4.2 Hur skulle en eventuell förändring kunna se ut?
4.2.1 Analys kring en eventuell förändring
Det första kravet för ett ökande av IT i skolan i förbindelse med hemmet är självklart att alla elever har tillgång till dator, vilket alla i min undersökning har. Detta stämmer väl överens med den undersökning gjord av Radio- och TV-verket där 95 procent av barnen hade dator hemma.80 Med detta som bakgrund tycker jag det låter mer än rimligt att ett ökande av IT- användning i skolan samt i förbindelse med hemmet är möjligt. Då det visade sig att 91 procent av eleverna i min undersökning har tillgång till Internet och 87 procent av barnen i Radio- och TV-verkets undersökning har tillgång till Internet, ligger ett ökande i denna form av IT-användning inte heller långt borta. Dock faller möjligheten att för eleverna göra läxan via Internet bort i dagsläget då alla inte har tillgång till Internet. Det är dock högst relevant att diskutera hur det skulle kunna se ut i framtiden, då andelen med tillgång till Internet med största sannolikhet kommer att öka i rask takt då fler och fler får möjlighet att koppla upp sig mot Internet hemifrån.
Då det enligt kursplanen för Samhällsorienterande ämnen i grundskolan står att eleven ”på ett självständigt sätt [kunna] söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor [samt utveckla] sin förmåga att använda olika informationskällor och [utveckla] ett kritiskt förhållningssätt till dessa”81 är det tydligt att ett ökande av IT-användning är relevant. Att koppla upp sig på Internet och på egen hand söka information går väl ihop med detta mål vilket då kan ses som förslag till alternativ läxform. Dessutom kan vi i Lpo 94 läsa om skolans viktiga uppgift att ge eleverna möjligheter att ta initiativ och ansvar – i samarbete med hemmen vilket är ännu en anledning till att en förändring åt detta håll är på sin plats. Förutom detta nämnde flera elever att de tycker om att forska vilket går ihop med Naeslunds Motivationsprincip82.
80 De Vries, T. (Red.). (2004), s. 61.
81 Gemensam kursplanetext för de samhällsorienterande ämnena
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId= 2087 (2005-12-15)
Då det framkommit att effekterna av att arbeta med programmeringsspråket Logo är beroende på lärarens aktiva ingripanden83, krävs det alltså att läraren lär sig hantera datorn. Fortbildning är ett krav som även Laag nämner kring konsekvenser av ett ökat användande av IT i skolan.84 Då vi pedagoger finns för att leda och lära våra elever anser jag detta vara det första kravet som måste uppfyllas i vägen mot ett ökat användande av IT.
Många elever i min undersökning (45 procent) menade att de önskade göra läxan via Internet i form av spel medan 50 procent av barnen i Radio- och TV-verkets undersökning sade sig spela spel på datorn hemma85. Samtidigt visar min undersökning att endast 2 procent spelar spel på datorn i skolan. Det kan diskuteras vad som menas med spel – det kan antas vara en typ av interaktivt läromedel som Laag beskriver.86 Dock är det mer troligt att det rör sig om de mer vanligt förekommande typ av spel som ses användas av många barn. Här är stegring av nivåer i krig viktigare än lärdomar om samhällsfrågor som enligt Lpo 94 är ett mål för skolan.87 Spel där man vinner poäng för antal rätt svar på frågor rörande samhället som finns länkade på Länkskafferiet88 och Annas länkburkar89 vore då en möjlighet att i en större
utsträckning föra in till Datakunskapen i skolan. Det skulle dessutom höja viljan hos eleverna att använda dessa spel även hemma.
Ett argument för att låta eleverna spela spel är enligt undersökningen att de tycker att det är roligt. Ett måhända bättre argument är att de faktiskt tillägnar sig kunskap enligt Piagets teori om att barn konstruerar förståelse när de ställs inför konkreta uppgifter som de måste
hantera.90 Att låta eleverna spela spel för att lära sig saker går hand i hand med Naeslunds teori om Aktivitetsprincipen.91 De interaktiva läromedel som enligt Laag skapar en relation mellan elev och läromedel92 kan enkelt skapa miljöer där eleven själv kan testa på olika lösningar på vägen mot kunskap. Även Naeslunds teori om Konkretionsprincipen kan
83 Rognhaug, B. (1996), s. 62. 84 Laag P. (1997), s. 53. 85 De Vries, T. (Red.). (2004), s. 62. 86 Laag P. (1997), s. 16. 87 SKOLFS 1994:1 http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 (2006-01-04) 88 Länkskafferiet http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ (2005-12-01) 89 Annas länkburkar http://www.burkar.nu/ (2005-12-15)
90 Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001), s. 118. 91 Naeslund, L. (2001).
