I det här kapitlet kommer jag göra en analys av kunskapssynen i läroböckerna utifrån den information som presenterades i kapitel fem. I kapitlet kommer även en jämförelse göras mellan styrdokumentens definition gentemot de individuella läroböckernas definition av demokratibegreppet.
6.1 Kunskapssyn i Samhällskunskap 1b
I de inledande delarna av kapitlet Demokrati och diktatur börjar kapitlet med att direkt förklara att demokrati betyder folkstyre och det är folket som ska styra politiken i ett demokratiskt samhälle (West, 2011). West (2011) beskriver i kapitlet ingående demokratins fundamentala funktion med faktakunskaper om, exempelvis de olika demokratimodellerna, de mänskliga rättigheterna och hur människor kan påverka det demokratiska styret. Dessa faktakunskaper är i linje med styrdokumentens riktlinjer för samhällskunskap 1b, där eleverna ska ha kunskaper om demokrati och politiska system på lokal, nationell nivå och inom EU samt medborgarnas möjlighet att påverka politiska beslut (Skolverket, 2011).
Men West (2011) presenterar inte endast faktakunskaper utan är även noga med att ha med diskussionsfrågor som får läsaren att problematisera det hen läst. Ett exempel kan vara hur han har presenterat FN:s allmänna deklaration om människors lika värde och rättigheter, samt den bakomliggande upplysningsfilosofin som ligger till grund för detta begrepp om mänskligt förnuft och naturliga rätt och fel. I denna del ställer han även frågan till eleverna om det finns naturliga eller moraliska rätt och fel samt vill att eleverna ska tycka till och diskutera (a.a.). West antyder här på att det finns objektiva aspekter i demokratin men med sina kontunerliga frågor till texten försöker han få eleverna till att inta ett kritiskt förhållningssätt till dessa objektiva aspekter.
Förutom att beskriva för hur det demokratiska samhället fungerar, hur man kan delta samt för och nackdelarna med de olika demokratiska modellerna, är West tydlig med att det behövs mycket mer än faktakunskaper för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. West (2011) menar att det även krävs språklig förmåga för att kunna delta. Det är svårt att hänga med i samhällsdebatterna ifall man inte sitter inne på de språkkunskaper som används i debatten. Ifall man inte har dessa kunskaper är det även svårt att vara kritisk och ifrågasättande till det som sägs (a.a.).
I West (2011) bok Samhällskunskap 1b är det tydligt att demokrati inte endast beskrivs ur en objektiv faktabaserad syn som Lundström förespråkar utan även något som påverkas av nya
38
epistemologiska syner. Det är tydligt att West (2011) använder sig av faktabaserad kunskap men även beskrivs demokrati som något som är i förändring, inte minst är det tydligt i detta citat ”När du tog dina första andetag gjorde du det i en värld som formats av dem som levt före dig, och i samma ögonblick du tar ditt sista föds tusentals andra till en verklighet du själv varit med om att skapa” (West, 2011:41). Demokratibegreppet presenteras därmed både ur ett essentiellt perspektiv och socialkonstruktivt perspektiv.
6.2 Kunskapssyn i Reflex BAS
I boken Reflex BAS möts läsare av tunga fakta texter som ger lite möjlighet för egen uppfattning. Almgren m.fl. (2012) är noga med att beskriva de demokratiska demokratins uppbyggnad och dess regler. Som tidigare nämnt definierar Almgren m.fl. (2012) demokrati som en metod för att fatta beslut. Demokrati under denna beskrivning är ett begrepp för att beskriva makt och politik. De olika metoderna för demokrati, representativ och direktdemokrati presenteras men diskuteras och problematiseras inte för eventuella för och nackdelar i texten. Demokratins metod får där med en konkret objektiv sanning som ger lite möjlighet för tolkning om fördelar och nackdelar.
