_____________________________________________________
Socionomprogrammet 210p
_____________________________________________________KUSTKRAFT
-
ett samverkansprojekt ur ett brukarperspektiv
F örfattare:
V eronica L ergeborg
SA3400, C-uppsats Handledare: Ulf Drugge
Höstterminen 2007/08 Institutionen för hälso- och beteendevetenskap
Abstract
Author: Veronica Lergeborg
Title: Kustkraft – a cooperation project from the perspective of the inside. Supervisor: Ulf Drugge
Assessor: Agneta Hedblom
Keywords: employment, mental unhealthy, quality of life, SF-36, mentally disabled The aim of this study was to evaluate a local employment project, called “Kustkraft”. The project is a cooperation between three municipalities and the county council in Kalmar County. Financier of the project has been the Swedish government. One of project’s targets was to increase the quality of life for mentally disabled people. My work was to investigate, using Health Survey - SF-36, if the quality of life has been higher for the participants in the project. The first measure has been done in the beginning of the project and the second measure has been done after one year. The methods of this study are both qualitative and quantitative. I have used a scientific questionnaire complemented with some interviews. The conclusion of this study is that the participants in the project “Kustkraft” feel that they have increased their quality of life during the time of the project.
Förord
Under min högskoleutbildning på Socionomprogrammet i Kalmar gjorde jag hösten 2006 mitt sista praktiktillfälle inom socialtjänsten i Oskarshamn. Jag fick då i uppdrag att utvärdera ett projekt som heter Kustkraft. Det är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län samt Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner. Projektet riktar sig till målgruppen
människor med psykiskt funktionshinder och som saknar någon form av arbete eller daglig sysselsättning. Eftersom jag bland annat deltagit på några av Kustkrafts ledningsmöten och träffat samtliga aktörer inom projektet, tyckte jag att jag redan hade skaffat mig en inblick av hur projektet fungerade. Mitt intresse för målgruppen psykiskt funktionshindrade och deras verklighet har alltid varit stort. Mitt uppdrag bestod av att med hjälp av ett evidensbaserat kvantitativt mätinstrument utvärdera projektet. På eget initiativ valde jag även att göra
intervjuer med några av deltagarna, eftersom jag ville undersöka djupare hur deltagarna ser på livskvalitetbegreppet i relation till sysselsättning. Mina förväntningar ökade i takt med att tiden inför undersökningsstarten minskade, och jag såg med stor förväntan fram emot att göra denna studie. Mina förhoppningar med denna studie är att den ska kunna ge stöd och
vägledning samt eventuellt ökad kunskap, vilket jag hoppas kan komma till användning i det framtida arbetet och fortsatta utvecklingen av Kustkraft.
Tack
Härmed vill jag rikta ett stort Tack till alla Er som på olika sätt hjälp och stöttat mig i arbetet med denna studie.
Speciellt tack till alla respondenter, både Ni som svarat på enkäterna och inte minst mina intervjupersoner. Ni har med ett stort engagemang delat med er av era erfarenheter och upplevelser. Det har för mig varit väldigt intressant att ta del av era berättelser. Även om det var allvarliga samtal så kunde vi tillsammans skratta gott åt vissa saker! Utan Er hade denna uppsats inte blivit skriven. Jag vill önska Er alla, Lycka till i framtiden!
Tack Konny, för att du stöttat mig och framför allt för att du har gett mig förtroendet att genomföra denna utvärdering av Kustkraft. Jag vill också Tacka samtliga aktörer i
ledningsgruppen, för att jag fått delta på era möten och att jag är tacksam för att ni gett mig uppdraget.
Tack till Kalmar Högskola som har berikat mig med kunskaper för att möjliggöra denna studie.
Tack till Calle Hult för SPSS föreläsningen, den har varit till stor nytta.
Min familj och vänner har varit förstående för mitt osociala sätt och mitt förvirrade tillstånd, de sista veckorna innan inlämning. Tack för att ni har haft tålamod och stöttat mig!
Mina arbetskamrater har även de en del i att jag fullföljt denna uppgift. Jag är tacksam för att jag fått komma och gå, men nu kommer jag att stanna!
Sist men absolut inte minst vill jag rikta ett hjärtligt Tack till min handledare Ulf Drugge som trott på min förmåga att skriva denna uppsats. Du har givit mig flera goda tips på vägen och du har på ett bra sätt framfört din kritik samt dina åsikter. Lycka till med din forskning och hoppas vi ses igen!
TACK ALLA!
Innehållsförteckning
1 Inledning... ... 6
1:1 Problemformulering... 6
1:2 Projekt Kustkraft ... 7
2 Syfte och frågeställningar... 8
2:1 Studiens avgränsningar ... 9
2:1:1 Mitt uppdrag... 9
2:2 Begreppsförklaring... 10
3 Tidigare forskning inom området... 11
3:1 Sökvägar och sökord... 11
3:2 Forskning inom området ... 11
4 Metodavsnitt ... 15
4:1 Vetenskaplig ansats och metod... 16
4:2 Population och urval ... 16
4:2:1 Kvantitativt urval och bortfallsanalys... 16
4:2:2 Kvalitativt urval och urvalsanalys ... 17
4:3 Den kvantitativa metoden – ”Short-form Health Survey”... 18
4:4 Kvantitativ datainsamling och bearbetning ... 18
4:4:1 Från enkät till statistik... 19
4:5 Kvalitativ datainsamling och bearbetning ... 19
4:6 Hermeneutisk tolkning som analysmetod... 20
4:7 Studiens tillförlitlighet ... 21
4:8 Etiska övervägande ... 22
5 Teori och begreppsanknytning ... 23
6 Resultat och Analys... 25
6:1 Kvantitativt empiriskt resultat... 26
6:2 Analys av den kvantitativa empirin ... 28
6:3 Kvalitativt empiriskt resultat... 30
6:4 Analys av den kvalitativa empirin ... 38
7 Slutsatser och avslutande diskussion... 42
7:1 Kommentarer från respondenterna ... 43
7:2 SF-36 i relation till min undersökning... 43
7:3 Vidare forskning ... 43
Referenslista
Bilaga 1
Bilaga 2
Appendix 1
Appendix 2
1 Inledning
Föreliggande studie bygger främst på en utvärdering av projektet ”Kustkraft” vilket sedan utger underlaget för denna C-uppsats.
1:1 Problemformulering
Att ha ett arbete är kanske för de flesta människor i Sverige något självklart i vardagen. Ofta reflekteras det inte ens över arbetets betydelse för oss människor. Men det förekommer grupper i samhället som står helt utanför arbetsmarknaden. Gruppen psykiskt
funktionshindrade är ett exempel på en utsatt grupp inom arbetsmarknaden. Enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån (2006) var antalet personer med psykiskt funktionshindrade i Sverige 86 000 och nästan nio av tio av dessa människor har nedsatt arbetsförmåga på grund av sitt funktionshinder. Endast 35 % av dessa 86 000 personerna har någon form av
sysselsättning på dagarna, antingen en löneanställning eller en skyddad anställning (Statiska centralbyrån 2006). När Socialstyrelsen 1999, gjorde en utvärdering av 1995 års
psykiatrireform framkom bland annat att för många psykiskt funktionshindrade saknade arbete eller någon annan form av daglig sysselsättning. Utvärderingen visade också på att kommunerna var bristande i sitt ansvar för denna grupp av människor (Socialstyrelsen 1999). Då den Nationella psykiatrisamordnaren tillsattes hösten 2003, belystes bl.a. denna fråga och som bland annat resulterade i att det något år senare beslutades att statliga medel skulle avsättas till målgruppen (SOU 2006:7).
I Sverige råder även den så kallade Arbetslinjen, vilket innebär att aktiva åtgärder skall användas för att enskilda individer ska återkomma till arbete och att en anställning alltid går före åtgärder eller bidrag. Arbetslinjen innebär inte att människor som är sjuka ska tvingas till arbete, utan att människornas förmågor ska tas tillvara och integreras i samhället samt bidra till produktionen (SOU: GOV, 2005).
Flertalet studier av grupper med psykiskt funktionshinder visar att sjukförsäkringssystemet försörjer många av dem eftersom de saknar egenförsörjning. Flera intervjuundersökningar som gjorts med personer som skrivits ut från mentalsjukhus visar att de före detta patienterna upplever en bättre livskvalitet efter utskrivning. Intervjupersonerna anser sig inte ha någon
brist på professionella kontakter efter utskrivning från sjukhuset, utan snarare avsaknad av vardagliga sociala kontakter, som vänner, arbetskamrater och av en tillhörighet i samhället (SOU:2006).