förverkligas med datorns hjälp. På relativt enkla sätt kan eleven få möjlighet att förstå invecklade processer då de blir konkreta med hjälp av ljud och bild.93
Enligt min undersökning verkar dessa länkar och spel inte alls användas. Läromedel finns redan – men få använder dem. Detta kan bero på den brist på pedagogik det anses råda i programmen då datortillverkarna inte har utbildning på detta område.94 För att avhjälpa detta föreslår jag ett större engagemang från pedagogernas sida. Anna Kalla föregår med gott exempel som själv är utbildad pedagog och arbetar med att finna goda inlärningsmetoder via datorn.95
Det förvånade mig att så många som 50 procent sade sig önska att de fick en text att läsa på datorn om läxan fanns på Internet. Det skulle kunna innebära att de elever som idag inte har tillgång till Internet fortfarande kan få läxan i bok- eller pappersform medan de elever med tillgång till Internet kan läsa den där. Någon nämnde i undersökningen fördelen med att man inte tappar bort läxan om den finns på Internet, vilket kan avhjälpas på detta enkla sätt. Det tar inte mycket längre tid för läraren att scanna in eller kopiera in en stencil på en för klassen gemensam sida på Internet, än att kopiera upp och dela ut den i klassrummet. Faktum är att det kanske till och med går snabbare.
I min undersökning nämnde någon bristen på bra datorer i skolan vilket enligt Laag blir ett omedelbart krav då IT-användningen är i färd med att ökas.96 För att komma undan stora kostnader kan man enligt honom satsa på nya mjukvaror som för ett tag förbättrar datorernas prestanda.97 Satsas det på högre uppkopplingshastighet mot Internet kan de läromedel som finns länkade på Länkskafferiet98 och Annas länkburkar99 bli lättillgängliga på skolorna.
Sammanfattningsvis verkar en förändring av IT-användningen i skolan samt i förbindelse med hemmet vara önskad. En sådan förändring skulle i så fall innebära en ökning av IT-
93 Naeslund, L. (2001), s. 102. 94 Papert, S. (1998). s. 169. 95 Annas länkburkar http://www.burkar.nu/ (2005-12-15) 96 Laag P. (1997), s. 53. 97 Ibid, s. 50. 98 Länkskafferiet http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ (2005-12-01) 99 Annas länkburkar http://www.burkar.nu/ (2005-12-15)
användningen, både i hemmet och i skolan, och i så fall i form av spel som läromedel. Ett bra sätt att komma igång med detta verkar vara en uppdatering av skolans mjukvarusystem i samband med fortbildning för pedagogerna. Det bör nämnas att endast 31 procent trodde att de skulle lära sig mer i och med denna förändring. Dock var många positiva till en ökning av IT-användningen vilket med tanke på Naeslunds Motivationsprincip100 i slutändan kan leda till att fler än 31 procent lär sig viktiga fakta med denna förändring. Det bör även nämnas att en förändring som denna inte kan sättas i verket förrän alla klassens elever har tillgång till Internet.
5 Diskussion
Detta avsnitt kommer att inledas med en diskussion kring den litteratur som jag använt mig av och beskrivit i min Kunskapsbakgrund. Därefter behandlas för- och nackdelar med mitt val av undersökningsmetod. Slutligen diskuterar jag de resultat som framkommit i uppsatsen och de möjligheter dessa givit mig inför mitt framtida yrke som pedagog.
Mitt ena syfte med arbetet har varit att undersöka huruvida elever önskar ett ökat användande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utsträckning göra läxan i samhällskunskap.
Det andra syftet har varit att undersöka hur en eventuell förändring skulle kunna se ut. Jag ville veta vad de själva har för idéer samt hur de ställer sig till mina.
Mina huvudfrågor var:
¾ Hur ställer sig elever till ett ökat användande av IT i Samhällskunskap i skolan samt i förbindelse med hemmet?
¾ Hur skulle en eventuell förändring kunna se ut?
Jag tycker att jag har fått svar på dessa frågor och att jag därmed har uppnått mitt syfte med arbetet.