Analys

Creswell (2013) framhåller tre förhållningssätt som forskaren bör tänka på när data ska analy- seras. Den första är att undvika ställningstagande. Han hävdar att det finns en risk att ta ställ- ning och enbart diskutera resultaten som ställer respondenterna i ett gynnsamt ljus. Den andra är undvikande av att avslöja bara positiva resultat. Det är enligt Creswell akademiskt oheder- ligt att undanhålla viktiga resultat och istället ta fram de resultat som är gynnsamma för den pågående forskningen. Forskaren måste visa hela skalan av upptäckter även det som står i motsats till de teman som forskaren har. Ett kännetecken för god kvalitativ forskning är att

29

studien innehåller en mångfald av perspektiv på ämnet. Den tredje punkten att tänka på vid forskning är att respektera integriteten hos deltagarna i forskningsprojektet. Det är betydelse- fullt att ge respondenterna konfidentialitet och skydda deras identiteter. Studien har utgått från vetenskapliga rådets fyra etiska principer som gäller vid forskning (Vetenskapsrådet). Creswells (2013) tre utgångspunkter utgör utgångsläget för analysen.

I föreliggande studie har data analyserats utifrån en fenomenologisk livsvärldsansats, vilket har inneburit ett sökande efter den mänskliga erfarenheten. Genom en hermeneutisk tolk- ningsprocess har vi försökt att få en förståelse för vad respondenterna ville berätta i intervju- erna. Fejes och Thornberg (2009) beskriver att det inte finns någon generell arbetsmodell i analys och tolkningsprocessen inom hermeneutiken beroende på att forskare har olika ingång och förförståelse för att tolka sitt material. Vi använde den hermeneutiska tolkningsteorin till att känna in respondenternas upplevelse. Tolkningsprocessen av intervjuerna inleddes redan vid intervjutillfället så som Kvale och Brinkmann (2009) beskriver. Transkribering av det in- spelade materialet gjordes med hjälp av att lyssna på intervjuerna åtskilliga gånger för att få med alla nyanser och detaljer av beskrivningarna. Genom att lyssna hörde vi även responden- ternas känslomässiga nyanser, i form av skratt, suckar och eftertänksamhet i beskrivningarna av arbetet med elevinflytande. Vi kunde på så vis ta in känslan i respondenternas upplevelser. Vi använde oss också av de nedskrivna anteckningarna av respondenternas kroppsspråk och det vi upplevde som blev sagt mellan raderna vid intervjuerna. Efter att materialet hade tran- skriberats läste vi igenom det återkommande gånger, både enskilt och tillsammans för att få fram vad som var respondenternas livsvärld; vad som visade sig i intervjuerna. Det första ste- get hos ett fenomenologiskt betraktande kallas en epoché, vilket betyder att upphäva eller att ta ett steg tillbaka från vårt vanliga sätt att se, från vårt gängse antagande. Epoché kräver att seendet föregår bedömningen (Ihde, 2000). I följande fas av analysen läste vi intervjutexterna med distans till vår egen förförståelse för att få respondenternas erfarenhet av elevinflytande. Vi gjorde samtidigt marginalanteckningar i intervjuutskrifterna för att få med alla väsentlig- heter utan att göra någon bedömning. Lärarna beskrev tydligt i intervjuerna sin relation till någonting, vilket i det här fallet var elevers inflytande och delaktighet. Det fanns en klar be- skrivning av respondenternas relation till omvärlden, vilket utgör fenomenologins kärna. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver det andra steget i analysen som fenomenologisk re- duktion vilket innebär att forskaren inte fäller något omdöme om existensen eller icke-

