I analysdelen av denna studie kopplas empirin ihop med den valda teoretiska anknytningen. Jag har tagit fasta bland annat på de teman som framkom genom intervjuerna: Normalitet, medvetenhet och förståelse, stress och krav, struktur, självkänsla, stöd av handledarna, social gemenskap, trygghet, respekt, lära sig säga – Nej, samt utmattningssyndrom.
Flera uttalade i resultatet under speciellt en av intervjuerna, var känslan av att få känna sig
”normal” i en grupp. Normalitet kan kopplas samman med att genom att man har ett arbete att gå till, kan man öka känslan av att få vara som andra, och att få passa in i samhället. Enligt min tolkning känner sig deltagarna i Kustkraft sig utanför samhället. Även om deras önskan är att få ett arbete på den öppna marknaden finns en viss osäkerhet hos respondenterna, som tyder på att tron på att få ett riktigt arbete inte är särskilt stor. Pia uttrycker att det inte är många som klarar av det. Man måste ha hundraprocentig arbetsförmåga för att komma in på arbetsmarknaden idag. Dessutom kräver nästan alla arbetsgivare högskoleutbildning. Det kan bli svårt att arbeta på en vanlig arbetsplats då man oftast måste vara ganska stresstålig, vilket inte människor med psykiskt funktionshinder är.
Nedan följer en analys utifrån Topors Återhämtningsteori och Antonovskys teori KASAM. Avsikten är inte att mäta och inte heller konstatera om deltagarna upplever just känslan av sammanhang. Min ambition är att skapa ett resonemang kring de uppkomna teman som sedan
kan återkopplas till just KASAM tre komponenter. Samtliga av dessa tre krävs för att få en känsla av sammanhang enligt denna teori.
Begriplighet
En avgörande komponent i att uppleva sig ha en bra hälsa och livskvalitet är att bli medveten om och att kunna förstå sin sjukdom först och främst, men också sätta detta i relation till sin omgivning. Respondenterna beskriver att dem först inte ens förstår vad som drabbat dem. De känner att något är konstigt men kan inte sätta fingret på vad det är. Samtliga av
respondenterna uppgav att de drog sig tillbaka. Det sociala livet försvann och ensamheten blev allt större. Deras psykiska ohälsa påverkade dem negativt och besvikelsen av att inte ha ett arbete att gå till gjorde inte saken bättre. Att bli medveten om och kunna konstatera fakta verkar vara en viktig ingrediens för ökad livskvalitet. Teodor beskriver att han läste mycket litteratur om ångest och på så vis började begripa vad det egentligen innebär att ha psykiska problem. Dessa fyra intervjupersoner uppger den stress och de krav som dem upplever från omgivningen men främst från dem själva. Tre av dem upplever symtom på utmattnings- syndrom i början av insjuknandet. Några av dem arbetade på utan att känna efter hur de egentligen mådde. De säger att de tänkte mer på andra än sig själva och att det var svårt att säga, Nej. Begriplighet innebär också struktur enligt Topor, I detta sammanhang kan strukturen beskrivas som regelbundna tider att passa, vilket påverkar att hela dygnet får en slags struktur. Dessutom måste man gå och lägga sig eftersom arbetet väntar nästa dag. Sysselsättning gör att man blir tröttare på kvällen och har lättare för att somna.
Meningsfullhet och Återhämtning
Respondenterna talar om meningen med livet och att det gäller att hitta den. Teodor anser sig vara ”På nytt född”, som han uttrycker sig. Det kan väl verkligen ses som att man har funnit meningen med livet. En av respondenterna beskriver att han på senare tid har upplevt
arbetskänsla, som också kan ses som en meningsfullhet. Någon nämner att man ska se det lilla i vardagen och det kan leda till meningsfullhet.
Sysselsättning verkar ha en stor betydelse i den sociala rollen. Respondenterna anser sig känna en social gemenskap i verksamhetsgruppen. Både handledarna och deltagarna är viktiga faktorer för återhämtning. Det är viktigt bara ha tillgång till någon plats att gå till, och att få prata med andra människor. Topor (1999) använder sig av begreppet `Goda platser`,
platser där man kan vara sig själv och där människorna runt omkring kan förstå. Goda platser kan även ses som en av respondenterna uppger att, ”hemmet är hans trygga borg”. Trygghet återkommer flera gånger under intervjuerna. Känslan av trygghet kan säkerligen påverka graden av hanterbarheten. Om man känner sig trygg i en miljö kan man känna sig säker och få ökat självförtroende. Topor (1999) hänvisar till Hydén (1997) som menar att en god effekt av sysselsättningens påverkan på individen, är just att är precis det att arbetet avgränsar
individens rumsliga miljöer. Att arbetets miljö skiljer sig från den fritid som deltagarna saknar (Topor 1999).
