Uppsatsens syfte var att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av små bolag mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande samt bidra med kunskap om vad avskaffandet har inneburit för finansbranschen. Revisionspliktens avskaffande och dess effekter har diskuterats olika bankerna emellan. I vissa av de tillfrågade bankerna där det finns en befintlig och nära relation med företagen, betyder revisionspliktens avskaffande mycket lite för kreditbedömningen och därmed även för utlåningen. Bankerna anser sig ha tillfredställande information och insyn i företagen de har god relation till och litar på att rapporterna bygger på trovärdigt material. Detta betyder att det för befintliga kunder inte sker någon större förändring i och med revisionspliktens avskaffande, däremot kommer bankerna rekommendera och föredra att företagen behåller sina revisorer. Skulle detta inte vara fallet vill bankerna att en tredje part upprättar företagets bokslut, exempelvis en redovisningskonsult. Större betydelse får den nya lagen däremot för nya kunder då en del av bankerna, SEB och Handelsbanken, anser att det blir svårare att få lån eftersom de inte har reviderad historisk information om företaget att tillgå. Samtliga banker hävdar dock att varje lånsökande företag bedöms individuellt.
Samtliga banker ser till både finansiella och icke-finansiella faktorer, vilket stämmer överens med tidigare forsknings antagande om att en allsidig bedömning av företag är viktigt för att bedöma kreditvärdigheten (Svedin, 1992; Zambaldi et al., 2011; Taketa & Udell 2007; Selin, 1994). Den enda avvikelsen från detta är SEB:s “Enkla lånet”. De tillfrågade bankernas kreditbedömning bygger på allt från finansiella nyckeltal, kassaflöde och skötsel av tidigare åtaganden till affärsidé, ägarnas kompetens och resursfaktorer i form av bland annat leverantörs- och kundberoenden. En skillnad av betoningen på vilka beslutsfaktorer som bankerna grundar sin kreditbedömning på är att SEB och Danske Bank, betonar siffrornas betydelse medan ALMI, Nordea, Länsförsäkringar Bank, Swedbank och Handelsbanken värderar icke-finansiella aspekter och relationer högt i bedömningen av små bolag. En nära relation mellan bank och kund bidrar till att kreditbedömningsprocessen går snabbare i och med att historik om kunden redan finns tillgänglig. Det kan också medges att relationsutlåning är en betydande faktor för bedömningen av ett företags kreditvärdighet, trots att termen i sig inte används. Detta grundar sig på att alla banker genomgående talar om vikten av nära och regelbunden kontakt med företaget.
~ Slutsats ~
Det finns även starka indikationer på att relationsutlåning minskar informationsasymmetrin mellan bank och företag då kunskapen om risker och förändringar inom företaget kan förutses, vilket styrker teorin om relationsutlåningens påverkan (Berger & Udell, 2006).
Slutsatser som kan dras rörande informationsasymmetri är att den påverkar kreditbedömningen negativt genom att förlänga kreditbedömningsprocessen. Samtliga banker hävdar däremot att de oftast får in den informationen som behövs och informationsasymmetrin ses därmed inte som ett stort problem. Specifika risker rörande små bolag är att de har en tendens att vara nyckelpersonsberoende och känsliga för förändringar i ägarnas privata sfär, varpå dessa risker bör tas i beaktning vid en kreditbedömningsprocess.
Dessa risker som finns för små bolag hanteras främst genom att bygga en nära relation till företaget och inte genom att den finansiella informationen blir reviderad. Istället för att minska risken genom tillit till reviderade rapporter i de små bolagen riktas uppmärksamheten främst till personerna bakom företaget och det förtroende som byggs upp vid relationsutlåning.
Slutsatsen är därmed att revisionspliktens avskaffande inte fått några betydande effekter på finansbranschens kreditbedömning av små bolag, därför att utlåning till små företag främst grundar sig på relationsutlåning och icke-finansiella faktorer. Även om finansiell information är av betydelse för kreditbedömningen spelar det mindre roll om rapporterna är reviderade eller inte. Detta har att göra med att små företag har specifika risker, vilka bankerna anser minskas främst genom relationsutlåning.
~ Slutdiskussion ~
7. Slutdiskussion
7.1 Revisionspliktens avskaffande
Generellt sett uttryckte samtliga banker att revisionens roll i företag är mycket viktig, för att senare i en vidare diskussion förmedla att avskaffandet av revisionsplikten inte får några specifika åtgärder och att den nya lagen i vissa fall knappt diskuterats. Detta skulle kunna tyda på att revision av finansiella rapporter är mindre betydelsefull för kreditbedömningen än vad bankerna hävdar. Utifrån den empiriska undersökningen tycks nära relationer och den personliga kemin ligga till grund för kreditbedömningen av små bolag. Finansiell information är viktig för bedömning av återbetalningsförmågan men betydelsen av om den är reviderad eller inte tycks beror på hur pass väl de känner företaget. I slutändan handlar det om att företagarna är pålitliga och att banken har förtroende för dem och dess ekonomi. En återkoppling på detta resonemang är att bankerna själva kan riskera att ses som oseriösa ifall de inte påvisar att revision av finansiellt material är viktigt.
7.2 Relationsutlåning
Efter att ha studerat relationsutlåningens betydelse kan paralleller dras mellan bankens organisationsstruktur och relationsutlåningens utsträckning. Eftersom god och nära kontakt mellan företag och bank skapas genom personlig interaktion måste det finnas ett bankkontor där detta sker, oftast då i närheten av kunden. SEB och Danske Bank som inte betonade relationer i någon större utsträckning har 161 respektive 56 kontor i Sverige. Detta står i kontrast till Handelsbanken och Swedbank som toppar listan på antalet kontor med 461 respektive 340 stycken och där relationsutlåningen enligt respondenterna spelar en stor roll vid kreditbedömningen av små bolag. En diskussion kan föras huruvida en koppling kan dras mellan antalet kontor och relationsutlåningens utsträckning i kreditbedömningen. Orsaken till varför relationsutlåning används i större utsträckning inom Handelsbanken och Swedbank skulle kunna vara att dessa banker har många lokalt förankrade kontor och därmed kommer mycket nära sina kunder. Medan faktumet att SEB och Danske Bank inte använder sig av relationsutlåning i samma utsträckning kan relateras till att de genom färre kontor inte kommer lika nära sina kunder. Samtidigt bör det nämnas att relationer kan upprättas även via mejl och telefon, varav personlig interaktion möjligtvis inte alls behövs i varje enstaka möte för att grunda bedömningen utifrån mjuka faktorer.
7.3 Förslag till vidare forskning
De flesta banker har ännu inte stött på något företag som valt att avstå från en revisor. På grund att detta samt att resultatet av denna uppsats visar på att det ännu är för tidigt att till
~ Slutdiskussion ~
fullo utvärdera effekterna av den avskaffade revisionsplikten är det av intresse att genomföra en liknande studie längre fram i tiden. Fortsättningsvis var det, som nämndes i inledningen, från början tänkt att revisionsplikten skulle avskaffas för betydligt större företag och därmed omfatta nästan 97 procent av svenska aktiebolag. Även om denna gräns kom att sänkas markant kan den i framtiden stegvis komma att höjas och omfatta fler företag. På sikt vore det därmed intressant att studera om kreditbedömningen skulle påverkas om revisionsplikten avskaffades för större bolag.
~ Källförteckning~