I detta kapitel kommer de resultat som framkommit i de multipla regressionsanalyserna analyseras och kopplas till tidigare forskningsresultat, Critical Mass Theory och Resource Dependence Theory.
5.1 Hypotes 1
Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets marknadsvärde.
Den första hypotesen grundas i att undersöka sambandet mellan företags finansiella prestation mätt i marknadsvärde och jämställda bolagsstyrelser. För att kunna mäta och jämföra företags marknadsvärde operationaliserades marknadsvärde till måttet Tobin’s q. Resultatet av regressionsanalysen påvisade ett signifikant positivt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och Tobin’s q.
Resultatet från regressionsanalysen går i linje med den tidigare forskning som presenterats av Conyon & He (2017); Carter, Simkins & Simpson (2003); Wiley & Monllor-Tormos (2018) vilka fann ett positivt samband mellan en ökad andel av kvinnliga styrelseledamöter och Tobin’s q. En anledning att dessa studier hittat ett positivt samband kan bero på att andelen kvinnliga styrelseledamöter av de undersökta företagen varit hög. Av företagen som Conyon & He (2017) undersökte hade 68 procent minst en kvinnlig styrelseledamot och av företagen som Carter, Simkins & Simpson (2003) undersökte hade 75,2 procent minst en kvinnlig styrelseledamot. I Wiley & Monllor-Tormos (2018) studie fanns det i snitt 17 procent kvinnliga styrelseledamöter i de undersökta företagen. Denna studie vilken är utförd på svenska noterade företag motsäger den tidigare forskning som hävdar att det finns ett negativt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och Tobin’s q vilket framförts av Abdullah & Ismail (2013); Hutchinson,
sätt kan resultatet i studien av Hutchinson, Mack & Plastow (2015) förklaras av att 67 procent av de undersökta företagen i Australien inte innehöll några kvinnliga styrelseledamöter. Denna studie utförd på svenska börsnoterade bolag har bestått av företag varav 94 procent innehaft minst en kvinnlig styrelseledamot.
Anledningen till att andelen kvinnliga styrelseledamöter i de undersökta företagen skulle ha en påverkan på marknadsvärdet kan kan kopplas till Critical Mass Theory och RDT. Critical Mass Theory menar att könsfördelningen måste uppnå en specifik brytpunkt för att minoriteter ska kunna påverka organisationer och därmed deras utfall (Kanter, 1993). Enligt Kanter (1993) kan en icke uppnådd brytpunkt innebära att de kvinnliga styrelseledamöterna ses som symboler och inte som individer och kan därmed inte på samma sätt kan påverka i styrelserummet. När gruppen innehar 40 till 60 procent av ett kön är gruppen enligt Kanter (1993) en balanced group vilket innebär att gruppkulturen kan förändras och spegla båda könen. Denna studies resultat visar på att om ett företag går från att ha en icke-jämställd bolagsstyrelse till en jämställd bolagsstyrelse kommer marknadsvärdet öka mätt i Tobin’s q. Detta kan innebära att brytpunkten funnits inom den jämställda gruppen som har mellan 40 och 60 procent kvinnliga styrelseledamöter. Att brytpunkten funnits inom denna fördelning kan ha inneburit att kvinnliga styrelseledamöter fått möjligheten att påverka i styrelserummet då gruppkulturen speglat båda könen vilket påverkat marknadsvärdet positivt.
Ward & Forker (2017) kopplar samman RDT och finansiell prestation genom att styrelsen kan tillsätta ledamöter som innehar egenskaper som är åtråvärda utifrån deras situation. Hillman, Cannella & Harris (2002) menar vidare att varje individuell styrelseledamot bidrar med kunskaper och resurser vilket torde påverka företagets finansiella prestation. Hillman, Cannella & Harris (2002) påstår att organisationer får en bredare kunskap när mångfald finns. Det finns också forskning som hävdar att kunskaper skiljer sig åt mellan kvinnliga och manliga styrelseledamöter och att kvinnor i större utsträckning innehar kunskaper om exempelvis riskhantering, strategi och ledarskap jämfört med män (Kim & Starks, 2016). Kim & Starks (2016) fann att företags marknadsvärde ökar med kvinnlig delaktighet i bolagsstyrelser då kvinnor bidrar till en bättre och mer effektiv rådgivning i styrelserummet. I och med att studierna av Abdullah & Ismail (2013) och Hutchinson, Mack & Plastow (2015) innehade företag med relativt låg andel kvinnliga
styrelseledamöter kan detta innebära att dessa undersökta företag inte uppnått den brytpunkt som krävts för att kunna påverka företags finansiella prestation samt att kvinnliga styrelseledamöter setts som symboler och att deras kunskaper därmed inte tagits tillvara på. I vår studie hade 94 procent av de undersökta företagen minst en kvinnlig styrelseledamot varför denna andel i sig kan tänka sig påverka studiens utfall. 18 procent av studiens undersökta företag hade en jämställd styrelse med en könsfördelning mellan 40 och 60 procent och i dessa företag borde alltså styrelsen i en högre utsträckning ta tillvara på de kvinnliga ledamöternas egenskaper. Detta samband kan också kopplas till den tidigare forskning som hittat ett positivt samband mellan ökad kvinnlig representation i bolagsstyrelser och ett ökat Tobin’s q, där de undersökta företagen innehöll kvinnliga styrelseledamöter i större utsträckning (Conyon & He, 2017); Carter, Simkins & Simpson, 2003; Wiley & Monllor-Tormos, 2018). Vi finner därmed stöd för teorierna Critical Mass Theory och RDT kopplat till jämställda bolagsstyrelser och Tobin’s q.
