Utifrån den teoretiska referensramen och det insamlade empiriska materialet diskuteras nedan de aspekter som uppsatsen ämnar utreda. För att underlätta för läsaren benämns intervjupersonerna vid sin respektive banks namn.
5.1 Revision och slopandet av revisionsplikten
Forskning kring revisionens nytta (Forsberg & Westerdal, 2007; Smith, 2006) stämmer överens med vad som framkom i den empiriska undersökningen. Samtliga banker tycker att revision av räkenskaperna fyller en viktig funktion. Dels för att styrka rapporternas innehåll som då är granskade av en tredje part och dels visar det på att företaget är seriöst och har kontroll över det ekonomiska läget. Som bland annat Länsförsäkringar och Handelsbanken menade ses revision som en kvalitetsstämpel och en stor trygghet. Detta står i kontrast till att samtliga banker inte har vidtagit några specifika åtgärder rörande avskaffandet av revisionsplikten, trots att ämnet har diskuterats både på lokal och central nivå inom respektive bank. En av orsakerna till detta tvetydiga mönster kan, som Danske Bank påpekade, vara att lagen om revisionspliktens avskaffande enbart innefattar de allra minsta företagen. Som Johansson på Danske Bank nämnde var diskussionerna kring den nya lagen mer omfattande då den från första början skulle innefatta företag men en omsättning på cirka 80 miljoner kronor. När lagen kom att innefatta betydligt mindre företag avtog diskussionen. (Johansson, 2011) Företagen som innefattas av lagen är mer beroende av andra aspekter. Naturligtvis måste den ekonomiska delen vävas in eftersom återbetalningsförmågan är en av de stora bedömningsfaktorerna. Däremot är kreditbedömningen av små företag mer beroende av mjuka faktorer än vad stora företag är där ledningen är utbytbar och mindre fokus kan läggas på personlighet (Sundqvist, 2011).
5.1.1 Avskaffandet av revisionspliktens effekter på finansbranschen
Då revisionsplikten avskaffades för bara några månader sedan är det ännu okänt hur många företag som kommer välja att avstå från en revisor. Bankerna har endast träffat på ett fåtal företag som valt att, eller indikerat att de inte kommer att ha kvar sin revisor. Vilka åtgärder som kommer sättas in för att väga upp för avsaknaden av en oberoende granskande part är ännu inte fastställda och som nämnts tycks slopandet av lagen inte ha någon större påverkan på finansbranschen. Majoriteten av bankerna indikerar dock att de förmodligen kommer bli mer frågvisa om vem som upprättat räkenskaperna och rekommendera de företag som avstår från en revisor att istället ta hjälp av en redovisningskonsult för att hjälpa till med
~ Analys ~
revisionsbyråer och småföretagen. Länsförsäkringar belyser dock ett problem för banken om företagen väljer att avstå från en revisor, nämligen att det kommer leda till att de går miste om viktig information genom revisionsberättelsens bortfall. Revisionsberättelsen upplyser om viktiga händelser och framförallt varför de uppstått, något som inte alltid går att urskilja ur en balans- eller resultaträkning. (Nyström, 2011)
Kritiken om att det kommer vara svårare för företag som väljer bort revision att få lån (Strenger et al., 2008) dementeras till viss del av de flesta bankerna. För befintliga kunder kommer det inte bli svårare att få lån (Sundqvist, 2011). Bankerna har redan god kännedom om dessa kunder och vet att deras räkenskaper stämmer sedan tidigare. Men som SEB:s Nylén påpekade kan det däremot skapa problem för en ny kund om de inte låtit sina räkenskaper blivit granskade. Det finns ingen historik om företaget och om banken har svårt att skapa sig en uppfattning om kunden kan bedömningen försvåras.
