UPPSALA UNIVERSITET KANDIDATUPPSATS
FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN VÅRTERMINEN 2011
Kreditbedömning av små bolag
- Bedömningsfaktorer och effekten av en avskaffad revisionsplikt -
Handledare: Författare:
Per Forsberg Fanny Bromark
Johanna Ekesiöö
~ Förord ~
Vi vill inleda denna uppsats med att rikta ett stort tack till våra respondenter som varit mycket tillmötesgående under uppsatsens gång, utan dem hade vi inte kunnat genomföra vår undersökning. Vi vill även tacka vår handledare, Per Forsberg, samt våra opponenter för
värdefulla kommentarer och goda råd.
Uppsala universitet, 3 juni 2011
Fanny Bromark Johanna Ekesiöö
~ Sammandrag ~
Sammandrag
I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle få för både bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförändringen var att det skulle kunna påverka bankers kreditbedömning av företag, då den finansiella informationen skulle minska i trovärdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och därmed försvåra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av små bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. Utifrån en kvalitativ studie där sju banker/kreditgivare tillfrågades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för små bolag generellt sett hittills inte påverkat finansbranschen avsevärt. Samtliga banker grundar sin kreditbedömning på flera olika faktorer och när det gäller små bolag väger icke-finansiella faktorer i form av tillit, affärsidé och ägarnas kompetens ofta tyngre än att de finansiella rapporterna är reviderade.
Nyckelord: revisionsplikt, kreditbedömning, relationsutlåning, informationsasymmetri
~ Abstract ~
Abstract
In November 2010 the statutory audit for small businesses was abolished and discussions about the consequences for both the companies and their stakeholders have taken place. One point of view and a disadvantage with the abolition of the law is that it could have a negative effect on banks’ credit assessment since the financial statements’ reliability will decline without an auditor reviewing them. This could result in an increased information asymmetry between the banks and the companies, which in turn could complicate the credit assessment.
The purpose of this paper is to describe the factors that form the base of banks credit assessment of small businesses in the light of the abolition of the mandatory audit. Based on a qualitative study in which seven lending firms were asked it is clear that the abolishment of the statutory audit have not yet had a major effect on the financial industry. In the case of small business lending, non-financial factors such as trust, business plan and the business owners’ skills become more important than audited financial statements.
Keywords: Small business lending, audit, information asymmetry, relationship lending
~ Innehållsförteckning ~
Innehållsförteckning
SAMMANDRAG... 3
ABSTRACT... 4
1. INLEDNING... 7
1.1 PROBLEMDISKUSSION...8
1.2 PROBLEMFORMULERING...8
1.3 SYFTE...9
1.4 AVGRÄNSNING...9
2. TEORETISK REFERENSRAM...10
2.1 TIDIGARE STUDIER OCH PROFILERING... 10
2.2 REVISIONENS NYTTA... 10
2.3 KREDITBEDÖMNING... 11
2.3.1 Finansiella faktorer...12
2.3.1.1 Ekonomisk analys...12
2.3.2 Icke-finansiella faktorer...13
2.3.2.1 Affärsidé...13
2.3.2.2 Omvärldsanalys...13
2.3.2.3 Resursanalys...13
2.3.3 Relationsutlåning...14
2.4 INFORMATIONSASYMMETRI... 14
2.5 TEORINS BEGRÄNSNINGAR... 15
3. METOD...16
3.1 VAL AV VETENSKAPLIG ANSATS... 16
3.2 LITTERATURSÖKNING... 16
3.3 METODVAL... 16
3.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 17
3.4.1 Datainsamling - Sekundärdata...17
3.4.2 Datainsamling - Primärdata...17
3.4.3 Urval...17
3.4.4 Intervjupersoner...18
3.4.5 Intervjuerna...19
3.5 METODKRITIK OCH TILLFÖRLITLIGHET... 19
4. BANKERS KREDITBEDÖMNING...21
4.1 HANDELSBANKEN... 21
4.2 SWEDBANK... 22
4.3 SEB... 23
4.4 NORDEA... 25
4.5 DANSKE BANK... 26
4.6 LÄNSFÖRSÄKRINGAR... 27
4.7 ALMI FÖRETAGSPARTNER... 29
5. ANALYS...31
5.1 REVISION OCH SLOPANDET AV REVISIONSPLIKTEN... 31
5.1.1 AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTENS EFFEKTER PÅ FINANSBRANSCHEN... 31
5.2 KREDITBEDÖMNING... 32
5.2.1 Vilka aspekter ligger till grund för kreditbedömning av små bolag?...32
5.2.2 Relationsutlåningens betydelse...33
5.3 INFORMATIONSASYMMETRI OCH RISK... 34
6. SLUTSATS...36
~ Innehållsförteckning ~
7.3 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 38
7. KÄLLFÖRTECKNING...40
7.1 TRYCKTA KÄLLOR... 40
7.3 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 41
7.4 INTERVJUER... 42
APPENDIX 1 - INTERVJUGUIDE...43
APPENDIX 2 – NORDEA...44
APPENDIX 3 – ALMI FÖRETAGSPARTNER...46
~ Inledning ~
1. Inledning
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för en kvarts miljon svenska bolag.
(Dagens Industri, 2010)
Revisionsplikten innebär att företag måste låta en extern part granska deras finansiella räkenskaper. Avskaffandet av lagen syftar främst till att underlätta ekonomiskt för svenska småföretag genom att de själva får avgöra vilka revisionstjänster de behöver (Justitiedepartementet, 2010). Däremot är experterna splittrade inför vad förändringen kommer att leda till på sikt för både företag och andra intressenter (Dagens Industri, 2010).
Vissa förutspår att det kommer bli svårare för företagen att få lån från banker då de inte låtit en oberoende part granska deras räkenskaper (Strenger, Hallin & Sandén, 2008). En av bankens många uppgifter är att agera kreditgivare till företag, där de finansiella rapporterna har en stor betydelse (Svedin, 1992; Erixon, 2009). Efter revisionspliktens avskaffande för små bolag försvinner en viss tillit till det ekonomiska materialet vid kreditbedömningsprocessen, vilket kan göra det svårare för bankerna att göra en bedömning av företags kreditvärdighet. Revisionspliktens avskaffande skulle från början gälla företag med upp till 50 anställda, tillgångar på 41,5 miljoner kronor och en omsättning på högst 83 miljoner, vilket skulle omfatta nästan 97 procent av svenska aktiebolag (Justitiedepartementet, 2008). När förslaget trädde i kraft i november 2010 hade dessa gränser sänkts markant och omfattar idag endast små bolag med högst 3 anställda, en balansomslutning på 1,5 miljoner kronor och en omsättning på max 3 miljoner kronor (Justitiedepartementet, 2010).