En viktig fråga ur den enskildes perspektiv är att ha möjlighet att återkomma till arbete och aktivitet. Arbete har ett egenvärde för många, att tillhöra en gemenskap och att kunna
producera efter egen förmåga. Individer med psykiskt funktionshinder vill också de, känna en delaktighet i samhället. Om fler funktionshindrade skulle befinna sig på arbetsmarknaden skulle det också kunna vara en mycket betydande del i arbetet mot stigmatisering. Om en grupp ständigt återfinns i marginalen, avskild från andra, finns det en stor risk att fördomar och föreställningar om den växer i övriga samhället, till skillnad från om gruppen lever integrerat(Dencker & Wålinder 2005:6.1.3).
/---/
Det är också angeläget att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv göra det mesta möjliga för att hjälpa den stora gruppen personer med psykisk ohälsa att återgå i arbete och produktion. Vissa hävdar att Sverige i framtiden riskerar att stå inför en arbetskraftsbrist. Personer som passiviseras i bidragsberoende kommer sannolikt ha svårt att stå till arbetsmarknadens
förfogande den dag arbetskraften behövs. För att motverka detta krävs en kraftfull satsning på den stora gruppen personer med psykiskt funktionshinder och ohälsa. (Dencker & Wålinder 2005:6.1.3)
Ett exempel på lokala satsningar för psykiskt funktionshindrade och deras rättigheter till en daglig sysselsättning är det projekt som denna studie utvärderar. Vidare kommer jag att göra en närmare presentation av projektet Kustkraft under rubriken nedan.
1:2 Projekt Kustkraft
Kustkraft är ett tvåårigt projekt som startades i november 2005. Projektet riktar sig till målgruppen arbetslösa personer som har ett psykiskt funktionshinder med nedsatt
bakgrund, sjukdomshistoria, funktionshinder och diagnoser skiljer sig från varandra. Projekt Kustkraft innefattar Landstinget samt tre tillhörande kommuner inom Kalmar län, vilka bedriver olika sysselsättningsverksamheter speciellt anpassade för denna grupp av människor. För att de med psykiskt funktionshinder ska initieras in i någon sysselsättningsverksamhet krävs en bedömning av exempelvis en socialsekreterare inom socialtjänsten eller från
Landstingets psykiatriverksamhet. En remiss skickas sedan till den samordnare som ansvarar för Kustkraft. När projektet startades fanns det redan några befintliga verksamheter som bedrev sysselsättning avsedda för psykiskt funktionshindrade, så arbetssatsningen bestod till större delen av att utöka samt samordna dessa. Men även starta upp andra alternativa
verksamheter som kunde ge alternativa sysselsättningsmöjligheter. Det var på initiativ av Landstingets företrädare som det bestämdes att kommunen och landstinget skulle satsa på samverkan vad det gäller arbetet med gruppen. Kustkraft finansieras av de så kallade”Milton-pengarna”, som kommer från den statliga Psykiatrisamordnaren. Kustkraft har också andra samverkanspartners som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och brukarorganisationer (www.kustkraft.se). I appendix 1 ges en utförlig presentation av projektet, dess mål samt dess innehåll.
2 Syfte & frågeställningar
Mitt syfte med föreliggande studie är att på uppdrag av Kustkrafts ledningsgrupp använda mätinstrumentet SF-36 och göra en utvärdering av projektets huvudmål som lyder: ”Att öka deltagarnas livskvalitet”. Detta avser jag kunna göra genom att mäta, undersöka samt beskriva hur deltagare i Projektet Kustkraft upplever sitt deltagande i sysselsättningsprojektet, speciellt deras subjektiva uppfattning om hur sysselsättningen påverkat eller påverkar deras
livskvalitet.
Både kvantitativ och kvalitativ metod nyttjas i studien. För att kunna besvara syfte har jag i den kvantitativa delen valt att ställa upp en hypotes. Jag strävar sedan efter att verifiera eller falsifiera denna hypotes.
Hypotes: Deltagarna i projekt Kustkraft har ökat sin livskvalitet genom sitt deltagande i sysselsättnings verksamheterna som Kustkraft erbjuder.
Den kvalitativa delen fokuserar på följande specificerade frågeställningar:
● Kan en förändrad livskvalitet ses hos deltagarna vid projektets slut i jämförelse med när projektet startades.
● På vilket sätt har livskvaliteten förändrats för deltagarna under projekttiden? ● Hur ser deltagarna på sin framtid i relation till ett konkurrenskraftigt lönearbete?
2:1 Studiens avgränsningar
2:1:1 Mitt uppdrag
Jag vill återigen förtydliga att mitt uppdrag från ledningsgruppen i Kustkraft var att jag skulle göra en kvantitativ utvärdering av deltagarnas eventuella livskvalitetförändring. Uppdraget innefattade kravet att använda SF-36 som mätinstrument. SF-36 är en evidensbaserad strukturerad enkät med 36 frågor inom åtta livsområden som delas in i en fysisk och en psykisk del. Vid starten av projektet fanns vissa mål som önskades uppfylla under projekttiden (se appendix I). Som tidigare nämnt bestod mitt arbete av att utvärdera
huvudmålet i Kustkraft, som lyder: ”Öka livskvaliteten hos deltagarna under projektets tid”.
Med anledning av att det inte går att finna särskilt många Svenska forskningsstudier, som ur ett individperspektiv beskriver just detta område, har jag valt att endast fokusera på brukarnas egna upplevelser av livskvalitetsförändring. I redovisningen av det kvantitativa resultatet kommer empirin att sammanställas till ett gruppresultat. Av enkäten framkommer endast uppgifter om kön, ålder och inom vilken sysselsättningsverksamhet som respondenten befinner sig i. Då varken namn eller kod finns på enkäterna går det alltså inte att se vem som svarat på vilken enkät, vilket gör att det är omöjligt att göra en individuell jämförelse. En individuell mätning skulle troligtvis ha gett studien en högre reliabilitet. Jag har på eget initiativ valt att komplettera min studie med intervjuer från fyra deltagare i en av de tillhörande kommunerna som ingår i projektet. Min förhoppning var att på så vis kunna förtydliga och ge en ökad förståelse av några av deltagarnas subjektiva upplevelser.
2:2 Begreppsförklaring
För att underlätta förståelsen av denna studie följer nedan en förklaring av de begrepp som är återkommande i texten. Ge akt på att dessa begrepp kan beskrivas på flera olika sätt varav jag i denna undersökning valt följande nedanstående förklaringar: psykisk ohälsa, psykiskt funktionshinder, sysselsättning, livskvalitet och begreppet psykosocial.
Psykisk ohälsa betyder att individen lider av någon slags psykiatrisk problematik som kan variera mellan individer. För att den psykiska ohälsan ska ses som ett funktionshinder ska han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden. Dessa begränsningar ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå under en längre tid.
Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk störning (SOU 2003:9). I denna
undersökning är det främst dessa problem som förekommer hos deltagarna: tvångssyndrom, utmattningssyndrom, hallucinationer, vanföreställningar, förföljelsemani, ångest och oro.
Begreppet sysselsättning i denna studie betyder det att personen deltar i någon form av sysselsättningsverksamhet inom projektet. Ge akt på att begreppet sysselsättning är komplext och skiljer sig från begreppet arbete på flera olika sätt! En skillnad är att deltagande i
sysselsättningsverksamheter inte är ett lönearbete, som då inte heller omfattas av Lagen om anställningsskydd. Sysselsättningen sker på dagtid och innehåller arbetsliknande inslag i kombination med arbetslivsinriktad rehabilitering i vissa fall. I föreliggande studie innefattar detta de olika verksamheterna i Mönsterås, Oskarshamn och Högsby kommun samt Kalmar Läns landsting.
Begreppet Psykosocial innefattar både psykiska och sociala påverkansfaktorer som till
exempel syftar på individens psykosociala miljö eller psykosocialrehabilitering. Jag hävdar att det är psykosocial rehabilitering som Kustkraft bedriver. Detta eftersom deltagarna befinner sig i en social gemenskap som speglarderas psykiska mående. I denna undersökning riktas intresset mot det subjektiva måttet av livskvalitet, med andra ord det som individen själv upplever som livskvalitet. Detta sätts i relation med en av de objektiva sociala indikatorerna, nämligen sysselsättningen och arbetets betydelse för människor med psykiska
livskvalitetbegreppet. Definitionen beskriver hälsa som både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom (Social- och Hälsovårdsministeriet 2007).
3 Tidigare forskning inom området
Nedan följer en presentation på några exempel av vad som tidigare skrivits inom detta område. Först presenteras de sökvägar jag använt mig av samt vilka sökord som jag nyttjat. Vidare väljer jag att beskriva fem artiklar som jag fann under datasökningen.