5.2 Kreditbedömning
5.2.1 Vilka aspekter ligger till grund för kreditbedömning av små bolag?
Teorin hävdar att finansiella aspekter väger tyngst vid kreditbedömningen (Svedin, 1992), men nämner sedan att en allsidig bedömning är att föredra för att minska kreditriskerna (Zambaldi et al., 2011; Taketa & Udell 2007; Selin, 1994; Svedin, 1992). Samtliga banker väver in flera aspekter i sin kreditbedömning med allt från ekonomiska nyckeltal till ägare och omvärldsfaktorer. Den finansiella informationen har alltid en stor del i kreditbedömningen, hos vissa banker större än andra. De mest framträdande av de finansiella aspekterna är att genom bokslutet kontrollera kassaflöden och återbetalningsförmågan för företaget. Detta är viktigt för att se att företagets likvida medel täcker de utgifter som uppkommer i samband med ett nytt lån. För att sedan relatera till ny forskning angående relationsutlåning vägs även mjuka faktorer in i kreditbedömningen. Generellt när det gäller små bolag är det många andra faktorer än de finansiella som spelar in. (Taketa & Udell, 2007) Ägaren är av högt intresse vid bedömningen och bankerna trycker på nära kontakter och känslan av att företagaren förstår sin affärsidé, inser vilka risker de tar samt är villiga att gå in med privata tillgångar som säkerhet. (Björlingson, 2011; Sundqvist, 2011; Haaraoja, 2011) Alla bankerna kontrollerade även ägarnas bakgrunder och privata ekonomi för att se hur de skött sig i tidigare åtaganden.
Omgivningsfaktorer som studeras är bland annat konkurrenter, konjunkturkänslighet i branschen och beroendet av leverantörer eller kunder. Med det sistnämnda menar Handelsbanken att företaget exempelvis är beroende av en kund och om denna vid ett skede skulle försvinna ur företagets kundkrets skulle företaget
~ Analys ~
hamna i en mycket sämre position och få påtagliga konsekvenser, vilket ses som en stor risk.
För att återkoppla till Svedins (1992) analysmodell och teorin som den belyser har empirisk förankring hittats i samtliga delar av modellen. Ekonomisk analys spelar en framträdande roll, vilket främst SEB och Danske Bank påvisar genom att anse att de viktigaste faktorerna i kreditbedömningsprocessen är siffrorna i form av kassaflödet och återbetalningsförmågan.
Affärsidén, som respondenterna benämner affärsplanen, är främst viktig när det gäller nya kunder i banken likväl nystartade företag (Jaensson, 2011; Haaraoja, 2011; Nyström, 2011).
Fortsättningsvis hävdar Swedbank att det är av stor vikt att företagaren är varse om vilka risker det finns och vilken funktion företaget anses fylla på marknaden. Omvärldsanalysen innefattar, som tidigare nämnts av Danske Bank, beroendet av specifika kunder och leverantörer, men även konkurrenter granskas för att se hur slagkraftigt företaget är (Johansson, 2011). Resursanalysen har också fått en empirisk förankring där främst Handelsbanken och ALMI hävdar att ledningen bör vara kompetent och drivande för att kunna skapa ett vinstgenererande företag.
Utifrån studien går det även att urskilja en skillnad i kreditbedömningen av nya respektive befintliga kunder. Nya kunder kan, som Berger & Udell (2006) benämner, ses som mindre transparenta där insynen i företaget är begränsad varpå de mjuka icke-finansiella faktorerna får större betydelse. Som Handelsbanken påpekar är insynen bland nya företagskunder liten och informationen begränsad då banken inte har någon historik att falla tillbaka på, vilket försvårar beslutsprocessen. Därför menar majoriteten av bankerna att de icke-finansiella faktorerna så som affärsplan, ägarnas kompetens och att skapa förtroende parterna emellan får större betydelse under kreditbedömningen av nya kunder. Beträffande befintliga kunder har banken goda kunskaper om dem och samlat in information under en längre tid varpå företagets finansiella aspekter får större betydelse för dessa företag (Berger & Udell, 2006).
Länsförsäkringar påpekar att relationen och förtroendet redan byggts upp och kunskapen om det lånsökande företagets verksamhet är dokumenterad, varefter de beaktar mer hårda aspekter.
5.2.2 Relationsutlåningens betydelse
Enligt forskning har relationsutlåning kommit att få en allt större betydelse för kreditbedömning (Udell, 2008). Utvärderingen av begreppet relationsutlåning är att den inte
~ Analys ~
bolag. Bankerna vill bygga långvariga relationer, skapa förtroende och ha regelbunden uppföljning av företagen, vilket stämmer överens med Elsas (2005) definition av relationsutlåning. Personliga bedömningar som är karakteristiskt för relationsutlåning är alltså betydelsefulla vid bankers kreditbedömning.
