Elevers inflytande över arbetssätt och arbetsform

Lärarna beskriver elevinflytande som att elever ska ha inflytande över hur kunskapsmålen ska nås, vilket arbetssätt och vilken arbetsform som passar eleven bäst. Hur elevers inflytande över kunskaperna ska nås kan enligt lärarna gå till på olika sätt. Det kan vara genom att elever har inflytande i planeringsfasen eller i hur de lär sig bäst. Andra sätt kan vara att elever har inflytande över hur de visar sina kunskaper och hur de når sina egna mål. Lärarna upplever att det är enklare att tillgodose elevens inflytande över arbetssätt och arbetsform än inflytande över innehållet. När elever har inflytande i paneringsfasen över arbetssätt och arbetsform handlar det om att elever är med och påverkar hur de ska lära sig ett innehåll i ett arbetsom- råde. Många gånger är det så att lärare går igenom läroplanens mål när de ska påbörja ett nytt arbetsområde. Eleverna förbereds sedan genom att lärarna ger dem förförståelse om arbetsom-

35

rådet genom till exempel filmvisning, powerpointpresentation, studiebesök eller högläsning. En lärare utrycker det så här:

Jag skulle kunna säga att jag går in som ett tomt blankt ark och när vi började läsa om rymden så gav jag dem en film som intro för att väcka intresse och för att ge dem lite inblick i vad man kan läsa om helt enkelt när man läser om rymden. (L1)

När eleverna har fått lite känsla för det nya arbetsområdet vet de vad det handlar om. Det är då dags att lyssna på eleverna och ta vara på deras synpunkter. En diskussion förs om hur ele- verna lär sig, både hur den enskilda individen respektive hur hela gruppen lär sig bäst och hur de ska nå kunskapsmålen. Efter en tid så gör de en avstämning tillsammans och stämmer av om de har lärt sig det som var planerat.

Vi vet att vi ska ha de där målen i det här arbetsområdet. Men hur ska vi lära oss det på bästa sätt? Det tycker jag är ett bra sätt, att hur ska undervisningen vara utformad? Vilket arbetssätt vi ska ha och så vidare. (M6)

Ofta handlar det då om hur eleverna vill arbeta, vilken arbetsform de vill använda. Det kan också vara vem de vill arbeta med, om de vill arbeta ensamma, i par eller i grupp. Det handlar också om vilket arbetssätt de vill använda. Om de vill arbeta med datorn, läsa, skriva, se på film eller arbeta mera praktiskt. De får vara med och påverka om de vill vara ute eller inne och arbeta. Eleverna får också vara med och bestämma om de vill ha prov på ett större kun- skapsområde eller om de vill dela upp det i mindre delar. Lärarna påvisar att de tillsammans med eleverna har ett gemensamt ansvar för att bestämma hur eleverna ska nå de uppsatta må- len. Det är i samtalet mellan elever och lärare som hur frågan växer fram. Enligt lärarna är det viktigt att lärare och elever diskuterar med varandra och att man har elevinflytande som en del i vardagen. Det beskrivs som att det finns ett öppet klimat i klassrummet där det är tillåtet att både elever och lärare har diskussioner som alla är delaktiga i både som lyssnare och talare. För att det ska fungera krävs det att alla känner förtroende för varandra.

En annan del av elevinflytandet som lärarna beskriver är betydelsen av att eleverna själva får välja vilket sätt som passar dem bäst att visa sina kunskaper på.