30

existensen av en upplevelses innehåll. Det medför en förutsättningslös beskrivning av feno- menet som det visar sig. Vi gjorde därför en beskrivande text av respondenternas upplevelser av elevinflytande. Ihde (2000) hävdar att analysen ska göras beskrivande och inte förklarande. Han beskriver hur fenomenologin har utvecklat en genuin erfarenhetsvetenskap vilken Hus- serl tidigare beskrev som en strikt beskrivande psykologi. I den beskrivande texten tolkade vi respondenterna utifrån deras livsvärldsberättelser, men vi var noggranna med att inte lägga in våra egna värderingar i texten. Den centrala utgångspunkten i livsvärldsfenomenologi är att försöka förstå hur världen upplevs och förståelsen görs via tolkning av människors livsvärld (Van Manen, 1997; Bengtsson, 2003). Bengtsson hävdar att det empiriska materialet bör få komma till uttryck på sina egna villkor, men inom ramarna för den fråga som det vill vara svar på. Han beskriver det som orimligt att utifrån en livsvärldsansats ensidigt bearbeta materialet utifrån den ena eller andra principen. Van Manen (1997) påpekar att fenomenolo- gisk beskrivning alltid är en tolkning och det finns ingen enskild tolkning av mänsklig erfa- renhet som någonsin kommer att uttömma möjligheterna med ytterligare en kompletterande eller ens potentiellt rikare eller djupare beskrivning. Backman (2008) visar på att tolkningsfa- sen är mycket komplicerad och den fas där den största oenigheten finns bland forskare. Eftersom den livsvärldsfenomenologiska ansatsen har en distans till data så behövs en tolk- ningsfas för att tolka data. Data ska tolkas så det väsentliga kommer fram i studien. I ana- lysens inledningsskede riktades vår uppmärksamhet mot Giorgis (Kvale & Brinkmann, 2009) temaanalys med meningskoncentration. Giorgi (Van Manen, 1997) använder sig dock av do-

minerande teman utifrån ett psykologiskt perspektiv, vilket inte stämmer överens med före-

liggande studie som har syftet att förstå lärares upplevelse av elevinflytande ur ett livsvärlds- perspektiv. Så vi ändrade inriktning och bestämde oss för att praktisera Van Manens (1997) analys som betonar temans väsentligheter utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Creswell (2013) beskriver hur data samlas i teman efter den information som framkommit genom till exempel intervjuer. Därefter visar han på att det finns möjligheter till reflektion av den övergripande betydelsen av data. Vilken syn framför respondenterna? Vad är tonen i de framförda syn- punkterna? Vad är det totala djupet och användningen av data som respondenterna framfört? Vi reflekterade över den beskrivande intervjutexten utifrån dessa frågor och kunde dra slutsat- sen att vi hade tolkat respondenternas svar efter de beskrivningar av elevinflytande som de hade gjort. Utifrån dessa svar om elevers inflytande i skolan gick vi sedan vidare med att kon- trollera så att forskningsfrågorna hade besvarats. Sedan övergick analysen i att framställa te-

31

man utifrån materialet. Van Manen (1997) uttrycker att fenomenologiska teman kan förstås som strukturerna för erfarenhet. Utifrån texten försökte vi se sammanhang och läsa ut väsent- ligheter. Vi läste den beskrivande texten återigen för att hitta det som var svårt att se från bör- jan. En fenomenologisk analys utforskar det som är genuint möjligt att upptäcka och potenti- ellt närvarande men som man ofta inte ser. Noggrann iakttagelse föregår klassificering och systematisering och dessa kommer efter det som fenomenet visar (Ihde, 2000). Vi utgick ifrån vad som visade sig i texten och fortsatte sedan med att utforska hur objekt visade sig i olika fenomen. Vi delade upp svaren och systematiserade dem utifrån vad och hur frågorna, enligt syftet. Ihde (2000) beskriver att analysen börjar med det som visar sig och därefter förflyttar det sig reflexivt mot hur det visar sig. Giorgi (2006) talar om samma princip. ”Moreover, looking at redundancies meant that the ‘how’ of the appearance of a phenomenon was as im- portant as ‘what’ appeared and that is a valid phenomenological principle”. (Giorgi, 2006 s. 307). Vi systematiserade även intervjusvar som hade anknytning till möjligheter och svårig- heter med elevinflytande, enligt forskningsfrågan i syftet.