Känsla av att vara delaktig menar Topor kan leda till att individen känner sig meningsfull. Deltagarna gjorde tillsammans med sin handledare upp en plan för hur ofta de skulle delta i sysselsättning. De fick själva bestämma hur många timmar de skulle arbeta och hur många dagar i veckan.
Några av deltagarna arbetar med djur i sin dagliga sysselsättning och de beskriver att djuren ger dem meningsfullhet. Samvaron med djuren är mer kravlös än med andra människor.
Topor (2006) använder också begreppet `hopp` och det kan kopplas samman med många faktorer. Till exempel att alla fyra har någon form av framtidstro. De har visioner för livet och framtida uppställda mål. Hopp ökar också motivationen enligt Topor. Några av
respondenterna beskriver att i början av sjukdomstiden fanns endast fokus på sjukdomen, de saknade självkänsla och framtidshopp.
Ekonomi tar respondenterna upp som en aspekt till att känna mening på så vis att kunna köpa vad de behöver. Det leder till en slags frihetskänsla säger en av respondenterna.
Hanterbarhet
Det blev viktigt för dem att hitta strategier för att kunna hantera sina situationer. I sjukdomens akuta fas handlar det främst om att klara den ångestfyllda vardagen. Topor (1999) beskriver återhämtningen som en smärtsam process. Vilket kan relateras till det som respondenterna beskriver som en kamp, inte bara över en dag utan genom hela livet. Kampen om att kunna hantera sina problem på bästa sätt. Respondenternas beskriver att deras nuvarande
som de beskriver att kunna slappna av och ta en paus. Någon tar en promenad på egen hand under dagen för att få tid att tänka ensam. Alla beskriver olika strategier för att hantera sitt liv. Ylva till exempel hon reser mycket och känner då att hon kan må bättre för ett tag. Komma långt hemifrån och skingra tankarna.
Två av intervjupersonerna anser sig mitt i allt elände och i sin svaghet ändå på något vis vara starka, eftersom de ändå klarat av att gå igenom svårigheterna. Från att ha varit nära att till och med begå självmord sitter de här nu och uppger att de kan känna sig starka och att livskvaliteten ökat. Själv kontroll vad det gäller ökad respektive minskad aktivitetsnivå förklarar Topor som att ökad aktivitets kontroll är positivt för känslan av det sociala sammanhanget. Men med tanke på dessa deltagares bakgrund med utmattnings symtom, svårigheter att säga nej, låg stresströskel med mera är det egentligen mer befogat att tala om den minskade aktivitetsnivån, och dess betydelse och inverkan på återhämtningen. En
tolkning som jag gör är att arbete både kan göra individer sjuka och friska. Faktorer som krav, stress, bekräftelsebegär och konkurrens inom arbetsmarknaden leder till att en del människor inte orkar med. Men det märkliga är att sedan i rehabiliteringen ska det som gjorde individen sjuk – istället göra henne frisk!
Nedan kommer en analys av det som jag hävdar är ett lysande levande exempel på
återhämtning, nämligen Teodor och hans återhämtningsprocess. Min analys av Teodor utifrån KASAM och Återhämtningsbegreppet är följande: Teodor själv tror att hans liv har präglats av hans barndom. Hans dåliga självkänsla, blyghet, rädsla, bekräftelsebehov har styrt hans liv. Allt detta ledde tillslut till att Teodor inte orkade mer. Här börjar begripligheten komma in för i och med detta började Teodor att reflektera över sitt liv och det som drabbat honom. För att öka medvetenheten ännu mer började han läsa böcker om just det han drabbats av. Teodor kunde då själv tyda och tolka de eventuella faktorer som påverkat hans situation. Här blev Teodor samtidigt delaktig i sin återhämtning på ett tidigt stadium, som enligt Topor är till stor fördel. Genom att Teodor efter en kortare tids sjukskrivning började inom Kustkraft har hans livskvalitet bara ökat. Teodors återhämtning har gått oväntat och ovanligt snabbt. Teodor känner att han klarar av arbetssysslorna bra nu och att han trivs med det han gör. Den sociala fobin som läkaren satte som diagnos på honom, kan man inte urskilja. Han är nu en positiv och skämtsam kille. Även om han fortfarande har sin psykiska ohälsa kvar har han hittat fungerande strategier för att klara av vardagen.