Kandidatuppsats
Jämställdhet i bolagsstyrelser
En kvantitativ studie av jämställda bolagsstyrelsers
koppling till finansiell prestation
Författare:
Olle Andersson Hylén 960812 Mihret Brdar 961119
Olle Wasserman 930129 Handledare: Natalia Semenova Examinator: Pia Nylinder Termin: VT19
Förord
Först och främst vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Natalia Semenova som under studiens gång ständigt varit till hjälp med givande kommentarer, synpunkter och inte minst med SPSS. Vidare vill vi även tacka vår examinator Pia Nylinder för intressanta och nyttiga kommentarer som varit till stor hjälp under processens gång. Vi vill även tacka Carl Holfve från Holdings AB som hjälpt till med att tillförse oss med information kring företagens styrelser. Sist men inte minst vill vi tacka alla våra opponenter under alla berikande seminarier för deras kommentarer.
Utan er allihop vore det inte möjligt att genomföra kandidatuppsatsen.
Tack!
Växjö den 29:e maj 2019
_____________________ ____________________ ____________________
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8 1.1 Bakgrund ... 8 1.2 Problemdiskussion ... 10 1.3 Frågeställning ... 13 1.4 Syfte ... 13 1.5 Avgränsningar ... 13 2. Teoretisk utgångspunkt ... 142.1 Critical Mass Theory ... 14
2.2 Resource Dependence Theory ... 15
2.3 Tidigare forskning ... 16 2.4 Formulering av hypoteser ... 21 3. Metod ... 23 3.1 Metodologiskt angreppssätt ... 23 3.2 Urval ... 23 3.3 Forskningsdesign ... 25 3.4 Datainsamling ... 26 3.5 Oberoende variabel ... 27 3.6 Beroende variabler ... 27 3.7 Multipel regressionsanalys ... 28 3.8 Kontrollvariabler ... 30 3.8.1 Företagsstorlek ... 30 3.8.2 Styrelsestorlek ... 31 3.8.3 Ålder företag ... 31 3.8.4 Finansiell hävstång ... 31 3.8.5 Ålder på styrelseledamöter ... 32 3.8.6 Bransch ... 32 3.8.7 Large/Mid/Small Cap ... 33
3.9 Antaganden om multipel regression ... 33
3.9.1 Normalitet ... 34
3.9.2 Homoskedasticitet ... 34
3.9.3 Multikollinearitet ... 35
3.9.4 Linjäritet ... 35
3.10 Signifikansnivå ... 36 3.11 Tvåsidig hypotesprövning ... 37 3.12 Adjusted R²... 38 3.13 Etiska överväganden... 39 3.14 Reliabilitet ... 40 3.15 Validitet ... 40 3.16 Källkritik ... 41 4. Empiriskt resultat ... 42 4.1 Deskriptiv statistik ... 42
4.2 Test av antaganden för multipel regression ... 46
4.2.1 Normalitet ... 46
4.2.2 Homoskedasticitet ... 47
4.2.3 Multikollinearitet och feltermernas oberoende ... 47
4.2.4 Linjäritet ... 48
4.3 Multipel regression ... 48
4.3.1 Adjusted R²... 49
4.3.2 Multipel regression - Modell 1-3 ... 49
5. Analys ... 52
5.1 Hypotes 1 ... 52
5.2 Hypotes 2 ... 54
6. Slutsats & diskussion ... 57
6.1 Slutsats ... 57
6.2 Diskussion ... 58
6.2.1 Praktiska implikationer ... 58
6.2.2 Förslag på framtida forskning ... 59
Abstrakt
Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE24E, VT-2019
Författare: Olle Andersson Hylén, Mihret Brdar & Olle Wasserman Handledare: Natalia Semenova
Examinator: Pia Nylinder
Titel: “Jämställdhet i bolagsstyrelser: En kvantitativ studie av jämställda bolagsstyrelsers
koppling till finansiell prestation”
Bakgrund: Jämställdhetsdebatten är ett aktuellt ämne både i Sverige som i världen. Ett
förslag om könskvotering bland bolagsstyrelser på börsen i Sverige lades fram men blev nedröstat. Finns det en koppling mellan jämställda bolagsstyrelser och finansiell prestation?
Syfte: Studiens syfte avser att undersöka om företag på Stockholmsbörsen med
jämställda bolagsstyrelser har en högre finansiell prestation jämfört med företag som har en icke-jämställd bolagsstyrelse.
Metod: Genom ett kvantitativt angreppssätt och deduktiv ansats har studien tagit del av
sekundärdata. Studien har använt multipla regressionsanalyser för att testa dess resultat mot Critical Mass Theory, Resource Dependence Theory samt tidigare forskning.
Slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan
jämställda bolagsstyrelser och ett ökat marknadsvärde. Vidare finner studien inget statistiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och företags lönsamhet.
Nyckelord: Jämställdhet, bolagsstyrelse, Tobin’s q, ROA, ROE, Multipel regression,
Abstract
Bachelor thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2FE24E, 2019.
Authors: Olle Andersson Hylén, Mihret Brdar & Olle Wasserman Supervisor: Natalia Semenova
Examiner: Pia Nylinder
Title: “Gender equal boards: A quantitative study of gender equal boards relation to
financial performance”
Background: The debate on gender equality is a topical subject in Sweden as well as the
rest of the world. A gender quota law was proposed for Swedish listed companies but was outvoted. Is there a connection between gender equal companies and financial performance?
Purpose: The main purpose of this study aims to investigate if companies with gender
equal boards financially outperforms companies who does not have a gender equal board.
Method: The thesis is based on a quantitative method along with a deductive approach
in order to collect secondary data. Multiple regression analysis was performed in order to test the results against Critical Mass Theory, Resource Dependence Theory and previous research findings.
Conclusion: The results of the study conclude that there is a significant positive
relationship between gender equal boards and a higher market value. Furthermore, our findings show no significant relationship between gender equal boards and profitability.
Keywords: Gender equality, Board of Directors, Tobin’s q, ROA, ROE, multiple
Begreppslista
Räntabilitet: Avkastning mätt i monetära termer i förhållande till kapitalinsatsen kallas
för räntabilitet och uttrycks i relativa tal (Greve, 2011). Enligt Andersson (2013) mäts förräntningen på kapital genom räntabilitetsmått.
ROA: Ett tillvägagångssätt för att mäta ägarnas avkastning på det totala kapitalet är
genom måttet räntabilitet på totalt kapital (ROA). ROA kan beräknas som rörelseresultatet efter avskrivningar adderat med finansiella intäkter i förhållande till det totala kapitalet. Totalt kapital innefattar allt kapital som företaget innehar, oavsett vart kapitalet kommit från eller hur det har använts (Andersson, 2013).
ROE: Return on equity (ROE) är ett räntabilitetsmått som används för att se avkastningen
på ägarnas egna insatta kapital. ROE beräknas genom att ta justerad nettovinst i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital. Med justerad nettovinst menas att det tas hänsyn till finansiella intäkter och kostnader. Det egna kapitalet justeras då obeskattade reserver adderas (Andersson, 2013).
Tobin’s q: Enligt Baddeley (2017) är Tobin’s q ett mått som kan användas för att värdera
ett företag. Tobin’s q kalkyleras genom att sätta börsvärdet i förhållande till återanskaffningsvärdet av kapitalstocken. När värdet på Tobin’s q överstiger 1 innebär det att företagets marknadsvärde är högre än kostnaderna för att återuppbygga företaget (Baddeley, 2017).
Aktiebolag: Ett aktiebolag är en verksamhetsform där företaget är en juridisk person som
1. Inledning
Inledningen består av en bakgrund till jämställdhet i Sverige och hur andra länder har hanterat jämställdhetsfrågan i bolagsstyrelser. Därefter diskuteras tidigare forskningsresultat gällande sambandet mellan kvinnor i bolagsstyrelser och finansiell prestation. Det kommer också redogöras för vilka tillvägagångssätt som tidigare forskare har använt samt varför denna studie är relevant att utföra. Problemdiskussionen mynnar ut i en frågeställning vilken besvaras i arbetets slutsats samt förklaras syftet med studien.
