Vi har delat in detta kapitel i tre olika delar utifrån vårt empiriska material.
5.1 Analys av elevernas intervjuer
Många av våra intervjuade elever har berättat att de saknar sin hemkultur i skolan. Eleverna vill veta mer om sin etnicitet och bakgrund för att kunna utveckla sig själva, för att förstå andra i sin omgivning och sig själva. De anser att det kan uppstå en massa onödiga bråk i skolans värld för att vi skapar en bild av andra utan att vi känner till verkligheten. Att ha kännedom om ens identitet är viktigt för alla, eftersom den utvecklar ens Habitus samt Body hexis. Enligt Bourdieu Habitus är barnens individuella handlingar i olika situationer. Den är beroende av människans miljö, historia, normer och värderingar som ingår i kultur. Body hexis innebär att vara medveten om sitt eget uppförande och handlingar (Evenshaug & Hallén, 2001). Bourdieu hävdar att det är viktigt för människans utvecklingsprocess att agera i olika sociala sammanhang i samspel med andra människor. Genom att uppleva olika situationer kan man tolka och koppla till tidigare erfarenheter och få mer förståelse om sitt egna och andras agerande i olika situationer, enligt honom så är människans placering och tänkesätt inte permanenta (Nielsen, 2006).
Några av eleverna önskade att få arbeta ihop med andra elever med annan etnisk bakgrund så att det kunde hjälpa dem att förstå och lära sig mer fast på ett roligare sätt. Många elever påpekar också att de skulle vara stolta över att få presentera sin kultur för andra, men även att lyssna på sina kamrater och ta del av deras kultur. Detta vill eleverna för att de inte skall ha en massa fördomar om varandra. Genom att känna empati för andra människor minskar även rädslan och fördomarna (Ellneby, 1996). Författaren Herlitz (1999) menar att människor inte behöver vara likadana för att umgås och det är inte olikheterna som skapar problem utan det är de som har problem med olikheter som skapar problemen (Herlitz, 1999). När vi är villiga att förstå och acceptera en annan kultur, då kommer det även att bli
49
lättare att umgås över kulturgränserna (Ellneby, 1996). Genom att lära sig om olika kulturer ger det oss en förståelse för andra människors handlingar, det gör det enklare i arbetet med eleverna och med föräldrarna (Maltén, 2003). Vygotskijs sociokulturella perspektiv utgår ifrån att vi människor utvecklas interrationellt, det vill säga att vi lär genom sociala kontakter, att ge och få, byta kunskaper, erfarenheter och tillsammans skapa och utveckla (Strandberg, 2006).
Många av eleverna tyckte att det var jobbigt men också orättvist att de måste gå i kyrkan på julen och att de inte firar Eid eller Bajram i skolan. Men sen var det en elev som förstod att de går i kyrkan och firar jul på grund av att det är en svensk skola. Några elever har berättat att de valt sin religion efter sina föräldrar och det är precis det som Herlitz (1999) säger, att vår kultur och religion inte är medfödd utan den är inlärd. Genom att uppfostras i en kultur och med en religion lär man sig vad som är rätt eller fel i just den kulturen. Det är kulturen som gör världen begriplig och som skapar trygghet. Men det är viktigt att skilja på kulturen och individen som lever i kulturen (Herlitz, 1999). I boken "Vem är inte riktigt klok" skriver författaren Herlitz (1999) att kulturen lär oss vad som är normalt och om vi inte förstår att alla har olika uppfattningar om vad som är "normalt" så blir det problem. Det är precis detta som den pojken har förstått, att det som inte anses vara normalt att fira i en kultur är normalt i en annan kultur (Herlitz, 1999). Många elever säger att kultur är hur vi beter oss och enligt Herlitz (1999) är kultur vad en människa gör och tänker.
Alla våra intervjuade elever berättar att de vill lära sig mer av sin egen hemkultur samt klasskamraternas hemkulturer. De upplever att de inte har så mycket kunskaper då de inte har upplevt sin kultur på samma sätt som sina föräldrar eller släktingar. De anser att det är viktigt att ha kännedom om andras kulturer vilket kan utveckla synen på andra människor och minska konflikter i skolan. De menar också att de kan känna sig orättvist behandlade, när deras kulturella värderingar inte tas på allvar av de vuxna i skolan. De upplever att lärarna inte har tillräcklig förståelse för andra kulturer och att på så sätt saknas respekten i skolan för barnens bakgrunder. De menar att de har anpassat sig efter den svenska kulturen och undrar varför inte deras pedagoger kan anstränga sig mer för att försöka förstå
50
elevernas olika kulturer. Det är en överenskommelse om hur man beter sig mot varandra, mot naturen och mot Gud. Herlitz (1999) skriver i sin bok att fint uppförande betyder olika i olika delar av världen. Men det som är likadant är att föräldrarna vill att deras barn ska uppföra sig så som de anser att de ska uppföra sig när de är väluppfostrade. Det som kan vara fint uppförande på en plats kan anses vara dåligt uppförande någon annanstans.’