3:1 Sökvägar och sökord
Till att börja med använde jag mig av sökmotorn Google Scholar där jag sökte på meningen ”forskning om psykiskt funktionshindrade, sysselsättning och livskvalitet”. Därefter sökte jag i HIK:s biblioteks databas ELIN efter artiklar inom mitt valda ämne. Jag har besökt
Högskolans bibliotek och Stadsbiblioteket i Oskarshamn för att låna litteratur inom området. Genom databasen Libris har jag lokaliserat diverse litteratur som jag beställt inför fortsatta arbetet. Genom högskolans databas, Sociological Abstracts kunde jag ta mig vidare via länkar till en hemsida, www.psychiatricservices och där finna artiklar relevanta för mitt arbete. Dessa rapporter var vetenskapliga och artiklarna hade hög reliabilitet. Min sökning på e-publiceringar gav mindre bra resultat, då jag endast hittade en bok som kan vara användbar. Jag använde mig även av PubMed och till sist undersökte jag av vad Läkartidningen hade för artiklar inom området.
De Sökord som jag använt mig av är följande:psykiskt funktionshinder, sysselsättning, livskvalitet, rehabilitering, employment, mental health, quality of life, KASAM, Sweden.
3:2 Forskning inom området
Inom mitt valda område hittade jag mycket skrivet material. Andra studenter har tidigare på ett eller annat sätt intresserat sig för detta ämne och skrivit c-uppsatser om människor psykiskt
funktionshinder i relation till sysselsättning. Det fanns ett flertal amerikanska
forskningsstudier men det jag saknar är svenska vetenskapliga artiklar inom området. Några utvärderingar om liknade samverkans projekt som Kustkraft finns att tillgå, men då är endast projektet i sig objektivt utvärderat, men brukarnas subjektiva åsikter är däremot inte studerat. Jag har även funnit en hel del information och material om mitt använda kvantitativa
mätinstrument SF 36, och som bevisar att mätinstrumentet är evidensbaserat. KASAM- ”Känsla av sammanhang”, är ett teoretiskt begrepp som är återkommande i de flesta studier som jag tittat på. Varav denna anledning att jag valde denna teori även i min undersökning. Vid sökning på ovanstående begrepp fick jag även träffar på arbetsrelaterad ohälsa, exempel: utbrändhet. Det skiljer sig åt eftersom mitt syfte är att studera främst den positiva betydelsen av sysselsättning, för individens livskvalitet och hälsa. Vad beträffar arbetsrelaterad ohälsa handlar det i stora drag istället om att det är ”arbetet som ger dig ohälsa”.
Artikel I
En av de funna artiklarna är hämtade från tidskriften Magazine: Psychosocial Rehabilitation
Journal, SPRING 1995. Anledningen till att jag föll för artikeln var att författaren Rogers, Joseph A. själv tydligt beskriver sin egen upplevelse av arbete och dess påverkan på mental ohälsa, då han själv lider av ett psykiskt funktionshinder.
Nedan citeras författaren:
When I was unemployed and living on Social Security, I saw myself as unable, disabled, broken. When I got a job, this picture started to change. My newfound self-esteem increased my ability to cope with my mental illness (Rogers 1995).
I would like to see the mental health system explore new ways to help people work, to enable them to become fully independent (Ibid 1995).
As an advocate for people with mental illness, I hope we can move the system from one in which people are shuffled into the waiting room of life waiting for doctors to
evaluate them, psychologists to test them, social workers to refer them - to one in which the first priority is helping someone who wants to work get and keep a job (Ibid 1995).
Ett av de projekt som Rogers var med och designade samt etablerade var ett projekt för målgruppen hemlösa. Deltagarna fick arbetspröva i tre veckor och därefter fortsätta
ytterliggare tolv veckor. Detta resulterade i en positiv spiral, när de hemlösa fick arbeta ökade deras psykiska mående och ekonomin förbättrades vilket ledde till att de kunde skaffa en bostad. Rogers slutsats av detta var att när de väl fick, ville de ha mer!
Rogers uttrycker i sin rapport att de flesta människor kan välja i stor utsträckning vad de vill arbeta med och utbudet är större för dem. Trivs man inte kan man söka ett nytt jobb. Men har man en psykisk historia bakom mig måste man förstå att man måste vara lycklig om jag får ett jobb. Man får ta vad man får!
Vi såg att människor hamnade på fötter igen, vilket ledde till en ökad självkänsla hos dem. (Rogers 1995)
Artikel II
”Det nødvendige brukerperspektiveti psykisk helsearbeid” är en artikel skriven av Gro Beston, Jan Stensland Holte, Bengt G. Eriksson og Jan Kåre Hummelvoll (red.)
Syftet med denna rapport från 2005 avser att medvetandegöra och lyfta fram betydelsen av att använda sig av ett brukarperspektiv i psykiskt hälsoarbete. Metoden är kvalitativ och av induktiv art. Forskarna har använt sig av djupintervjuer, observationer för att kunna skapa teorier. De olika forskarnas data presenterades var och en för sig i rapporten. Slutsatsen i rapporten är den att genom att använda sig av brukarperspektivet i hälsoarbetet kommer brukarna att bygga upp en starkare självtillit. Detta sker genom samverkan mellan kropp, själ och omgivning. Brukarna får respekt, inflytande och ansvar. För att nå detta är det avgörande att ha en dialog mellan organisation och brukare. Brukarna ska ses som en resurs och som en viktig kunskapskälla eftersom de är dem som sitter inne med facit. Hjälparens inställning är avgörande och det är viktigt att brukaren känner tillit och trovärdighet för hjälparen.
Författarna menar att det sker ett dialektiskt utbyte av kunskap mellan brukare och hjälpare. Språket och samtalet tas här upp som en grundläggande faktor i hälsoarbetet. Rapporten synliggör det positiva med att låta brukare medverka på många nivåer.
“Self-Esteem as an Outcome Measure in Studies of Vocational Rehabilitation
for Adults With Severe Mental Illness” författas av flera forskare; C. Torrey, M.D., Kim T. Mueser, Ph.D.,Gregory H. McHugo, Ph.D., Robert E. Drake, M.D., Ph.D.
Studiens syfte var att undersöka Hypotesen om att sysselsättning/arbete förbättrar självkänslan hos människor med psykiskt funktionshinder.
Här används kvantitativmetod. Urvalet består av 143 informanter (mellan 20 till 65 år) där samtliga har deltagit i rehabiliterings åtgärd inom arbets markanadsinstitutionen under 18 månader. Mätning gjordes vid starten, efter sex månader, 12 månader och i slutet av rehabiliteringen.
Utfallet av mätningen med Rosenbergs skalan där självkänsla var den oberoende variabeln inte samvarierade med arbetsstatus, däremot var relationsmåttet starkt vad beträffar hela livstillfredsställelsen och de känslomässiga symtomen. Hypotesen om att arbete för personer med psykisk sjukdom leder till förbättrad självkänsla var inte verifierbar i den undersökta populationen.
Artikel IV
En artikel har jag funnit via hemsidan http://www.psychosocial.com/dualdx/drake_nh.html Studien är hämtad från Journal of Consulting and Clinical Psychology, April 1996 Vol. 64, No. 2, 391-399
“The New Hampshire Study of Supported Employment for People With Servere Mental Illnes”.
Robert E. Drake , Gregory J. McHugo, Deborah R. Becker, William A. Anthony, Robin E. Clark är upphovsmän till artikeln.
I USA är daglig sysselsättning en fast kärna i många kommunala program för psykiskt funktionshindrade. Men mer och mer ersätts de dagliga sysselsättningscenter ut mot
arbetsmarknadsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Empirisk forskning visar på att båda dessa verksamheter är behövda. I studien gör forskarna en komparativ jämförelse av daglig
sysselsättning i en liten stad med ett liknande program i en närliggande stad, där daglig
sysselsättning har ersatts med en stödjande arbetes modell. Inga negativa slutsatser upptäcktes i resultatet. Skillnaden var att i den stad där den dagliga verksamheten ersattes av den
arbetsinriktade stödmodellen var det lättare för deltagarna att integrera med arbetsmarknaden vilket också ledde till större möjlighet att erbjudas ett konkurrenskraftigt arbete.
Artikel V
Den sista rapporten jag ska redovisa är en litteraturstudie från 1986, den är skriven på
Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi inom Linköpings Universitet. Författarna är Stefan Björk och Ann Bonair och titeln på rapporten är: ”Att mäta livskvalitet”. Författarnas syfte med studien är huvudsakligen riktat mot begreppets livskvalitet tillämpning i samband med utvärdering.