1.1 Bakgrund
I Sverige röstades mäns och kvinnors lika rösträtt igenom år 1919 i Riksdagen (Riksarkivet, u.å). Den första lagen om mäns och kvinnors lika rätt i arbetslivet kom år 1979 (SFS 1979:1118) och är enligt NE (u.å. ,a) den första jämställdhetslagen i Sverige. Jämställdhet betyder att kvinnor som män ska ha likadana rättigheter, skyldigheter samt möjligheter inom alla betydelsefulla områden i sina liv (NE, u.å., b). Den kvantitativa aspekten av jämställdhet innebär att en likvärdig uppdelning av kvinnor och män ska finnas inom samtliga samhällsområden. Med samhällsområden menas exempelvis utbildningar, yrken och maktpositioner. Om det inom ett område är mer än 60 procent av ett kön som är representerade anses det vara icke-jämställt (SCB, 2010).
börsnoterade företags styrelseledamöter kvinnor och enbart 6,5 procent av Sveriges styrelseordföranden kvinnor år 2017 (Bolagsverket & SCB, 2017). Enligt Bolagsverket (u. å.) har en styrelse ansvar för att bolaget sköts enligt de lagar och regler som finns samt ett ansvar över förvaltandet av företaget. För att främja jämställdhet i styrelser i noterade bolag i Norge genomfördes där en lagförändring år 2007. Lagförändringen innebar att könsfördelningen ska vara 40 till 60 procent (Utrikesdepartementet Norge, 2017). Enligt Mari Teigen, forskare vid Centre for Research on Gender Equality, har lagförändringen haft en inverkan på den politiska debatten likväl attityden kring jämställdhet (Utrikesdepartementet Norge, 2017). Liknande fall finns i Italien där en lag om könskvotering i börsnoterade bolag samt statligt ägda bolag infördes 2011 (Bianco, Ciavarella & Signoretti, 2015). Andra länder som också har lagstiftat angående könskvotering i bolagsstyrelser är bland annat Spanien, Island och Frankrike (Storvik & Gulbrandsen, 2016). I Sverige lades ett förslag fram om införandet av könskvotering bland bolagsstyrelser på börsen (Justitiedepartementet, 2016) vilket röstades ned av Alliansen och Sverigedemokraterna (Sydsvenskan, 2017).
Argumenten för att införa jämställda styrelser grundar sig inte enbart i att främja jämställdhet utan vissa forskare påstår att ett ökat antal kvinnor i styrelsen kan öka bolagets finansiella prestation (Hutchinson, Mack & Plastow, 2015; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He 2017; Low, Roberts & Whiting 2015; Joecks, Pull & Vetter, 2013; Wiley & Monllor-Tormos, 2018). Andersson (2013) definierar prestation som ett mått i hur stor grad befattningshavare sköter sina ansvarsområden. En betydelsefull del för företag är att mäta prestationer i sin styrning för att kunna tillgodose de uppsatta målen. Ett sätt att mäta finansiell prestation är att sätta vinst i relation till kapitalmått genom mått som exempelvis ROA och ROE1 (Andersson, 2013). Ett annat sätt att mäta finansiell prestation är genom Tobin’s q2 (Baddeley, 2017).
Anledningar till att ett ökat antal kvinnor i styrelsen kan påverka den finansiella prestationen positivt kan vara att de kvinnor som väljs in i bolagsstyrelser innehar högre expertis gällande exempelvis strategi och ledarskap jämfört med män och därmed bidrar
1 Se begreppslista för förklaring
till en effektivare och bättre rådgivning i styrelsen (Kim & Starks, 2016). Mångfald kan även resultera i en bredare kunskap inom grupper (Hillman, Cannella & Harris, 2002).
Ett aktiebolag har som syfte att generera vinst till sina aktieägare (SFS, 1975:1385) och av den anledningen är det av intresse att utforma bolagens styrelser utifrån vilken könsfördelning som genererar störst vinst. Enligt Conyon & He (2017) påverkar styrelsens storlek bolagets finansiella prestation och enligt Abdullah & Ismail (2013) påverkar styrelseledamöternas ålder bolagets finansiella prestation. Det föreligger dock oenigheter kring huruvida jämställdhet i bolagsstyrelser ger upphov till ökad finansiell prestation. Meningsskiljaktigheterna till trots råder det en aktuell debatt om könsfördelningen i bolagsstyrelser.
1.2 Problemdiskussion
medan Low, Roberts & Whiting (2015) genomförde sin studie på 5 503 företag. Forskare definierar även finansiell prestation olika men Tobin’s q är ett mått på finansiell prestation som har använts frekvent (Carter et al., 2010; Conyon & He, 2017; Gregory-Smith, Main & O’Reilly, 2014). Även mått som ROA samt ROE används vid mätning av finansiell prestation (Gregory-Smith, Main & O’Reilly, 2014). Det tidigare forskning har gemensamt är att undersöka om antingen antalet kvinnor i styrelsen eller om en kvinnlig ledamot tillsätts påverkar den finansiella prestationen. Forskarna utgår från olika tillvägagångssätt för hur de har mätt om könsskillnader påverkar den finansiella prestationen. Vissa har undersökt om finansiell prestation påverkas av kvinnlig representation generellt (Hutchinson, Mack & Plastow, 2015). Det finns också andra forskare som har undersökt hur den finansiella prestationen påverkas av ett visst antal kvinnor (Carter et al., 2010) samt om styrelsen innehar en viss procentandel av kvinnor i styrelsen (Gregory-Smith, Main & O’Reilly, 2014).
brytpunkt utrymme att prata och bidra samt att män lyssnar på dem med ett öppnare sinne. Även Joecks, Pull & Vetter (2013) fann att brytpunkten för bolagsstyrelser i Tyskland var vid 30 procent kvinnor. De fann också att ROE i snitt var högre i de fall bolagsstyrelsen innehöll 40 till 60 procent.
1.3 Frågeställning
Har börsnoterade bolag som innehar en jämställd bolagsstyrelse en högre finansiell prestation än börsnoterade bolag som innehar en icke-jämställd bolagsstyrelse?
1.4 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka om företag på Stockholmsbörsen med jämställda bolagsstyrelser har en högre finansiell prestation jämfört med de företag som har en icke-jämställd bolagsstyrelse.
1.5 Avgränsningar
2. Teoretisk utgångspunkt
I kapitlet kommer Critical Mass Theory och Resource Dependence Theory att redogöras för. Det kommer även presenteras en litteraturgenomgång av tidigare forskning relaterade till könsfördelning i styrelser och finansiell prestation. Forskning kring varför kvinnliga styrelseledamöter torde öka företags finansiella prestation kommer också presenteras. Teorierna och tidigare forskning mynnar ut i studiens hypoteser som ämnar att testas i senare kapitel.
2.1 Critical Mass Theory
Critical Mass Theory grundar sig i Kanters (1993) kategorisering av olika former av könsfördelningar i organisationer. Enligt Kanter (1993) finns det fyra grupper där vardera grupp sorteras utifrån en procentuell representation av en viss grupp: uniform, skewed, tilted och balanced groups. Uniform groups innebär att samtliga representanter i en grupp delar samma kön medan skewed groups innebär att minoriteten representerar upp till 20 procent av gruppen. Tilted groups innebär att minoriteten representerar mellan 20 till 40 procent av gruppen, och balanced groups innebär att gruppen nu inte innehar majoriteter eller minoriteter utan ett kön representeras med 40 till 60 procent. I skewed groups ses minoritetsgruppens individer inte som individer utan som symboler där minoriteten har svårt att utöva makt. Först när gruppen är könsfördelad som tilted groups börjar individerna ses som individer som kan skapa koalitioner och därmed kan de utöva makt. När gruppen blir en balanced group förändras kulturen och den representerar hela gruppen (Kanter, 1993). Kanter (1993) menar att det med andra ord finns brytpunkter i fördelningen mellan minoriteter och majoriteter i en grupp.
representeras vid denna fördelning borde även kvinnornas expertis att tas hänsyn till och tas tillvara på i styrelserummet. Det är därmed av intresse att se över om en könsfördelning på 40 till 60 procent är fördelaktig för företagets finansiella prestation. Ett annat argument för att använda Kanters brytpunkter är att tidigare forskning har använt Critical Mass Theory och funnit brytpunkter i könsfördelningen mellan män och kvinnor där företagets finansiella prestation påverkas beroende på vilken könsfördelning företagen har i sin styrelse (Konrad, Kramer & Erkut, 2008; Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Utifrån de forskningsresultat som presenteras anser forskarna att teorin kan användas för ytterligare analyser av varför en viss könsfördelning är mer fördelaktig än en annan.