Som nämnts finns risken att det finansiella materialet minskar i trovärdighet för de företag som avsäger sig revisionen varpå andra faktorer skulle kunna få en större betydelse i bankers kreditbedömning av små bolag. För att bedöma huruvida företaget är en lämplig låntagare använder sig bankerna av olika bedömningsfaktorer, detta för att få en allsidig bild av företaget där både finansiella och icke-finansiella aspekter beaktas (Zambaldi, Aranha &
Lopes, 2011). Icke-finansiella faktorer så som affärsidé, kompetens och marknad har en viss roll i bedömningen för att få en uppfattning om företagets framtidsutsikter och potential (Stenberg & Sigbladh, 2003), medan finansiella faktorer främst behandlar historisk information (Grunert, Norden & Weber, 2005). En aspekt som hör till den icke-finansiella delen och som hamnat allt mer i centrum på senare tid är relationsutlåning (Berger & Udell,
~ Inledning ~
relationer med företagen. Genom detta får banken en uppfattning om verksamheten och personerna bakom företaget och får därmed en bättre utgångspunkt för att göra en kreditbedömning (Udell, 2008). Men även om banken gör an allsidig bedömning finns en risk att de inte får tillgång till all nödvändig information, vilket i teorin benämns som informationsasymmetri (Ferrary, 2003).
För att koppla ihop avskaffandet av revisionsplikten med bankers kreditbedömning är en intressant aspekt att studera huruvida banker kommer förlita sig mer på icke-finansiell information och relationsutlåning i de fall de finansiella rapporterna inte är reviderade. I samband med denna aspekt är det av intresse att undersöka vilka faktorer som väger tyngst i kreditbedömningen av små bolag.
1.1 Problemdiskussion
Bankers verksamhet styrs i stor utsträckning av Finansinspektionen och lagen rörande Bank- och Finansieringsrörelse. Banker får inte låna ut pengar om det finns misstankar att det låntagande företaget inte kommer kunna fullfölja sina betalningsförpliktelser (BFR 2004:297). För att upptäcka potentiella risker som kan leda till att låntagaren inte kan betala tillbaka lånet bör flera aspekter tas i beaktning under kreditbedömningen, bland annat läggs fokus på reviderade årsredovisningar och dess finansiella innehåll (Svedin, 1992). Genom att låta en extern revisor granska företagets räkenskaper ökar informationens tillförlitlighet, vilket underlättar bankens bedömning av företagets återbetalningsförmåga. Men det finns även andra faktorer som påverkar kreditbeslutet så som icke-finansiell information vilket kan vara avgörande i bedömningsprocessen (Sigbladh & Wilow, 2008; Berger & Udell, 2006). Då revisionsplikten för små bolag avskaffats kan det leda till att den finansiella informationens tillförlitlighet minskar vilket kan försvåra bankers kreditbedömning av små bolag och leda till en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag. Det kan även resultera i att det blir svårare för små bolag att få lån (Strenger et al., 2008). Då förslaget om slopad revisionsplikt trädde i kraft relativt nyligen är det intressant att studera hur bankerna har diskuterat lagändringen och om några åtgärder har införts för att lösa eventuellt uppkomna problem i kreditbedömningen.
1.2 Problemformulering
• I vilken utsträckning har kreditbedömningen av små bolag påverkats av den avskaffade revisionsplikten?
För att besvara denna fråga har vi arbetat med två delfrågor, varav den första handlar om hur
~ Inledning ~
bankers kreditbedömning av små bolag går till och vilka faktorer som ligger till grunden för kreditbeslutet. Den andra delfrågan som studerats är vilka problem som kan påverka kreditbedömningen i form av informationsasymmetri samt specifika risker som är aktuella i samband med utlåning till små bolag.
1.3 Syfte
Syftet är att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av små bolag, mot bakgrund av avskaffandet av revisionsplikten. Därigenom avser uppsatsen bidra med kunskap om vad avskaffandet av revisionsplikten har inneburit för finansbranschen.
1.4 Avgränsning
Uppsatsen kommer endast fokusera på kreditbedömning av små aktiebolag, alltså bolag med högst 3 anställda, en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och en balansomslutning på max 1,5 miljoner kronor. Denna definition och val av avgränsning är gjord i samstämmighet med hur lagen om revisionspliktens avskaffande för små bolag är utformad. Det finns flera olika typer av kreditgivare till företag, men banker utgör den primära finansieringskällan för små bolag (Meyer, 1998) varpå uppsatsen avgränsas genom att enbart fokusera på banker1. Dock kommer ALMI Företagspartner att inkluderas i undersökningen även om det inte är en renodlad bank. De tillhandahåller finansieringslösningar till företag men finansierar sällan hela krediten och är därför ett komplement till banker i kreditgivningen, vilket motiverar varför de tagits med i studien. Samtliga banker i studien nämnde ALMI som en viktig samarbetspartner vid riskfyllda kreditgivningar vilket även styrker relevansen att inkludera dem. För att underlätta för läsaren kommer de sex renodlade bankerna samt ALMI Företagspartner gemensamt gå under ordet bank.
1 Bank: “Företag som fått regeringens tillstånd att bedriva bank- och finansieringsrörelse, vilket innebär rätt att bl.a. ta emot inlåning på konto från allmänheten, låna i Riksbanken utan säkerhet och placera pengar på
~ Teoretisk referensram ~
2. Teoretisk referensram
Då studien handlar om kreditbedömning i samband med revisionspliktens avskaffande, kommer den teoretiska referensramen inledas med en diskussion rörande revision och dess nytta för att sedan kunna utröna den nya lagens påverkan på finansbranschen. Vidare bygger teorin på Svedins (1992) analysmodell rörande kreditbedömning av företag. Denna kommer att användas som en övergripande modell och styrkas med andra forskares resultat för att öka dess relevans. Modellen kompletteras bland annat av Berger & Udells teori beträffande relationsutlåning som en beslutsgrund vid kreditbedömning för att få en mer allsidig bild av bolagen (Berger & Udell, 2006; 1995). Teorin rörande informationsasymmetri kommer även diskuteras för att öka förståelsen för de aspekter som kan försvåra kreditbedömningsprocessen.
2.1 Tidigare studier och profilering
Forskningen rörande bankers kreditbedömning av företag är relativt omfattande och flera studier har gjorts kring vilka faktorer som ligger till grund för bankers utlåning (Taketa &
Udell, 2007; Berger & Udell, 2006; Ferrary, 2003; Meyer, 1998). Denna forskning är till stor del gjord internationellt vilket gör det intressant att studera kreditbedömningen på den svenska finansmarknaden. Studien förväntas bidra med ny information då revisionsplikten för små bolag nyligen avskaffats, och konsekvenser eller avsaknaden av konsekvenser kan förhoppningsvis urskiljas. Då avskaffandet av revisionsplikten främst syftar till att skapa fördelar för små bolag hade ett naturligt angreppssätt varit att studera den nya lagens påverkan utifrån företagens perspektiv. För att öka uppsatsens profilering kommer fokus ligga på bankerna och se hur lagen påverkat deras verksamhet. Uppsatsen utmärker sig därmed genom att anta ett bankperspektiv. Vidare för att differentiera uppsatsen vävs begreppet relationsutlåning in som en stor del i den teoretiska referensramen och undersökningen.