Även fast Almgren gör upphov till att problematisera begreppet demokrati som dess nackdelar presenteras det som fakta. I delen om demokratins nackdelar diskuteras yttrandefriheten som en möjlighet för rasister och nazister att uttrycka sina främlingsfientliga åsikter. Almgren skriver ”Man kan uttrycka det så att dessa organisationer kan utnyttja demokratin för att avskaffa den” (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012:67). Dock presenteras detta som fakta och att det är så det demokratiska samhället fungerar, det ställs inga följdfrågor till varför dessa organisationer får uttrycka dessa åsikter eller vilka följder det skulle kunna få om de lyckades avskaffa demokratin. Enligt skolverket (2011) är en viktig del att presentera de historiska bakomliggande faktorerna till varför vårt demokratiska system fungerar som det gör idag och hur det demokratiska samhället förändras över tid. Hur olika ideologiska syner och metoder av demokrati påverkat och påverkar diskuteras och problematiseras knappt i Reflex BAS. Inte för ens i Caset civil olydnad visas det på hur historiska ideologier kan ha en påverkan på dagens samhälle med Martin Luther Kings kamp mot svartas rätt i det amerikanska samhället. Detta jämförs mot case idag där djurrättsaktivister släpper ut minkar från minkfarmar eller flyktinggömmare (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012). I caset framställs ett problem med demokratin där människor som inte accepterar dess spelregler kan välja att bryta mot dem för att tvinga fram en diskussion och en förändring. Detta caset är det första antydandet på en mer
39
socialkonstruktivistisk syn i en text som domineras av fakta. Demokratibegreppet presenteras därför i denna text främst ur Lundströms essentiella perspektiv.
6.3 Kunskapssynen i Arena
Arena börjar med att beskriva att en så kallad perfekt demokrati inte existerar och är omöjlig att uppnå då alla människor inte kan ha lika mycket inflytande. Karlsson (2014) förklarar att det beror på människors olika förmåga och intresse för att delta i den politiska debatten. Många nöjer sig med att rösta var fjärde år, andra skriver insändare, demonstrerar och engagerar sig i partier och organisationer. Men Karlsson (2014) är noga med att berätta att demokratin är beroende av folkets deltagande. För att demokratin ska utvecklas och föras framåt krävs det att så många som möjligt deltar i den politiska debatten och röstar i de politiska valen (a.a.). Ett av kunskapskraven för samhällskunskap 1b är att eleverna ska få kunskaper om hur man påverkar samt deltar i det demokratiska samhället (Skolverket, 2011). Det innefattar att eleverna också har förståelse för varför deras röst har betydelse. Karlsson förklarar här att demokratins utveckling är beroende av människors deltagande i den politiska debatten. Det antyder på att det är genom diskussioner och mänsklig interaktion som får demokratin och det demokratiska samhället att utvecklas, vilket är i linje med Vygotskijs syn.
Karlsson (2014) har även en objektiv faktasyn när han berättar i en ord beskrivning att demokrati betyder just folkstyre där han därefter beskriver de sex olika kriterierna för att ett land ska få kalla sig en demokrati. Karlsson har även ett objektiv faktasyn när han beskriver det demokratiska skyddet. Här förklarar Karlsson (2014) hur demokratin inte kan avskaffas hur som helst trots att ett parti som röstats fram genom demokratiska medel vill göra så:
För att ändra de viktigaste delarna av grundlagarna krävs det i Sverige att riksdagar, med val däremellan, röstar för en sådan ändring. Om detta sker, men en tredjedel av riksdagsledamöterna ogillar förändringen så ska det bli folkomröstning om den. Om en majoritet säger nej till lagändringen får den inte genomföras. (Karlsson, 2014:42)
Karlsson (2014) skriver att en av de viktigaste delarna av demokratin är folket förstår dess värde och kallar detta för demokratisk kultur. Karlsson (2014) har tidigare argumenterat, för att demokratin ska utvecklas krävs ett folk som deltar i den politiska debatten. I en demokratisk kultur är det viktigt att folket förstår poängen med att samhällsproblem diskuteras och majoritetens vilja väger tyngst. Enligt Karlsson (2014) så blir det lättare för folket att respektera majoritetens vilja om de själva får vara med och delta i debatten. I en demokratisk kultur lyssnar man på sina medmänniskor, tänker självständigt och kritiskt utan att blint tro på experter och auktoriteter, men samtidigt har respekt för deras kunskaper (a.a.). Enligt detta synsätt så krävs
40
det för att en demokratisk kultur ska föras vidare ett engagerat folk som förstår dess värde och därför måste dessa värden föras vidare till nästa generation för att fortsätta utveckla demokratin. Dessa värden är i direkt linje med styrdokumenten som menar att undervisningen ska bidra till att skapa aktivt deltagande samhällsmedborgare (Skolverket, 2011). Detta synsätt är i linje med det socialkonstruktivistiska vars syn syftar till att mänskliginteraktion och debatt skapar ny kunskap som för samhället och begrepp framåt (Vygorskij, 1987).
