Vygotskij pratar om ”mind in culture” att människans hjärna påverkas av olika sammanhang och situationer. Det vill säga att människan agerar, tänker och strukturerar sig efter den miljö/kultur som den befinner sig i. Enligt honom skapas ens identitet bland andra människor. Barn utvecklas och formas efter hand i samspel med andra. Han hävdar att pedagogerna skall ta vara på det och använda det som ett redskap (Evenshaug & Hallen, 2001). Pedagogerna utgör också själva ett viktigt redskap här. Vår slutsats från det empiriska materialet och den tidigare forskningen är bland annat att eleverna känner sig orättvistbehandlade på grund av pedagogernas enligt eleverna oseriösa och nonchalanta sätt gentemot deras kulturella normer och värderingar. Att skaffa sig kännedom om sin egen etnicitet och ursprung är viktigt, men det är även viktigt att vara medveten om andras kulturer för bredare människosyn och för att förebygga rädsla och missförstånd. Demokrati innebär bland annat att alla får lov att känna igen sig, yttra sig och vara delaktiga. Trots att Lpo94 och skollagen är baserade på demokratiska värderingar, som påpekar att skolan skall fostra eleverna tillsammans med hemmet och respektera barnen oavsett dens etnicitet, så förekommer det i vår undersökning att många elever saknar det från sina pedagoger. De önskar också att hemmet (och särskilt mamman) ska ha en större kontakt och plats i skolan.
53
Insamlandet av empirin började med intervjuer med eleverna. Vi hade både enskilda intervjuer och gruppsamtal med elever. Det som var bra med gruppsamtalen var att eleverna kände sig trygga med sina kompisar och att samtalet lättare sattes igång. Något som kan anses negativt med att ha fler än en elev i samtalen, är att de lätt påverkar
varandras svar. Vi anser snarare att det var en fördel än en nackdel i vår undersökning. Vi hade några bortfall i våra intervjuer. Vi har samlat på oss ett ganska omfattande empiriskt material. Vi hade i början av vår forskning talat med en brobyggare och fått
kontaktuppgifter för att boka tid för intervju, vid otaliga tillfällen har vi försökt att nå honom utan resultat. Vi fick dock medgivande av honom vid vår första träff att använda det material som finns om honom. Vi valde även att intervjua Gunilla en biträdande rektor och hon ställde mer än gärna upp på en intervju. Kultur ligger henne varmt om hjärtat och hon arbetar aktivt med att förbättra barnomsorgen. Pedagogerna vi valde är från olika
stadsdelar. Vi ser det som en fördel i vårt arbete att de arbetar efter olika uppsatta mål och att de har olika erfarenheter och olika långa arbetslivserfarenheter. Med det menar vi att de pedagoger som vi har intervjuat har arbetat under en lång tid och att de har varit med om att samhället har förändrats. Från ett samhälle då skolorna och förskolorna hade flest
barn/elever med ett svenskt ursprung till ett mångkulturellt samhälle. När jag (Moeeza) gick i högstadiet var jag och min bror de enda eleverna med annan etnisk bakgrund och de lärarna jobbar fortfarande kvar och även de har varit med om samhällets förändring och det var de pedagogernas erfarenheter som vi ville ha med i undersökningen.
Vi tyckte att vi fick in mycket insamlat material och att det kanske hade räckt med en mindre urvalsgrupp. Vi hade kunnat använda oss av en kvantitativ metod, genom att lämna ut enkäter och sen sammanställa dem. Då hade vi dock troligen inte fått fram detta material. Något som varit problematiskt i undersökningen har varit att sammanställa svaren vi fått under intervjuerna och gruppsamtalet. Vi insåg att vissa elever hade det svårt med begreppen kultur och vad det innebar, men med hjälp av våra följdfrågor lyckades vi få fram svar utan att lägga fram våra egna åsikter. Undersökning var mycket intressant och det fanns tillfällen under intervjuerna som vi blev förvånade över elevernas svar, speciellt att de var så många elever som upplevde samma saker. Under intervjuerna med pedagogerna
54
insåg vi att de är försiktiga med att närma sig elevernas kulturer, vilket vi tycker är synd. Medan vissa pedagoger arbetar aktivt gällande barns kultur, ibland medvetet och ibland omedvetet och att de själva har insett att kulturskillnader är ett problem som finns med i skolans värld, både bland vuxna, föräldrar och pedagoger. Vi tycker att det är viktigt att ha kännedom om andras kulturer och att det kan bygga broar i skolans värld mellan elever och elever, elever och pedagoger samt pedagoger och vårdnadshavare, men det är även bra och nyttig för andra i samhället. Är kultur och elevernas kulturella arv något som pedagogerna arbetar kring i skolan och är eleverna medvetna om det? Precis som Ellneby (1996) skriver i sin bok, om vi är villiga att acceptera människor från olika länder och kulturer, så blir det lättare att umgås med dem, för under ytan så är vi ganska lika varandra (Ellneby, 1996).
Vi hade kunnat gräva djupare i detta om det hade funnits mer tid eller om vi hade valt en mindre urvalsgrupp. Det var en undersökning som öppnade ögonen på båda två och som kommer att vara en tillgång för oss som blivande pedagoger.
Något som vi hittade under undersökningens gång, var en väggalmanacka med olika sorters högtider och namn som vi kommer att använda oss av i framtiden. Almanackan finns att beställa på www.mangkulturellaalmanackan.se.
55
Referenser
Bourdieu, Pierre (1986). Kultursociologiska texter. Stockholm: Förlaget Salmander
Ellneby, Ylva (1996). När kriget kom till dagis. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande, från kunskaps teori till metodteori. Studentlitteratur.
Herlitz, Gillis (1999). Vem är inte riktigt klok? En kulturguide för ungdomar. Varberg: Argument förlag AB.
Höglund, Carl-Magnus (2008). Individuellt inflytande istället för demokratisk fostran.
KRUT (2/Nr.130), 9-14.
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen,
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget
Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet.
Malmö Stad (2009). Nya Möten om kulturella brobyggare i Malmö. Lungbergs
Nielsen, Schjellerup, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap om marginalisering i
56
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sommer, Dion (2003). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa förlag.
Starrin, Bengt, Svensson, Per-Gunnar (1996). Kvalitativa Studier i Teori och Praktik. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Maltén, Arne (2003). Att undervisa- en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.