2.2 Revisionens nytta
Revisorer fyller en viktig samhällsfunktion vilka en rad intressenter har nytta av (Forsberg &
Westerdahl, 2007). Yrket uppkom genom ökade krav i samhället på en självständig granskande part som kontrollerade att förvaltningen av tillgångar gick rätt till (Jones, 2008).
Revision av företag fyller än idag en viktig funktion och syftar till att oberoende granska finansiella rapporter och information för att tillhandahålla trovärdigt material till företagens intressenter (Smith, 2006; Forsberg & Westerdahl, 2007; Jones, 2008). Revisionsplikten är idag lagstadgad för vissa typer av företag och innebär att de måste låta en auktoriserad extern revisor granska deras räkenskaper (Revisionslagen 1999:1079). Revisorer har som uppgift att
~ Teoretisk referensram ~
öka validiteten och transparensen av företags finansiella information (Ball, 2006). Genom revisionsberättelsen upplyser de intressenter om att företagets finansiella ställning och resultat är rättvisande, att ledningen fullföljt sina förpliktelser på ett korrekt sätt samt belyser viktig information som inte direkt kan utläsas av årsredovisningen (Revisionslagen 1999:1079, §27- 31). En av företagens, i synnerhet små bolag, viktigaste intressent är banker i och med att de utgör deras primära finansieringskälla (Meyer, 1998). Bankers intresse av reviderad finansiell information bygger bland annat på kreditrisken vid utlåning. Utifrån reviderade rapporter, vilka ger banken en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning, kan banken göra en bedömning av företagets återbetalningsförmåga (Svedin, 1992). Reviderad information, och därmed revisorer, fyller en mycket viktig roll då de minskar risken för att banken lånar ut pengar till olämpliga låntagare.
2.3 Kreditbedömning
Kreditbedömning innebär att långivaren gör en omfattande granskning av låntagarens kreditvärdighet för att kunna fastställa återbetalningsförmågan (Nationalencyklopedin, 2011).
Bankers kreditbedömning styrs i viss utsträckning av svensk lag rörande Bank- och Finansieringsrörelse (BFR 2004:297) där det står skrivet att utlåning inte får ske om det finns misstankar att låntagaren inte har möjlighet att fullfölja sina förpliktelser (BFR 2010:1853, kap 8 1§). För att kunna göra en korrekt bedömning av långivarens kreditvärdighet är det viktigt att låntagaren gör en allsidig bedömning som innefattar såväl finansiella som icke- finansiella faktorer av det låntagande företaget (Zambaldi et al., 2011; Taketa & Udell 2007;
Berger & Udell, 2006; Selin, 1994). Hur denna kreditbedömning går till är inte lagstadgat utan frihet ges till bankerna, dock med vissa regleringar från Finansinspektionen (Finansinspektionen, 2011). Kreditbeslut måste dokumenteras och det är viktigt att det finns tillräckligt med beslutsunderlag för att göra en korrekt bedömning av den lånsökandes kreditvärdighet för att minimera riskerna (BFR 2010:1853, kap 8, 3-4§).
En faktor som banker måste ta ställning till då de tillhandahåller finansieringslösningar till företag är de involverade riskerna. Det finns olika typer av risker inom banksektorn där den mest betydelsefulla ur kreditbedömningssynpunkt är kreditrisken. Kreditrisk innebär risken att kredittagaren inte har möjlighet eller inte är villig att fullfölja sina åtaganden enligt avtalat kontrakt. (Santomero, 1997) I klartext betyder det att banken inte får tillbaka sina utlånade pengar och gör en förlust. Därför måste banken, innan de beviljar en kredit till ett företag,
~ Teoretisk referensram ~
Svedins analysmodell visar inom vilka områden som granskningar av företaget görs för att få en allsidig bild av den lånsökandes kreditvärdighet. Informationen ligger sedan till grund för kreditbedömningen och beroende på hur stor kännedom banken har om företaget har faktorerna olika stor betydelse för kreditbedömningen (Berger & Udell, 2006). Nedan förklaras de olika delarna i modellen uppdelade i finansiella respektive icke-finansiella faktorer.
Fig. 1 Analys av företag vid kreditbedömning (Svedin, 1992)
2.3.1 Finansiella faktorer
Utlåning baserad på främst ekonomiska faktorer, även kallad hård information, lämpar sig bäst till transparenta företag. Innebörden av ett transparent företag är att det finns gott om tillgänglig information och insynen i företaget är stor. (Berger & Udell, 2006)
2.3.1.1 Ekonomisk analys
Ekonomisk analys är det enda av de fyra begreppen som är av finansiell karaktär och innefattar granskning av reviderade finansiella rapporter samt information om företagets resultat- och balansräkning, nyckeltal och revisionsberättelse (Taketa & Udell, 2007; Berger
& Udell, 2006; Svedin, 1992). Denna information ger en bild av företagets finansiella position och resultat och därmed deras återbetalningsförmåga. Vid beviljandet av krediter utgör finansiell information och företagets årsredovisning den främsta beslutsgrunden (Stenberg & Sigbladh, 2003; Svedin, 1992). Om de finansiella rapporterna inte är tillräckligt informativa eller trovärdiga (ej reviderade) kompletteras de även med annan finansiell information så som framtida kassaflöden (Berger & Udell, 2006). Genom att granska den finansiella informationen får långivaren en inblick i det lånsökande företagets ekonomiska ställning, vilket indikerar huruvida de har tillgång till tillräckligt mycket likvida medel för att
~ Teoretisk referensram ~
kunna återbetala lånet.
2.3.2 Icke-finansiella faktorer
Till de icke-finansiella faktorerna hör de som Berger & Udell benämner som mjuka och är kvalitativa i sin karaktär. De mjuka aspekterna passar bäst för icke-transparenta företag (Berger & Udell, 2006), företag med begränsad insyn och tillgänglig information. Nedan beskrivs affärsidé, omvärldsanalys, resursanalys och relationsutlåning mer ingående.