2.2 Resource Dependence Theory
Resource Dependence Theory (RDT) menar på att organisationer behöver resurser för att kunna överleva. För att anskaffningen av resurser ska vara uppnåbar krävs det att organisationen interagerar med aktörer som innehar resursen. På så sätt är det en förutsättning för organisationen att kunna samspela med den externa miljön (Pfeffer & Salancik, 2003). Den centrala rollen som en styrelse besitter är att medla mellan den externa miljön och organisationen menar Pfeffer & Salancik (2003). Vidare menar de att en organisation som inte kan hantera de miljömässiga relationerna på ett effektivt sätt riskerar att vara mindre framgångsrikt än organisationer som hanterar relationerna på ett effektivt sätt. Ward & Forker (2017) menar på att det finns en relation mellan RDT och lönsamhet. Detta genom att välja en bolagsstyrelse där individerna har kopplingar till den externa miljön. På så sätt kan de stärka företagets expertis och kunskap inom området vilket i sin tur ökar den finansiella prestationen. Hillman, Cannella & Harris (2002) lade fram nya implikationer till RDT och menar att olika fördelaktiga resurser överförs till ett bolag från olika typer av styrelseledamöter. Vidare fortsätter Hillman, Cannella & Harris (2002) att resultatet av detta är att ett bolags prestation torde öka med en mångfaldig bolagsstyrelse eftersom denna kommer bidra med mer värdefulla resurser (Carter et al., 2010).
individers egenskaper på grund av vilket kön individen har samt i hur könsfördelningen i gruppen ser ut (Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Konrad, Kramer & Erkut, 2008; Kim & Starks, 2016). Teorin menar på att varje styrelseledamot har en koppling till externa miljöer och bidrar med en expertis och resurser till företaget som kan öka den finansiella prestationen. Om kvinnor besitter andra kunskaper som män saknar eller att en viss könsfördelning bidrar med en bredare kunskap i styrelserummet bör en jämställd styrelse och kvinnlig delaktighet bidra till en ökad finansiell prestation. RDT tillsammans med tidigare forskning om egenskaper som kvinnor bidrar med till styrelserummet anses vara relevant för forskningsfrågan eftersom det kan förklara varför en bolagsstyrelse och varför en viss sammansättning av styrelsen påverkar företagets finansiella prestation.
2.3 Tidigare forskning
representation i bolagsstyrelser och finansiell prestation kan ha sin förklaring i att studiernas undersökta företag bestått av en hög andel kvinnliga styrelseledamöter. Conyon & He (2017) studie bestod av 68 procent företag som hade en bolagsstyrelse bestående av minst en kvinna medan Carter, Simkins & Simpson (2003) studie bestod av 75,2 procent företag som hade en bolagsstyrelse bestående av minst en kvinna. Wiley & Monllor-Tormos (2018) undersökta företag hade i snitt 17 procent kvinnliga styrelseledamöter. Tidigare forskare har valt att operationalisera finansiell prestation som marknadsbaserad och redovisningsbaserad prestation. Den marknadsbaserade prestationen mäts som Tobin’s q och den redovisningsbaserade prestationen mäts som ROA samt ROE3, se tabell 2.3.1.
Positivt samband Oberoende variabel Beroende variabel Land & Period
Hutchinson, Mack & Plastow (2015) 500 företag Någon kvinnlig representation ROA Australien 2007 & 2011
Carter, Simkins & Simpson (2003) 638 företag Någon kvinnlig representation & procentfördelning av kvinnor Tobin’s q USA 1997 Conyon & He (2017) 3000 företag Procentfördelning av kvinnor
Tobin’s q & ROA USA 2007 - 2014 Low, Roberts &
Whiting (2015) 5503 företag
Procentfördelning av kvinnor
ROE HKG, KOR, MAS &
SGP: 2012 (2007 & 2011) & 2013 (2008 & 2012)
Wiley & Monllor-Tormos (2018) 236 företag
Procentfördelning av kvinnor
Tobin’s q, ROI & ROA
USA 2007 - 2013
Inget samband Oberoende variabel Beroende variabel Land & Period
Carter et al. (2010) 472 företag
Antal kvinnor ROA & Tobin’s q USA 1998 - 2002 Gregory-Smith,
Main & O’Reilly (2014)
Procentfördelning av kvinnor
ROA, ROE, TSR & Tobin’s q
UK
1995 - 2011
Negativt samband Oberoende variabel Beroende variabel Land & Period
Hutchinson, Mack & Plastow (2015) 500 företag Någon kvinnlig representation Tobin’s q Australien 2007 & 2011
Abdullah & Ismail (2013) 100 företag
Någon kvinnlig representation
ROA & Tobin’s q Malaysia 2007 Tabell 2.3.1 – Sammanfattning av tidigare forskning
& Starks, 2016). En ökad andel kvinnlig representation i styrelser resulterar därmed i en mer effektiv och förbättrad rådgivning i styrelsen. Slutsatsen som Kim & Starks (2016) drog var att kvinnors delaktighet i bolagsstyrelser bidrar till ett ökat marknadsvärde.
Konrad, Kramer & Erkut (2008); Joecks, Pull & Vetter (2013) fann att brytpunkten är när styrelsen består av minst tre kvinnor. Joecks, Pull & Vetter (2013) anmärkte att ROE ökar när det finns tre eller fler kvinnliga styrelseledamöter jämfört med att endast ha en styrelse bestående av en kvinnlig styrelseledamot. Vid denna brytpunkt menar Konrad, Kramer & Erkut (2008) att styrelsen tenderar att dra störst fördel av det kvinnliga bidraget eftersom kvinnliga ledamöter normaliseras som en del av närvaron i styrelserummet, kvinnor får utrymme att prata och bidra samt att män lyssnar på dem med ett öppnare sinne.
Joecks, Pull & Vetter (2013) fann att förhållandet mellan finansiell prestation och könsfördelning i bolagsstyrelser följer ett u-format samband snarare än ett linjärt. Joecks, Pull & Vetter (2013) undersökte sambandet mellan Critical Mass Theory och finansiell prestation mätt i ROE. Deras analys använde dummy variabler som indikerade på vilken av Kanters grupperingar som bolagsstyrelserna tillhörde. I studien fann de att ROE var högre inom företag som tillhörde gruppen tilted boards jämfört med företag som tillhörde gruppen skewed boards. Det u-formade sambandet innebär enligt Joecks, Pull & Vetter (2013) att när styrelsen består av mindre än 10 procent kvinnor kan en ökning av kvinnliga styrelseledamöter leda till en minskad finansiell prestation. De noterade att ROE började öka om en kvinna tillsattes i bolagsstyrelsen om bolagsstyrelsen redan bestod av minst 10 procent kvinnor. Vid en könsfördelning med 30 procent kvinnor uppnådde ROE samma nivå som vid en bolagsstyrelse bestående av enbart män. En styrelse med över 30 procent kvinnor innebär en högre finansiell prestation än en styrelse bestående av enbart män. Joecks, Pull & Vetter (2013) fann därmed att brytpunkten är när styrelsen består av 30 procent kvinnor. De fann att könsfördelningen 40 till 60 procent innehade högre medelvärde för ROE men detta kunde inte statistiskt säkerställas.
2.4 Formulering av hypoteser
Som tidigare forskning argumenterar finns det tvetydigheter i om företags finansiella prestation påverkas av könsfördelningen i bolagsstyrelser (Hutchinson, Mack & Plastow, 2016; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He 2017; Low, Roberts & Whiting 2015; Perryman, Fernando & Tripathy 2015; Carter et al., 2010; Gregory-Smith, Main & O’Reilly, 2014; Abdullah & Ismail, 2013). Vissa forskare menar också på att det finns brytpunkter när olika antal eller procentandelar av kvinnor i bolagsstyrelser kan påverka utfallet av företagets prestation (Konrad, Kramer & Erkut, 2008; Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Det som stödjer att den finansiella prestationen torde öka med ökad kvinnlig representation i bolagsstyrelser är att Kim & Starks (2016) menar på att den heterogena expertisen ökar med kvinnligt deltagande och den bidrar också till ökad kvalitetet och effektivitet vid rådgivning och beslutsfattanden. RDT menar i sin tur på att varje enskild styrelseledamot bidrar med kunskaper och resurser till företaget vilket antas påverka den finansiella prestationen (Hillman, Cannella & Harris, 2002; Ward & Forker, 2017). Detta kopplat till att den kvinnliga expertisen som kvinnor bidrar med i styrelserummet skiljer sig från den manliga expertisen (Kim & Starks, 2016) torde kvinnliga styrelseledamöter ge upphov till en ökad finansiell prestation för företag.