5.2 Hypotes 2
Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets lönsamhet
Den andra hypotesen grundas i att undersöka sambandet mellan jämställdhet i bolagsstyrelser och företags finansiella prestation mätt i lönsamhet. I studien uttrycks lönsamhet som räntabilitetsmåtten ROE och ROA. Resultaten av regressionsanalyserna gällande jämställda bolagsstyrelser och de beroende variablerna ROE samt ROA påvisade inget signifikant samband.
Att inget signifikant samband hittades mellan jämställda bolagsstyrelser och ROE går i linje med tidigare forskning av Gregory-Smith, Main & O´Reilly (2014) som inte fann ett signifikant samband mellan en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter och ROE. Resultatet går emot tidigare studiers resultat som påvisat att det finns ett samband mellan en ökad andel kvinnor i bolagsstyrelser och ROE (Low, Roberts & Whiting, 2015; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Joecks, Pull & Vetter (2013) argumenterar för att bolagsstyrelser
brytpunkten är vid 30 procent kvinnliga styrelseledamöter. Vid denna brytpunkt är ROE högre jämfört med styrelser bestående av enbart män. Enligt Critical Mass Theory kan minoriteten vid en 20 till 40 procentig könsfördelning utöva makt och eventuellt redan vid denna fördelning kunna påverka företags ROE. I vår studie antas en jämställd styrelse inneha 40 till 60 procent kvinnor varför en styrelse bestående av 20 till 40 procent kvinnor tillhör gruppen icke-jämställda styrelser. Det finns en möjlighet att gruppen 20 till 40 procent är en könsfördelning som innehar en högre ROE jämfört med jämställda bolagsstyrelser. Detta kan innebära att denna könsfördelning ökar ROE i gruppen jämställd och att det därmed inte går att finna en signifikant skillnad mellan icke-jämställda respektive icke-jämställda styrelser.
Vi finner inget statististiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och företags ROA. Detta är i enlighet med studien av Gregory-Smith, Main & O’Reilly (2014) som fann att ett ökat antal kvinnor i styrelser inte har en statistiskt signifikant påverkan på ROA. Hutchinson, Mack & Plastow (2015); Conyon & He (2017); Wiley & Monllor-Tormos (2008) kom fram till att det fanns ett signifikant positivt samband mellan en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter och ROA. Det insignifikanta sambandet i vår studie mellan jämställda bolagsstyrelser och ROA kan ha sin förklaring i att den kritiska brytpunkten inte finns vid 40 till 60 procent kvinnor. Konrad, Kramer & Erkut (2008) fann att brytpunkten var vid tre kvinnliga styrelseledamöter och Wiley & Monllor-Tormos (2018) fann att brytpunkten var vid 30 procent kvinnliga styrelseledamöter. Wiley & Monllor-Tormos (2018) argumenterade för att företag med 40 till 60 procent kvinnliga styrelseledamöter innehar högst ROA, men de kunde likt oss inte statistiskt signifikant säkerställa detta argument. Detta kan innebära att den könsfördelning som bidrar med högst ROA i vår studie befinner sig i gruppen icke-jämställda styrelser, varför företagen med denna könsfördelning ökar gruppen icke-jämställda styrelsers ROA.
Att jämställda bolagsstyrelser inte har en signifikant påverkan på varken ROE eller ROA kan ha sin förklaring i att brytpunkten uppnåtts vid en lägre andel kvinnor än den fördelning som studerats i denna studie. Kopplat till RDT och Critical Mass Theory kan detta innebära att de kunskaper som kvinnliga styrelseledamöter i större utsträckning har enligt Kim & Starks (2016) redan tagits till vara på och att företagen därmed får en högre finansiell prestation vid en lägre könsfördelning. Det insignifikanta resultatet i denna
studie kan också ha sin förklaring i att det möjligtvis inte finns några skillnader mellan män och kvinnors egenskaper kopplade till ett företags lönsamhet. Vidare kan det finnas andra faktorer som inte har tagits i beaktning i regressionsanalysen, såsom utbildningsnivå och antal år som styrelseledamot, vilket innebär att de kontrollvariabler som använts möjligtvis inte varit tillräckliga för att urskilja effekterna från jämställdhet. Detta skulle kunna förklaras av det låga adjusted R² värde som både modell 1 och 2 har, vilka är 0,155 respektive 0,212, jämfört med modell 3 som finner ett signifikant positivt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och Tobin’s q, vilken innehar ett adjusted R² värde på 0,513.