2.3.2.1 Affärsidé
Företagets affärsidé är en beskrivning av visionen och vilken funktion företaget syftar till att fylla på marknaden. Affärsidén ger långivaren en möjlighet att förutspå företagets tillväxtmöjligheter och framtidsutsikter. (Sigbladh et al., 2008; Svedin, 1992)
2.3.2.2 Omvärldsanalys
Vid en omvärldsanalys av företaget tas hänsyn till företagets kunder, marknad och konkurrenter. Här studeras företagets tillväxtmöjligheter på deras valda marknad och storleken på valt kundsegment. Det är även viktigt att göra en bedömning av företagets konkurrenssituation och hur de förhåller sig till sina konkurrenter på marknaden. (Svedin, 1992; Frankelius, 2001; Sigbladh et al, 2008)
2.3.2.3 Resursanalys
En resursanalys av företag behandlar flera olika aspekter. Interna förhållanden så som ledning, organisationsstruktur och ägare är en viktig del för att lära känna företaget och dess personer. En driven ledning är av betydelse för företagets utveckling och kan ge en indikation i vilken riktning företaget är på väg. Genom en tydlig organisationsstruktur och färre ägare kan exempelvis beslutsprocessen effektiviseras. (Svedin, 1992; Sigbladh et al., 2008) Vidare studeras ledningen och styrelsens tidigare erfarenheter och andra åtaganden för att bedöma kompetensen i gruppen (Stenberg et al, 2003; Selin, 1994). Förutom att studera personerna i företaget görs även en granskning av företagets produkter i resursanalysen. Produkten företaget erbjuder ger även en indikation på hur det går för företaget och dess framtidsutsikter. Den tredje delen i resursanalysen handlar om att undersöka företagets kostnads- och produktionsstruktur. Genom detta går det att urskilja vilka kostnadsposter som dominerar och om företaget är i stark beroendeställning av en eller ett fåtal leverantörer alternativt kunder, vilket kan vara en viktig faktor att beakta i kreditbedömningen. (Svedin, 1992)
~ Teoretisk referensram ~
2.3.3 Relationsutlåning
Relationsutlåning är en aspekt som på senare tid har studerats och blivit betydelsefull för kreditbedömningen av företag (Udell, 2008). Eftersom det alltid finns någon typ av risk vid utlåning har banker börjat införa en social kreditbedömningsprocess (Ferrary, 2003). Den sociala bedömningen är en form av relationsutlåning som bygger på relationen mellan långivare och låntagare (Elsas, 2005). Från början användes termen relationsutlåning som en beskrivning av de tjänster som banken erbjöd medan den idag betecknas som den information som samlats in under en längre tid genom regelbundna möten, kommunikation och personliga reflektioner av verksamheten (Udell, 2008). Genom att skapa ett starkt förtroende mellan långivare och låntagare görs kreditbedömningen utifrån ett mer personligt plan och relationsutlåning rör därmed interaktionen mellan människor (Petersen & Rajan, 1994).
Grundtanken med relationsutlåning är att skapa ekonomiska fördelar för bägge parter (Elsas, 2005), men det finns även andra fördelar för banken. Banken minskar exempelvis informationsasymmetrin, vilket gör det säkrare och mer effektivt att ta ett beslut på grund av mer tillgänglig information. (Bharath, Dahiya, Saunders & Srinivasan, 2007; Petersen et al., 1994) En annan fördel med relationsutlåning och de långsiktiga relationer som skapas är att de ofta leder till fler affärer med företaget i framtiden. Banken hamnar även i en fördelaktig förhandlingsposition angående kostnader för lånet i de fall där det inte finns andra långivare med i bilden (Jiménez & Saurina, 2004; Elsas, 2005). Forskning visar att när ett företag ska låna pengar eller göra en investering är de benägna att vända sig till den bank som de har bäst relation till. (Bharath et al., 2007) En negativ aspekt och en potentiell risk med relationsutlåning ur bankens perspektiv är när relationen mellan bankens finansiella rådgivare och företagsrepresentanten blir så stark att utlåningen gynnar kunden mer än långivaren, en så kallad ”näravän” utlåning. Den andra risken är om den finansiella rådgivaren planerar att sluta i banken och starta egen verksamhet och därmed tar med sig ”sina” kunder som denne har skapat sociala kontakter med. (Ferrary, 2003)
2.4 Informationsasymmetri
Kreditbedömning av företag är ingen friktionsfri process och för att bedömningen ska bli så korrekt som möjligt är det viktigt att banken har tillgång till tillräckligt mycket information (BFR 2010:1853, kap 8, 4§). Detta bygger därmed på att båda parterna, långivare och låntagare, har tillgång till samma information samt att den information långivaren får är korrekt. Det är emellertid vanligt att det finns en informationsasymmetri mellan parterna vilket innebär att låntagaren sitter på mer information och kunskap om sin verksamhet, dess finansiella position och den bransch de verkar i än långivaren (Ferrary, 2003). Detta är ett
~ Teoretisk referensram ~
problem och en faktor som kan leda till att långivaren inte får en korrekt och sanningsenlig bild av det låntagande företagets verksamhet (Adams, 1994). Resultera av detta är att banken i vissa fall beviljar en kredit till en olämplig låntagare som kan leda till framtida kreditförluster.
Informationsgapet mellan parterna kan exempelvis uppstå genom att företaget avsiktligen undanhåller viktig information om verksamheten. (Gustafson, Pederson & Gloy, 2005) Detta är både kostsamt för långivaren och minskar effektiviteten i kreditbedömningsprocessen (Elsas & Krahnen, 1998; Zambaldi et al., 2011).
Informationsasymmetri kan minskas genom ökad transparens hos företagen (Berger & Udell, 2006) samt över tiden genom en närmare relation mellan parterna. Detta beror på att banken över en längre tid samlar in information och därmed fördjupat sin förståelse av företagets verksamhet, vilket underlättar och effektiviserar kreditbedömningen. (Berger och Udell, 1995) Trovärdigheten i företagets upplysningar förstärks även av tillsynsmyndigheter och revisorer (Healy & Palepu, 2001).
2.5 Teorins begränsningar
Under teorisökningen kom ett antal modeller och begrepp rörande uppsatsens syfte upp som intressanta användningsområden. Många av dessa hade kunnat användas i arbetet men har uteslutits då de antog ett alltför smalt perspektiv. Den teoretiska referensramen, som fokuserar på Svedins modell, täcker flera områden som var av intresse att studera. Nackdelen men även styrkan med denna modell är dess enkelhet.
En annan begränsning med den valda modellen är att den är utformad för att göra en bedömning av företag i allmänhet och är därmed inte anpassad till just små bolag. Då det är sannolikt att bedömningen av små och stora bolag skiljer sig åt till viss del är det inte säkert att modellen fångar kreditbedömning av små bolag, det fokus uppsatsen ämnar behandla. På grund av att ingen specifik modell hittades för kreditbedömning av små bolag utgör Svedins modell, trots dess begränsningar, en lämplig teoretisk referensram för att besvara uppsatsens syfte då den innefattar en allsidig analys av företag. Genom att komplettera Svedins modell med relationsutlåning avser det minska modellens begränsningar ytterligare, eftersom begreppet tros ha en mer framstående roll bland små bolag än i stora.