Tidigare forskning stödjer synsättet i Kanters (1993) teori som hävdar att det finns en brytpunkt vid en viss procentuell fördelning mellan minoriteter och majoriteter där beteendet hos individer förändras (Konrad, Kramer & Erkut, 2008; Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Joecks, Pull & Vetter (2013) kom fram till att bolagsstyrelser som bestod av 20 till 40 procent kvinnliga ledamöter presterade bättre än bolagsstyrelser som bestod av minst en kvinnlig ledamot men färre än 20 procent kvinnliga ledamöter. Wiley & Monllor-Tormos (2018) argumenterade istället för att bolagsstyrelser bestående av 40 till 60 procent kvinnliga styrelseledamöter presterar bättre än alla andra sammansättningar av bolagsstyrelser.
Kanters balanced groups varför forskarna tycker att det är intressant att undersöka om denna könsfördelning påverkar svenska börsnoterade företags finansiella prestation.
Som tidigare nämnt är ett aktiebolags syfte att vinstmaximera sin verksamhet för att tillgodose aktieägarnas krav på bland annat utdelningar (Sveriges Rikes Lag, 2018). Det är i sin tur bolagsstyrelsens uppgift att ansvara över bolagets förvaltning (Bolagsverket, u.å). Med detta i åtanke samt Critical Mass Theory, RDT och tidigare forskningsresultat är det av intresse att undersöka om finansiell prestation, operationaliserad som redovisningsbaserad prestation (ROE och ROA) samt marknadsbaserad prestation (Tobin’s q), är högre i svenska noterade bolag som innehar en jämställd bolagsstyrelse när den kvantitativa jämställdhetsaspekten tages hänsyn till. Därför formuleras följande hypoteser:
Hypotes 1: Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets marknadsvärde.
3. Metod
I kapitlet kommer en genomgång av studiens kvantitativa angreppssätt, urval, forskningsdesign och datainsamling presenteras. Det kommer också presenteras vilka beroende, oberoende samt kontrollvariabler som använts i den multipla regressionsanalysen. Kapitlet kommer även gå igenom hur studiens regressionsanalys är utformad, hur den fungerar i teorin och dess antaganden.
3.1 Metodologiskt angreppssätt
Denna uppsats kommer genom ett kvantitativt angreppssätt och en deduktiv ansats ta del av sekundärdata för att testa den teori som finns gällande om könsfördelningen i styrelser har en påverkan på företags finansiella prestation. Bryman och Bell (2017) menar att kvantitativ metodologi tenderar att ha en naturvetenskaplig kunskapsteoretisk inriktning. Detta innebär att forskarna har ett positivistiskt synsätt där endast företeelser som via sinnena kan bekräftas ses som kunskap. Deduktion innebär att redan befintlig teori prövas (Bryman och Bell, 2017). Med utgångspunkt i tidigare nämnd forskning har författarna testat om tidigare forskningsresultat kan appliceras på svenska börsnoterade företag. Forskningsresultatet som framkommer i denna uppsats har analyserats med hjälp av Kanters teori om brytpunkter (Critical Mass Theory) samt Resource Dependence Theory.
3.2 Urval
respektive de som inte har jämställda styrelser. Dessa grupper har jämförts utifrån deras finansiella prestation och en jämställd styrelse har i denna studie definierats på samma sätt som kvantitativ jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet innebär att styrelsen har en 40-60 procentig könsfördelning (SCB, 2010).
Anledningar till bortfall i den grupp som undersökts kan enligt Bryman och Bell (2017) vara att vissa av de företag som ska undersökas går i konkurs eller att de köps upp av ett annat företag. I denna studie har bortfall skett bland annat genom att bolagen som undersökts inte har funnits under hela mätperioden. De bolag som inkluderades i studien har innehaft data för minst tre av de fem åren som har mätts. Vid de fall data inte erhållits för minst tre år har företaget exkluderats från studien. Enligt Bryman och Bell (2017) är det huvudsakliga problemet med bortfall att de fall som exkluderas kan ha urskiljt sig från de fall som fortfarande är kvar i undersökningen. Detta kan i sin tur innebära att den undersökta gruppen inte längre är representativ.
Från början samlades data in för samtliga 328 företag som är noterade på Large/Mid/Small Cap. Från detta urval exkluderades 62 företag då dessa antingen saknade mer än 50 procent av data eller inte hade data gällande minst tre år på samtliga variabler. Hair et al. (2014) menar att fall med mer än 50 procent av saknad data kan exkluderas. Efter analys av data upptäcktes 57 outliers vilka exkluderades, i de fall exkluderingen av outliers ledde till att det inte längre fanns minst tre års data per variabel exkluderades hela företaget från vidare analys. 11 företag exkluderades på grund av exkludering av outliers varför 73 företag exkluderades totalt från studien. Urvalet bestod tillslut av 255 företag som innehade minst tre års data per variabel.
Ett problem med saknad data är att urvalet minskar. Det är vanligt förekommande att forskare som haft ett användbart urval, efter att tagit bort observationer som saknat data, fått ett urval som inte längre är användbart (Hair et al., 2014). Bortfall som skett i studien anses inte påverkat denna studie i den bemärkelsen att studien inte längre skulle vara genomförbar vilket därmed medför att inte fler observationer samlats in efter bortfallen.
3.3 Forskningsdesign
Denna studie ämnade att jämföra den finansiella prestationen mellan bolag med jämställda respektive icke-jämställda styrelser. Data gällande bolagen samlades in för åren 2014-2018. Mätperioden på fem år valdes för att minska eventuella extremiteter i den data som hämtats in. Mätperioden möjliggjorde att kunna jämföra medelvärdet för de undersökta åren mellan den ena gruppen och den andra gruppen. Att endast mäta ett år kan innebära att studien blir mer känslig för effekter kopplade till konjunkturläge. Bryman och Bell (2017) hävdar att riktlinjer kring vilka tidsintervall som passar bäst vid en longitudinell undersökning är få. Flera tidigare studier har valt att analysera en period som är längre än ett år (Conyon & He, 2017; Gregory-Smith, Main & O´Reilly, 2014; Carter, Simkins & Simpson, 2003). Carter et al. (2010) påpekade i sin studie där de analyserade bolag under en ettårsperiod att mätperioden begränsade deras undersökning.
förändringar genom att urvalet först studeras vid ett tillfälle och därefter minst en gång ytterligare vid ett senare tillfälle.
3.4 Datainsamling
Då den data som skulle undersökas redan var insamlad av olika organisationer samt publicerade i databaser behövde forskarna i denna studie inte samla in detta själva. Data som samlats in från andra källor än förstahandskällor kallas sekundärdata och kan enligt Bryman och Bell (2017) vara till stor fördel för forskare vid omfattande studier. Detta då andra insamlingssätt kan vara tidskrävande och kostsamma. Sekundärdata hämtades in från databaserna Thomson Reuters Datastream, Thomson Reuters Eikon samt Holdings, vilka i sin tur har hämtat data från de undersökta bolagens årsredovisningar och stämmoprotokoll.
3.5 Oberoende variabel
I denna studie är den oberoende variabeln en dummyvariabel som kodades med siffran 0 för företagen med en icke-jämställd styrelse och med siffran 1 för företag med en jämställd styrelse. Detta eftersom en multipel regressionsanalys kräver att den oberoende variabeln är kvantitativ (Hair et al., 2014). Hair et al. (2014) skriver att en dummyvariabel är en variabel som ersätter en icke-kvantitativ variabel med ett numeriskt värde. Antalet kvinnor i styrelsen beräknades samt sattes i relation mot totala antalet styrelsemedlemmar. Ett medelvärde beräknades för hela mätperioden och när denna kvot var ≠ 0,4 till 0.6 antogs styrelsen vara icke-jämställd och detta företag kodades med siffran 0. När kvoten var = 0.4 till 0.6 antogs styrelsen vara jämställd och företaget kodades med siffran 1. Definitionen av den oberoende variabeln har definierats olika i tidigare forskning. Den gemensamma nämnaren är att de utgått från antalet kvinnor i styrelsen. Hutchinson, Mack & Plastow (2015) och Perryman, Fernando & Tripathy (2015) utformade den oberoende variabeln som procent av kvinnor i styrelsen i relation till styrelsens storlek. Carter, Simkins & Simpson (2003) använde bland annat en dummyvariabel som tog värdet 1 om styrelsen innehöll minst en kvinna och värdet 0 om styrelse bestod av enbart män. Anledningen till att forskarna i denna studie inte valt att definiera den oberoende variabeln kvinnor i styrelsen som procent var då forskarna ville undersöka om skillnader existerar mellan grupperna icke-jämställda och jämställda styrelser enligt den procentuella fördelningen 40 till 60 procent. Den oberoende variabeln jämställda styrelser benämns som Dum_Jäms_avg i den multipla regressionsanalysen.