Studiens frågeställningar lyder:
* Hur ska livskvalitet definieras på det begreppsliga planet * Hur ska livskvalitet operationaliseras och mätas
Undersökningen baseras på en litteraturstudie samt analys av några livskvalitetsinstrument. Författarna poängterar vikten av att definiera begreppet innan man mäter det. Man ska tala om vad man ska mäta, för vem eller vilka målgrupper, precisera om man menar subjektiv- eller objektiv livskvalitet. Objektiv livskvalitet kan ses som exempel materiell standard. Subjektiv livskvalitet är upplevelsen individen har om sin livskvalitet på ett känslomässigt plan.
Mätinstrumentet man ska använda ska vara väl testade och standardiserade. Välj mått efter vad som ska mätas och inte tvärtom. Väljer man instrument först kan det bli vanskligare eftersom man då försöker att modifiera instrumentet så att det ska passa det som avses mätas.
4 Metodavsnitt
I detta avsnitt har jag för avsikt att beskriva mitt tillvägagångssätt vad gäller vetenskaplig ansats, population och urval, presentation av enkätformuläret, kvantitativ och kvalitativ
datainsamlings- och bearbetningsmetod, analysmetod. Sist i avsnittet diskuteras studiens tillförlitlighet samt de grundläggande etiska övervägandena.
4:1 Vetenskaplig ansats och metod
Föreliggande studie är en kombination av deduktiv och induktiv karaktär. Induktion då jag som skribent till studien i den kvalitativa delen avser att använda mig av redan befintlig kunskap och teorier inom ämnet vid tolkningen av det empiriska materialet. Patel &
Davidsson menar att vid induktion går forskaren mer förutsättningslöst in i undersökningen med syftet att upptäcka samt skapa en teori (Patel & Davidsson 1994.) Därefter använder jag mig av en hypotes som grund till den kvantitativa delen av metodarbetet. Patel & Davidsson (1994) menar att vid deduktion strävar forskaren efter att bevisa sina hypoteser (ibid).
Mitt val av metod grundades utifrån mitt utvärderingsuppdrag samt utifrån mitt preciserade syfte. Uppdraget från Kustkrafts ledningsgrupp bestod av att utvärdera deltagarnas subjektiva livskvalitet, på ett kvantitativt mätbart sätt. Eftersom en kvalitativ metod är bättre lämpad för att skapa en ökad förståelse av en företeelse, valde jag därför även att använda mig av den metoden i form av intervjusamtal. Genom att kombinera kvantitativ metod med kvalitativ ger det studien högre validitet. Nedan presenteras först urvalet samt urvalsstrategin och därefter följer en presentation av det kvantitativa och det kvalitativa tillvägagångssättet.
4:2 Population och Urval
Studiens population består av de deltagare som ingår inom sysselsättnings-verksamheten i projekt Kustkraft. Populationen representerar personer, både kvinnor och män i åldern 20-63 år, som på något sätt har en nedsatt psykisk förmåga som påverkar deras psykosociala liv inklusive arbetsförmågan.
4:2:1 Kvantitativt urval & Bortfallsanalys
Den kvantitativa delen görs ett urval från hela populationen genom att använda de enkäter som redan finns att tillgå. Urvalet resulterade sammanlagt i 66 enkäter. Av dem är 30 stycken enkäter ifyllda av personer som precis börjat i Kustkraft som då ingår i första mätningen. De
resterande 36 enkäterna är ifyllda av dem som varit inne i projektet minst ett år ingår då i den andra mätningen. Nya deltagare som börjat senare inom projektet ingår inte i denna studie. Det betyder att två mätningar görs och sedan sker en jämförelse av resultatet. Det är omöjligt att veta om urvalet är detsamma vid första som vid andra mätningen, eftersom det endast från enkäten går att utläsa följande: Inom vilken verksamhet deltagaren befinner sig inom, kön och ålder på respondenten.
I detta sammanhang hävdar jag att det inte går att diskutera något externt bortfall med
anledning av just urvalsförfarandet. Samtliga enkäter som ingår i studien är i förväg besvarade och utvalda just på grund av tillgängligheten. Det interna bortfallet är litet eller näst intill obetydligt. En beräkning i SPSS visar att det interna bortfallet inom de åtta hälsovariablerna, är en fråga på fyra variabler (variabel 1,3,5 och 6), två frågor på tre variabler (2,7 och 8) samt 3 frågor på en variabel (4). Det interna bortfallet innefattar främst de fysiska områdena då enkätfrågorna 3,4,6,7 och 8 mäter den fysiska hälsan. (Se bilaga 2)
4:2:2 Kvalitativt urval & Urvalsanalys
Vid den kvalitativa undersökningen gjordes ett bekvämlighets urval. Samordnaren i Kustraft gjorde en förfrågan till handledarna inom respektive verksamhet, om de i sin tur kunde ge förslag på personer som kunde tänkas vara villiga att delta i samtalsintervju. Förfrågan resulterade i att fyra stycken deltagare inom tre olika verksamheter ställde upp som respondenter. Samtliga av dem hade redan besvarat SF-36 enkäten och ingår på så vis den kvantitativa mätningen.
Min urvalsmetod kan diskuteras kritiskt vad det gäller den kvalitativa delen. Om alla deltagare i projektet tillfrågats om delaktighet i den kvalitativa delen hade ett slumpmässigt urvals förfarande kunna ha tillämpats. Då hade alla i populationen haft samma chans att komma med i undersökningen. Men p.g.a. studiens omfattning valde jag att göra ett bekvämlighetsurval.
Vidare i texten använder jag mig av en variation av begreppen intervjupersoner, deltagare och respondenter, när jag beskriver urvalspersonerna som ingår i företeelsen. Däremot använder jag mig inte av begreppet informant, då detta begrepp betyder av man intervjuar en person
som står utanför företeelsen, men som ändå har något att säga om ämnet (Holme & Solvang 1997).
4:3 Den kvantitativa metoden – ”Short-form Health Survey”
I den kvantitativa delen av undersökningen har jag använt mig av ett evidensbaserat kvalitetssäkringsinstrument som mäter graden av självupplevd hälsorelaterad livskvalitet. Instrumentet heter Short-form Health Survey, men benämns i vardagligt tal SF-36.
Instrumentet är utformat som ett enkätformulär innefattande 36 frågor. Enkäten är utarbetad av en arbetsgrupp på `The Health Institution` i Boston, USA. Anledningen att jag valt just SF-36 som mätinstrument är att detta är speciellt utvecklat för att ge en bild som illustrerar individens hälsorelaterade livskvalitet utifrån WHO´s definition av hälsa, som innefattar både den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. SF-36 har anpassats och standardiserats inom ramen för International Quality of Life Assessment (IQOLA). Enkäten innehåller 36 frågor som är indelade i 8 olika områden vilket innefattar; Fysisk funktion, Fysisk
rollfunktion, Smärta, Allmän hälsa, Vitalitet, Social rollfunktion, Emotionell rollfunktion och Psykisk hälsa. Respondenten svarar själv på frågorna och skattar sin livskvalitet utifrån sin funktionsförmåga. SF-36 finns standardiserat på flera språk och används ofta inom hälso- och sjukvården (Sullivan & Karlsson 1995). (se bilaga 3).
4:4 Den kvantitativa datainsamlingen & bearbetningen
Datainsamlingen gjordes genom att jag tog del av de enkäter som redan var besvarade av respondenterna. Varje handledare inom respektive verksamhet ansvarade för att enkäterna fylldes i av deltagarna både vid första och andra mätningstillfället . Ett antal på 30 enkäter samlades in vid första mätningen och 36 vid den senare mätningen, alltså samlades totalt 66 enkäter in. Eftersom enkäten är standardiserad och består av 36 frågor med fasta
svarsalternativ, var det naturligt att använda det statistik dataprogram SPSS vid inmatning, sammanställning och analys av materialet. SPSS (Statistical Package for the Social Science) är ett statistiskt programpaket som funnits sedan slutet på 60-talet och som idag anses det vara ett ledande statistikprogram vid användning av databearbetning (Aronsson 1999).
