Analys av klassrummens fysiska miljöer

7.1.2 Institutionellt tema

Ett första tema som vi har urskiljt betecknar vi som ett institutionellt tema. Båda klassrummen är byggda för att rymma många människor under lång tid och vara slitstarka. Vi har i rummen funnit att det institutionella temat kännetecknas av en strävan efter att hålla ordning och reda, ha lättskötta lokaler, prioritera funktionalitet över estetisk design samt att undvika material eller ting som lätt kan gå sönder eller smutsa ner. Sammantaget kan ett rum som uttrycker en övervägande institutionell prägel upplevas som opersonligt. Detta observeras främst i

32

klassrum A som med sina ljusgrått målade väggar, lysrörslampor, stålstolar och bänkar med plastyta ger ett relativt kallt och spartanskt intryck. Nästan ingenting i rummet uttrycker något personligt eller berättar något om de människor som dagligen vistas där. På så vis vilar det en stämning av historielöshet över rummet. Ett undantag är anslagstavlan där fotbollslag med hjärtan kring samt annat klottrats ner med svart tuschpenna. Dekorationer, blommor eller mattor som skulle kunna användas för att göra klassrummet mer ombonat saknas. Även klassrum B kan hävdas bestå av drag som hör den institutionella prägeln till med slitstarka och hållbara material. Trots den sparsmakade inredningen skiljer sig atmosfären i klassrum B markant i relation till det äldre klassrummet A. Skillnaden kan härledas till att man i B använt en rad olika material, former och färger i inredningen. Väggarna i rummet är i brun-grått tegel, mörkläggningsgardinerna är hallonröda och vita, de kvadratiska bänkarna är i ljust trämaterial, de runda borden på loftet är röda, dörrarna är gröna, fönsterna är stora och släpper in mycket dagsljus och lysrören är utbytta mot spotlights och andra lampvarianter som ger ett varmt ljus.

7.1.3 Fostrans- och kontrolltema

Ett andra tema som kan utläsas ur den fysiska miljön väljer vi att formulera som ett fostrans-

och kontrolltema. Temat uttrycks i de ordningsregler som finns i både klassrum A och B.

Dokumentet innehåller fyra ordningsregler som aktörerna uppmanas följa. I det förhållandevis nybyggda klassrum B har mycket av interiören ändrats men ordningsreglerna har behållits vilket berättar att reglerna är något som man på skolan vill inkludera i klassrummen. Ordningsreglerna har två tydliga fostrande uppmaningar till hur man ska bete sig i klassrummet: ”Var hänsynsfull” och ”Var mot andra som du själv vill bli bemött”. Skolan verkar inte bara syfta till att fostra eleverna till medkännande, ödmjuka individer, utan även till att kontrollera dem. Den mer kontrollerande sidan av fostrans- och kontrolltemat går att tolka från de två sista uppmaningarna av ordningsreglerna: ”Var delaktig i att skapa arbetsro på skolan!” och ”Var aktsam om kamraters och skolans material!”. Utanför klassrummet vid ingångarna finns plexiglasinramade scheman, fästa i väggen med stora skruvar. Ett underliggande budskap de signalerar kan vara att elever föreställs vara klåfingriga och stökiga eftersom schemana ansetts behöva skyddas av plexiglas. Något som ytterligare belyser elevers antydda klåfingrighet är de låsta små skåpen över datorborden som innehåller fjärrkontrollen

33

till projektorn. Genom att vidta dessa skyddande åtgärder skapas en kontrollerande attityd som syftar till att förhindra skadegörelse och på så vis till viss del kontrollera elevernas beteende. Den kontroll som utgår från en förmodad olydnad hos eleverna uttrycks även i klassrum A i en nonchalans i inredningen; på väggen längst ner hänger nämligen fyra tavlor på olika höjder, till synes slumpmässigt upphängda. I kombination med den nästintill tomma, nedklottrade anslagstavlan ger tavlornas upphängning intrycket av att lite energi lagts på att göra klassrummet trivsamt. Även dörren som i klassrum A är sönder och inte åtgärdad ger ett ovårdat intryck. I salen ligger också en lång träskärm under whiteboarden som inte fyller någon synbar funktion.