Det handlar ju lite om att vara upp till bevis vilka kunskaper de har, vilket omdöme de ska få. Då måste de ju också kunna vara med och påverka vilket sätt de vill redovisa detta, vilket sätt jag vill berätta att jag kan detta. (L4)

36

Valet elever gör kan då vara om de vill ha prov och hur provet utformas; skriftligt eller munt- ligt. Eleverna får också påverka om provet ska vara enskilt, om de ska arbeta individuellt eller i grupp. De kan också redovisa sina kunskaper i form av en tipspromenad eller en redovisning inför klassen. Utvecklingssamtalen lyfts också fram som en form av elevinflytande. Det är ett forum för diskussioner om vilka kunskapsmål eleven ska arbeta lite mera med. Det skrivs en individuell utvecklingsplan där eleven har inflytande över hur målen ska nås. I utvecklings- samtalen lyfter lärarna fram den formativa bedömningen som elevinflytande. Det är betydel- sefullt att ge elever olika slags redskap för att göra de rätta valen och få möjlighet att utveck- las.

6.3 Demokratisk fostran

Enligt lärarna är det betydelsefullt med demokratisk fostran och att skolan implementerar be- greppet demokrati, vilket innebär att elever förstår demokratins regler och att de förstår vad det innebär att leva i ett demokratiskt samhälle. Eleverna ska bli demokratiska medborgare. Lärarna beskriver att elever lär sig demokrati genom klassråd och elevråd och att de får vara med och planera undervisningen. Det är betydelsefullt att allas förslag i elevgruppen accepte- ras. Elever ska vara med och påverka beslut genom argumentation, ställningstagande och att till slut få möjlighet att rösta på det förslag som de tycker var bäst.

Att de också förstår demokratins regler att ibland är det ett resultat som inte passar mig. Men den här gången fick jag vika mig och göra det som de flesta tyckte och en annan gång får jag vara med och påverka. Men det kan säkert vara många som tycker att det är svårt att ta det också, att de kän- ner att de aldrig får vara med och påverka för deras val blir aldrig valbart som de önskar. (L4)

Det är betydelsefullt att eleverna lär sig hur de kan vara med och påverka, vad de kan vara med och påverka och även nyttan av att kunna påverka. Enligt lärarna är det deras ansvar att lära eleverna detta. Lärarna framhåller att det är viktigt att elever lär sig att lyssna på varandra och att alla åsikter är lika mycket värda. När eleverna har varit med och diskuterat och kom- mit fram till vad de vill, får de fatta beslut. Det är sedan lättare att genomföra beslut när ele- verna själva känner att de har fått vara med och bestämma.

Det är ju mycket lättare att gå med på vad någon annan ger för förslag om jag själv känner att jag har blivit lyssnad på. Utan det rasar ju världen. Ja, så är det egentligen, så det har ju allra största betydelse. (M2)

37

Det är betydelsefullt att elever fostras till att ta ställning och ha en egen åsikt. Lärarna påpekar att elever som säger: ”Jag vet inte, det spelar ingen roll”, gör sitt val och låter därmed andra bestämma. Lärarna beskriver hur demokratifostran utgör en grund för elevers framtida med- verkan i samhället i form av att ta ställning och göra val. Elevinflytande sker också genom deltagande i trygghetsråd, klassråd och elevråd. De frågor som skapas i dessa råd och som kräver beslut, kommer oftast från eleverna själva. Eleverna har i respektive klassråd diskuterat vad de vill att klassens elevrådsrepresentant ska ta upp i elevrådet. Besluten görs därefter i elevrådet. Representanten berättar sedan för sina klasskamrater i klassrådet vad elevrådet kom fram till i den speciella frågan. Det är sällan det handlar om lärande och undervisning istället handlar det mest om saker som eleverna önskar sig på skolgården och i matsalen. Lärarna be- skriver det som oväsentligheter.

Där handlar det inte så mycket om innehållet i undervisningen utan det är ju mer om andra saker som raster, mat och sådana saker. Köpa grejer, regler kanske. Det är svårt att få med något om undervisningen. (M7)

Det finns undantag. På en skola har elevrådsrepresentanterna fått i uppgift att fråga sina klass- kamrater hur de lär sig, hur de lär sig av andra, hur de lär andra och hur de lär sig bäst. Detta följs sedan upp på nästa träff i elevrådet.