4:4:1 Från enkät till statistik
För att svaren i enkätundersökningen lättare skulle kunna förstås, omvandlades dessa till meningsfull statistik. Processen från enkät till statistik skedde genom två olika led, inmatning och bearbetning. Till att börja med skapade jag en datafil i SPSS och överförde enkätfrågorna till dokumentet. Varje fråga motsvarade en variabel. Därefter tog jag varje enskild enkät och kodade in svaren i datafilen. Enkäten var redan utformad som en skattningsskala, där
svarsalternativen var omvandlade till siffror. Jag angav de värden som individen själv hade angivit på enkäten. Vid de tillfällen som individen inte hade besvarat frågan lämnades denna ruta blank i databladet. Slutligen hade jag två datafiler färdiga, den ena innehöll svaren från första mätningen och de andra svaren från andra mätningen. Eftersom mitt syfte endast var att se hur många av respondenterna som svarat vad på respektive fråga, gjordes en
frekvensmätning med hjälp av dataprogrammet. När alla värden från enkäterna var inmatade på databladet var det dags för poängberäkningen. Respondenternas svar kodas om till
poängsummor i ett särskilt data program som tillhör SF 36 enkäten. Detta gjordes med hjälp av en datafil som ingick i SF-36 tolkningsmanual, SF36_SPS.sps. Alla respondenters svar multipliceras med 10 och programmet räknar sedan ut ett medelvärde för varje variabel. Dessa betecknas sedan som värde i studien. Filen kördes sedan genom en SPSS modul som kallas Syntax Editor och som gjorde en statistisk beräkning. För att konstruera grafiska figurer och tabeller till min studie använde jag mig av Microsoft Office Excel 2003.
4:5 Den kvalitativa insamlingen & bearbetningen
För att få tag på deltagare som kunde tänka sig ställa upp på intervju tog jag hjälp av
samordnaren och handledarna inom projektet. När jag sedan fått namnen på deltagare som var villiga att ställa upp på intervjuer, gjorde jag först ett besök inom deras respektive
verksamheter. Jag presenterade mig själv och informerade om mitt syfte med studien. Jag informerade också om att de förblev anonyma i min studie och poängterade att de när som helst kunde avstå från att delta om de så önskade. Informationsbrev och intervjufrågor delades ut till samtliga respondenter och till deras handledare. (se bilaga 1.) För att underlätta för intervjupersonerna och för att de skulle känna sig trygga, fick de själva bestämma tid och
platsför intervjutillfället. Tre av dem valde att bli intervjuade i verksamhetens lokaler och den fjärde valde en annan plats som för denne kändes bra.
När vi återigen träffades informerade jag ytterligare en gång om studiens syfte och om anonymitet samt förvissade mig ännu en gång om att personen ville ställa upp. Samtliga godkände att jag bandade intervjun. Min första fråga var väldigt öppen då jag bad dem berätta lite om sin bakgrund. Jag märkte snart att intervjun blev mer som en samtalsdiskussion. Jag upplevde det som att jag kunde känna in personen och att jag ofta fick svar på mina frågor utan att ens behöva ställa dem. Intervjuerna tog mellan en till två timmar eftersom
respondenterna var mycket öppna och gärna ville delge mig deras upplevelser. Slutligen förvissade jag mig om att personen mådde bra efter intervjusamtalet och frågade om de själva ville tillägga något.
Därefter återstod att transkribera bandupptagningen till text. Att transkribera innebär att ändra från en form till en annan (Kvale 1997:152). Efter varje intervjutillfälle skrev jag ordagrant ner samtalen med respektive respondent. Detta anser jag var mycket viktigt dels för att noggrant kunna läsa och analysera texten. Jag figurerade intervjupersonerna direkt vid
transkriberingen och tilldelade dem alias namn. Vid flertalet tillfällen lästes materialet igenom och jag vill påtala att analyseringen börjar redan under själva intervjutillfället.
4:6 Hermeneutisk tolkning som analysmetod
Vid kvalitativ forskning finns alltid forskarens fördomar och förförståelse i bakgrund till studien. Det finns alltså en värdemässig och en faktamässig sida i förståelsen av de fenomen vi studerar. Detta är viktigt att vara medveten om och uppmärksamma för att kunna skilja detta åt i analysen av materialet.
I analysen och under hela tolkningsprocessen har jag använt mig av ett hermeneutisk förhållningssätt. Genom att analysera de teman som framkom under intervjuerna och sätta dem i relation till det empiriska materialet ökade jag min förståelse av sammanhanget. Kvale (1997) menar att syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är som tidigare nämnt att beskriva och tolka de teman som förekommer i intervjupersonens livsvärld. I
intervjusituationen råder det hela tiden ett kommunikativt växelspel mellan respondentens beskrivning av sitt fenomen och mig som intervjuare. Även om jag är medveten om att mina tidigare erfarenheter och att selektiv perception påverkar tolkningsprocessen, har jag strävat efter att vara så objektiv som möjligt i mina tolkningar (Kvale 1997:170). Tolkningen fortsätter sedan kontinuerligt i den fortsatta bearbetningen av materialet. Jag läste först igenom de transkriberade intervjuerna översiktligt några gånger för att få ökad helhetsbild av det empiriska materialet. Jag markerade de ord som var återkommande och eventuella användbara citat från texten. Sedan jämförde jag de fyra intervjuerna med varandra för att se om skillnader och likheter kunde upptäckas. Syftet med detta arbete var att finna olika begreppsteman som jag senare kunde beskriva och analysera med hjälp av de teoretiska begrepp som jag valt ut (Kvale 1997).
4:7 Studiens tillförlitlighet och generaliserbarhet
Kvalitativa delen:
Jag anser att det kvalitativa framkomna resultatet i föreliggande undersökning inte i sin helhet kan ses som representativt för hela populationen. Resultaten visar dock på stora likheter i svaren hos respondenterna vilket gör att studien mäter det den avser att mäta. Med detta anser jag att studiens validitet har uppnåtts. Vid transkribering av intervjuer kan man ställa sig frågan om graden av reliabilitet. Det kan vara små företeelser som avgör tillförlitligheten, inspelningskvalitet på ljudbandet samt något så enkelt som att man bara hör fel, som då leder till att man skriver ner det man tror sig höra (Kvale 1997:150).
Kvantitativa delen:
När det gäller mätinstrumentet SF-36 grad av validitet anser jag att den är av god validitet. Det kvantitativa använda mätinstrumentet är vetenskapligt beprövat och väletablerat och används av forskare både i Sverige och i andra länder. På dessa grunder anser jag att SF-36 har hög validitet och reliabilitet. Resultatets tillförlitlighet avser endast det urval ur den population som här studerats. Studiens resultat går varken att generaliseras på hela
psykiskt funktionshindrade. Anledningen till att någon stor generalisering inte kan göra sig gällande är att den undersökta populationen är för liten i jämförelse med hela den målgrupp som finns i Sverige.
4:8 Etiska överväganden
Jag har reflekterat över etiska överväganden och förhållningssätt som en undersökning kräver. Det jag tagit fasta på är det som Steinar Kvale (1997) skriver i sin bok, Den kvalitativa
forskningsintervjun, där det framkommer att de etiska övervägandena och riktlinjerna följer hela intervjuprocessen, och som infaller redan vid starten på undersökningen. Däremot bör man under hela undersökningens vara beredd på att det kommer att dyka upp etiska problem och dilemman. Dessa har jag försökt minimera genom att följa Kvales (1997:142) råd om etiska övervägande.
Informerat samtycke: eftersom jag ville att respondenterna skulle veta vem jag var innan intervjutillfället, dels för att kunna skapa någon slags kontakt, och dels för att de skulle kunna känna sig tryggare i situationen, träffade jag tre av dem vid ett tillfälle innan intervjun. Jag har besökt samtliga verksamheter som intervjupersonerna arbetar i och presenterat mig för dem. Jag har informerat samtliga intervjupersonerna om mitt syfte med studien, både muntligt och via ett informationsbrev, samt fått deras samtycke muntligt (se bilaga 1). Då den informerade samtycker är det upp till honom eller henne hur mycket information som ska ges och när detta ska ske. Därefter kom vi överens om en dag som passar för intervju, och respondenterna har själva fått välja i vilken miljö intervjuplatsen ska vara. Av samtliga fick jag medgivande till att använda mig av bandinspelning vid intervjun.
Konfidentialitet, Jag talade om för deltagarna att det endast var jag som visste vem av dem som svarat vad. Det var endast jag som lyssnade på den inspelade intervjun och redan vid transkriberingen använde jag ett kodat namn. För att minska risken för att någon ska kunna identifieras, informerade jag respondenterna att de givetvis kommer att vara anonyma samt att även det obearbetade datamaterialet behandlas med stor försiktighet. Namnen i resultatdelens text är fingerade. I samråd med respondenterna kom vi överens om att jag kunde nämna vilken verksamhet som de befann sig inom. Det skulle levandegöra texten samt öka betydelse av läsarens förståelse av uppsatsen.