~ Metod ~
3. Metod
Nedan beskrivs uppsatsens val av vetenskaplig ansats, litteratursökningen, metodval och tillvägagångssättet vid insamling av det empiriska materialet samt metodkritik.
3.1 Val av vetenskaplig ansats
Den föreliggande studien är genomförd utifrån ett deduktivt angreppssätt genom att studien utgick ifrån teoretiska begrepp som sedan studerades i praktiken. (Saunders, Lewis &
Thornhill, 2009) Genom att först finna ett intressant och aktuellt fenomen, att revisionspliktens för små bolag avskaffades i november 2010, påträffades sedan en intressant modell rörande bankers kreditbedömning av företag (Svedin, 1992).
3.2 Litteratursökning
I enighet med ett deduktivt angreppssätt inleddes studien med att söka efter intressanta teoretiska begrepp rörande det tänkta intresseområdet. Litteratursökning gjordes i databaserna JSTOR, Business Source Premier, SCOPUS och Google Scholar med sökbegrepp som exempelvis ”small business credit”, ”bank lending”, ”risk”, ”relationship lending” och
”information asymmetry”. Sökning efter tryckta källor som behandlade bankers kreditbedömning och relationsutlåning gjordes i databasen Libris. För att få en tydlig bild av vad som är lagstadgat beträffande bankverksamhet och revision har sökning gjorts i lagtexter.
Fortsättningsvis har information rörande avskaffandet av revisionsplikten samlats in för att få en klar bild av lagförändringens innebörd, där informationssökningen främst gjorts i dagspress och bland regeringens pressmeddelanden.
3.3 Metodval
Uppsatsen bygger till viss del på en komparativ studie där avsikten är att beskriva hur kreditbedömning av små bolag går till i olika svenska banker och om den förändrats efter revisionspliktens avskaffande. Studien kommer även undersöka vilken roll relationsutlåning spelar i bedömningsprocessen. Med detta som grund har en kvalitativ metod i form av intervjuer valts att användas eftersom den har fördelen att ge en mer personlig och djupgående kontakt med respondenterna. Vidare är den att föredra eftersom möjligheten att föra en dialog är av vikt för att kunna förklara syftet med uppsatsen och besvara eventuella frågor som uppkommer i samband med undersökningen.
Nackdelen med en kvalitativ datainsamlingsmetod är att färre kan tillfrågas i jämförelse med exempelvis en enkätundersökning (Saunders et al., 2009). Detta kan göra det svårt att
~ Metod ~
generalisera resultaten då de utvalda intervjuobjekten inte med säkerhet representerar majoriteten av populationen i de utvalda bankerna.
3.4 Tillvägagångssätt
Nedan beskrivs insamlingen av uppsatsens empiriska material, vilka banker och personer som intervjuats samt hur intervjuerna gick till.
3.4.1 Datainsamling - Sekundärdata
För att urskilja hur beslutstaganden sker inom organisationerna har information om de tillfrågade bankernas organisationsstruktur hämtats från respektive banks hemsida. Detta är av intresse då undersökningen ämnar se vilken beslutsgrad de enskilda kontoren och handläggarna har. Vidare kan det indikera hur nära relationer företag och bank skapar, för att i sin tur studera teorin rörande relationsutlåning.
3.4.2 Datainsamling - Primärdata
Datainsamlingen av primärdata gjordes genom personliga semistrukturerade intervjuer, vilka utgör grunden för den empiriska delen av uppsatsen. Valet av intervjumetod ger möjlighet att ställa öppna frågor och ge utrymme för en mer nyanserad bild av intervjuobjektens egna reflektioner och individuella arbetssätt. Då intervjuobjekten arbetar på olika banker är det av intresse att låta eventuella skillnader mellan bankernas kreditbedömningsprocesser lyftas fram. Därför utgick intervjuerna från ett antal öppna frågor i enighet med den semistrukturerade intervjumetoden för att på bästa sätt få en personlig reflektion från intervjuobjekten och möjlighet att ställa relevanta följdfrågor. För att till viss mån kunna generalisera resultatet ställdes emellertid ett antal standardiserade frågor, vilka samtliga intervjuobjekt fick besvara. Intervjuerna var strukturerade så att det fanns en inledande del med frågor kring den tillfrågande bankens struktur och sedan frågor som ledde in diskussionen på revisionens nytta, bankens kreditbedömning samt risker och hinder som kan uppstå. Intervjuerna avslutades med att ge respondenterna tid att reflektera över om det fanns någonting mer han/hon ville tillägga inom ämnet.
3.4.3 Urval
Det finns flera typer av finansiärer till företag. För att begränsa studien föll valet på att endast behandla banker då de är små bolags främsta finansiärer (Meyer, 1998) där definitionen av bank bygger på Nationalencyklopedins definition. Vidare var det andra kriteriet att banken ska agera kreditgivare till företag och utifrån detta sållades de banker som enbart vänder sig
~ Metod ~
Vidare i urvalet skickades det ut mejl till de största bankerna i Sverige och de som uppfyllde de ovan nämnda kriterierna. En avgränsning fanns också geografiskt då endast banker i Stockholm, Uppsala och närliggande orter i Östhammars kommun var önskvärda för undersökningen. Den geografiska avgränsningen grundade sig på valet av att genomföra personliga intervjuer. Fördelen med att vara lokalt förankrad är att det skapar en närmare och bättre kontakt med respondenterna samt att lokala kontor troligen har större kontakt med låntagarna, vilket var av intresse eftersom uppsatsen valt att inkludera begreppet relationsutlåning. Målet var även att intervjua personer på både stora och små kontor samt med olika befattningar för att få en intressant spridning bland intervjupersonerna och öka tillförlitligheten. Mejlet som skickades ut var standardiserat och inledningsvis fanns en kort presentation av uppsatsens syfte för att sedan fråga mottagaren om ett intresse fanns att ställa upp på en intervju för att kunna genomföra undersökningen rörande bankers kreditbedömningsprocess. Vidare fördes en dialog med de respondenter som var villiga att ställa upp för att boka in dag och plats för intervjun.
Dessa kriterier och positiva gensvar resulterade i att intervjuer kom att ske med personer från Nordea Bank, SEB, Swedbank, Svenska Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Danske Bank och ALMI Företagspartner för att se hur de olika aktörerna på kreditmarknaden går tillväga vid beviljandet av lån till små bolag. Dessa gensvar resulterade i intervjuer med personer på olika befattningsnivåer i både Stockholm, Uppsala och Östhammars kommun.
