt och på distans inom företagsekonomi vid våra svenska gymnasieskolor.

8. Referenser

Armhag,L (2013), utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola

ALLEA, ALL european academies, den europeiska kodexen för forskningens integritet (2018). reviderad utgåva, hämtad 4 december 2020 från https://www.vr.se/download/

18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/

SW_ALLEA_Den_europeiska_kodexen_för_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf

Chayim, A,B., Reychav I., McHaney.R., Baruch,O..(2019) Mediating teacher for distance teaching and learning model: An exploration, Springer Science and Business Media, LLC, part of Springer Nature

DiBiase,D (2000) Is distance teaching more work or less work. American Journal of Distance. Education, 14:3, 6-20, DOI, 10.1080/08923640009527061

Dalen, M. (2015) intervju som metod, 2:e upplagan, Malmö:Gleerups utbildning AB (originalarbete publicerat 2011).

Hedin, A. (2011). en liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju.

IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, dataskyddsförordningen GDPR, hämtad 18 november 2020 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

Jensena,L., Priceb,L., Roxå,T (2019). Seeing through the eyes of a teacher: differences in

perceptions of HE teaching in face-to-face and digital contexts. Faculty of Engineering LTH, Lund

University, Lund, Sweden Centre for Learning Excellence, University of Bedforshire, Luton, UK.

Lundgren,U,P., Säljö,R., Liberg,C (Red.) (2012) lärande skola bildning, en grundbok för lärare, andra utgåvan. Stockholm:Natur och kultur.

Mupinga,D,M., (2005), Distance Education in High Schools: Benefits, Challenges, and Suggestions. The Clearing House; Washington Vol. 78, Iss. 3, pages 105-108.

Malterud,K., (2001). Qualitative research: standards, challenges, and guidelines. volume 358, issue 9280.

Murphy,E., Marila, A., Manzanares,R., (2009). Teachers Perspectives on Motivation in High School

Distance Education. Journal of distance education revue de l’education a distance, Vol 23, No. 3,

pages 1-24.

Murphy,E., Marila A., Manzanares,R., (2009). Learner centredness in high school distance learning:

Teachers perspectives and research validated principles.Australasian Journal of Educational

Technology. 25(5), 597-610. Memorial University of Newfoundland and Labrador.

M.D. Roblyer (2014). Is choice important in distance learning? A study of student motives for taking

internet- based courses at the High School and community College levels

Nsamba,A (2019), Maturity Levels of Student Support E- Services Within an Open Distance E-

learning University. University of South Africa. International Review of Research in Open and

Distributed Learning Volume 20, Number 4.

Neronia,J., Meijs, C Hieronymus J.M. Gijselaersa, Kirschner,P,A, Renate,H,M (2019). Learning strategies and academic performance in distance education, volume 73.

Olsson,D., Erlisi,L., (2020). Gymnasieskolornas digitala övergång, en kvalitativ undersökning om

hinder och möjligheter med distansundervisning i samhällskunskap, Malmö universitet,

examensarbete avancerad nivå. Hämtad från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/31844/ David%20Olsson%20Rina%20Erlisi%20EX.arbete%20ÄL%20SKI%202020-05-29.pdf? sequence=1&isAllowed=y

Passey,D., (2000).Developing Teaching Strategies For Distance (Out-Of-School) Learning In

Primary and Secondary Schools, Lancaster, UK, educational media international, Vol. 37, No. 1, 03.

Patel,R., Davidson,B., (2019) forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera

en undersökning, femte upplagan. Lund:Studentlitteratur

Reinecker, L. (2016). problemformulering 2:a upplagan, Stockholm:Liber AB Somekh,B., Lewin,C (2005). Research methods in the social sciences,. London

Steinar Kvale (2006) Dominance through interviews and dialogues. University of Aarhus Denmark, volume 12 nr 3

Staf,A., Sahebi,L., (2019). En kvalitativ studie om studenters perspektiv på distansstudier.

Jönköpings universitet, examensarbete inom VAL. Hämtad från http://hj.diva-portal.org/smash/get/

diva2:1330068/FULLTEXT01.pdf

Skolverket, fjärrundervisning, skillnaden mellan fjärrundervisning och distansundervisning, hämtad 15 december 2020 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/

fjarrundervisning#Skillnadenmellanfjarrundervisningochdistansundervisning

Sharoff,L., (u.å.).Creative and innovative online teaching strategies:facilitation for active participation.Hunter College and City University of New York

Uhlig,G,E., (2002).The present and future of distance learning 2002. Y.J.Katz., (2002). Attitudes affecting college students, preferences for distance learning. School of education - Bar Ilan