5.2 Analys av de vuxnas intervjuer
Pedagogerna tycker att dagens samhälle har blivit mångkulturellt och att det skiljer sig från den etnisk svenska kulturen. De inser att på grund av brist av kulturmedvetenhet, så blir det missförstånd mellan föräldrar, elever och skolan. De anser att Lpo94 bör ha tydligare målbeskrivningar eftersom den idag tolkas av olika pedagoger, med olika bakgrunder och värderingar. Det är precis det som Maltén(2003) skriver att läroplanen säger att det är skolans uppgift att uppfostra eleverna så att de har förmågan att utveckla samhället i framtiden, eftersom de är framtidens medborgare och enligt honom är det därför extra viktigt för skolan att eleverna får kännedom om olika kulturer (Maltén, 2003).
Brobyggaren och Gunilla tycker precis som pedagogerna att Lpo94 måste utvecklas, att den måste tydliggöras så att alla har samma mål, trots att olika pedagoger använder olika
tekniker och redskap för att nå dit. De anser också att det är på grund av de kulturkrockar som uppstår som det finns det en massa spänning i många skolor, mellan elever, föräldrar och skolan och även bland elever och pedagoger. Därför är det viktigt enligt Gunilla och pedagogerna att satsa på att ha förståelse för sina medmänniskors kulturella normer. De tycker att kulturkrockar kan förebyggas om skolan tillsammans med pedagogerna, eleverna och föräldrarna har en gemensam öppenhet om kulturen och att pedagogerna bör vara redo att vara flexibla och anpassa sitt sätt att undervisa efter eleverna. De säger även att kultur är något som finns hos varje individ och att det är något som skall bevaras och respekteras
51
Pedagogen Igor uttrycker att kulturskillnader stöter människor ifrån varandra, men att kulturmedvetenhet öppnar möjligheter. Han tycker att det är viktigt att varje individ bevarar sin hemkultur och han berättar att i hans klass får eleven möjlighet att berätta och förmedla sin kunskap om sin kultur till andra barn i skolan. Det stämmer överens med Bourdieus teori att det är viktigt för människans utvecklingsprocess att agera i olika sociala sammanhang i samspel med andra människor (Nielsen, 2006). Pedagogen Igor påpekar även att det är viktigt att visa respekt och att vara bland eleverna, men även att ta initiativ till att förstå och skapa rimliga möjligheter för elevens hemkultur. Det hjälper honom att bygga relationer och att skapa respekt mellan honom och eleverna, det har visat sig fungera och han har haft elever som ändrat sin negativa attityd. Enligt Igor handlar respekten och förståelsen för andra kulturer om demokrati, vilket är en grundsten i den svenska skolan. Vygotskij hävdar att människan utvecklas och påverkas av sina medmänniskor, samt att människans aktivitet och historia är mycket avgörandet i dennes kulturella förhållningssätt. Han hävdar också att människans personliga historia, miljö och kultur skapar människors identitet (Evenshaug & Hallen, 2001). Detta återspeglas både i intervjuerna med eleverna och med de vuxna.
Brobyggaren och Gunilla anser att öppenhet, respekt för alla kulturer och anpassningar efter elevens behov skulle hjälpa att förbättra skolorna och att förebygga kulturkrockar. När vi utvecklar kulturförståelse så utvecklar vi även oss själva, vi får nya kunskaper och vår nyfikenhet ökar. Enligt Lpo94 skall pedagogerna utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. De ska se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt inflytande (Lärarförbundet, 2005). Lpo94 är upplagd på demokratiska värderingar och barnkonventionen där eleven finns i centrum. Demokrati är en process och en utgångspunkt ur den kognitiva teorin och den
kommunikativa teorin, det vill säga att lära sig genom upplevelser och agerande i olika situationer (Jonsdottir 2007-02-28). Demokratin är till för alla människor i Sverige och för att den skall fungera behövs det att den utövas med andra i samhället. Det skall finnas plats för allas medverkan och det ska vara synligt (Wellros, 1998).
52
Enligt den så kallade nya barnsynen som framhävs i styrdokument och vid
lärarutbildningen, där barnet står i centrum måste barnets behov själv växa fram och det beror på vilken förskola/skola de befinner sig på och vilka förutsättningar som finns just där (Evenshaug & Hallen, 2001). När pedagogerna vet mer och förstår mer så ökar också förståelsen och medkänslan för de människorna som man möter i olika situationer. Det minskar rädslan som ofta ligger till grund för rasism och intolerans. Det som är viktigt är att pedagogerna finns där för eleverna och att de har tid att lyssna på vad eleverna har att säga (Ellneby, 1996). Genom ökad kunskap kan pedagogerna stödja barnens utveckling och lärande.