Storleken på kontor varierade från små kontor med enbart ett fåtal anställa till stora kontor med 40 anställda och uppåt. För att variera respondenterna ytterligare intervjuades en nystartad företagsbank, Länsförsäkringar Bank, för att se hur en mindre etablerad företagsbank gör sin kreditbedömning. Då ALMI Företagspartner nämndes av samtliga banker var det av intresse att även ta med dem trots faktumet att de inte är en renodlad bank i samma bemärkelse som de övriga.
3.4.4 Intervjupersoner
Ovanstående urvalskriterier och gensvar resulterade i intervjuer med nio personer på sju olika banker. Samtliga respondenter har hand om beviljandet av lån till företag på sina respektive arbetsplatser och är därmed lämpade för att besvara hur bankers kreditbedömningar av små bolag går till och vilken information som är av intresse under processen.
~ Metod ~
3.4.5 Intervjuerna
Insamlingen av empirisk data skedde, som tidigare nämnts, genom personliga intervjuer med kreditansvariga för företag i olika positioner på lokala bankkontor. Genom mejlkontakt samt i vissa fall per telefon bestämdes tid, datum och plats för intervjun. Intervjuerna kom att äga rum på respektive intervjuobjekts kontor på grund av praktiska skäl för respondenterna och mötet tog tidsmässigt mellan 40 minuter och en timme. I de sex intervjuer där det tilläts spelades samtalet in i syfte att öka tillförlitligheten i det empiriska underlaget då det ger möjligt att senare gå tillbaka och granska materialet. I de tre övriga intervjuerna fördes anteckningar. Under intervjuerna ställdes ett antal öppna frågor till samtliga respondenter för att kunna jämföra svaren mellan bankerna, se appendix 1.
3.5 Metodkritik och tillförlitlighet
Kritik kan riktas mot att endast en person inom respektive bank har intervjuats, med undantag från Handelsbanken och Swedbank där två personer vardera intervjuades. Detta faktum leder till att det är svårare att generalisera resultatet. Medvetenhet rörande intervjuobjektens subjektivitet har tagits i beaktning. Risken finns att svaren speglar deras individuella sätt att göra en kreditbedömning och inte bankens som helhet sätt att arbeta. De flesta banker har dock tagit fram egna mallar med ett antal punkter och nyckeltal som ska följas under kreditbedömningen. Detta ökar tillförlitligheten till viss del då samtliga personer på de respektive bankerna måste följa dessa internt uppsatta bedömningsmallar. En persons bedömning kan alltså inte skilja sig markant från en annan person inom samma bank.
Banker Ort Respondent Befattning Datum
ALMI Företagspartner Uppsala Barbro Jaensson Finansieringsrådgivare 2011-04-05 Danske Bank Stockholm Dag Johansson Ställf. Kreditchef 2011-04-19 Handelsbanken Österbybruk Magnus Sundqvist Kontorschef 2011-04-04 Handelsbanken Uppsala Mats Sagström Företagsrådgivare 2011-04-26 Länsförsäkringar Uppsala Carin Nyström Företagsrådgivare 2011-04-14
Nordea Uppsala Irmeli Haaraoja Chef Företagsmarknad 2011-04-19
SEB Stockholm Leif Nylén Företagsmarknadschef 2011-04-19
Swedbank Östhammar Fredrik Wijkmark Företagsrådgivare 2011-04-13 Swedbank Uppsala Carl-Johan Björlingson Företagsrådgivare 2011-04-15
~ Metod ~
Faktumet att alla intervjuer skedde på respektive intervjuobjektets kontor kan också haft en inverkan på svaren. Detta faktum samt att anonymiteten minskar vid personliga intervjuer kan ha lett till att personerna vill vara affärsmässigt korrekta på sin arbetsplats och därmed inte ge en sanningsenlig bild av hur han eller hon faktiskt går tillväga vid kreditbedömningen. Risken finns att personen inte vågar prata fritt om hur det ser ut i verkligheten. Därför bör de slutsatser som dras beaktas med försiktighet och med medvetenhet om att underlaget bygger på ett fåtal personers berättelser kring vilka faktorer deras respektive bank bygger sin kreditbedömning på och hur den påverkats av revisionspliktens avskaffande.
~ Bankers kreditbedömning ~
4. Bankers kreditbedömning
Nedan kommer det empiriska materialet, som i första hand samlats in genom intervjuer, att presenteras. Presentationen är strukturerad så att varje banks syn på kreditbedömning och avskaffad revisionsplikt presenteras var för sig.
4.1 Handelsbanken
På Handelsbanken intervjuades Magnus Sundqvist som är kontorschef på Handelsbanken i Österbybruk sedan 2008 och har flera års erfarenhet inom banken. Hans främsta uppgifter är att arbeta med företag, i första hand små företag, och intern kontroll. Vidare intervjuades företagsrådgivaren Mats Sagström som jobbar på kontoret Uppsala Industriområde och har hand om alla sorters företag, från enmansföretag till stora bolag med flera miljarder i omsättning.
Sundqvist upplyser om att det i Handelsbanken finns en skriftlig manual för kreditbedömningsprocessen där det står beskrivet vilka nyckeltal som ska tas i beaktning. För den finansiella delen finns en tydlig mall som ska följas, men all bedömning sker på kontoren av individuella personer som har stor handlingsfrihet i sitt arbete. Även om nyckeltalen i rapporten inte stämmer med mallens uppsatta nivåer behöver det inte innebära att krediten avslås. Känner handläggaren till orsaken bakom avvikelsen spelar det ingen roll, det är kunskapen om företaget som de lokala kontoren får som ligger till grund för kreditbeslutet.
(Sundqvist, 2001) Finansiella faktorer grundar sig framförallt på rörelseresultat, kontroll av årsredovisning och bokslut samt nyckeltal så som kassaflöde. (Sundqvist, 2011; Sagström, 2001). Förutom den finansiella biten vävs mjuka faktorer in i bedömningen, däribland värdeomdöme vilket bygger på att lära känna kunden där ledningens kompetens och personlighet tas i beaktning. Enligt Sundqvist bör ledningen vara förtroendeingivande och bestå av drivna entreprenörer. Vid nya företag träffar handläggaren alltid ledningen och i vissa fall besöks även företaget för att styrka att tillgångar och verksamheten verkligen existerar och håller måttet. Gällande befintliga företag med krediter i banken har de regelbundna uppföljningar för att hålla sig uppdaterade. (Sundqvist, 2011; Sagström, 2011) Även om de finansiella delarna har stor betydelse menar Sundqvist att kundkännedom värderas oerhört högt inom Handelsbanken och Sagström trycker på att det är viktigt att företaget genererar ett positivt kassaflöde. Avslutningsvis studeras även eventuella leverantörs- och kundberoenden för att upptäcka potentiella riskområden.