7.1.4 Ordningstema

Ett annat tema som kartlagts i klassrummen är ordningstemat som har nära beröringspunkter med fostrans- och kontrolltemat. Ett uttryck för att hålla ordning är ritningen över bänkplaceringen i klassrum A. Ritningen skapar en mall för hur klassrummet ska möbleras som anvisar hur lärare och elever ska vara placerade i en undervisningssituation. Ritningen förordar alltså en ordning för hur aktörerna rumsligt ska befinna sig för att kontrollera dem samt hålla ordning och reda. I klassrum B har man valt att exkludera ritningen över bänkplaceringar. Eftersom möbleringen i salen inte explicit anvisats, kan man tolka det som att det inte föreskrivs en viss typ av möblering i klassrummet. Trots detta står elevbänkarna i B ändå parvis i tre bänkrader på samma sätt som i klassrum A, vilket kan tolkas som att det finns en norm för hur klassrum på skolan ska formges. Ett annat exempel på hur skolan försöker skapa ordning är de scheman över lektionerna som hålls i salen som både återfinns vid dörren till salen samt på lärarens kateder. Även papperskorgarna, bokhyllorna och möbleringen av bänkar och stolar i den sparsmakade miljön fungerar som ordningssymboler som genom sin existens syftar till att ha en fostrande inverkan på eleverna.

7.1.5 Tekniktema

I båda klassrummen kan ett tekniktema utläsas utifrån nyckelsymbolerna dator, projektor och overhead. Datorerna är av äldre årgång med en stor hårddisk och tjock bildskärm vilket kan signalera att någon hög teknisk prioritet inte är gjord i det avseendet. Däremot är

34

projektorerna mer intressanta; de tyder på att skolan har en ambition att utnyttja IT och andra medier. Projektorn ersätter overheadens funktion i att visa texter eller bilder på tavlan så att hela klassen kan se och utöver det möjliggörs att film, Internet och PowerPoint kan användas i klassrumsundervisningen. Vi kan därmed konstatera att skolan på så vis hängt med i den tekniska utvecklingen och skapat möjligheter att låta undervisningen influeras av den. Man kan anse att den tekniska utrustningen är ett relativt enkelt medel för att få undervisningen, åtminstone utifrån sett, att hänga med i omvärldens utveckling och därigenom svarar på behovet av att skolan ska beröra den yttre världen och elevernas verklighet.

7.1.6 Kollektivistiskt tema

Ur bänkarnas och stolarnas placering kan de båda klassrummen utläsas uttrycka ett

kollektivistiskt tema där eleverna ska medvetandegöras om sin roll i ett kollektiv i kontrast

mot lärarens särskildhet som auktoritet. Lärarens undervisning tycks genom bänkarnas och stolarnas positioner vara mer riktad till eleverna som en grupp, än till individerna i den. Den parvisa, likformiga och identiska möbleringen i klassrum A och B säger att individerna likställs till ett kollektiv där läraren alltid kan ses av eleverna, medan de enskilda eleverna blir mindre urskiljningsbara för läraren. I relation till varandra, har dock klassrum A ett mer dominerande kollektivistisk tema då bänkarnas parvisa uppställning är befäst genom ritningen över bänkarnas placering. Dessutom är salen en enplansvåning där inga andra möjligheter för än klassen att befinna sig i samma rum under lektionstid finns. I kontrast är klassrum B byggt med ett loft som gör att det kollektivistiska temat inte är lika befäst då det finns möjlighet att utnyttja de två planen på ett mer individanpassat och därmed mindre kollektivistiskt sätt. Dessutom finns ingen ritning i B om hur klassrummet ska vara möblerat.

7.1.7 Relationstema

Ur bänkarnas och katederns placering och utseende har vi vidare utläst ett relationstema som uttrycker relationen mellan lärare och elever i de två klassrummen. Mest påtaglig särskildhet mellan lärare och elev finner vi i klassrum A, vilket vi motiverar utifrån katederns och stolens utseende i relation till elevernas bänkar och stolar. Den röda lärarstolen i kontrast till elevernas stolar samt katederns storlek i jämförelse med elevernas bänkar signalerar en

35

maktskillnad. I klassrum B existerar inte en utseendemässig skillnad mellan lärarens kateder och stol jämfört med elevbänkarna och stolarna. Det faktum att lärarens och elevernas arbetsbänkar ser likadana ut förstår vi som att möbleringen uttrycker enhetlighet mellan lärare och elev och kanske kan det tolkas som att förhållandet lärare-elev är mer jämställt då läraren inte längre får sitta på en mer komfortabel stol och ha en större arbetsyta till sitt förfogande. Katederplaceringen är emellertid densamma vilket innebär att läraren inte bara åtskiljs från eleverna rumsligt och har ett priviligerat blickfång, utan den symboliska maktskillnaden är fortfarande uttryckt.