Konsekvenser, Risken att undersökningspersonerna lider skada ska vara så liten som möjligt. Det är viktigt att redogöra för de konsekvenser som kan uppstå, både med tanke på möjliga skador och ev. förväntade fördelar med att delta i undersökningen (Kvale 1997:142). Innan vi började intervjun förvissade jag mig om att personen var redo och att denne tyckte att det kändes bra. Under intervjusamtalet kände jag ibland att jag intog en terapeutisk roll utöver min forskarroll. Detta kan jag mest se som något positivt, eftersom jag hela tiden kunde reflektera över att personen mådde bra och att denne verkligen ville säga det som sades, samt att jag upplevde att personen kände sig trygg, vilket ledde till att jag fick ta del av mer
information. Det är viktigt att man i sin roll som forskare, har kännedom om sina egna värderingar, etiska frågeställningar och övervägande är av vikt för undersökningens kvalité (Kvale 1997). En reflektion över detta gör det något lättare för mig att kunna se empirin utifrån respondentens perspektiv och på detta sätt förhindra att den påverkas för mycket av mina egna tyckanden.
Nyttjandekravet, är något som det Forskningsetiska rådet påtalar som krav på etik. Jag
kommer att presentera det kvalitativa materialet min uppsats, för att ge en bild av verkligheten ur respondenternas subjektiva perspektiv. De ordagrant transkriberade intervjuerna förvaras i säkerhet. Statistik materialet kommer att representera utvärderingen av projektet Kustkraft. Själva uppsatsen kommer att vara offentlig men inte råmaterialet som använts i denna studie.
5 Teori & begreppsanknytning
Följande teoriavsnitt utgör basen för själva analysen av det empiriska materialet. För att kunna analysera mitt empiriska material har jag tagit fasta på två teoretiska huvudperspektiv. Det första är Aron Antonovskys begrepp, ”Känsla av sammanhang” och det andra är Alain Topors begrepp ”Återhämtning”. Anledning till mitt val av dessa båda perspektiv är att de är lika varandra. Båda har ett salutogent synsätt, som betyder att man strävar efter att fokusera på friskfaktorer istället för endast på sjukdom, som det motsatta patologiska synsättet gör. Jag använder mig också av några andra teoretiska begrepp som också Antonovsky och Topor beskriver i sin litteratur.
Aron Antonovsky (1991) utvecklade begreppet om ”Känsla av sammanhang”. KASAM innehåller tre komponenter som identifieras och sätts i relation till varandra. Begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet påverkar tillsammans människans hälsa och ohälsa enligt Antonovsky. Begriplighet innebär att man har en förståelse för det som händer och att man kan skapa någon slags struktur och tydlighet i det som sker. Meningsfullhet är upplevelsen av att ha tillräckliga egna resurser för att möta och bemästra olika situationer i livet. Dessa tre i förhållande till varandra påverkar individen att lättare se sig själv i sitt sammanhang.
Individen måste först få begriplighet över situationen för att sedan kunna känna
meningsfullhet, vilket leder till att hitta sätt att hantera situationen på. Hanteringssätten är individuella och varje individ bör hitta sitt eget hjälpmedel i tillvaron, som fungerar tillfredställande för just dem (Antonovsky 1996:38)
Alain Topor (1999) använder begreppet Återhämtning. Topor liksom Antonovsky placerar
individen i ett bredare livsperspektiv där individens egna och även det sociala nätverket inkluderas. Detta betyder att när individen lyckas återhämta sig påverkar inte bara sjukdomen utan läker också andra sociala förluster det kan till exempel gälla relationer och arbete. Forskning visar på att många psykiskt funktionshindrade återhämtar sig. De kan utvecklas trots sjukdom och fortsätta bibehålla de friska sidorna hos sig själva. Många av dem utvecklar metoder att hantera sina symptom på. Med rätt stöd och rehabilitering motverkar man kroniskt sjukdomstillstånd (Topor 1999:1). Återhämtning är en smärtsam process och rädslan att inte veta vad som händer härnäst är svår. Det gäller att hitta mening i sin sjukdom. Många söker efter förklaringar till sin sjukdom och strategier för att kunna gå vidare (ibid).
Topor (1999) menar att det är viktigt att känna hopp eftersom det föder vilja, Som sedan leder till förändring och utveckling. Topor (1999) använder också begreppet Goda platser, platser där man kan vara sig själv och där människorna runt omkring kan förstå (Topor 1999).
Arbetet intar en central funktionsroll för människor med psykiska besvär. Det kan till och med vara ett tecken på en psykisk problematik, då oförmåga till att arbeta ofta visas. Men arbete beskrivs också som en behandling och rehabilitering för dessa människor. Hydén (1997) hävdar att det i huvudsak finns tre effekter av sysselsättningens rehabilitering. För det första avgränsar arbete individens rumsliga miljö, eftersom individen förflyttar sig från hemmets lugna vrå till arbetsplatsen. Individen får även en fritid på köpet, alltså ett ombyte mellan
arbete och ledighet. Genom att ingå i en grupp, upprätthåller individen sociala relationer vilket medför att individen har en plats i samhället (Topor 2001:104).
Det förekommer även andra aspekter som inte alltid nämns i sammanhanget, och det är arbetets skadliga inverkan på människan. Bland annat Gardell (1983) och Diderichsen & Janlert (1983) har anfört att omfattande forskning visar att arbete har negativa effekter i form av fysiska skador eller psykiska skador till följd av utslagning och stress på arbetsmarknaden (Topor 2001:106). Breier och Strauss poängterar betydelsen av individens självkontroll. Med hjälp av sin omgivning undersöker individen sig själv, och identifierar de beteende och
situationer som ska kontrolleras. Detta kan ske exempelvis genom minskad aktivitetsnivå eller
ökad aktivitetsnivå (ibid. s. 122-123). Minskad aktivitetsnivå betyder att det kan vara svårt att klara av det som man tidigare kunnat och orkat, exempelvis arbetet, familj och social
gemenskap. Ökad aktivitetsnivå kan vara ett sätt att öka sitt sociala samspel med andra. Socialt samspel har för övrigt stor betydelse för hela vår existens (Topor 2001:117).
Livskvalitet har utvecklats från att ha varit en aktivitet hos individen till att idag ha blivit en mall skapad av experter, som också tagit över definitionsföreträdet samt föreslår livskvalitets höjande åtgärder de anser lämpade för ändamålet. Richt och Carlsson (1994) refererar till Anthony Giddens (1991) som hävdar att vi tenderar att överta massmedias och experternas olika synsätt på livskvalitets definition, vilket i detta sammanhang mest handlar om politisk välfärd och ekonomiska aspekter. Massmedia och politiken tenderar att objektifiera begreppet livskvalitet. Individens uppgift består av att välja vilken expert som denne ska identifiera sig med och skapa tilltro till. Individens subjektiva upplevelse har egentligen inte någon betydelse om man tror på detta synsätt (Richt & Carlsson 1994:236-237).
6 Resultat & Analys
I detta avsnitt presenteras och analyseras det empiriska materialet. Det kvantitativa resultatet framställs genom tabeller, diagram, figurer samt med text. Därefter följer en analys av det framkomna resultatet. Det kvalitativa empiriska materialet presenteras deskriptivt utifrån respondenternas upplevelser. Utifrån de teoretiska ansatserna som jag valt kommer jag att analysera empirin. Ge återigen akt på att resultatet speglar intervjupersonens subjektiva verklighet och att detta inte på något vis ifrågasätts utifrån någon objektivitet.
Utgångspunkten i studien är att det respondenten säger är ”sant”, alltså det är just deras upplevelse och sanning. Det finns ingen anledning att ifrågasätta det respondenterna utrycker
vid intervjun. Citat nyttjas således flitigt för att skapa en förstående text. Den kvalitativa delen börjar med en kort redogörelse för intervjupersonernas bakgrund och psykiska
funktionshinder. Observera återigen att namnen är fingerade på intervjupersonerna.
6:1 Kvantitativ empiriskt resultat
Resultat nedan kommer från de insamlade och sammanställda enkätsvaren. Syftet var att kunna verifiera eller falsifiera den uppställda hypotesen om livskvalitet. För att kunna avgöra skillnaden och jämföra den subjektiva livskvaliteten gjordes två mätningar. Den första
mätningen gjordes vid inträdet till någon av de aktuella sysselsättningsverksamheterna. Den andra mätningen gjordes när deltagaren varit med i projektet minst ett år eller när de av olika anledningar slutade i projektet. Enkätfrågorna är som tidigare nämnts indelade i åtta olika områden beroende på vilka funktioner de mäter. Variablerna innefattar fysiskfunktion, fysisk rollfunktion, smärta, vitalitet, socialfunktion, emotionell rollfunktion och psykiskt
välbefinnande. Denna undersökning tar inte fasta på andra variabler som exempel: kön, ålder och eventuellt andra bakgrundsfaktorer. Dessa två populationer som mäts är inte identiska och skillnader dem emellan kan ha påverka utfallet. Det enda som gör populationerna
samstämmiga är att de båda ingår i projektet. Tolkning och analys av resultatet finns under rubriken analys på sidan 26.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 F y s is k fu n k ti o n R o llf u n k ti o n fy s . S m ä rt a A llm ä n h ä ls a V it a lit e t S o c ia l fu n k ti o n R o llf u n k ti o n E m . P s y k is k t v ä lb e fi n n a n d e V ä rd e Första mätningen Andra mätningen
N= 66 Figur 1. Frågeställning till följande resultat är: Har livskvaliteten förändrats vid jämförelse mellan första respektive andra mätningen.