~ Bankers kreditbedömning ~
Enligt Sundqvist finns det ett visst problem gällande tillgång på information vid kreditbedömningen där företagen sitter på mer information än banken, medan Sagström inte ser det som något problem. För att minska den risken och få tillgång till det material som behövs försöker de föra en konversation med låntagaren. Som Sundqvist påpekade behöver de inte bevilja krediten om de känner att informationen inte är tillräcklig. En annan risk som är utmärkande för just små företag är att de är beroende av enbart en eller två nyckelpersoner som det står och faller med. (Sundqvist, 2011; Sagström, 2011)
Ämnet om revisionspliktens avskaffande för små bolag har tagits upp inom banken och diskuterats men anses inte påverka kreditbedömningsprocessen för små bolag. Sundqvist påpekar att de endast stött på ett fåtal företag som indikerat att de kommer avstå från sin revisor i framtiden. Handelsbanken anser däremot att ett seriöst bolag fortfarande kommer att ha en revisor som granskar deras räkenskaper och kommer därmed kräva att rapporterna är reviderade då det ses som en stark kvalitetsstämpel. (Sundqvist, 2001; Sagström, 2011) Sundqvist hävdar emellertid att om ett gammalt, välkänt och stabilt företag väljer att inte ha en revisor prövas varje enskilt fall och de kan få krediten beviljad ändå.
4.2 Swedbank
Swedbank har sina rötter i sparbanksverksamheten som startades 1820 och har än idag kvar visionen om att vara en bank för alla, med lokal förankring. Swedbank har idag 340 kontor och använder sig av ett arbetssätt som kan beskrivas som kommunvist decentraliserat.
(Swedbank, 2011) Det är företagsrådgivarna på de lokala kontoren som samlar in beslutsunderlag om det lånsökande företaget samt har den löpande kontakten med kunden.
Detta sammanställs och redogörs för en kreditdelegation som finns i varje kommun och på grund av att de arbetar i form av så kallad dualitet tas alla beslut av två personer. Vid specifika fall där kredittagaren ska låna stora belopp tas besluten av en kreditdelegation på högre instans i Stockholm. (Wijkmark, 2011; Björlingson, 2011)
Fredrik Wijkmark arbetar som företagsrådgivare på kontoren i både Östhammar, Österbybruk och Alunda. Han arbetar med främst små bolag som enligt Swedbanks definition har mellan en och tio miljoner kronor i omsättning. Carl-Johan Björlingson är även han företagsrådgivare och jobbar på Swedbank i Uppsala med fokus på små företag. Kreditgivningsprocessen till företag är enligt Wijkmark och Björlingson mycket fri där varje rådgivare har stor individuell bedömningsfrihet. I stora drag grundar sig bedömningen av företag främst på återbetalningsförmåga där kassaflöden och nyckeltal spelar en stor roll. Reviderade rapporter
~ Bankers kreditbedömning ~
anses vara en trygghet för banken och de företag som låter en revisor granska deras räkenskaper anses som seriösa. Sedan är det säkerheter, skötsel och affärsplanen som ligger i fokus vid kreditbedömningen. Personen bakom företaget är också en viktig del i undersökningen där banken tittar på skötseln av den privata ekonomin och försöker förstå idén med verksamheten samt förvissa sig om att företagaren själv tror på sin affärsidé.
(Wijkmark, 2011; Björlingson, 2011). Enligt Björlingson läggs mer fokus på ägarna vid kreditbedömning av nya kunder medan historik får större betydelse för bankens befintliga låntagare.
Respondenterna fortsätter med att hävda att det finns informationsasymmetri som kan skapa problem med insamlingen av information vilket tidsmässigt kan dra ut kreditprocessen. Andra risker som påtalas från Björlingsons sida är att de små företagen i vissa fall är konjunkturkänsliga medan Wijkmark inte ser några nämnvärda risker med små bolag då deras krediter ofta är betydligt mindre än stora företag. För att minska risker i banken brukar Swedbank föreslå ett samarbete med kreditgivningsföretaget ALMI eftersom de då delar på krediten och riskerna.
Både Wijkmark och Björlingson menar att revision är viktig men fortsätter med att berätta att lagförändringen rörande avskaffad revisionsplikt för små bolag inte diskuterats något nämnvärt i banken och att inga åtgärder har tagits i bruk. Båda respondenterna är på det klara med att det inte kommer bli några specifika åtgärder från bankens sida än på några år men att det kan komma att ske förändringar över tid. Det talas istället om att andra erbjudanden från revisionsbyråerna kan uppkomma på sikt, som en annan typ av kontroll. (Björlingson, 2011;
Wijkmark, 2011) 4.3 SEB
Leif Nylén är företagsmarknadschef på Östermalmkontoret i Stockholm och sitter även som vice ordförande i kreditkommittén dit medarbetare vänder sig för råd och kreditbeslut. Varje enskild företagsrådgivare gör kreditbedömningen och skriver sedan ett PM som behandlas i en kreditkommitté. Det är alltid två personer som beviljar lånet vilket sker på respektive kontor upp till en summa av 30 miljoner kronor. Över det tas det till en högre instans.
Enligt Nylén går kreditbedömningen till på olika sätt beroende på vilket lån företagaren tar
~ Bankers kreditbedömning ~
timmar. I detta lån är det enbart de finansiella bitarna som räknas in, dock både företaget och ägarnas privata ekonomi, samt företagets skötsel. (Nylén, 2011; SEB, 2011) När det rör sig om större krediter än 300 000 kronor träffar rådgivaren alltid företaget minst en gång. Här väger de även in andra aspekter än de finansiella bland annat affärsidé, bransch, säkerhet och återbetalningsförmåga. (Nylén, 2011) Återbetalningsförmågan är den viktigaste faktorn enligt Nylén och innefattar finansiell historik, framtidsprognoser och kassaflöden. En god affärsidé, lönsamhet och företagets framtidsutsikter är även av stor betydelse vid bedömningen. Andra icke-finansiella aspekter som vägs in är bransch. SEB vill inte låna ut till riskfyllda branscher, men det kan i vissa fall göras undantag beroende på vem som driver verksamheten och hur denne har skött sig tidigare. Inför kreditbedömningen samlas information in genom kommunikation med kunden och kompletteras med databaserna Upplysningscentralen2 och InfoTorg3. Rådgivarna har även kontakter med ALMI, kronofogdsmyndigheten och skattemyndigheten för att kontrollera uppgifter och se hur kunden har skött sig. Nylén betonar att faktorer som är viktiga vid kreditbedömningen av små bolag är att de inte har några skötselanmärkningar, så som tidigare konkurser, skatteskulder eller andra betalningsanmärkningar. Då avslås krediten många gånger direkt. Nylén hävdar även att det finns en skillnad i bedömning av nya respektive befintliga företagskunder. Bedömningen är lättare med en befintlig eftersom banken redan känner kunden och vet hur de har skött sina tidigare åtaganden, vilket gör processen snabbare.