Det var dock på en punkt som detta till viss del inte stämde. SEB var det enda företaget som inte hade någon som helst kontakt med de lånsökande företagen och endast tittade på de finansiella faktorerna, så som tidigare skötsel och kassaflöde om krediten underskred 300 000 kronor. Detta strider därmed mot teorin om att banker ska göra en allsidig bedömning av lånsökande företag (Zambaldi et al., 2011; Taketa & Udell 2007; Selin, 1994). SEB utsätter sig därigenom för ett högre risktagande eftersom informationen som finns utöver den finansiella inte behandlas. Detta bidrar till ett ökat informationsgap mellan parterna där SEB går miste om att beakta andra aspekter som kan påverka företagets återbetalningsförmåga. De övriga bankerna är eniga om att alltid boka in ett personligt möte med kunden vid nya krediter för att upprätta personliga kontakter. Handelsbanken och Länsförsäkringar anser dock att det i undantagsfall går att bevilja en liten kredit utan möte i de fall då de har en nära relation med kunden som då är välkänd och informationsasymmetrin därmed är mindre.
5.3 Informationsasymmetri och risk
Informationsasymmetri kan bidra till att banken varken får in rätt eller tillräckligt mycket information om det lånsökande företaget, vilket kan leda till en utdragen kreditbedömningsprocess och stora kostnader i de fall där kredittagaren är olämplig (Adams, 1994; Elsas & Krahnen, 1998; Gustafson et al., 2005). Enligt samtliga banker finns det ibland ett informationsgap mellan bank och företag exempelvis på grund av att de känner att företaget undanhåller information. Detta uppfattas dock inte som ett större problem inom bankernas dagliga verksamhet, bland annat på grund av att de oftast rör sig om missförstånd och inte så som forskarna Gustafson et al. (2005) menar att företagen medvetet undanhåller viktig information. Nordea och Länsförsäkringar menar att det handlar om brist i både kommunikation och kunskap mellan parterna där företagen exempelvis inte förstår vilka handlingar banken efterfrågar. SEB:s Nylén hävdar däremot att det självklart finns fall då det lånsökande företaget vill dölja något och därmed medvetet inte ger banken all information om deras verksamhet, men det händer ytterst sällan. Bankerna försöker minska detta informationsglapp genom att ha nära kontakter med företagen och trycka på att de är en samarbetspartner till företaget för att på så vis kunna föra en öppen dialog. Detta är i samstämmighet med vad teorin menar där problemet rörande informationsasymmetri anses
~ Analys ~
kunna lösas genom nära relationer (Bharath et al., 2007; Petersen et al., 1994). Danske Bank menar att revision är ännu ett sätt att minska informationsasymmetrin då det ökar siffrornas tillförlitlighet och minskar risken att kunden undanhåller viktig information (Johansson, 2011).
Har banken inte tillräckligt med information om det lånsökande företaget ökar risken att låna ut pengar till icke-kreditvärdiga låntagare vilket i sin tur leder till förhöjd kreditrisk, risken att låntagaren inte kan fullfölja sina förpliktelser och betala tillbaka lånet (Ferrary, 2001). Genom en noggrann granskning och bedömning av företaget går denna att minskas. Dock kvarstår alltid andra risker som i sin tur på sikt kan leda till en osäker kundfordring och att kunden inte kan betala tillbaka lånet. Handelsbanken och Nordea nämner att den främsta risken rörande utlåning till små bolag är att dessa företag är nyckelpersonsberoende, vilket gör dem betydligt mer sårbara än större bolag. De står och faller på att en eller ett fåtal personer besitter viktig specifik kunskap om driften av verksamheten, vilken går förlorad om personen av olika anledningar försvinner ur verksamheten. Genom att kräva mer säkerheter i ägarens privata sfär avser bankerna minska eventuella kreditförluster. En annan risk som är utmärkande för små bolag är förändringar i ägarnas privata livssituation. Som Länsförsäkringar nämner kan skilsmässa vara ett exempel på detta. Även om det är en privat angelägenhet kan det i små bolag påverka företagets verksamhet genom bland annat minskade tillgångar på privata säkerheter.
~ Slutsats ~