3.6 Beroende variabler
forskning (Hutchinson, Mack & Plastow, 2015; Conyon & He, 2017; Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Gregory-Smith, Main & O’Reilly, 2014; Abdullah & Ismail, 2013) men även då måtten är redovisningsbaserade vilket kompletterar Tobin’s q marknadsbaserade mått.
Den oberoende variabeln antas enligt Bryman & Bell (2017) påverka den beroende variabeln. I denna studie antogs det att jämställda styrelser påverkar företags finansiella prestation och inte tvärtom. Enligt Bryman och Bell (2017) handlar relationer mellan variabler om samband och inte om orsak och verkan. Detta problem kallas orsaksriktning och innebär att forskaren kan utgå från att den ena variabeln är oberoende och påverkar den andra variabeln vilken är beroende. Det är dock inte alltid självklart att veta vilken variabel det är som påverkar den andra (Bryman och Bell, 2017). Att jämställda bolagsstyrelser påverkar företags finansiella prestation, med hänsyn till kontrollvariabler, och inte tvärtom är rimligt att utgå från med tanke på att tidigare forskare använt samma orsaksriktning (Hutchinson, Mack & Plastow, 2016; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He 2017; Low, Roberts & Whiting 2015; Perryman, Fernando & Tripathy 2015; Carter et al., 2010; Gregory-Smith, Main & O’Reilly, 2014; Abdullah & Ismail, 2013; Joecks, Pull & Vetter, 2013; Monllor-Tormos, 2018). Longitudinell design är enligt Bryman och Bell (2017) lämpligt att använda angående problematiken kring orsaksriktning. I den multipla regressionsanalysen benämns de beroende variablerna som följande: Tobq_avg, ROA_avg och ROE_avg.
3.7 Multipel regressionsanalys
den beroende variabeln när den oberoende variabeln ökar med en enhet, förutsatt att de resterande oberoende variablerna hålls konstanta. Utförandet fungerar på så sätt att alla oberoende variabler förutom en hålls konstanta för att få en inblick i vilket effekt den enskilda variabeln har på den beroende variabeln (Taylor, 2010). Hair et al. (2014) menar att en multipel analys är rimlig att utföra när forskare vill undersöka hur stort värdet är av den beroende variabeln.
Taylor (2010) menar att det är möjligt att genom en multipel regressionsanalys undersöka effekten på en oberoende variabel från exempelvis två oberoende variabler. Om det vill undersökas hur till exempel den oberoende variabeln Dum_Jäms_avg förändring inverkar på ROA kommer regressionsanalysen utesluta exempelvis den oberoende variabeln Häv_avg påverkan på den beroende variabeln ROA. Taylor (2010) menar också att regressionsanalysen kommer utesluta samtliga effekter som den oberoende variabeln kan tänkas ha på den andra oberoende variabeln. Detta innebär att den multipla regressionsanalysen möjliggör att avskilja den oberoende variabeln Dum_Jäms_avg inverkan på den beroende variabeln ROA. Av den anledningen påstår Taylor (2010) att den ena oberoende variabelns koefficient kan tolkas som den genomsnittliga förändringen i den beroende variabeln när den oberoende variabeln förändras med en enhet, förutsatt att alla andra oberoende variabler hålls konstanta. Detta genomförs på varje enskild oberoende variabel som regressionsmodellen består av. Taylor (2010) poängterar också att i en multipel regressionsanalys är det fortfarande enbart en beroende variabel och endast en effekt som försöks fastslås men att andra oberoende variablers inverkan tages till beaktning i analysen.
Modell 1: ROA_avg = 𝛼0 + Dum_Jäms_avg 𝛽1 + Tilg_avg 𝛽2 + TotSt_avg 𝛽3 + Häv_avg 𝛽4 + Åldftg 𝛽5 + MedÅ_avg 𝛽6 + DumBransch 𝛽7 + Cap_Avg 𝛽8 + ε4
Modell 2: ROE_avg = 𝛼0 + Dum_Jäms_avg 𝛽1 + Tilg_avg 𝛽2 + TotSt_avg 𝛽3 + Häv_avg 𝛽4 + Åldftg 𝛽5 + MedÅ_avg 𝛽6 + DumBransch 𝛽7 + Cap_Avg 𝛽8 + ε
Modell 3: Tobq_avg = 𝛼0 + Dum_Jäms_avg 𝛽1 + Tilg_avg 𝛽2 + TotSt_avg 𝛽3 + Häv_avg 𝛽4 + Åldftg 𝛽5 + MedÅ_avg 𝛽6 + DumBransch 𝛽7 + Cap_Avg 𝛽8 + ε
3.8 Kontrollvariabler
Det har antagits att andra oberoende variabler utöver könsfördelning kan påverka de beroende variablerna Tobin’s q, ROA samt ROE. För att utesluta effekter från andra oberoende variabler har kontrollvariabler använts, dessa presenteras i avsnitten 3.8.1 till 3.8.7.
3.8.1 Företagsstorlek
3.8.2 Styrelsestorlek
Bolagens styrelsestorlek har också använts som en kontrollvariabel i undersökningen. Detta har forskarna mätt som totala antalet av styrelseledamöter i bolagsstyrelsen vilket speglar hur tidigare forskning definierat styrelsestorlek (Gregory-Smith, Main & O´Reilly, 2014; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Carter et al., 2010). Jackling och Johl (2009) hävdar att argument för att finna en positiv relation mellan ett högre antal styrelsemedlemmar och finansiell prestation är på grund av bättre och mer information vilket möjliggör bättre beslutsfattanden (Carter et al., 2010). Vidare hävdar Yermack (1996) att styrelsens storlek och finansiell prestation mätt som Tobin’s q har en negativ relation där mindre styrelser är mer effektiva och där större styrelser innebär ökade kostnader i form av bland annat sämre kommunikation (Carter et al., 2010). Conyon & He (2017) fann en negativ relation mellan styrelsestorlek och ROA men inget signifikant samband mellan styrelsestorlek och Tobin’s q. Eftersom tidigare forskning hävdar att det finns en relation mellan styrelsens storlek och finansiell prestation inkluderas kontrollvariabeln styrelsestorlek för att ta hänsyn till effekter från denna oberoende variabel. I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln styrelsestorlek som TotSt_avg.
3.8.3 Ålder företag
Conyon & He (2017) och Jackling & Johl (2009) tog hänsyn till hur länge de undersökta bolagen har funnits genom att beräkna det som dagens år subtraherat med när bolaget grundades. Forskarna i denna studie har av den anledningen kontrollerat för effekterna av hur länge bolagen existerat genom att använda samma beräkning. I studien har denna kontrollvariabel inkluderas då forskarna tror att åldern på ett företag kan påverka den finansiella prestationen. Detta eftersom ett äldre företag exempelvis kan befinna sig i en mognadsfas och avskiljer sig från ett yngre företag som kan befinna sig i en tillväxtfas. I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln tid som bolaget funnits som Åldftg.
3.8.4 Finansiell hävstång
kontrollvariabel i sin studie då de hävdade att den finansiella hävstången är nära relaterad till bolagens finansiella prestation. Detta eftersom en högre finansiell hävstång är associerat med större risk och finansiellt misslyckande. Conyon & He (2017) fann en negativ relation mellan den finansiella hävstången och Tobin’s q och ROA. I den multipel regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln finansiell hävstång som Häv_avg.
3.8.5 Ålder på styrelseledamöter
Åldern på styrelseledamöterna i bolagsstyrelsen har tagits hänsyn till i studien, likt studien av Carter et al. (2010). Kang, Cheng & Gray (2007) menar att de flesta företag måste ha mångfald gällande ålder i bolagsstyrelsen då de äldre styrelsemedlemmarna bidrar med erfarenhet medan de yngre medlemmarna bidrar med ett driv och energi att föra företaget framåt. Abdullah & Ismail (2013) föreslår att äldre styrelseledamöter är bättre på att vägleda företaget då de har mer erfarenhet samtidigt som de är mer benägna att ha en konservativ företagsstrategi, vilket kan innebära att kortsiktiga mål föredras framför långsiktiga. De menar vidare att yngre styrelseledamöter, till skillnad från äldre, tenderar att vara drivna och mer riskbenägna att förskjuta företagets kortsiktiga vinster för att generera vinster på lång sikt. Det var därmed av intresse att inkludera åldern på styrelseledamöterna som en kontrollvariabel. Styrelseledamöternas ålder beräknades som snittet av samtligas ålder i bolagsstyrelserna. I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln ålder på styrelseledamöterna som MedÅ_avg.