Angående problem med informationsasymmetri har det hänt att företag har hållit inne fakta om det är något de vill dölja, men det är inte vanligt. För att minska detta ställer banken kontrollfrågor så att de ser att det som företagaren säger stämmer överens med verkligheten.
Andra risker med små bolag är de fall då företagaren inte har så mycket egna medel att skjuta till. Nylén påpekar att ju mindre ett bolag är, desto viktigare är det vem ägaren är. Men en fördel att låna ut till mindre bolag är att det handlar om mindre summor. (Nylén, 2011)
Enligt Nylén har revisionsplikten inte diskuterats i banken och de har inte fått några direktiv från ledningen på hur de ska bemöta företag som väljer att inte använda sig av revisionen.
2 Upplysningscentralen (UC) utför kreditupplysningar på företag. Upplysningarna ger information om bland annat företagets omsättning, nyckeltal och anmärkningar. (Upplysningscentralen, 2011)
3 InfoTorg.se tillhandahåller företagsinformation om svenska företag, myndigheter och organisationer.
Informationen kan användas till bland annat kreditkontroller och innefattar allt från adressuppgifter, betalningsanmärkningar, årsredovisningar, nyckeltal och skatteregistrering. (InfoTorg, 2011)
~ Bankers kreditbedömning ~
Däremot anser Nylén att revision är en viktig del i bedömningsprocessen eftersom det är en tredje part som tvättar rent siffrorna och stämmer av att allt är rätt. Är det en känd kund i banken tror han inte att denna kommer påverkas nämnvärt av den nya lagen, eftersom de historiskt sett haft korrekta rapporter varpå de litar på att det är så fortfarande. Enligt Nyléns spekulationer kan det däremot bli svårare för nya kunder att få lån om de inte har en reviderad rapport eftersom det inte finns någon säker historik på hur det har sett ut tidigare år. Än så länge har det inte varit något företag som har sagt att de inte tänker använda sig av reviderade rapporter.
4.4 Nordea
Irmeli Haaraoja är chef för företagsmarknaden på kontoret i Uppsala och har arbetat 26 år inom Nordea. Hon har under sina många år jobbat som analytiker, kundansvarig med mera och har därmed erfarenhet inom alla olika steg i kreditbedömningsprocessen. Som chef är hon bland annat den person som tillsammans med en kollega tar beslut kring beviljandet av krediter till företag.
Haaraoja inleder med att berätta att Nordea är en generellt sett platt organisation där besluten tas lokalt på ett av de 300 kontoren. De arbetar i team mot kunden där det ingår en kundansvarig, en analytiker samt en person ur säljstöd. Detta för att låntagaren ska kunna bli igenkänd även om kundansvarig inte finns tillgänglig. Analytikern bearbetar företagets behov, säljstöd sköter den dagliga verksamheten och kundansvarig har den övergripande kontakten med företaget. Det är även kundansvarig som samlar in materialet som ligger till grund för kreditbeslutet och detta diskuteras sedan i en delegation där beslutet tas. Små krediter beslutas lokalt medan krediter i större omfattning slussas vidare till den högre regionen eller i sista led Sverigeinstansen.
Inom Nordea finns det riktlinjer och faktorer som ska tas i beaktning vid kreditgivningsprocessen. Haaraoja påpekar dock att det finns tre kärnfaktorer som är extra viktiga, nämligen företagsledningen, kassaflöde och affärsidé. De övriga områden som ska undersökas är branschrisk, ägarrisk, företagsrisk, säkerhetsrisk och finansiella aspekter (se appendix 2). Vid granskaning av de finansiella aspekterna kontrolleras informationen de får genom Upplysningscentralen. Förutom detta studeras balansräkningen, resultatrapporter, kassaflöden, budget, eget kapital och skulder. (Haaraoja, 2011) Haaraoja ser gärna att den
~ Bankers kreditbedömning ~
som valt att avstå från en revisor. Förutom den finansiella delen är det mycket viktigt att skapa sig en bild av kunden och få en känsla för företagsledningen, vilket sker genom att de alltid träffar sina kunder. Den viktigaste aspekten vid kreditbedömningen enligt Haaraoja, framförallt då de rör sig om en ny kund, är förtroendet för företagsledaren. Detta följs av förståelsen för affärsidén och återbetalningsförmågan.
Haaraoja fortsätter att påpeka att missförstånd mellan parterna och knapphändig information från företaget kan försvåra kreditbedömningen. Exempelvis kan det handla om att kunden inte förstår vad banken menar eller att banken inte får all önskbar information om kunden. För att komma tillrätta med detta problem för Nordea en tydlig dialog och ställer frågor för att försäkra att båda parter förstår varandra. Enligt Haaraoja är generella risker med utlåning till små bolag att de framförallt är nyckelpersonsberoende vilket medför att de är mer sårbara än större företag. Lösningen blir att fråga kunden om dess “utmaningar” och göra dem uppmärksamma på faktorer som kan göra företaget olönsamt. Haaraoja menar också att det är viktigt att uppmärksamma förändringar i verksamheten så som ägarbyte, byte av revisor eller om det finns obetalda fakturor, för att upptäcka potentiella risker (se appendix 2).
Haaraoja avslutar med att berätta att revisionspliktens avskaffande har diskuterats i banken men att det inte kommer bli någon större skillnad i kreditbedömningsprocessen. Möjligtvis kommer kundansvariga att bli mer frågvisa och noggrannare med att ta reda på vem som upprättat företagets finansiella räkenskaper för att veta att de står rätt till. Om företaget inte har en revisor men låter en redovisningskonsult som är med i Sveriges Redovisningskonsulters Förbund utföra bokföringen ses det som en trygghet.
4.5 Danske Bank
Danske Banks svenska verksamhet är del i en av Nordens största finanskoncerner och blev den första utländska banken i Sverige då den grundades 1997 (Danske Bank, 2011). Enligt Dag Johansson, ställföreträdande kreditchef i Sverige, är Danske Banks verksamhet uppdelad i fyra regioner: syd, väst, öst och norr. Inom varje region finns ett antal lokala kontor som har rätt till att fatta egna beslut rörande verksamheten och sina företagskunder. Det är även på kontorsnivå som den grundliga kreditbedömningen av företagen görs. Information samlas in genom personliga möten med kunden vilken sedan redogörs för kreditansvariga på respektive kontor som därefter, beroende på kreditens omfattning, fattar ett beslut kring beviljning eller inte. Danske Banks kreditbeslutshierarki ser ut som nedan:
