Kulturmedvetenhet i skolan

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Kulturmedvetenhet i skolan

Cultural awareness in school

Moeeza Moeen

Sofia Lundberg Sarić

Lärarexamen 210hp

BUV- Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Annika Månsson

(2)

(3)

3

Abstract

Moeen, M & Lundberg Sarić, S (2009). Kulturmedvetenhet i skolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkännandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska känna igen sig. Barngruppen består av barn från åldrarna sju år upp till fjorton år från olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer också från olika kulturer och från olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en biträdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera år och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med

examensarbetet är att ta reda på elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkännandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nå målen i Lpo 94 gällande kultur. Frågeställningarna som arbetet utgår från är: Hur upplever eleverna sin kultur i skolan?,

Pedagogernas synpunkter och arbete kring elevernas kulturer i skolan? Metoderna som

använts för att besvara frågeställningarna har varit intervjuer och samtal med barn och pedagoger och reflektioner utifrån våra tidigare erfarenheter. De teoretiska utgångpunkterna har varit kultur och identitetsbegrepp som kopplats samman med Vygotskijs och Bourdieus teorier. Resultatet visar att flertalet av eleverna inte känner igen sig själva eller sin kultur i skolan, men att de gärna vill arbeta mer kring sin hemkultur i skolan. Pedagogerna anser att de arbetar kring elevernas kulturer, men de anser även att de kan göra mer än det de gör idag och enligt pedagogerna så borde Lpo94 utvecklas och ha tydligare riktlinjer. Slutsatsen i arbetet är att både elever och pedagoger vill arbeta mer kring elevernas kulturer och att det krävs tydligare riktlinjer för detta.

(4)

4

Förord

Denna uppsats är (c-uppsats) inriktad till en lärarexamen. Vi vill tacka alla elever och deras föräldrar som gett medgivande till intervjuerna, utan dem så skulle det varit omöjligt för oss att utföra denna undersökning. Vi vill även tacka deras skolor och pedagogerna som arbetar där som haft tålamod med att låta oss komma in i skolverksamheten för att intervjuat deras elever. Vi tackar även för att vi fått tillstånd att utföra intervjuerna. Vi är tacksamma för att Gunilla, Asama och pedagogerna gav oss tid att intervjua dem och att de var så

tillmötesgående och delade med sig av sina erfarenheter.

Malmö 28 december 2009

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning

………...7

1.1 Introduktion till problemområdet………..………..7

1.1.1 Moeeza……….…....…...8

1.1.2 Sofia………...9

1.2 Kulturmedvetenhet………...10

1.3 Problemformulering, syfte och frågeställningar………...11

1.3.1 Problemformulering kring kulturmedvetenhet.………...12

1.3.2 Syfte………...13

1.3.3 Frågeställningar…..……….13

1.4 Disposition……….…….14

2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning kring kulturmedvetenhet……….………..14

2.1 Teori och tidigare forskning kring kulturmedvetenhet………..….……....15

2.2 Hur kan kulturell medvetenhet vara till hjälp i skolans värld och förebygga kulturkrockar……….……...16 3. Metod………..…....18 3.1 Kvalitativ metod………....…..…...19 3.2 Urval………...19 3.3 Genomförande………...……….…21

(6)

6

3.3.2 Gruppsamtal med elever…..………...23

3.4 Etik……….……….………...….24

4. Presentation av empirin………...25

4.1 Intervjuer med elever..………..…….25

4.2 Gruppsamtal med elever………...36

4.3 Pedagoger………..…..……...39

4.4 Gunilla och brobyggare………..…….43

4.4.1 Gunilla………..…….……..43

4.4.2 Brobyggare……….…...47

5. Analys……….……….…...48

5.1 Analys av elevernas intervjuer……….48

5.2 Analys av de vuxnas intervjuer………..………...…..….50

6. Diskussion och kritisk reflektion……….…...…..52

(7)

7

1. Inledning

Måndag: - Idag har Eva namnsdag. Tisdag: - Idag har Sofia namnsdag.

Veckan efter: - Idag har Robert namnsdag. Månaden efter: - Idag har Linus namnsdag.

Moeeza: - Nu är det snart lov, varför har mitt namn inte kommit upp i almanackan en enda gång?

(Ett fiktivt exempel grundat i egen erfarenhet).

I detta kapitel kommer vi att belysa vårt val av ämne till uppsatsen och varför vi tycker att det är viktigt att undersöka det kulturella arvet och medvetenheten om det. Det kommer även att belysas och exemplifiera vad forskning säger om kulturmedvetenhet och identitet. Avslutningsvis tar vi upp dispositionen av hela arbetet.

1.1 Introduktion till problemområdet

Vi blev uppmärksamma om igenkännandets vikt när sonen till en av oss(Moeeza) kom hem från skolan en dag och frågade varför hans namn aldrig fanns med i skolans almanacka. Efter detta ställde han frågor rörande sin etnicitet och om de värderingar och normer som bland annat ingår i hans kulturella bakgrund. Innan vi går vidare vill vi presentera våra egna ingångar till detta ämne.

1.1.1 Moeeza

När jag kom till Sverige för mer än 20 år sen, så blev det mycket omstrukturering i vårt hem och med familjen. Mina föräldrar var båda välutbildad akademiker och tillhörde en folkgrupp med hög klass, som höll på sina kulturella värderingar och normer. Pappa gick bort när vi syskon var små och mamma fick ta allt ansvar med att bevara och lära ut normer

(8)

8

och värderingar gällande vår kultur och föra vidare dem till oss tre syskon som ett arv. Enligt dem kommer vi med tiden föra kulturen vidare till våra egna barn. Jag tror att jag har lyckat ganska bra med att förmedla kulturen vidare till mina barn, men om det är exakt så som mina föräldrar lärde oss är svårt att svara på.

Jag kommer från en kultur med normer och värderingar som har sina rötter i islam och de skiljde sig åt från den svenska skolans värld av uppfostran och utlärningsmetodik. Med utlärningsmetodik menar jag att jag inte fick så många läxor i svenska skolan, speciellt inte under helger då de var läxfria. Det var obegripligt för mig och min familj, eftersom vi var vana vid engelska internatskolans utlärnings- och pedagogiska arbetssätt. Att jag fick vara med och välja och säga ifrån angående vissa uppgifter var mycket unikt för mig, att vi inte behövde köpa nya böcker varje år, att alla barnen kunde klä sig hur de ville samt att de manliga lärarna inte bar slips var mycket konstigt för mig. Jag tror inte att min mamma än idag förstår hur pedagogerna kan välja att gå ut i naturen med flera barn/elever mitt i hösten eller under vintern. Skoldagarna var lika långa men arbetssättet, kunskapssynen och den pedagogiska synen var helt skilda från varandra och det tog långt tid för mig att anpassa mig.

Det kunde förvirra mig som barn, få mig att längta efter igenkännande och önska att min omgivning som fanns runt om mig i skolan, speciellt min egen klass, kunde förstå mig utan att ställa massa frågor och jämt ifrågasätta eller ge mig en känsla av utanförskap. Några andra exempel på att mina kulturella värderingar var annorlunda från skolans värld, var att kalla en vuxen vid förnamn, speciellt om den vuxna var ens lärare, det anses inte lämpligt eller fint. Lärare har en hög status med stor respekt, eftersom han/hon vägleder och hjälper sin elev med uppfostran precis som elevens föräldrar. Frågor som varför jag inte åt grisskött eller blodkorv blev en stor diskussion och varför jag inte bytte kläder eller duschade

tillsammans med de andra efter gymnastiken. Hur kunde det vara så att jag inte firade jul, påsk eller midsommar och varför hade jag andra högtidsdagar. När jag blev äldre undrade mina klasskompisar varför jag inte hade några pojkvänner, gick ut på disco med mera. När jag gifte mig vid 18 års ålder så kom det många frågor från mina jämnåriga, frågor som jag

(9)

9

många gånger än idag får svara på och det är om jag har valt min man själv eller om jag blev tvingad till att gifta mig med honom. I mitt fall så har jag valt min man själv, men det är inte en självklarhet i alla kulturer.

Mitt intresse för denna undersökning bygger på att jag själv inte känt igen mig i den svenska skolan, så jag förstod hur min son upplevde det när han upptäckte att hans namn inte fanns med i skolans almanacka. Det fick mig intresserad av hur andra elever upplever det i skolan och som en blivande pedagog så tycker jag det är viktigt att veta hur elever med annan etnisk bakgrund upplever skolan.

1.1.2 Sofia

Jag som har en svensk hemkultur levde trots det i två olika kulturer, med föräldrar som skilda. Jag bodde hos min mamma på veckorna och hos min pappa på helgerna. Min mamma var den som fick ta hand om allt det som hörde skolan till och hon var lite lättsammare med skolan, fast att hon förväntade sig att jag skulle göra det som förväntades av mig. Min pappa var hårdare angående skolan, eftersom han många gånger påpekat för mig att han fått gå den hårda vägen och att han inte ville se mig göra samma misstag.

Jag gick i en mångkulturell skola och har alltid haft vänner från alla möjliga kulturer, vilket har gjort att jag är väldigt öppen inför andra kulturer och människor. Nu när jag är äldre och tänker tillbaka så är det något som gjort mig nyfiken på kultur och språk. När jag var yngre och var hemma hos mina vänner så blev man alltid bjuden på mat, men när de var hemma hos mig så blev det mest att vi bjöd kakor och saft. Mina kompisar från andra kulturer var mer givmilda och gästvänliga än vad mina svenska kompisar var. Även om jag har den svenska kulturen i bagaget så har jag ändå levt i två olika kulturer på grund av den familjekonstellationen som uppstått med skilda föräldrar.

(10)

10

Mitt intresse för denna undersökning bygger på att jag har växt upp med kompisar med olika hemkulturer och att jag tydligt sett skillnader mellan våra hemkulturer. På grund av detta ville jag veta mer om hur eleverna i skolan känner det idag och vad vi som blivande pedagoger kan tänka på för att elever ska kunna känna igen sig.

1.2 Kulturmedvetenhet

Vi använder begreppet kulturmedvetenhet som inramning för vår studies syfte: "att undersöka hur pedagogerna möter elevernas olika bakgrunder och hur eleverna upplever igenkännandet av sin hemkultur i skolmiljön". Igenkännande är en viktig del i livet för barn och elever. Det är viktigt för den personliga utvecklingen och för att kunna ha förståelse för andra i omgivningen, men även genom att kunna relatera till saker och händelser runt omkring. När Moeezas son kom hem och frågade varför hans namn inte fanns med i almanackan så fick det oss intresserade att forska mer om den kulturella medvetenhetens betydelse i skolans värld, hur andra barn upplever igenkännandet av sin kultur, men även om de är medvetna om deras kultur och dess värde.

Vi som blivande pedagoger anser att det är viktigt eftersom Lpo94 säger ”främja elevernas förmåga och vilja tillansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön”, ”utgå från varje enskilds behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande förstå och respekterar andra folk och kulturer”, ”kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen” (Lärarförbundet, 2006).

Förflyttning av folkgrupper från en världsdel till en annan, eller från ett land till ett annat gör att vi idag har ett mångkulturellt samhälle där det emellanåt föds nya kulturer som kan vara blandningar av olika kulturer som är bildade efter människans användning och nytta, medan andra kulturer raderas ut. Därför är det idag svårt att hitta sin egen identitet (Maltén, 2003). Att tillhöra någon särskild grupp, eller att känna att man tillhör någonstans finns i

(11)

11

vår mänskliga natur. När människor bosätter sig med sin familj eller utan någon släkting i ett nytt land med ett främmande kultur, kan det vara jobbigt om det skiljer sig från den ursprungliga kulturen. Det kan skapa olika dilemman, misstolkningar och onödig oro bland olika folkgrupper och samhällen. Därför söker sig de flesta nyanlända med annan etnisk bakgrund till sina landsmän, åtminstone i början. Några lyckas med hjälp av språket, ny kunskap, erfarenheter och tid, att komma ut i samhället och vara delaktiga och förstå andra kulturer förutom bara sin egen. Medan de som på grund av bristande språkkunskaper inte kunnat nå ut i samhälle eller blivit missförstådda på grund av sina kulturella värderingar, endast vänder sig till de som kommer från samma kultur. Detta därför att de där känner sig bekväma i sin kultur och i de normer och värderingar som det innebär, samt att de där känner sig delaktiga och att det är där de känner att de har människor som lyssnar på dem och som de kan lyssna på. (Maltén, 2003 och Wellros, 1993). En grupps kultur har saker gemensamt så som språk, etnicitet, mänskliga värderingar och normer. Normer är oskrivna regler, som vi lär oss från vår uppväxt i hemmet och i samhället vi lever i. Allt som vi gör inom normernas ramar betraktas som ”det normala”. Detta blir sedan grundstenarna i de kulturella värderingarna (Wellros, 1998).

Men trots att en folkgrupp bor i samma land kan de ändå tillhöra olika subkulturella bakgrunder. Det vill säga att ett folk urskiljs och bildar egna grupper och kulturer på grund av olika klassnivåer, så som arbetarklassen, akademiker och så vidare. Det är viktigt att pedagogerna ser alla elever och elevernas bakgrunder, för det är inte bara etniciteten som gör att eleverna lever i olika kulturer utan det kan även vara de familjekonstellationer som de lever i.

1.3 Problemformulering, syfte och frågeställningar

Följande kapitel kommer att beskriva problemområdetsamt syftet och frågeställningarna i undersökningen.

(12)

12

1.3.1 Problemformulering kring kulturmedvetenhet

Kultur utvecklas ständigt och återuppstår och ny kultur skapas av människor i möte med andra människor. Någon kultur dör ut, någon glöms bort och det finns även kultur som inte är i praktiskt bruk. Kulturella olikheter skiljer vissa folkgrupper åt medan likheter för samman andra. Tar pedagogerna i skolan vara på elevernas olika kulturer och är eleverna medvetna om de kulturella skillnader som finns?

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle som blir allt mer globalt, tack vare den snabba utvecklingen inom världsindustrin, ekonomin, internet, massmedia och mycket mera. Genom ökad migration så förändras även samhället. Detta gör att pedagogerna och barn/elever behöver ha ökad kännedom om medmänniskorna i skolan. Detta behövs för att utveckla kunskap om andra, men även hur man fungerar i samspel med andra människor. Eftersom varje barn är enskilt och har olika erfarenheter, så skall pedagogerna och skolan enligt Lpo94 främja och utveckla barnens kompetens, medvetenhet samt bevara deras personlighet och inte göra några skillnader mellan barnen på grund av deras etnicitet, sexualitet, bakgrund, funktionshinder eller kultur (Lärarförbundet, 2005). Svenska skolan vilar på de demokratiska värderingar och normer. Pedagogerna skall lära och uppfostra elever att respektera varandra och vara medvetna om människors olikheter enligt Lpo94 (Lärarförbundet, 2005). Författaren Wellros (1993) hävdar att kulturella kunskaper är viktiga för vår personliga utveckling, samt att det gör det lättare att förstå betydelsen av vår egna, elevers, kollegers och vårdnadshavares kulturella skillnader och likheter.

I läroplanens riktlinjer står det tydligt att alla som arbetar i skolan skall ” samverka för att

göra skolan en god miljö för utveckling och lärande”, ”främja elevernas förmåga och vilja tillansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.”

(13)

13

Det står även att läraren skall ”utgå från varje enskilds behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande”, ”stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan”, ”tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle” (Lärarförbundet, 2006).

1.3.2 Syfte

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagogerna möter elevernas olika kulturella bakgrunder och erfarenheter. Syftet är också att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att följa läroplanens riktlinjer kring elevernas kulturarv, samt att intervjua barn med mångkulturella bakgrunder, för att få barns upplevelser och berättelser om igenkännande i skolmiljön.

1.3.3 Frågeställningar

För att uppnå syftet valde vi att gå efter följande frågeställningar.

Pedagogernas synpunkter och arbete kring elevernas hemkulturer i skolan?

Hur upplever eleverna att deras hemkultur återspeglas i skolan?

Hur känner barn med migrationsbakgrund igen sig i skolan?

(14)

14

1.4 Disposition

Arbetet är indelat i fyra olika kapitel. I avsnittet med de teoretiska utgångspunkterna

gällande kultur har vi tagit upp teoretiker som Vygotskij och Bourdieu. De har i sina teorier fokus på interaktion och samspel med andra människor som de menar utvecklar ens

identitet, medvetenhet och kunskap. De framhåller betydelsen av kultur och kulturens betydelse för människan och samhället. I metod avsnittet behandlas urval av elever med andra etniska bakgrunder än den svenska. I urvalet ingår även pedagoger som arbetar i mångkulturella skolor samt en biträdande rektor som länge arbetat aktivt med de kulturella frågorna i samhället. Vi behandlar även den kvalitativa forskningsmetodiken som vi har använt oss av. Vi ville med vår undersökning fördjupa våra kunskaper och ta del av andras unika erfarenheter, vilket möjliggörs av kvalitativa forskningsmetodikens egenskaper. I avsnittet där vi presenterar vår empiri har vi presenterat både samtalens frågor och svar, vi har därefter sammanfattat de enskilda informanternas svar. Vi har valt att presentera de enskilda svaren för att ni läsare enkelt skall kunna följa med och samtidigt ta del av de enskilda erfarenheterna. I den empiriska analysen har vi knutit samman den insamlade informationen med olika teorier. I avsnittet med vår kritiska och reflekterande diskussion så har tagit upp våra forskningsetiska val samt de bortfall som vi haft.

2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning kring

kulturmedvetenhet.

Detta kapitel har vi delat in i två delar:

Teori och forskning kring kulturmedvetenhet.

(15)

15

Vi har bland annat tagit hjälp av Lpo94 eftersom den är en vägledning för alla som arbetar med elever i skolan. I de teoretiska utgångspunkterna och forskningarna kring kulturmedvetenhet har vi beskrivit utgångspunkten till vårt syfte.

2.1 Teori och tidigare forskning kring kulturmedvetenhet.

Precis som Bourdieu och Vygotskij beskrev, så ändrar och tar kulturen nya former genom tid, generation och möte med andra människor och samhället (Nielsen, 2006). Habitus är barnens individuella handlingar i olika situationer. Den är beroende av människans miljö, historia, normer och värderingar alltså kultur. Alla barn är olika, eftersom de har haft olika förutsättningar och upplevelser i livet. Identitet är en del oss alla. För att någon skall kunna förstå andras sätt att tolka saker, sätt att hantera och agera, uppföra sig och bete sig så är det viktigt att känna till sin egen ”body hexis” enligt Bourdieu. Body hexis innebär att vara medveten om sitt eget uppförande och handlingar. Bourdieu hävdar att det är viktigt för människans utvecklingsprocess att agera i olika sociala sammanhang i samspel med andra människor. Genom att uppleva olika situationer kan man tolka och koppla till tidigare erfarenheter och få mer förståelse om sitt egna och andras agerande i olika situationer, enligt honom så är människans placering och tänkesätt inte permanenta (Bourdieu, 1986).. Enligt författaren Wellros (1998) så befinner sig alla människor i flera olika kulturer i förhållandet till de olika sociala platserna och möten man befinner sig i (Wellros, 1998).

Höglund (2008) menar att demokrati inte kan läras ut genom ord eller genom att läsa om det i en massa böcker, utan att det är en process med utgångspunkter ur den kognitiva teorin och den kommunikativa teorin. Det vill säga att genom att utöva det själv, uppleva och reflektera kring situationer, så kan man lära sig innehållet av ett begrepp och koncept (Jonsdottir 2007-02-28). Eftersom demokrati är ett generellt omfattande begrepp och är till för alla människor och deras rättigheter i Sverige, så kan demokratin inte blomma eller fungera om den inte utövas med andra i samhället. Det finns många barn/elever och deras föräldrar med annan etnisk bakgrund som ej har erfarenhet från ett demokratiskt statsskick

(16)

16

eller att det finns demokrati i skolan och detta är viktigt att uppmärksamma. Det blir då svårt för dem att komma till ett land med demokrati då de inte vet vad det innebär och vad som förväntas av dem. Det skall finnas plats för allas medverkande och det ska vara synligt, eftersom de flesta normer och värderingar som finns i den svenska kulturen är uppbyggda och vilar på de demokratiska värderingarna (Wellros, 1998).

Vygotskijs sociokulturella perspektiv utgår ifrån att vi människor utvecklas interrationellt, det vill säga att vi lär genom sociala kontakter, att ge och få, byta kunskaper, erfarenheter och tillsammans skapa och utveckla (Strandberg, 2006). Han påstår att det är livet som bestämmer medvetenheten, att människan utvecklas och påverkas av sina medmänniskor, samt att människans aktivitet och historia är mycket avgörandet i dennes kulturella förhållningssätt. Vygotskij pratar om ”mind in culture”, vilket innebär att människans hjärna påverkas av olika sammanhang och situationer. Det vill säga att människan agerar, tänker och strukturerar sig efter den miljö/kultur som den befinner sig i. Därför hävdar han att människans personliga historia, miljö och kultur skapar människors identitet. Identitet skapas bland andra människor, enligt Vygotskij så utvecklas och formas barn efter hand i samspel med andra. Han hävdar att pedagoger skall ta vara på det och använda det som ett redskap (Evenshaug & Hallen, 2001).

2.2 Hur kan kulturell medvetenhet vara till hjälp i skolans värld och förebygga

kulturkrockar.

Vi är alla individer som är olika och därför kan vi inte säga att det finns metoder som passar alla. När det gäller skolan måste olika metoder växa fram utifrån de behov barnen har, beroende vilken förskola/skola de befinner sig på och vilka förutsättning som finns just där. Det kan sägas vara en ny barnsyn, där barnen är i centrum (Evenshaug, 2001). När pedagoger vet mer och förstår mer så ökar också förståelsen och medkänslan för de människorna som man möter i olika situationer. Det minskar rädslan som ofta ligger till grund för rasism och intolerans (Ellneby, 1996). Det som är viktigt är att pedagogerna finns

(17)

17

där för eleverna, att de har tid att lyssna på vad eleverna har att säga, om det så handlar om berättande genom ord, teckningar och andra uttryckssätt. De flesta av våra värderingar sitter i ryggmärgen och vårt sätt att vara sker utan att man tänker på hur och varför man gör det. I Sverige är det naturligt att gå runt i shorts och linne på sommaren, medan andra kulturer anser att det är illa. I andra kulturer är det naturligt att gå runt med många lager mörka kläder för att stänga ute värmen, människorna i Sverige anser att det är konstigt. När vi utvecklar kulturförståelse så utvecklar vi även oss själva, vi berikas med nya kunskaper och vår nyfikenhet ökar och när vi är villiga att förstå och acceptera en annan kultur, då kommer det även att bli lättare att umgås över kulturgränserna (Ellneby, 1996). Sättet att tänka på påverkar sätter att bete sig och det i sin tur påverkar sättet att prata. Därför är det svårt att leva på ett ställe med en helt annan kultur, du vet inte vad som är rätt eller fel och hur medmänniskorna förväntar sig att du ska uppföra dig. Såväl om du skulle ha flyttat från ett land till ett annat eller om du skulle ha flyttat från ett landskap till ett annat. Det är olika kulturer i olika delar av samhället. Det är därför lätt att vi väljer att umgås med människor som kommer från samma kultur som vi eller som förstår sig på vår kultur. Precis som att ett ord kan betyda två olika saker i två olika språk, så kan en handling betyda två helt olika saker i olika kulturer. Genom att lära sig om olika kulturer så ger det oss förståelse för andra människors handlingar, det gör det enklare i arbetet med eleverna och med föräldrarna (Maltén, 2003). Många kulturer anser att svenskarna låter sina barn göra vad de vill, att barnen får bete sig hur de vill i offentliga sammanhang utan att föräldrarna säger åt dem. Men svenskarna håller sig ofta lugna i offentligheten och sen när de kommer hem så tillrättavisar föräldrarna sina barn. Även här så finns det svenskar som har en annan kultur som tillrättavisar sina barn i offentligheten, det går inte att säga att alla människor är på samma sätt, men för att lättare förstå olika kulturer så kan pedagogerna och föräldrarna berätta om deras olika synsätt (Wellros, 1998).

Ellneby berättar om en förskola som utbildade sig inför att arbeta på en avdelning för flyktingbarn valde att göra hembesök hos de nya familjerna med tolk, för att skapa en bra kontakt med föräldrarna. De fick träffa familjerna i deras hem och ta del av deras kultur, föräldrarna och pedagogerna fick en gemensam upplevelse som uppskattades från båda

(18)

18

hållen (Ellneby, 1996). Genom att bli medveten och bearbeta sina fördomar, samt att lära sig om andra kulturer minskar förhoppningsvis rädslan och fördomarna. För att elever och föräldrar ska kunna känna sig likvärdiga måste pedagogerna lyfta fram likheter och skillnader i de olika kulturerna. Fotografier eller bilder av barnen som hänger på en tavla som man flyttar från en bild på förskolan till en bild på ett hem, för att eleverna ska känna sig trygga ha en samhörighetskänsla (Ellneby, 1996). Genom att känna empati för andra människor så minskar även rädslan och fördomarna. Empati innebär att man kan sätta sig in i en annan persons situation och hur den personen tänker. Genom att läsa olika folksagor och lyssna på musik från olika länder skapar man en förståelse för andra människor och lär eleverna förmågan till empati precis som läroplanen hävdar. Barndomspsykologen Dion Sommer (2006) hävdar att genom samspela med andra så utvecklar barn sina sociala kompetenser (Ellneby, 1996 & Sommer, 2006).

3. Metod

I detta kapitel kommer vi att beskriva vårt tillvägagångssätt som vi valde för att nå syftet, etiska överväganden och en kritisk reflektion över våra metodval.

Till vår undersökning har vi samtalat och intervjuat elever från olika kulturer och etniciteter i åldersgrupper från 9 år upp till 14 år. Vi har även intervjuat pedagoger och elever från olika mångkulturella skolor. Vi har använt oss av ett kvalitativt forskningssätt.

Vi har också intervjuat en person som tidigare har varit med och startat upp och arbetat på kulturskolan i Mazetti huset, idag arbetar hon som biträdande rektor på en mångkulturell skola i Malmö. Vi har även fakta om brobyggare projektet och om en persons som aktivt arbetar som brobyggare i Malmö.

(19)

19

3.1 Kvalitativ metod

Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod då vi fokuserat på fåtalet deltagare och gått in på djupet med de frågor vi ställt. Det som skiljer den kvantitativa forskningen från den kvalitativa, är att man i den kvantitativa forskningen väljer att ha fler antal deltagare och gör statistik eller diagram för att visa sitt resultat. Vi ville ta reda på var och ens upplevelser om sin kulturmedvetenhet, sina normer och sina egna erfarenheter eller upplevelser. Vi ville ha med vad var och en av informatörer känner när de befinner sig mellan två olika kulturer, hur de anpassar sig efter det, hur de blir bemötta eller hanterar olika situationer, vilka likheter respektive olikheter mellan de olika kulturerna och så vidare. Detta hade vi inte kunnat få fram om vi hade valt till exempel ett kvantitativt forskningssätt En nackdel för vår del med det kvantitativa forskningssättet är att vi skulle ha blivit låsta, redan från början är frågorna låsta, vilken inte gäller i det kvalitativa forskningssättet.

Förutom informatörernas svar ingår även tryckta och handskrivna texter. Vi har alltså ett komplext metodiskt närmande, vilket ska ge oss fylligt underlag för analys och resultatredovisning.

3.2 Urval

Vi hade ett gruppsamtal med åtta elever i gruppen från tre olika mångkulturella skolor. Vi valde elever med olika etniska och kulturella bakgrunder eftersom vårt syfte är att ta reda på hur eleverna upplever att deras hemkultur återspeglas i skolan, på vilka sätt eleverna tycker att skolan kan bli bättre och hur barn med migrationsbakgrund känner igen sig i skolan. Vi valde de elever som vi visste skulle ge oss ärliga och öppna svar, eftersom vi känner till de eleverna och vet att de känner sig trygga med oss. Vi intervjuade sju elever enskilt, men en av de enskilda intervjuerna valde vi bort från undersökningen i enlighet med de forskningsetiska reglerna då elevens föräldrar så önskade i efterhand.

(20)

20

Det valet gjorde vi för att vi trodde att den åldergruppen skulle ha mer förståelse för vårt undersökningsområde. Med tanke på genus så har vi i de enskilda elevintervjuerna valt lika många flickor som pojkar, medan i gruppsamtalen så har det blivit en lite ojämn fördelning. De enskilda barnen har vi gett de fingerade namnen; Drake, Michael Jordan, Hassan, Libanan, Nalid och Claudia. De elever som har varit med i gruppsamtalen har vi valt att döpa till Mohammed, Hani, Nelli, Ismail, Sara och Poona.

De vuxna/pedagogerna som vi har med i undersökningen jobbar med barn och elever med olika kulturella bakgrunder och har erfarenheter av olika kulturskillnader. Vi har valt att använda fingerade namn för att skydda pedagogerna och verksamheterna de arbetar i. Pedagogerna som vi har valt att intervjua arbetar varken på samma arbetsplats eller på samma skolor som några av eleverna eftersom vi ville ha ett så brett perspektiv som möjligt. Vi har haft samtal med två pedagoger, den ena som vi har valt att kallar Frida har arbetat på samma förskola i cirka tjugo år och hon har sett förskolan förändras genom tiden. Från att ha varit en förskola med flest svenska barn, så är det nu en mångkulturell förskola, vilket gjorde henne intressant för vår undersökning. Den andra pedagogen som vi har valt att kalla Igor arbetar på en mångkulturell skola och han har lång erfarenhet när det gäller att arbeta med barn. Han har arbetat på olika mångkulturella skolor.

Vi valde att intervjua en biträdande rektor och som tidigare var med och startade upp kulturskolan. Hon (vi kallar henne Gunilla) har länge arbetat aktivt som kulturförmedlare i Malmö stad. Vi valde att ha med fakta om brobyggareprojektet och om en brobyggare som vi gett det fiktiva namnet Asama. Vi fick tillåtelse av Asama att använda hans riktiga namn, men eftersom vi inte lyckats få tag i honom efter vårt första samtal, så valde vi att använda ett fingerat namn. Gunilla gav sitt medgivande att ha med sitt riktiga namn i

(21)

21

Vi presenterade vår studies syfte till de berörda deltagarna i vår undersökning. I presentationen stod det om vårt forskningsproblem, syfte, metod och en översikt av de frågor som vi tänkte ställa vid intervju tillfällena. Urvalet är baserat på att vi ville ha med barn med olika etniska bakgrunder från olika mångkulturella skolor för att få med så många kulturer som möjligt i undersökningen. Vi lät eleverna välja sina fingerade namn själva, eftersom det var roligare och mer spännande för eleverna. När det gäller gruppsamtalen så har vi gett våra informatörer namn som återspeglar deras etniska bakgrunder. Pedagogerna i vår undersökning har olika erfarenheter, olika uppfattningar och upplevelser som de har haft tillsammans med barn från olika åldersgrupper. Vi har även med svar från två vuxna som aktivt arbetar med kultur i Malmö.

3.3 Genomförande

Vi kommer i detta kapitel redogöra hur vi gick tillväga då vi hade intervjuer och gruppsamtalet.

3.3.1 Intervjuer med barn och vuxna

Vi kontaktade olika skolor i Malmö för att få tillstånd att använda deras elever i vår undersökning. Därefter gick vi ut på respektive skola och i de klasser som passade vår undersökningsgrupp. I klassen frågade vi vilka elever som skulle kunna tänka sig att vara intresserade av att delta i vår undersökning. Vi satte oss sedan ner med var och en av eleverna på en lugn plats för att de skulle känna sig trygga och slippa bli störda. Vi valde att intervjua vuxna/pedagogerna och sex elever enskilt, eftersom det var lättare att få fram deras egna åsikter då. Vi ställde frågor som de fått läsa innan intervjun, men vi ställde även varierande följdfrågor beroende på deras svar.

(22)

22

Gunilla träffade vi på hennes kontor och henne valde vi att intervjua för att vi skulle få ta del av hennes långa erfarenheter och åsikter. Vi var mycket noga med att miljön runt omkring våra informatörer skulle var lugn och anpassad efter dem och noga med att inte stressa med tiden och känna av när våra informanter inte orkade mer.

Det är mycket viktigt i ett samtal att respektera informanten och att ge den tid att svara på frågorna som ställs, miljön är också en mycket viktig aspekt under en kvalitativ intervju (Hartman, 1998). I kvalitativa studier är det viktigt att det informatören berättar är viktigt och relevant för studien. Författaren Hartman (2006) hävdar i sin bok att den som intervjuar skall kolla och stämma av med informanten hela tiden under intervjun, för att få korrekta svar. Han säger också att det är skillnad mellan ett vanligt samtal och en kvalitativ intervju. I ett vanligt samtal ska man vara försiktig med frågor så att informanten inte bli nervös eller att situationen blir obekväm, medan i den kvalitativa vill man få fram så personlig information som möjligt. Vi gick därför ofta tillbaka och stämde av med informantens svar när vi misstänkte att någonting inte stämde. Våra unga informatörer respekterade vi genom att inte belasta eller pressa dem med olika frågor för att få ett djupare svar, medan med de vuxna deltagarna kunde vi försiktigt pressa dem utan att leda dem, för att få fram så mycket som möjligt.

Diktafonen var ett redskap som vi använde under våra intervjuer för att underlätta

undersökningen samt för att bevara deltagarnas originalsvar, men vid vissa tillfällen så fick vi stänga av diktafonen som vi redan har nämnt i texten ovan. Diktafonen hjälpte oss när vi gick tillbaka för att höra informatörernas exakta svar, men det gjorde även att vi kunde koncentrera oss på informantens svar under intervjuerna. Andra redskap som vi använde oss av var en digitalkamera och anteckningsblock. Kameran var ett bra hjälpmedel då vi skulle knyta samman svaren med de olika personerna när vi analyserade vårt empiriska material. En anteckningsbok var bra att ha när vi kom på någon ny idé eller när vi hade en person som av personliga skäl inte ville bli inspelad eller fotograferad, då kunde vi istället anteckna.

(23)

23

3.3.2 Gruppsamtal med elever

Vi kontaktade som ovan nämnt olika skolor i Malmö för att få tillstånd att använda deras elever i vår undersökning. Vi hade ett öppet gruppsamtal vid ett tillfälle. Vi valde en mentorsgrupp på en av de utvalda skolorna, som har olika åldrar till vårt gruppsamtal. Vi hade ett tomt klassrum till vårt förfogande och vi använde oss av en mindmap som anteckningsmetod. Det var givande för både eleverna och för oss, eftersom vi hela tiden kunde se vad som sagts av eleverna. Samtalet med eleverna gick ut på att de fick prata fritt om hur de upplever skolan och ämnena i skolan. Detta gruppsamtal hade vi med eleverna utan att ha en lärare i klassrummet, för att eleverna skulle känna sig fria att säga vad de tycker och tänker. Vi startade upp samtalet med allmänna frågor om trivsel i skolan och om deras eget förhållningssätt i skolan. Gruppsamtalet hjälpte både oss och eleverna inför de enskilda intervjuerna, eleverna blev lugnare och mindre nervös och vi fick idéer till fler frågor som vi ställde under de enskilda intervjuerna. Under gruppsamtalen hade vi nerskrivna samtalspunkter som vi gick efter. Följer läraren de mål och riktlinjer som finns angivna i Lpo94 (Lärarförbundet, 2005).

Vi valde att ha intervjuerna efter gruppsamtalet för att intervjuerna inte skulle påverka gruppsamtalet. Som bakgrund till att analysera det insamlade materialet använde vi oss av våra tidigare erfarenheter som vikarier och lärarstudenter i olika mångkulturella skolor som en viktig bakgrund. Vi använde oss även av litteratur och teorier som är relevanta för vår undersökning och vad Lpo94 säger om kultur. För att kunna analysera materialet läste vi först igenom alla intervjuerna flera gånger, sedan gick vi igenom materialet efter våra litteraturstudier och olika tankeperspektiv kring kulturmedvetenhet. Precis som författarna Starrin och Svensson (1996) säger att vid användning av detta undersökningssätt så kan svaren bli långa och det kan även komma fram information som forskaren inte har tänkt på, vilket hände med oss. Vi fick ibland påminna informanten om frågan utan att påverka svaret. Det var svårt men samtidigt var vi mycket noga med att inte lägga fram våra egna åsikter eller meningar som intervjuare, vi fick tänka på hur vi sa saker under intervjuerna för att vara så neutrala som möjligt. När informanten frågade om råd eller ville ha

(24)

24

bekräftelse på sitt svar, så drog vi som intervjuare oss tillbaka och påpekade att informantens erfarenheter var det som var viktig och relevant för undersökningen precis som Repstad (2007) påpekar (Repstad (2007). Han påpekar också att det som kan uppstå med den kvalitativa forskningsmetoden är att intervjuarna börjar tänka på nästa fråga innan de är klara med den pågående frågan och det kan leda till missnöje hos informanten eller visa ett oseriöst bemötande gentemot informanten. Vi tänkte mycket på detta och därför gjorde vi vårt bästa för att vara lyhörda och visade respekt genom att vara koncentrerade under tiden informanten talade. Däremot uppstod det problem vid de intervjuerna då vi inte kunde använda diktafonen. Vi tog beslutet att stänga av diktafonen vid några tillfällen då det gjorde informatörerna distraherade och nervösa.

3.4 Etik

Innan vi satte igång med undersökning var vi noga med att få tillstånd till intervjuerna. Vi kontaktade skolans ledning för att se till att alla elever och deras föräldrar hade gett medgivande till att eleverna får lov att bli intervjuade. Det är extra viktigt att visa hänsyn då det är barn inblandade. Vi talade även om för eleverna att de när som helst fick lov att dra sig ur samarbetet utan att de skulle känna sig illa till mods, vi talade även om för dem att de skulle få figurerade namn och att vi har full tystnadsplikt. De vuxna deltagarna talade vi också om för att de när som helst kunde dra sig ur samarbetet utan att känna sig illa till mods, vi var även noga med att tala om för dem att de skulle få figurerade namn för att skydda deras identitet och arbetsplats.

Vi är väl förankrade i de forskningsetiska reglerna och när en förälder som inte längre ville att hennes son skulle delta i undersökningen, så hade vi full förståelse och respekterade deras önskan om att ta bort han från undersökningen.

(25)

25

4. Presentation av empirin

I detta kapitel har vi försökt att göra det så tillgängligt som möjligt för dig som läsare. Det har vi gjort genom att tydligt berätta vilka frågor vi ställt innan vi presenterar informantens svar. Detta har vi gjort för att du som läsare själv ska kunna delta och komma fram till en egen slutsats.

Det kommer i elevernas svar fram begrepp som vi vill tydliggöra.

Eid och Bajram: Eid och Bajram är en muslimsk högtidsdag som firas två gånger om året, den ena gången firas det efter Ramadan, vilket innebär 30 dagars fasta och andra gången firas det efter muslimernas pilgrimsfärd mot Mecka. Eid kallas det i den asiatiska delen av världen och Bajram kallas det i balkan.

Halal: Det som anses vara tillåtet inom Islam.

Haram: Det som motsäger sig Islams levnadssätt, till exempel; fläskkött, alkohol etc. Baklava: Ett sött bakverk gjort på olika sorters nötter och sött lag.

4.1 Intervjuer med elever

Här kommer vi att presentera våra enskilda intervjuer som vi har haft med sex elever.

Drake är 14 år och har sitt etniska ursprung från Irak. Han valde namnet Drake för att han tycker att det passar hans personlighet.

1. Vad är kultur för dig?

(26)

26

2. Tycker du att kultur har något att göra med hur vi beter oss eller vårt sätt att vara?

Min hemkultur är att jag inte skräpar ner hemma och därför gör jag inte det i skolan heller. Fröknar och föräldrar försöker uppfostra eleverna på samma sätt. Min egen kultur är att respektera andra, speciellt vuxna. Mamma är den som bestämmer hemma, men ibland så får pappa också bestämma. Mamma arbetar och tar största delen av hemarbetet medan pappa har ett jobb som han går till, han hjälper till ibland hemma, men han lagar inte mat. Hemma är det viktigt att vi gör våra läxor, om man vill något enligt min mamma. Jag älskar att spela data, men jag måste göra läxorna först, så är våra regler hemma.

3. Hur upplever du det själv i skolan/klassrummet när det gäller igenkännande, är det något som är likadant eller annorlunda jämfört med andra i omgivningen?

Ja, till exempel de som är från Sverige de vet saker om sitt land, städer, mat och högtider, medan jag inte vet så mycket om mitt hemland, fast att jag har hemspråk. Det som jag tycker är annorlunda i min hemkultur är att vi säger ”Ni” till vuxna som är jämnåriga med våra föräldrar eller äldre än dem, fast på svenska säger jag Du. Vi firar Eid hemma och då åker vi till Moskén och träffar andra folk och sen firar vi hela dagen. I skolan gör vi inget under Eid.

4. Tycker du att det bör finnas mer utrymme/plats/tillfällen i skolan, då du och dina värderingar bör få mer uppmärksamhet?

Jag skulle vilja veta mer om mitt hemland, mitt hemspråk och vårt levnadssätt, det hade varit lättare att förstå mig själv då. Till exempel när vi läser om Europa i skolan, så skriver lärarna på små lappar de länder som de tycker att vi ska lära oss något om, sen får vi dra lott om vilka länder vi ska skriva om. När det är länder utanför Europa i geografin i skolan, så får vi inte heller välja vilka länder vi elever vill skriva om. Jag har tappat lusten för geografi. Jag skulle vilja veta mer om Irak, gå ner på djupet och inte bara genom faktaböcker.

(27)

27

Vi borde inte ha julfirande i vår skola, eftersom det mest finns araber och muslimer här i skolan. Det är bara lärarna som är kristna, så varför skall vi fira jul, vi borde fira Eid istället. Jag går i kyrkan på avslutningen, men det är för att de tvingar oss. Varför kan de inte ge oss en dag i moskén under vår högtidsdag så att vi själva kan lära oss mer om det. Det hade varit bra om alla i skolan kunde åka tillsammans till moskén, våra lärare, elever och kanske även rektorerna. Detta kanske hade blivit möjliga genom att fixa en kväll för alla som är i skolan. Jag vet att mina föräldrar skulle ha blivit mycket glada och de skulle ha känt sig respekterade. Det vill jag främst för att de skall kunna ta del av våra traditioner och hur vi ber.

Michael Jordan är 12 år och har sitt etniska ursprung från Kosovo. Namnet Michael Jordan(basketspelare i NBA) valde han för att han älskar honom, det är hans idol och han vill bli som honom. Michael Jordan är en kille som är väldigt aktiv inom basket på sin fritid.

1. Vad är kultur för dig? 2. Tycker du att kultur har något att göra med hur vi beter oss eller vårt sätt att vara?

För mig är kultur allt, det är allt som handlar om en person. Identitet, och med det menar jag att om man är en idiot, blyg eller snäll och så vidare. Allt vad man gör, hur man mår och hur man beter sig tycker jag att man får av kultur. Fritidsaktiviteter är också kultur tycker jag, med det vill jag säga saker som jag gör utanför skolan, alltså de saker som vi gör hemma. Ilska och rädsla ingår också i kulturen. Till exempel om du blir slagen hemma då blir du bitter, ilsken och rädd i skolan. Eftersom i vissa kulturer så är det okej att slå sina barn ibland om de inte lyder, men jag menar inte att det betyder misshandel, eftersom jag har sett hur mycket mina vänners föräldrar älskar sina barn, fast att de själv har berättat att de ibland har fått en lavett. I mitt fall får jag till exempel absolut inte skräpa ner hemma och jag måste skärpa mig inför mina föräldrar och respektera dem. Det är vad jag har fått lära mig i min uppfostran och kanske är det min hemkultur. Bland annat tycker mina föräldrar

(28)

28

att det är jätte viktigt att vi gör våra läxor. Jag älskar att spela data och jag spelar basket på min fritid, men allt detta gör jag efter mitt skolarbete. Jag sköter det själv, mamma sätter inte så höga krav, men jag sätter höga krav på mig själv eftersom jag vill bli något. Hemma är jag elak och jag kan vara den som bestämmer, men i skolan är jag snäll. Det är för att jag vill ha bra betyg, jag vill studera och jag vill skaffa mig ett bra jobb. Jag vill bli forskare eller advokat, eftersom mina morföräldrar har berättat om hur de fick kämpa med sina utbildningar och vad utbildningen har för betydelse. I mitt hemland så kostar skolan mycket pengar, medan här är allt gratis i skolan och det skall man ta vara på och respekterar säger mina föräldrar jämt där hemma. Ja kanske just därför respekterar jag skolan och lärarna här i Sverige eftersom jag har fått höra det under hela min barndom.

3. Hur upplever du det själv, är det något som är likadant eller annorlunda jämfört med andra i omgivningen?

Mamma kräver ett rent rum hemma, medan lillebror stökar ner, det ingår i min kultur att städa, hålla rent och vara snäll mot föräldrarna som jag anser inte finns hos många i min omgivning. I skolan säger vi ”tack för maten”, hemma säger vi ”vad god maten är”. Det kan bli komplicerat ibland, speciellt när vi åker till hemlandet och jag råkar säga tack för maten till släktingar, då kan de stirra på mig, eftersom så säger vi inte. Både mamma och pappa jobbar lika mycket hemma hos oss. Det som jag tycker är mycket likt den svenska kulturen att hemma hos oss arbetar både mamma och pappa och jobbar lika mycket med hemma. Pappa till exempel städar, hjälper oss barn med läxorna och handlar mat. Pappa har en egen restaurang och det är kanske därför han lagar mat hemma också. Straffreglerna är annorlunda hemma än vad de är i skolan. I skolan höjer de rösten rent för mycket, de vuxna skriker jämt på barnen. Det finns inte aga i skolan, ingen får slå någon. Min mamma fick smällar på fingrarna med en linjal när hon gick i skolan berättade hon för mig.

Skolan bör till exempel tänka varför vi firar jul. Jag säger inte att de ska ta bort jul firandet, men att de ska ha med Eid. Eftersom det känns konstigt, speciellt för dem som anser att Eid är en stor dag och upplever att den inte är lika mycket värd. I skolan får man inga presenter

(29)

29

när det är Eid, men under julen så får man det, konstig eller hur. Det är självklart vi själva som samlar in dem inför jul, alla barn kommer med en present var, som sedan delas ut till alla i from av en julkalender. Vi har pyssel inför jul och högläsning som rör julen, men inget sådan inför Eid eller Bajram, varför, det bör finnas. Jag är medveten om varför vi firar jul i skolan, det är eftersom det är en svensk skola, men majoritet av barnen är araber och de är muslimer, varför firar man då inte Eid i skolan.

4. Vad i skolan/klassrummet gör att du känner igen dina normer/värderingar? 5. Tycker du att det bör finnas mer utrymme/plats/tillfällen i skolan då du och dina värderingar bör få mer uppmärksamhet?

Jag tror på Gud, men är varken kristen eller muslim. Jag har valt min religion själv tycker jag, fast mina föräldrar har samma åsikter om religionen som mig. Precis som i skolan där man får välja själv. Jag tycker att det skall finnas plats i skolan för att berätta och lära sig om andras kulturer och religioner. Det tycker jag för att slippa vara nyfiken eller att dra fel slutsatser om andras uppförande, speciellt när det gäller matvanor. Halal och haram tjatet som ofta pågår i skolor, vad det innebär och dets värde för de muslimska eleverna. Jag tycker att få kunskap om andras kulturer och religioner hjälper oss att förstå varandra bättre. Något annat som jag personligen tror skulle bli uppskattat av alla, det är om vi skulle få välja våra egna maträtter i skolan, som kanske kunde anpassas efter hemlandets kultur, med det menar jag mat som vi äter hemma.

Jag går inte i kyrkan på avslutningarna, eftersom de bara pratar om Jesus, vem orkar med det varje år. Under Eid går vi aldrig till moskén, men det skulle jag vilja göra, för det skulle ge mig nya kunskapar. Det är bara en kristen religion i skolan, det skulle inte ha skadat om vi skulle ha fått mer information om till exempel andra religioner, man behöver inte tillhöra den religionen för att få kunskap om den. Jag önska att jag kunde få mer information och ta del av mitt hemland i skolan också. Det som är kul är att de har börjat bjudna oss på

(30)

30

Hassan har sitt etniska ursprung från Iran och är 11 år. Han valde namnet Hassan eftersom det enligt honom är ett vanlig och lätt muslimskt namn.

Jag har glömt vad kultur är exakt, men att det finns olika kulturer det vet jag. Till exempel på fotbollsplanen får man slåss, men det får man inte göra i skolan, vilket innebär att skolan har en kultur där vi skall ta hänsyn till våra kamrater annars ringer de föräldrarna, medan under fotbollsträningen gäller det vinna, fast nu har jag fått många varningar så har jag slutat slåss under fotbollen också.

Vi skall vara snälla mot varandra säger min mamma. Jag får inte höja rösten i skolan eftersom vi måste respektera varandra i skolan säger min mamma och lärarna. Detta ingår i kulturen tycker jag och den ändrar ens sätt att vara och uppföra sig. Som barn har jag insett att föräldrar älskar sina barn och jag som barn vill inte göra dem ledsna. Det är kanske också en del av min uppfostran som gör att jag sköter mig och följer reglerna där hemma.

Jag är som alla andra här i skolan, jag känner igen mig i skolan. Men utanför skolan har jag svårare att känna igen mig. Jag tycker inte om auktoritära personer, jag tycker inte om när någon kör över mig och med det vill jag säga både vuxna och mina jämnåriga. Mina

föräldrar skriker inte på mig, kanske ibland, men i skolan skriker ofta vuxna åt barn, varför? Vi är inte djur och då kan jag inte låta bli att höja min röst, trots att det är emot min

(31)

31

Respekten för vuxna saknas, speciellt bland de svenska barnen, speciellt respekt för sina mammor. Medan vi invandrare respekterar våra mammor. Mammor skall man INTE skoja om. Jag kan inte tänka mig att gå runt framför mina föräldrar eller någon vi känner från vårt hemland i baggy byxor, detta är inte är lämpligt i min kultur.

Jag älskar julpyssel och julklappar. Vi brukar gå till kyrkan med skolan på avslutningen, men vi blir tvingade. Tyvärr så har vi ingen julkalender hemma vilket är synd eftersom jag tycker om julstämningen som jag får ta del av i skolan. Bajram eller Eid firar de inte lika mycket som julen, det känns tråkigt för oss som firar och respekterar deras högtidsdagar. Varför kan vi inte ha prydnader på Eid, varför är det bara en vanlig dag. Medan när det är jul, då är det fullt igång i skolan, samt att skolan är stängd under juldagen. Vi får ta lov under Eid som inte är obligatorisk, det känns orättvis. Kalendern i skolan har aldrig mitt namn och det är synd, det hade varit roligt om mitt namn också hade funnits med.

4. Vad i skolan/klassrummet gör att du känner igen dina normer/värderingar? 5. Tycker du att det bör finnas mer utrymme/plats/tillfällen i skolan då du och dina värderingar bör få mer uppmärksamhet

Jag tycker inte att jag är olik någon annan, jag känner mig som mina svenska kompisar, det är för att jag anpassar mig bra efter olika situationer. I denna skola känner jag igen mig, det kan bero på att i denna skolan är vi mer blandade.

När vi har SO/NO så fattar jag ingenting, det är ointressant för mig. Det är inte för att jag inte kan svenska språket, det är för att jag inte vill. Att jag inte vill lära mig är för att jag vill veta mer om min identitet, mitt eget ursprung. Jag kommer från Iran, men har ingen kännedom om det, jag vill veta mer om landet för att kunna känna igen och förstå mina föräldrars synsätt. När vi skrev om olika länder så fick jag inte välja fritt, om jag hade fått välja, så hade jag valt Iran. Då skulle jag ha berättat om Iran med stolthet för de andra i klassen.

(32)

32

Jag tycker att skolan och våra lärare borde tänka mer på föräldramöten. Min mamma till exempel känner sig utanför, det är dels för att hon inte kan språket så bra, om det hade funnits på vårt hemspråk då hade det kanske blivit mer intressant för henne. Det andra som jag skulle vilja är att skolan skall förstå och respektera är att ge mera värde till våra

högtidsdagar. Till exempel att lärarna kan visa mera intresse på våra högtidsdagar genom att fixa stämningen precis som de arrangerar på sina egna högtidsdagar. Jag lovar att det kommer att uppskattas av alla elever och våra föräldrar också.

Libanan är 13 år gammal och har sitt etniska ursprung från Libanon. Hon valde sitt namn för att det lät roligt.

För mig har kultur att göra med allt firande. Något som kanske är annorlunda jämfört med det svenska firandet är att i vår kultur så är bröllops firande stort, våra föräldrars sätt att tänka och vårt hemland där mina föräldrar har sina rötter ifrån. I mitt hemland känner jag igen mig fast jag inte är född där och när mina föräldrar visar mig runt så känns det som mitt eget.

Mina föräldrar är vår kultur, hemma eller ofta är det de som avgör och bestämmer åt oss syskon, så därför tycker jag att kulturen ändrar vårt sätt att uppföra oss.

Jag har inte upplevt några kulturkrockar, mina föräldrar har anpassat sig bra här. Mina föräldrar är mycket öppna och vi har en fri uppfostran hemma tycker jag.

(33)

33

Mina föräldrar har inte något emot vilka kläder jag har på mig, därför väljer jag mina kläder själv. Det finns en sak som de inte tycker om och det är att jag inte får sminka mig, fast många av mina kompisar som tränar dans med mig får lov att sminka sig av sina föräldrar, enligt dem fick de börja redan när de gick i årskurs tre. Jag får inte heller ha pojkvän av mina föräldrar förrän jag har gått ut gymnasiet, inte för att jag vill ha en nu. Mina föräldrar påpekar hela tiden det hemma, de säger att jag först måste utbilda mig innan jag skall tänka på att skaffa någon annan i mitt liv.

Jag har lagt märke till att skolor i Sverige inte är lika hårda som i mitt hemland, här får de inte slå barnen och det gör mig motiverad att plugga själv. Mamma har uppmuntrat mig eftersom mamma hade det tufft i skolan, hon fick stryk om hon inte hade gjort läxorna och hon kunde inte utbilda sig hur som helst, men jag har den möjligheten vilket jag tycker bra. I Sverige är det rent och allt i ordning, det finns demokrati, men det finns inte i mitt

hemland, naturen och utemiljön är stenig och gräset är slarvigt och svart, det tycker jag inte om, eftersom jag inte är uppväxt bland det.

Pappa och mamma hjälper till lika mycket med hemsysslorna. Jag tycker att det är bra i skolan att både pojkar och flickor jobbar med allt. Till exempel att flickor har trä slöjd som jag älskar, medan pojkar har syslöjd.

Jag firar inte jul hemma, men jag firar nyår. Fast att vi inte firar jul, så har vi en julgran hemma och deltar i alla jul aktiviteter som skolan har, som bland annat att gå till kyrkan. På nyår så brukar vi hälsa på släktingar och det är likt den svenska kulturen.

(34)

34

Vi firar inte Bajram hemma eftersom vi inte är religiösa. Jag tycker inte att det skall finnas mer plats än det som redan finns, eftersom jag inte saknar något i skolan. Kanske lite mer grupparbete när det gäller religion eller länder, kanske kan man då ta del av andras länder och presenterar det på ett häftigt sätt.

Nalid är 11 år gammal och har sitt etniska ursprung från Kurdistan.

Kultur är att respektera alla, att vara snäll mot andra och att ha kul ingår också i kultur. Kultur handlar också om att ha ett bra uppfostran.

Det syns på deras beteende och deras agerande vilken kultur de är ifrån, till exempel att man ska bjuda sina vänner med något som man äter, dela sin mat med andra eller åtminstone fråga dem om de vill smaka har jag lärt mig. Alla som vi känner är alltid välkomna hem till oss och vi respekterar våra gäster.

Om jag jämför med svenskar så märker jag att vi ofta är mer öppna mot varandra. Att de delar med sig händer sällan om man inte påpekar det först. De är försiktiga med vad de vill säga medan vi hörs. När jag åker till mitt hemland så ändras mitt beteende, jag blir snällare och jag skärper mig ordentligt. Det är inte samma miljö, man tycker inte om barn på samma sätt som i Sverige. De vuxna är väldig stränga där och man får inte tramsa.

(35)

35

4. Vad i skolan/klassrummet gör att du känner igen dina normer/värderingar? 5. Tycker du att det bör finnas mer utrymme/plats/tillfällen i skolan då du och dina värderingar bör få mer uppmärksamhet?

Jag känner inte igen mina normer i skolan. Ofta tycker jag att jag blir feltolkad. Att jag är högljudd är på grund av att vi pratar högt hemma, om du sen lyssnar på våra lärare, så kan de själva vara högljudda, medan jag inte får vara det. Det är konstigt, fast jag tycker att vi är lika. Jag skulle vilja veta mer om mitt ursprung och berätta om det för andra i klassen. Eftersom jag kommer från Kurdistan, så vill jag inte berätta om det ensam, för då kan jag bli retat för att de andra i klassen inte tror att Kurdistan finns längre. Om andra hade lärt sig om Kurdistan så hade jag inte behövt förklara mitt beteende och försvara mig som jag måste nu.

Claudia har sitt etniska ursprung från Ghana och är 13 år gammal.

Att alla är lika värda det har jag lärt mig i min kultur. Det finns många saker som är kultur och det går inte att berätta om allt. För mig är traditioner kultur och att man kan göra olika saker tillsammans, sådana saker som bara finns speciellt i en kultur, till exempel dans.

Jag tycker att kulturen påverkar vårt beteende. I Ghana har tjejer inte långt hår och de sminkar inte sig och de får inte ha långa naglar för de vuxna. Min uppfostran har jag fått av mina föräldrar, alltså min bakgrund, mitt beteende är på grund av mina föräldrar. Jag är snäll och sköter mig eftersom mina föräldrar själv haft en snäll barndom så har jag också fått en snäll bakgrund. Det kunde ha varit annorlunda.

(36)

36

Min kultur är att vara snäll, att uppskatta det man har och sin familj. Vår musik är annorlunda eftersom vi använder mycket handtrummor, men kläderna är samma som i Sverige tycker jag. I Ghana får alla gå i skolan precis som här i Sverige men det som skiljer sig från här, är att där kan eleverna få utskällning och stryk i skolan, det tycker jag är fel, men för dem är det helt normalt. Det jag inte tycker om med svenska skolan är när det är Eid, det är som en vanlig dag och det gör mig ledsen.

Jag tycker om svenska skolan, det finns allt, möjligheter att nå det man vill om man skärper sig. I SO/NO så lär vi oss fakta om många länder jag fick lära mig fakta om mitt eget land, Ghana men inte detaljerad. Vi kunde ha jobbat två och två under So lektionerna, speciellt när det handlar om länder, det hade kunnat vara roligare och lättare om man hade jobbat med en som har ett annat land, för då kunde man dela sina erfarenheter. Jag skulle vilja veta mer och berätta om Ghana för mina klasskamrater, för min egen skull och för min framtid.

4.2 Gruppsamtal med elever

Detta är en sammanfattning av gruppsamtalet som vi hade med sex elever i åldrarna tio och elva år. Eleverna fick de fingerade namnen; Mohammed, Ismail, Hani, Poona, Sara och Nelli.

(37)

37

Kultur handlar om regler, regler som finns inom en familj och som alla skall rätta sig efter och respektera. Kultur kan också kopplas ihop med ett land, där landet har egna regler som folket skall känna till, bland annat hur skolor fungerar och vad som är acceptabelt och vad som inte är tillåtet säger Hani och Nelli. Men jag tycker att ens kläder och högtidsdagar också tillhör kulturen säger Ismail. Till exempel att min mamma har slöja, det kommer från vår hemkultur säger Mohammed. Mamma bestämmer hemma, eftersom pappa jobbar och han inte orkar tjafsa. Men trots att mamma bestämmer när det gäller mat, kläder, städning så är vi mer rädda för våra pappor och det säger nästa alla förutom Sara. Jag tycker tvärtom, min mamma har kontroll över allt hemma hos oss säger Sara.

Vi får absolut inte höja rösten mot vuxna, speciellt inte mot våra föräldrar håller alla med om. Ljuga eller slåss får vi heller inte, inga föräldrar tillåter det säger Nelli.

Ismail säger att krig är mitt lands kultur och för mig betyder det ensamhet och död. Jag har förlorat många av mina släktingar. Jag vet hur det känns säger Mohammed och håller med om att krig också är kultur och därför är död inte något stort för honom, förutom att livet är slut då. Han säger att i vår kultur när någon dör vi bär svarta kläder och att vi sedan har liken i en kista. Imam predikar och de andra har med sig en röd blomma som betyder en hälsning för den som gick bort, efter det begravs personen, detta är något som hela gruppen håller med om och påpekar att de också gör på samma sätt, medan Sara säger att vi släpper ut askan i vattnet.

Kläderna anpassas efter länderna man bor i tycker jag säger Hani, men kläder hemma är annorlunda, där använder männen långklänning säger Mohammed. Till exempel att man ska bära slöja, annars kan det vara farligt säger Ismail. När kvinnorna är brudar får de sminka sig hur mycket de vill, det blir ofta mer än här säger Nelli och Poona håller med, våra brudars kläder är annorlunda jämfört med här.

(38)

38

Våra högtidsdagarna som vi firar är bland annat Eid och det är som jul. Då hälsar man på familjen, vännerna och de delar ut presenter och barnen blir glada när de får presenter säger alla. God mat är viktigt att ha på Eid dagen, alla släktingar bjuder hem varandra, vi brukar fira Eid i tre dagar, det är bland de roligaste dagar vi har säger alla, men samtidigt tycker jag också att Ramadan är vår kultur eftersom den lär oss att uppskatta mat säger Ismail. Nyår firas inte så som i Sverige i våra länder. I Sverige har man raketer och går hemma och är vaken till natten. I hemlandet sover vi.

Mohammed säger att i skolorna i hemlandet så är det tillåtet att aga, men i Sverige får man inte aga barnen. Där finns ingen demokrati och man får inte höja rösten mot läraren, om man gör det så får man en smäll och får stå i skamvrån. Alla kan inte gå i skolan, utan bara de som har pengar säger Hanin och flertalet av de andra eleverna håller med. Hani säger att lärarna har makten och får pengar. De har ingen mat i skolan och inga datorer. Nelli säger att det är varmt och skönt, men ibland för varmt, man blir mycket törstig och vattnet är inte rent. I hemlandet finns det levande lejon, skorpioner, farliga spindlar, vilddjur, höga berg och otäcka rävar/hundar säger Ismail.. Hemlandet har guld och skatter, ett eget språk och gemensamhet. Om ett land ska vara ett land, så ska de ha ett gemensamt språk. När jag är i hemlandet, så behöver jag inte tänka på svenska och jag behöver inte leta ord på svenska för att alla ska förstår mig. Jag kan prata flytande utan att behöva tolka och översätta säger Mohammed.. Maten, musiken och instrumenten är annorlunda. När jag är i hemlandet så är jag glad. Det är orent och de har sopor på gatorna och det är äckligt säger Nelli.

(39)

39

4.3 Pedagoger

Frida

Vad är kultur?

Kultur är ett levnadssätt som du har i din familj. Vilka högtider som firas eller hur du ska bemöta andra människor. Men även någonting som du tror på. Kulturen har till viss del en betydelse i för min personlighet, då jag är uppväxt med min familjs kultur. Kulturen har betydelse för min uppfattning om saker och ting, men ändå inte. Man vet inte allting, men man får erfarenheter från hemkulturen. Något som är speciellt i min kultur är att alltid försöka, men även att bemöta folk så som du själv vill bli bemött. En typisk svensk kultur utmärker sig genom vilka högtider man firar och det som skiljer de olika kulturerna åt är vilka normer och värderingar som man har. Det som kan skilja olika kulturer åt är att alla inte följer exakt alla normer och värderingar som man är uppväxt med. Oftast har man olika föreställningar om någon annan kultur än sin egen.

Vi har barn på förskolan som är muslimer. Det som skiljer den kulturen från min egen är till exempel namnen på vad vi kallar Gud och att vi har olika normer och värderingar. Det kan vara svårt ibland beroende på vilka normer och värderingar föräldrarna har och att det kan vara svårt att fira olika högtider på förskolan. Men som styrdokumenten säger så ska utveckla barnens kulturella identiteter. Vi försöker att lyfta de olika kulturerna genom att till exempel barnen får rita och berätta, till exempel får de rita sig själv och berätta om sig själv.

(40)

40

Igor

Vad är kultur?

Det är något som för samman en grupp av människor. Det är något som en grupp människor har gemensamt, ett förhållningssätt att leva.

Vad innebär kultur för dig? Vilka normer och värderingar har du? Vad och vilka kännetecken skiljer andra kulturer från din egen?

Mina föräldrar kom hit från Makedonien när jag var 10 månader så jag är uppväxt i Sverige. Jag har haft en makedonsk uppväxt kombinerat med den svenska kulturen. Jag känner mig rikare med två kulturer. Det är mest skillnaderna jag tänker på. Jag tänker ofta som en svensk, men det finns tillfällen då jag även tänker som en makedon. Ibland är det medvetet och ibland är det omedvetet. Jag är både svensk och makedon och jag vill föra vidare det bästa till mina barn.

Jag försöker att inte påverka dem, jag vill att de ska vara egna individer, men jag tar det bästa från den svenska kulturen och det bästa från den makedonska kulturen och detta för att de ska bli så bra människor som möjligt.

Något som skiljer mina kulturer åt är att det är väldigt känsligt för svenskar att prata om sina löner. Jag förstår att de tänker så, men jag förstår inte varför. Nere på Balkan så berättar man gärna vad man tjänar, ibland kan de ljuga om att de tjänar mindre för att man ska tycka synd om dem och ibland kan de ljuga att de tjänar mer. Det är ett av de kulturella dragen som jag tycker skiljer mina kulturer åt. Vi har varit nere i Makedonien tre gånger sen barnen föddes och de lär sig mycket av det. De får se helt andra saker där nere, tiggare på gatorna som ser oss som turister. De där nere ger inte pengar till tiggare, men jag som är uppvuxen i Sverige har svårt att gå förbi en människa som har det svårt.