3.8.6 Bransch
3 = Energy - Dum_Energy 4 = Financials - Dum_Fin 5 = Health Care - Dum_HeaCar 6 = Industrials - Dum_Ind
7 = Information Technology - Dum_IT 8 = Materials - Dum_Mate
9 = Real Estate - Dum_RealEst 10 = Utilities - Dum_Utilit
11 = Consumer Discretionary - Dum_ConsDisc
3.8.7 Large/Mid/Small Cap
För att kontrollera för effekter som hänförs till vilken lista de noterade bolagen är noterade på skapades ytterligare en dummyvariabel. Likt argumenten för att använda företagsstorlek som kontrollvariabel användes listan de noterade bolagen är noterade på för att kontrollera för dess börsvärde vilket forskarna tror kan tänkas ha liknande effekter på Tobin’s q samt ROA som företagsstorlek (Conyon & He, 2017; Gregory-Smith, Main & O´Reilly, 2014; Yermack, 1996). I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln Large/Mid/Small Cap som Cap_Avg (1, 2, 3) och kodades enligt nedan. För att kunna använda Cap_Avg som kontrollvariabel i den multipla regressionsmodellen skapades också en dummyvariabel per lista.
1 = Large Cap - Dum_LC 2 = Mid cap - Dum_MC 3 = Small Cap - Dum_SC
3.9 Antaganden om multipel regression
3.9.1 Normalitet
oberoende variabelns värden. Den beroende variabelns värdespridning bör vara liten vid stora värden på den oberoende variabeln och vise versa. För att testa variablernas homoskedasticitet i studien har forskarna skapat spridningsdiagram. Enligt Hair et al. (2014) kan homoskedasticitet visuellt undersökas genom spridningsdiagram och med dessa kontrolleras det för att punkterna inte utgör en diamantformad eller triangelformad fördelning. Hair et al. (2014) menar att en diamantformad fördelning förekommer när mer variation finns i mitten av diagrammet än vid varje enskild sida av diagrammet. Analysen är fördelaktig att använda vid en multipel regressionsanalys där variablernas varians ska undersökas. Hair et al. (2014) menar att variabler som som inte uppnår homoskedasticitet kan transformeras för att göra variablerna mer tillmötesgående till dessa krav. Hair et al. (2014) fortsätter och skriver att ett tillvägagångssätt är att logaritmera eller kvadrera värden. Eftersom variabler som inte varit normalfördelade transformerades i denna studie förbättrades också deras homoskedasticitet varför antagandet om homoskedasticitet antogs vara uppfyllt.
3.9.3 Multikollinearitet
Multikollinearitet är enligt Hair et al. (2014) korrelationen mellan de oberoende variablerna. Vid multipel regressionsanalys måste forskaren ta hänsyn till multikollinearitet och kontrollera att korrelationen inte är för hög mellan de oberoende variablerna. Ett sätt att mäta multikollinearitet är genom Variance Inflation Factor (VIF) och VIF bör enligt Hair et al. (2014) inte överstiga 10. I denna studie hade samtliga variabler en VIF under 10 och antagandet om multikollinearitet antogs därför vara uppfyllt.
3.9.4 Linjäritet
representera förhållandet mellan variablerna. För att undersöka det linjära sambandet valde forskarna att analysera förhållandena visuellt för att avgöra om det fanns icke-linjära samband. En undersökning av linjäritet på variablernas residual utfördes också. Efter analys av variablerna antogs antagandet om linjäritet vara uppfyllt.
3.9.5 Feltermernas oberoende
Ett annat antagande för multipel regressionsanalys är enligt Hair et al. (2014) att feltermerna ska vara oberoende. Vid utförandet av multipel regressionsanalys är ett primärt fokus att försöka säkerställa att prediktionsfel inte korrelerar med varandra. Om alla andra error visar på ett mönster som är positivt samtidigt som ett alternativt error är negativt kan slutsatsen dras att det finns ett systematiskt samband som inte kan förklaras i den beroende variabeln (Hair et al., 2014). Detta innebär att forskare inte kan vara säkra på om deras prediktionsfel är oberoende av de nivåer som forskarna försöker förutsäga. Med andra ord består resultatet av analysen i dessa fall av andra effekter som analysen inte inkluderar. Ett sätt att testa om feltermerna är oberoende är att titta efter autokorrelation vilket görs genom ett Durbin Watson test. Testet resulterar i ett värde mellan 0 samt 4 och om värdet är 2 finns ingen autokorrelation och därmed är feltermerna oberoende. I denna studie var samtliga värden för Durbin Watson närliggande värdet 2 varför antagandet om oberoende feltermen möttes.
3.10 Signifikansnivå
Sannolikheten att förkasta en hypotes när den egentligen är sann kallas för typ 1 fel (𝛼) (Hair et al., 2014). Forskarna bestämmer därmed en acceptabel gräns för error som visar på hur stor sannolikheten är att dra slutsatsen att förhållandet är signifikant när fallet ej är sådant. Hair et al. (2014) fortsätter och skriver att det även finns typ 2 fel (𝛽) som innefattar sannolikheten att inte förkasta hypotesen när den inte är sann. Beräkningen 1 - 𝛽 kallas för “power of the statistical inference test” (Hair et al., 2014). Denna beräkning används för att undersöka hur stor sannolikhet det är att hypotesen förkastas när denna skall förkastas. Vid forskning menar Hair et al. (2014) att det måste existera en balans mellan alpha- och betavärdena eftersom de är relaterade till varandra. Om typ 1 fel minskas ökar sannolikheten för att typ 2 fel uppstår. När sannolikheten för att förkasta en slutsats när den är sann minskas, minskas sannolikheten att på ett korrekt sätt finna en effekt mellan variablerna (Hair et al., 2014). Bryman & Bell (2017) skriver att signifikansnivån berättar vilken tilltro forskare kan ha till resultatet av sin forskning. Det är nivån på signifikansen som skapar ett kritiskt område där nollhypotesen kommer förkastas (Körner & Wahlgren, 2015).
Om hypotesen förkastas innebär det att motsatsförhållandet stämmer (Körner & Wahlgren (2015) och det finns då en relation mellan att inneha en jämställd styrelse och exempelvis ROA, ROE eller Tobin’s q. Om det skulle visa sig att hypotesen inte förkastas innebär det att en jämställd styrelse inte har någon relation till exempelvis ROA, ROE eller Tobin’s q.
3.11 Tvåsidig hypotesprövning
3.12 Adjusted R²
3.13 Etiska överväganden
3.14 Reliabilitet
I kvantitativa forskningsundersökningar anses reliabilitet enligt Bryman & Bell (2017) vara ett väsentligt begrepp då resultatet som tas fram ska kunna vara detsamma om undersökningen hade gjorts om. Följdriktighet, överensstämmelsen samt pålitligheten på begreppsmått är tre typer av kriterier för att avgöra ett måtts reliabilitet. Vidare förklarar de att reliabilitet kan delas upp i bland annat två olika subkategorier: stabilitet samt internbedömarreliabilitet. De två olika faktorerna utgör en viktig del i bedömningen huruvida ett mått är reliabelt. Stabiliteten handlar om forskningens tidsperspektiv där frågan är om tidshorisonten är pålitlig nog för att kunna generera tillförlitliga resultat (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har en femårsperiod tillämpats vilket av författarna anses vara en betryggande grund för studiens syfte. Bryman & Bell (2017) förklarar att hur väl mätningen är utformad samt hur noggranna forskarna är vid behandlingen av data kallas för reliabilitet. Om tidigare mätningar oberoende av varandra givit likadana eller liknande resultat gällande identiska företeelser innebär det hög reliabilitet. Ett tillvägagångssätt för att öka reliabiliteten är att inneha tydliga och väl utformade instruktioner samt rutiner för forskningsprocessens olika faser. Holme & Solvang (1997) beskriver ett annat sätt är att se till att det inte uppstår några inmatningar i datorn som inte är korrekta. Denna studies forskningsmetod går i linje med tidigare utförd forskning på ämnet könsfördelning i styrelser kopplat till finansiell prestation. Data gällande styrelseuppsättning och finansiell prestation hämtades från databaser varför forskarna i viss mån undvikit den mänskliga faktorn för felinmatning då data inte behövts samlas in manuellt.