Resultatet i figur1. visar tydligt att värdet inom samtliga delområden ökar. Speciellt områdena Emotionell-Rollfunktion och psykiskt välbefinnande visar en markant ökning från första mätningen till andra. Av figuren kan utläsas att Emotionell-Rollfunktion ligger på ett värde på 45 när personen började i projektet för att sedan ökat till 59 efter ett år. Psykiskt
välbefinnande visar också en ökning, från 51 till 61. Tolkning av detta resultat finns under rubriken analys.
Vidare har en uppdelning av den fysiska hälsan och den psykiska hälsan gjorts. I den fysiska variabeln (PCS) ingår dessa fyra områden; fysiskfunktion, fysisk rollfunktion, smärta och vitalitet. Den psykiska variabeln (MCS) innefattar resterande områden; Allmän hälsa, social funktion, emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 PCS MCS V är de Första mätningen Andra mätningen
Figur2. Jämförelse mellan Fysisk (PCS) och Psykisk funktion(MCS) vid första respektive andra mätningen
Vid jämförelse av dessa två övergripande hälsovariablerna har endast en ökning skett inom det psykiska området, där sker en stor ökning från 33 till 47. Den fysiska variabeln som istället visar på en minskning från 45 till 38 (se figur 2). Detta problematiseras vidare i kommande analys.
Eftersom syftet med utvärderingen var att se om deltagarna ökat sin livskvalitet under projektets gång har jag nedan valt att göra ett förtydligande av resultatet av fråga 3, i SF-36 formuläret. Frågan lyder: ”Jämfört med för ett år sedan, hur skulle du vilja bedöma ditt allmänna hälsotillstånd nu?
Tabell 1. Frekvensen av svaren på fråga 3 i SF-36 formuläret, endast vid den senaste mätningen.
Resultatet av specifikt fråga 3 i SF-36 formuläret visas i tabell 1, som visar frekvensvärdet på samtliga svar inom respektive svarsalternativ. Denna presentation baseras endast på den senaste gjorda mätningen. Tabellen visar att nästan 78 % av populationen vid andra
mätningen (N = 36), anser att deras hälsotillstånd förbättrats, mycket bättre respektive något bättre, jämfört med för ett år sedan. En respondent anser sig däremot ha ett något sämre hälsotillstånd vid sista mätningen.
6:2 Analys av den kvantitativa empirin
Resultatet visar att den självupplevda livskvaliteten rapporteras betydligt högre vid den andra mätningen jämfört med första. En begränsning av resultatet kan vara att ingen särskillnad gjorts vad beträffar kön, ålder eller sjukdomshistoria i populationen.
Vid jämförelse av den första respektive andra mätningen visar det på att livskvaliteten för deltagare inom projektet har ökat. Figur 1 visar tydligt på en ökning inom alla åtta områdena.
Mycket bättre 14 Något bättre 14 Ungefär detsamma 7 Något sämre 1 Mycket sämre 0
Detta anser jag verifierar min hypotes: Deltagarna i projekt Kustkraft har ökat sin livskvalitet genom sitt deltagande i sysselsättnings verksamheterna som Kustkraft erbjuder. Detta stöds också av tidigare forskning och studier som redovisats i problemformuleringen.
För att ha något att relatera till kan man jämföra variablerna Emotionell-rollfunktion och det psykiska välbefinnandets värde för just detta populationsurval, med en norm för en generell svensk population. Följande information är hämtad från SF-36 tolkningsmanual, tabell 10:B (1997). Undersökningen innefattar 3621 personer i ålder 30-49. Enligt denna undersökning ligger normen för en generell svensk population på ett värde på 88 vad gäller det emotionella och det psykiska välbefinnandet något lägre, men har ändå värdet 81. Om man jämför dessa normsiffror med föreliggande studies siffror, visar det på att gruppen psykiskt
funktionshindrade har ett markant lägre välbefinnande än en generell svensk grupp.
Detta tyder troligtvis på att deltagandet i sysselsättningsverksamheten inom Kustkraft har varit betydande för deltagarnas upplevelse av livskvalitet. Andra faktorer som under denna tid kan ha varit betydande personens känsla av ökad livskvalitet går inte att utläsa från enkäten. Exempel på andra påverkans faktorer kan vara: medicinering, hemförhållanden,
samtalsbehandlingar och så vidare.
Motsägelsefullt är dock att resultatet i figur 2 visar att upplevelsen av det fysiska
välbefinnandet har sjunkit, till skillnad från figur 1 som istället visar på en ökning av det fysiska välbefinnandet. Detta kan tyckas märkligt. Det kan diskutera om detta kan bero på bortfallet. Även om studiens interna bortfall var näst intill obetydligt i ett större sammanhang, framträder det tydligt vid denna jämförelse. Bortfallet som fanns i studien var främst på de enkätfrågorna som mäter fysiskt välbefinnande. Kan tänkas att sammanslagning av samtliga fysiska variabler resulterade i detta missvisande resultat.
6:2:1 Signifikans diskussion
En statistisk körning i SPSS gjordes med syfte att undersöka signifikansnivån av den kvantitativa mätningen. Skillnaderna i resultaten visade att respondenten skattar sin
självupplevda hälsa före denne går in i Kustkraft, samt när den uppföljande enkäten fylldes i är signifikant till 99,9%. Detta visar sig då ett T-test kördes på resultatet. Signifikansnivåerna
och t-värdet fördelades enligt följande, PF p<0,000 t =26,119 RP p<0,000 t =11,600 BP p<0,000 t =13,963 GH p<0,000 t =18,467 VT p<0,000 t =15,792 SF p<0,000 t =21,197 RE p<0,000 t =9,485 MH p<0,000 t =17,089 PCS p<0,000 t =35,100 MCS p<0,000 t =20,135.
Men eftersom individerna i mätning 1 inte är de samma som i mätning 2 är ett signifikanstest meningslöst. Det går aldrig att avgöra säkert om en mätskillnad beror på en förändring på grund av projektet eller om det beror på redan högre ingångsvärden hos tillkommande individer. För att denna signifikans mätning skall kunna säkerställas måste man med andra ord använda samma individer vid båda mätningarna. Vilket inte görs i denna studie och som tidigare diskuterats.
6:3 Kvalitativt empiriskt resultat
Nedan redovisas resultatet av intervjuerna med de fyra respondenterna. Inledningsvis ges en kortare presentation av respondenterna och dessa har givetvis tilldelats fingerade namn.
Nisse
Nisse är en medelålders man med gymnasieutbildning och har tidigare innan sitt
funktionshinder varit helt arbetsför. Han har alltid varit aktiv i föreningsliv och har familj, släkt samt vänner. Han har ställt upp för andra människor och på så vis glömt bort sig själv. Efter en olycka på arbetet började Nisse höra röster. Dessa röster påverkade Nisses liv i flera år innan han sökte hjälp. Nisse uppger att han kände sig utbränd. Han har ingen ork och var ofta arg hemma. Började inom sysselsättningsverksamheten 2001.
Pia
Pia är i tidiga medelåldern. Hon har gymnasieutbildning och har arbetsprövat på den öppna arbetsmarkanden tidigare, vilket inte fungerade så bra för henne. Pia beskriver att hennes problem är stress. Den kommer ofta när hon har mycket omkring sig och många saker på gång samtidigt, säger hon. Pia har varit inom sysselsättningsverksamheten under hela projektet.
Teodor säger att han varit överbeskyddad sedan han var barn. Han gick inte på dagis och han hade dålig självkänsla. Han har gymnasieutbildning och har länge tidigare varit helt arbetsför. Teodor beskriver att han hade ångest och att han senare fick tvångstankar och var tvungen att utföra tvångshandlingar. Hans ångest blev påtagligare 2002 när Teodor blev sjukskriven för utbrändhet. Teodor kom in i projektet 2005.
Ylva
Ylva har också hon gymnasieutbildning och har tidigare arbetat inom samma yrke i många år. Ylva berättar att hon lider av tvångshandlingar. Ylva är inom syselsättningsverksamheten endast en dag per vecka. Har nu varit inom verksamheten inom Kustkraft i ett år.