7.1.8 Privat kontra offentligt tema

Två teman som är nära förbundna med de tidigare nämnda är det privata kontra offentliga

temat. Man kan se instängdheten i klassrum A kontra öppenheten i klassrum B som

meningsbärande ur ett större perspektiv. Den heltäckande dörren i klassrum A kan läsas som ett hinder för insynen i den dagliga verksamheten; hur och vad läraren gör i undervisningen samt hur eleverna beter sig. På sätt och vis kan man hävda att isolationen som dörrens utformning innebär tillåter undervisningen att vara privat (i motsats till offentlig) i den bemärkelsen ingen yttre passerande kan se in i salen. Undervisningen kommer då att endast beröra den lärare och de elever som befinner sig inom de fyra väggarna. Ifrån korridoren vid klassrum B kan man se in i salen vilket kan tolkas som att ett öppet klimat gynnas eftersom elever, kollegiet och rektorer kan få inblick i undervisningen. Inblicken bidrar till att motverka ett klimat där den rumsliga avskärmningen tillåter att undervisningen utan någon yttre insyn på en daglig basis. I motsats till den isolation som byggts in i det äldre klassrummet har isolationen brutits i nybyggnationen där istället en transparens skapats.

7.1.9 Omvärldstema

Fönster och dörrar i salarna kan utöver deras direkta funktioner förstås på ett ytterligare abstrakt plan som vi kallar ett omvärldstema. Öppenheten i B kontra instängdheten i A kan förstås som symboler för klassrummets relation till omvärlden. Genom dörrens utseende och de högt belägna fönsterna i klassrum A, förstår det vi som att omvärlden stängts ute. Dörren kan läsas som en port som vid lektionsstart stängs och därmed exkluderar omvärlden och

36

markerar att det är lektion. Fönsterna i salen är en ytterligare faktor som bidrar till exklusionen av världen utanför klassrummet då de är så högt belägna att man endast ser himlen och en och annan taknock. Den värld som finns direkt utanför klassrummet, det vill säga det sociala flödet i korridoren, är osynligt. Därför kan utformningen av dörrar och fönster i A tolkas som att man nästan bemödat sig med att stänga ute omvärlden. I klassrum B är förhållandet mellan lektion och den yttre världen mindre rigid än i sal A. De tre dörrarna som vetter mot korridoren inkluderar genom dörrarnas glasrutor det som pågår utanför lektionstid där elever och lärare passerar. Eleverna som befinner sig i sal B kan se ut i korridoren genom fönsterna på dörrarna och på grönområdet utanför skolan genom de stora fönsterna, vilket vi tolkar som att omvärlden på ett symboliskt sätt byggts in i salen. Den inbyggda transparensen i klassrum B förstår vi även som att skolan inte längre skapar en åtskillnad till omvärlden utan istället inkluderar den i klassrummet, genom närheten till naturen och inblick från korridoren.

7.1.10 Konst- och trevnadstema

Vid en komparativ analys utläser vi även teman som inte återfinns i de båda klassrummen. Klassrum A innehåller ett konsttema vilket klassrum B saknar, medan vi i B har utläst ett

trevnadstema som vi inte kan finna i A. Med tavlorna i klassrum A, en med impressionistiskt

motiv, en affisch från en utställning samt en affisch, ett foto av en byggnad, kan ett konsttema urskiljas. Tavlorna som är uppsatta är vackra i sig men ramarna är av dålig kvalitet, tavlorna hänger snett och slumpmässigt i olika höjder och är placerade utan någon uppenbar bakomliggande tanke vilket ger ett slarvigt intryck. Möjligen kan konsten i A förstås som ett försök till en estetisk bildning inom konstvetenskap, vilket skulle signalera att skolan erbjuder en kunskap som alla elever eventuellt inte möter utanför skolan. Ett annat alternativ är att konsten ska fungera som en inspiration och uppmuntra kreativitet med tavlornas närvaro. Ett tredje möjligt sätt att förstå konsttemat är att tavlorna är uppsatta i ett syfte att skapa trevnad och omboning. Trevnadstemat som vi efter analys anser gestaltas i B, utgörs av den relativa färgrikedom, de olika former och material som möbleringen utgörs av samt de många och stora fönsterna. Harmonin och trevnaden som inges av rummets organisering kan fungera som uppmuntran och inspiration i den dagliga verksamheten.

37