3.15 Validitet
operationaliseringen av informationen varit precis, även subjektiviteten i data har frångåtts då företagsinformation är offentliga handlingar som följer rådande regelverk.
Intern validitet handlar enligt Yin (2007) om att kunna säkerställa kausala samband vid undersökningar. Han menar vidare att intern validitet är av intresse vid kausala eller förklarande undersökningar där det handlar om att undersökningen försöker förklara att det finns samband mellan olika händelser. Yin (2007) menar på att det ibland kan uppstå felaktigheter vid en undersökning i de fall där forskaren på ett felaktigt sätt format sin forskningsdesign vilket kan ha påföljder såsom att vissa slutsatser dras utan att beakta att det kan finnas andra bakomliggande orsaker till slutsatsen. Under studiens gång har det tagits hänsyn till att variablerna kan ge en missvisande bild av resultatet, detta i form av att forskarna uppmärksammat potentiella variabler vilka benämns som kontrollvariabler. Genom att kartlägga och ta hänsyn till dessa kontrollvariabler vilka har använts av andra forskare kommer validiteten att öka.
3.16 Källkritik
4. Empiriskt resultat
I detta kapitel kommer studiens resultat att presenteras. Först kommer deskriptiv statistik att föras fram följt av test för antaganden för multipel regression.
Avslutningsvis kommer de multipla regressionsanalyserna att presenteras för vilka ligger till grund för prövningen av studiens hypoteser.
4.1 Deskriptiv statistik
I tabell 4.1.1 presenteras frekvenstabeller gällande omfattningen av saknad data från det ursprungliga urvalet för samtliga undersökta variabler och år. Studiens ursprungliga urval bestod av 328 företag. Som tabell 4.1.1 visar saknades data för variabler för olika år. Ett mönster framkom där saknad data för samtliga variabler ökade i större grad desto längre tillbaka i tiden data avsåg. Det kan till exempel utläsas att variabeln ROE för 2014 saknade data för totalt 41 företag medan ROE för 2018 saknade data för 10 företag. Samma deskriptiva statistik presenteras för resterande variabler i tabellen.
ROE-18 ROE-17 ROE-16 ROE-15 ROE-14 ROA-18 ROA-17 ROA-16 ROA-15 ROA-14
N Valid 318 312 308 300 287 326 321 317 309 295
Missing 10 16 20 28 41 2 7 11 19 33
Häv-18 Häv-17 Häv-16 Häv-15 Häv-14 Tillg-18 Tillg-17 Tillg-16 Tillg-15 Tillg-14
N Valid 328 328 325 320 310 328 328 325 320 310
Missing 0 0 3 8 18 0 0 3 8 18
MedÅ18 MedÅ17 MedÅ16 MedÅ15 MedÅ14 TotSt18 TotSt17 TotSt16 TotSt15 TotSt14
Efter att ha justerat för saknad data och outliers för samtliga variabler bestod studiens urval av 255 företag, se tabell 4.1.2. I två fall fanns ingen data gällande medelåldern i styrelsen (MedÅ_avg) samtidigt som data för samtliga resterande variabler fanns för dessa företag, varför dessa två företagen inte exkluderades.
Tabell 4.1.2 – Frekvenstabell över saknad data efter justering
Som visas i tabell 4.1.3 är 82 företag noterade på Large Cap, 100 företag noterade på Mid Cap och 73 företag noterade på Small Cap.
Tabell 4.1.3 – Frekvenstabell över antal företag per noteringslista
Tabell 4.1.4 – Frekvenstabell över antalet företag per bransch
I bilaga 1 kan det utläsas att 208 företag innehade en icke-jämställd styrelse och att 47 företag innehade en jämställd styrelse. De företag med en jämställd styrelse hade en genomsnittlig ROE och ROA på 14,83 respektive 6,37 procent och en genomsnittlig Tobin’s q på 1,5276. Samtidigt hade de företag med en icke-jämställd styrelse en genomsnittlig ROE och ROA på 10,07 respektive 4,33 procent och en genomsnittlig Tobin’s q på 1,5336. Från denna analys framkom det att de företag med en jämställd styrelse i snitt innehade en högre ROE och ROA och en lägre Tobin’s q jämfört med företag som innehade icke-jämställda styrelser. I bilaga 1 kan också medelvärdet för ROE, ROA och Tobin’s q för samtliga företag utläsas för åren 2014-2018 med värden på 10,95 procent, 4,71 procent respektive 1,5325.
det högsta medelvärdet för Tobin’s q. Small Cap har det lägsta medelvärdet för samtliga av variablerna ROE, ROA och Tobin’s q.
Tabell 4.1.5 visar fördelningen mellan jämställda och icke-jämställda företag inom de noterade bolagen på Large, Mid samt Small Cap. Large Cap innehade 20 jämställda företag, Mid Cap innehade 17 jämställda företag och Small Cap innehade 10 jämställda företag.
Tabell 4.1.5 – Tabell över antalet jämställda/icke-jämställda företag per noteringslista
Fördelningen mellan jämställda och icke-jämställda bolag inom de olika branscherna visas i tabell 4.1.6. De tre branscher som hade flest antal jämställda företag är Real Estate (9 företag), Information Technology (9 företag) samt Consumer Discretionary (7 företag). Inom två branscher fanns inga jämställda företag vilka var Energy samt Utilities.
4.2 Test av antaganden för multipel regression
För att kunna utföra en tillförlitlig multipel regressionsanalys måste studiens data justeras för att tillmötesgå antaganden om normalitet, homoskedasticitet, multikollinearitet, feltermernas oberoende och linjäritet. I avsnitt 4.2 kommer det redogöras för hur studiens data för variabler har sett ut innan och efter forskarna har justerat data för att uppfylla antaganden om multipel regression.
4.2.1 Normalitet
Tabell 4.2.1.1 summeras samtliga variablers skewness och kurtosis innan transformering. Samtliga variabler hade en skewness som översteg respektive understeg värdet 0. Den variabeln som hade högst skewness (8,637) var Tillg_avg och variabeln ROE_avg hade lägst skewness (-1,713). Det var även fem variabler som avvek från värden mellan -3 och 3 gällande kurtosis. Tillg_avg hade det högsta värdet på kurtosis (76,638).
Tabell 4.2.1.1 – Skewness och kurtosis för samtliga variabler före transformering
Tabell 4.2.1.2 – Skewness och kurtosis för samtliga variabler efter transformering
Bilaga 4 visar på att residualerna för ROE_EXP avviker från den räta linjen och att residualerna möjligtvis inte varit helt normalfördelade. Residualerna var mer avvikande för ROA_EXP vilket möjligtvis innebär att variabelns residual inte är helt normalfördelad, se bilaga 5. Gällande Tobq_ln var residualerna mer normalfördelade och låg närmare den linjära linjen, se bilaga 6.
4.2.2 Homoskedasticitet
För samtliga beroende variabler ROE_EXP, ROA_EXP och Tobq_ln var deras varians i linje med de oberoende variablernas värden, se bilaga 7 till 9. Inga diamantformade eller triangelformade fördelningar förekommer i diagrammen. Fördelningen av värden över och under 0 var relativt jämna i förhållandena till värdena på x-axeln i samtliga diagram. Kravet på homoskedasticitet antogs därmed vara uppfyllt.
4.2.3 Multikollinearitet och feltermernas oberoende
Tabell 4.2.3.1 visas VIF-värden för samtliga oberoende variabler. Ingen oberoende variabel visade en multikollinearitet i för hög utsträckning då VIF för samtliga variabler understeg 10.
var närliggande värdet 2 förekom det ingen autokorrelation i modellerna varför antagandet om att feltermerna är oberoende uppnåddes.