Vi fortsatte sedan analysarbetet med att placera de fenomen som visat sig i intervjuerna under olika teman. Teman som fokuserade och relaterade till fenomenen. Vi strävade efter att få fram något att berätta, något meningsfullt, några tematiska betydelser som tycktes växa fram ur intervjumaterialet. Syftet med teman var att försöka sätta dem i symbolisk form, med studi- ens resultat (Van Manen, 1997). Utifrån textens innehåll gjorde vi temarubriker som symboli- serade lärarnas livsvärldsupplevelse. Materialet reducerades som Nyberg och Tidström (2012) beskriver genom att vi gick från enskilda uttalanden till större helheter och sammanförde flera utsagor under olika grupper. Van Manen (1997) visar på att teman består av beskrivande tolk- ningar av studiens resultat med följande förklaring:

As I arrive at certain thematic insights it may seem that insight is a product of all of these: inven-

tion (my interpretive product), discovery (the interpretive product of my dialogue with the text of

life), disclosure of meaning (the interpretive product ‘given’ to me by the text of life itself. (s. 88)

Van Manen hävdar att en tematisk formulering i bästa fall är en förenkling. Teman är öppet beskrivna begrepp inbäddade i levd erfarenhet (a.a). Vår målsättning var att varje temarubrik skulle ge studiens läsare en inblick i lärarnas upplevelse av elevinflytande. Efter att vi hade gått igenom den beskrivande texten och formulerat teman som beskrev de framkomna feno- menen, hade vi sammanlagt sjutton olika teman. För att få ett mera lätthanterligt material så

32

sammanförde vi teman med liknande innehåll och fick på så vis en reduktion till åtta teman. Dessa teman presenterades på följande sätt: elevers inflytande över utbildningens innehåll, elevers inflytande över arbetssätt och arbetsform, demokratisk fostran, förtroende och struktur påverkar elevinflytande, lärares erfarenhet och tolkning av elevinflytande, inställning och för- hållningssätt till elevinflytande, exkluderande eller inkluderande inflytande samt skolorgani- sation och bildningskrav påverkar elevinflytande. I arbetet med att reducera antalet teman hade vi i åtanke van Manens beskrivning; att en bra temaformulering på något sätt rör kärnan i begreppet vi försöker att förstå. Tema är alltid en reduktion av en föreställning. Ingen tema- tisk formulering kan helt låsa upp den djupa meningen, hela mysteriet, den gåtfulla aspekten av erfarenhetsinnebörden av ett begrepp (Van Manen, 1997).

Studiens resultat presenteras utifrån den ordning som forskningsfrågorna har ställts i syftet. Inom ramen för dessa forskningsfrågor har teman analyserats fram genom intervjuerna. Det vi har sökt svar på enligt våra frågeställningar är för det första respondenternas upplevelse av elevinflytande utifrån skolans styrdokument vilket vi hanterar i avsnitten 6.1 - 6.3. För det

andra har vi sökt svar på vilka möjligheter och svårigheter lärare beskriver med att nå målen

gällande elevinflytande i Läroplanen (Lgr 11) vilket hanteras i avsnittet 6.4 - 6.8. För att för- stärka redovisningen förekommer det citat hämtade från de transkriberade intervjuerna. Re- spondenterna citeras utifrån två olika beteckningar L som i lågstadielärare och M som i mel- lanstadielärare, för att skydda deras identitet. Siffrorna efter bokstavsbeteckningarna registre- rar vilken intervju de tillhör.

I det här avsnittet har den livsvärldsfenomenologiska ansatsen med hermeneutisk tolkningste- ori anknutits till studiens syfte. Vidare har en beskrivning av den kvalitativa forskningsme- toden gjorts. Urval, datainsamling och genomförande har beskrivits. Forskningsetiska övervä- gande har redogjorts. Tillförlitlighet och trovärdighet har gåtts igenom och en analys och re- dovisning av data har gjorts. I följande avsnitt redovisas studiens resultat.

33