”Steget ut”
Samtliga respondenter berättar att de hade varit sjukskrivna en längre tid innan de började inom Kustkraft. De uppgav att de var trötta på att gå hemma utan att ha någon sysselsättning. Någon av dem hade svårare att komma igång med något och behövde mer stöd och
motivation för att ta steget. Nisse var en av dem som själv tog steget till att vilja komma hemifrån och göra något på dagarna.
Nisse berättar:
Jag sa till dem, att nu måste jag ha något att göra. Nu går jag på väggarna här annars. Det enda jag gjorde var att dricka kaffe för jag hade inget annat att göra/---/ jag visste inte vad jag skulle göra /---/ När jag var hemma på dagarna gick jag inte och la mig i tid för jag visste ju att jag kunde sova när som helst på dagarna, jag behövde inte gå upp klockan sju. Jag vände på dygnet precis. (Nisse)
Ylva fick förslaget vad gäller sysselsättnings verksamheten från två personaler som arbetar som boendestöd hemma hos henne. De tyckte att hon skulle göra något annat än att bara sitta hemma.
Dom gav detta förslag till mig och trodde att det skulle vara positivt för mig att träffa handledaren här. Då var vi här och tittade och sen började jag här. Det är väldigt kort tid som jag är här, det blir bara någon timme varje vecka. Det har nog betytt mycket det här… mer än vad man tror. Det är inte alltid som jag orkar med att göra så mycket men… att bara komma hit. (Ylva)
Sjukdomsbakgrund
Respondenterna beskriver själva sina olika symtombilder som leder till deras
funktionsnedsättning. Begreppet utmattningssyndrom återkommer indirekt eller direkt i alla fyra berättelserna.
Två av respondenterna beskriver särskilt sin barndom och deras tankar om vad som kan ha orsakat eller påverkat deras sjukdom. En av respondenterna berättar att han har varit en känslig person ända från skolåldern. Hans mamma var hemma på dagarna, så han och hans syskon var aldrig på dagis eller förskola. När han sedan började skolan hade han svårt att få kontakt med de andra barnen. ”Jag var inte mobbad men kände mig utanför” uppger han. Han säger att han upplever att han var dels överbeskyddad som barn, men kände sig även
förbisedd på något vis. Uppväxten menar han har präglat hans liv och hans dåliga självkänsla. ”Mina föräldrar tog mig för givet på något sätt. Det är väl därför som jag har sökt efter
uppskattning hos andra hela tiden… ute i arbetslivet.” (Teodor)
Upplevelser av sysselsättning
Generellt för samtliga respondenter är att de avsevärt minskat medicineringen eller helt slutat att ta medicin. Samtliga respondenter berättar också att trygghet är en avgörande faktor både för att trivas på arbetsplatsen och för att må bra. Trötthet är ett ord som förekommer under flera intervjuer. En av respondenterna säger att hon tycker om att resa och att komma bort från Sverige. Ju längre bort hon kommer desto bättre känns det. Hon säger att hon upplever någon slags stress och att den blir bättre när hon kommer från Sverige. Utomlands är det ett annat sätt att leva. Befolkningen i utlandet säger till mig att: ”Ni i Sverige har det så bra, med fina hus, men ändå är ni så ledsna ”. De har inte så mycket depressioner i de länder som är
fattigare. Hon säger att hon fascineras av deras syn på livet och att hon får en känsla av att vara fångad här i Sverige.
Alla fyra deltagarna uppger att de känner en slags social gemenskap både med deltagarna i gruppen och med handledarna.
Det är skönt att få komma hit och prata med de andra som är här och med handledaren. Vi har ju ett konstintresse alla som är här. Det har hänt så mycket i mitt liv det här året och det kan ha varit en ventil att komma hit också, och få prata. Vi är en liten grupp här nu och det är trevligt att få träffa dem. (Ylva)
Under intervjuerna framkom att det var viktigt att sysselsättningen anpassades utifrån deltagarnas individuella förutsättningar. Om för höga krav och förväntningar sätts på deltagarna var risken stor för att de skulle må psykiskt sämre. Samtliga upplever känslor av stress som påverkar dem negativt och som gör att de känner sig sjukare.
Det är så bra att man får ta det i sin egen takt, inte så mycket stress. Känner man att man inte mår riktigt bra så kan man stanna hemma, eller så kan man tala om när man
kommer, att idag känner jag mig inte bra. Då kan man ta det lite lugnare den dagen eller så kanske man kan hitta andra arbetsuppgifter den dagen (Pia).
Det är viktigt att börja lugnt, färre dagar i veckan och mindre timmar per dag och sedan successivt öka på efter förmåga. Deltagarna har själva fått vara med och planera sin tid utefter egen förmåga och efter verksamheten.
Vidare lyfter de fram att sysselsättningen gör att de får en struktur på dagen och hela veckan. Hälften av deltagarna tycker att de sover bättre på natten sen de började arbeta på dagarna.
Två av respondenterna känner också att de mår kroppsligt bättre. En respondent uppger att hon har problem med magen, men efter att ha varit i sysselsättning en längre tid har detta blivit mycket bättre.
Under en av intervjuerna framkom att deltagaren upplevde att han själv fått en ökad känsla av att vara ”normal”, genom sin delaktighet inom sysselsättningsverksamheterna.
Livskvalitet
Livskvalitet för Ylva:
Jaa, det är väl att resa och att träffa människor. Få kontakt… att bli respekterad. Att kunna respektera andra fast man har olika syn på livet.
/---/
Jag är intresserad av heminredning och det lade mycket energi på det när vi flyttat till huset. Sen tycker jag om att titta på konst, det är en jättebra grej, då stör man hjärnan lite (Ylva).
En av respondenterna uppger att livskvalitet är att få göra det man trivs med. Det är för några av dem viktigt att vara kreativa. Att uppskatta livet mer i vardagen nämns också.
Livskvalitet för mig… det är att må bra! Att man tänker på sig själv och omgivningen, och att det fungerar. Att man känner att man klarar saker men att man också har rätt att misslyckas. Man ska inte sätta för höga krav på sig själv utan ta det lugnare. För min del betyder livskvalitet att jag får ta det i min takt. Det är livskvalitet att lära sig nya saker men även att ta lärdom av sina misslyckanden. (Pia)
Respondenterna anger även faktorer som att ha en familj och en bra bostad grundläggande betydelse i sin tillvaro. Ekonomiska aspekter tas också upp av några av dem. De menar att ekonomin har stor betydelse för dem samtidigt beskriver de att de har haft svårigheter att hantera sin ekonomi. Det är svårt att få pengarna att räcka till när man inte har ett lönearbete uppger de.
Livskvalitets förändring
Tre av intervjupersonerna talar om att de tidigare ibland ville ta sitt liv för att allt var så jobbigt för dem. De såg inget framtidshopp och inte heller fanns det särskilt mycket tro på tillfrisknande hos dem. Men de har inte de känslorna eller tankarna längre. Några av
något annat än sina problem. Någon nämner att ridningen gör att man blir fokuserad på annat och har då lättare att koncentrera sig.
Ylva säger:
Om jag tänker tillbaka på 2002 så är det otroligt att jag sitter här idag. /---/
Jag har fyllt i hälsoenkäten SF-36, och då märkte jag att det faktiskt var skillnad! Fast vissa frågor är svåra att svara på. (Ylva)
En av respondenterna är inom verksamheten Nymålen som är en mindre lantgård med djur, bland annat hästar, höns, grisar kaniner och kor. Respondenten beskriver att det är skönt och härligt att arbeta med djur. Djur är sig själva och ställer inte så mycket krav på människan. Respondenten säger att man kan vara sig själv och man behöver inte föreställa sig inför dem.
Alla respondenter poängterar att deras handledare är ett väldigt bra stöd för dem. De känner sig trygga och kan prata om svåra saker. En av respondenterna säger att handledarna ofta ser att hon/han mår dåligt innan hon/han behöver säga något.
Pia säger:
Det känns lite som en räddning att jag har fått vara där… jag har fått stöd och jag har fått lära mig att utvecklas. Det är roligt! Jag tror att det är bra för människor att ha något att gå till. Att ha en trygghet! (Pia).
Samtliga respondenter tar upp ordet trygghet som ett påtagligt avgörande för sitt välmående och för sitt självförtroende. Ett tryggt boende eller en arbetsplats med människor man känner som man kan vara sig själv inför.
Alla respondenter beskriver också sitt funktionshinder som en slags kamp. De uppger att de hittar på egna knep och strategier för att klara den svåra vardagen som de upplever. Någon av dem nämner att han har en känsla av att vara stark, trots sin svaghet.