Modell 1 - ROA Modell 2 - ROE Modell 3 – Tobin’s q
Durbin Watson VIF Durbin Watson VIF Durbin Watson VIF
2,325 2,310 2,310 2.139 2.139 Tilg_ln 4,821 4,821 4,821 Häv_avg 1,569 1,569 1,569 TotSt_ln 2,125 2,125 2,125 MedÅ_avg 1,267 1,267 1,267 Ålderftg_ln 1,472 1,472 1,472 Dum_LC 2,285 2,285 2,285 Dum_SC 1,975 1,975 1,975 Dum_ComSer 1,175 1,175 1,175 Dum_ConStap 1,126 1,126 1,126 Dum_Energy 1,078 1,078 1,078 Dum_Fin 1,368 1,368 1,368 Dum_HeaCar 1,468 1,468 1,468 Dum_IT 1,438 1,438 1,438 Dum_Mate 1,267 1,267 1,267 Dum_RealEst 1,448 1,448 1,448 Dum_Utilit 1,088 1,088 1,088 Dum_ConsDisc 1,371 1,371 1,371 Dum_Jäms_avg 1,132 1,132 1,132
Tabell 4.2.3.1 – Tabell över samtliga variablers VIF-värden samt Durbin Watson
4.2.4 Linjäritet
I bilagorna 10 till 12 kan spridningsdiagram utläsas vilket visar spridningen mellan de beroende variablernas värden och de kvantitativa oberoende variablernas värden. Varken ROA_EXP, ROE_EXP och Tobq_ln indikerade på att det skulle finnas ett icke-linjärt samband mellan dessa och de oberoende variablerna Tilg_ln, Häv_avg, TotSt_ln, MedÅ_avg och Ålderftg_ln. Forskarna fann med andra ord inte att spridningen i diagrammen avvek från ett linjärt samband. Grundat i detta ansågs antagandet om linjäritet vara uppfyllt.
för att testa huruvida det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan finansiell prestation och jämställda bolagsstyrelser.
4.3.1 Adjusted R²
Som presenteras i tabell 4.3.1.1 innehar Modell 1 - ROA en adjusted R² på 0,155 vilket innebär att modellen förklarar 15,5 procent av variansen i den beroende variabeln ROA. Tabellen visar också att Modell 2 - ROE förklarar 21,2 procent av variansen i den beroende variabeln ROE. Vidare förklaras 51,3 procent av variansen i den beroende variabeln Tobin’s q av Modell 3 - Tobin’s q.
Modell 1 - ROA Modell 2 - ROE Modell 3 – Tobin’s q
R R² Adj. R² Std. Error R R² Adj. R² Std. Error R R² Adj. R² Std. Error
,464 ,216 ,155 ,08293 ,518 ,268 ,212 ,14707 ,740 ,548 ,513 ,46662
Tabell 4.3.1.1 – Adjusted R² per regressionsmodell
4.3.2 Multipel regression - Modell 1-3
Modell 1 - ROA och Modell 2 - ROE påvisar att Dum_Jäms_avg inte är signifikant och därmed att hypotes 2 inte kan förkastas. Det innebär att det inte går att statistiskt signifikant säkerställa att det finns någon relation mellan en jämställd styrelse och bolagets lönsamhet.
5. Analys
I detta kapitel kommer de resultat som framkommit i de multipla regressionsanalyserna analyseras och kopplas till tidigare forskningsresultat, Critical Mass Theory och Resource Dependence Theory.
5.1 Hypotes 1
Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets marknadsvärde.
Den första hypotesen grundas i att undersöka sambandet mellan företags finansiella prestation mätt i marknadsvärde och jämställda bolagsstyrelser. För att kunna mäta och jämföra företags marknadsvärde operationaliserades marknadsvärde till måttet Tobin’s q. Resultatet av regressionsanalysen påvisade ett signifikant positivt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och Tobin’s q.
sätt kan resultatet i studien av Hutchinson, Mack & Plastow (2015) förklaras av att 67 procent av de undersökta företagen i Australien inte innehöll några kvinnliga styrelseledamöter. Denna studie utförd på svenska börsnoterade bolag har bestått av företag varav 94 procent innehaft minst en kvinnlig styrelseledamot.
Anledningen till att andelen kvinnliga styrelseledamöter i de undersökta företagen skulle ha en påverkan på marknadsvärdet kan kan kopplas till Critical Mass Theory och RDT. Critical Mass Theory menar att könsfördelningen måste uppnå en specifik brytpunkt för att minoriteter ska kunna påverka organisationer och därmed deras utfall (Kanter, 1993). Enligt Kanter (1993) kan en icke uppnådd brytpunkt innebära att de kvinnliga styrelseledamöterna ses som symboler och inte som individer och kan därmed inte på samma sätt kan påverka i styrelserummet. När gruppen innehar 40 till 60 procent av ett kön är gruppen enligt Kanter (1993) en balanced group vilket innebär att gruppkulturen kan förändras och spegla båda könen. Denna studies resultat visar på att om ett företag går från att ha en icke-jämställd bolagsstyrelse till en jämställd bolagsstyrelse kommer marknadsvärdet öka mätt i Tobin’s q. Detta kan innebära att brytpunkten funnits inom den jämställda gruppen som har mellan 40 och 60 procent kvinnliga styrelseledamöter. Att brytpunkten funnits inom denna fördelning kan ha inneburit att kvinnliga styrelseledamöter fått möjligheten att påverka i styrelserummet då gruppkulturen speglat båda könen vilket påverkat marknadsvärdet positivt.
styrelseledamöter kan detta innebära att dessa undersökta företag inte uppnått den brytpunkt som krävts för att kunna påverka företags finansiella prestation samt att kvinnliga styrelseledamöter setts som symboler och att deras kunskaper därmed inte tagits tillvara på. I vår studie hade 94 procent av de undersökta företagen minst en kvinnlig styrelseledamot varför denna andel i sig kan tänka sig påverka studiens utfall. 18 procent av studiens undersökta företag hade en jämställd styrelse med en könsfördelning mellan 40 och 60 procent och i dessa företag borde alltså styrelsen i en högre utsträckning ta tillvara på de kvinnliga ledamöternas egenskaper. Detta samband kan också kopplas till den tidigare forskning som hittat ett positivt samband mellan ökad kvinnlig representation i bolagsstyrelser och ett ökat Tobin’s q, där de undersökta företagen innehöll kvinnliga styrelseledamöter i större utsträckning (Conyon & He, 2017); Carter, Simkins & Simpson, 2003; Wiley & Monllor-Tormos, 2018). Vi finner därmed stöd för teorierna Critical Mass Theory och RDT kopplat till jämställda bolagsstyrelser och Tobin’s q.
5.2 Hypotes 2
Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets lönsamhet
Den andra hypotesen grundas i att undersöka sambandet mellan jämställdhet i bolagsstyrelser och företags finansiella prestation mätt i lönsamhet. I studien uttrycks lönsamhet som räntabilitetsmåtten ROE och ROA. Resultaten av regressionsanalyserna gällande jämställda bolagsstyrelser och de beroende variablerna ROE samt ROA påvisade inget signifikant samband.
brytpunkten är vid 30 procent kvinnliga styrelseledamöter. Vid denna brytpunkt är ROE högre jämfört med styrelser bestående av enbart män. Enligt Critical Mass Theory kan minoriteten vid en 20 till 40 procentig könsfördelning utöva makt och eventuellt redan vid denna fördelning kunna påverka företags ROE. I vår studie antas en jämställd styrelse inneha 40 till 60 procent kvinnor varför en styrelse bestående av 20 till 40 procent kvinnor tillhör gruppen icke-jämställda styrelser. Det finns en möjlighet att gruppen 20 till 40 procent är en könsfördelning som innehar en högre ROE jämfört med jämställda bolagsstyrelser. Detta kan innebära att denna könsfördelning ökar ROE i gruppen jämställd och att det därmed inte går att finna en signifikant skillnad mellan icke-jämställda respektive icke-jämställda styrelser.
Vi finner inget statististiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och företags ROA. Detta är i enlighet med studien av Gregory-Smith, Main & O’Reilly (2014) som fann att ett ökat antal kvinnor i styrelser inte har en statistiskt signifikant påverkan på ROA. Hutchinson, Mack & Plastow (2015); Conyon & He (2017); Wiley & Monllor-Tormos (2008) kom fram till att det fanns ett signifikant positivt samband mellan en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter och ROA. Det insignifikanta sambandet i vår studie mellan jämställda bolagsstyrelser och ROA kan ha sin förklaring i att den kritiska brytpunkten inte finns vid 40 till 60 procent kvinnor. Konrad, Kramer & Erkut (2008) fann att brytpunkten var vid tre kvinnliga styrelseledamöter och Wiley & Monllor-Tormos (2018) fann att brytpunkten var vid 30 procent kvinnliga styrelseledamöter. Wiley & Monllor-Tormos (2018) argumenterade för att företag med 40 till 60 procent kvinnliga styrelseledamöter innehar högst ROA, men de kunde likt oss inte statistiskt signifikant säkerställa detta argument. Detta kan innebära att den könsfördelning som bidrar med högst ROA i vår studie befinner sig i gruppen icke-jämställda styrelser, varför företagen med denna könsfördelning ökar gruppen icke-jämställda styrelsers ROA.