Dock är inte Karlsson konsekvent i hur han väljer att presentera information i texten. Representativ och direktdemokrati är två olika typer demokratiska styrelseformer men hur dessa väljs att framställas i boken får en att ifrågasätta Karlssons opartiskhet. Karlsson (2014) Skriver att:
Den representativa demokratin har stora praktiska fördelar. Dels är politikerna (representanterna) ofta bättre insatta i de olika samhällsproblem som ska lösas än den genomsnittliga medborgaren. Dels tenderar direktdemokrati att bli nyckfull. Endast medborgare med strakt intresse i en fråga orkar engagera sig och rösa och de som inte direkt berörs uteblir ofta från valet. (Karlsson, 2014:51-51)
Karlsson presenterar fördelarna i den representativa demokratin som stora och att där finns nackdelar med direktdemokrati. Nackdelar som han även därefter tar fram berörande den representativa demokratin t.ex. vissa anser att det är olämpligt att alltför många deltar i den politiska debatten då allmänheten inte har tid att ta del av de komplicerade frågorna och därför bör styret skötas av en politisk elit. Dock väljer Karlsson att inte belysa fördelarna som kan förekomma i en direktdemokrati. Detta är inte heller det enda exemplet. I förklaringen av problem med den svenska monarken skriver han:
Detta, att en person blir ”kändis” genom att födas till det och därigenom få mer uppmärksamhet än flertalet av oss, är givetvis inte försvarbart strikt demokratiskt sett. Inte heller statschefens immunitet mot åtal är förstås demokratiskt utan en kvarleva från äldre tider. Men enligt många opinionsundersökningar vill en majoritet i Sverige behålla monarkin, därför kan man förstås också hävda att det är demokratiskt enligt majoritetsprincipen. (Karlsson, 2014:52)
Att antyda på att det inte är demokratiskt att en person får mer uppmärksamhet än resterande av befolkningen framställs som en åsikt och inte något som är linje med demokratins uppbyggnad. Något Karlsson försöker rädda upp med att skriva att det skulle sedan vara demokratiskt då majoriteten av den svenska befolkningen vill behålla monarken. Ytterligare ett exempel av brist på opartiskhet visas i problematiserandet av åldersgränsen för rösträtt. Istället
41
för att låta frågan vara öppen för diskussion skriver Karlsson ”Nej, säger de flesta av oss, barn är för unga för att förstå politik” (Karlsson, 2014:57). Vem syftar egentligen Karlsson till när han skriver oss? Det framstår som en åsikt. Lundströms (2000) teori för en objektiv syn i läroböcker bygger på att begreppet tappar substans och legitimitet ifall läroboksförfattarna tillför sin egen ideologiska synpunkt. Detta är ett exempel på när en läromedelsförfattare tillför sin egen ideologiska synpunkt i texten.
Karlsson använder sig av både ett essentiellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv inledningsvis i texten som går att direkt återkoppla till styrdokumenten, för att sedan tillföra sina egna ideologiska synpunkter. Därav går det inte att fullt ut jämföra Karlssons texter med Lundströms teori.
6.4 Kunskapssynen i Zigma
Zigma börjar med att beskriva demokratins historia och att styrelseformen föddes för ca 2400 år sedan i Grekland och att själva ordet demokrati betyder folkstyre. Bengtsson (2017) skriver att demokratin inte alltid sett ut som den gör och gått igenom flera förändringar genom historien. I gamla Aten styrdes landet av en liten styrande elit. Kvinnor och slavar fick inte alls delta i det demokratiska styret vilket enligt Bengtsson (2017) skiljer sig från dagens synsätt. Det moderna demokratiska synsättet går ut på att alla vuxna människor ska vara fria och lika i röstvärde, där de är majoritetetens vilja som gäller (a.a.). Bengtsson beskrivning av demokratibegreppet tyder på en objektiv kunskapssyn där han förklarar demokratins betydelse och dess tidiga historia och förändring. Bengtssons historiska överblick av demokratins härkomst och dess tidiga användning som styrelseform och förändring till det moderna, tyder även på att det är ett begrepp som är under konstant förändring. Den historiska inblicken av demokratibegreppet är även i linje med styrdokumentens riktlinjer. Enligt Skolverket (2011) förväntas eleverna förstå hur samhället har förändrats och påverkats av historiska ideologier.
Enligt Lundströms (2000) objektiva kunskapssyn ska läroboksförfattare förhålla sig till det och endast det som man är enig om tillhör begreppet demokrati. Bengtsson (2017) skriver att då det inte finns några exakta definitioner om vad som kännetecknar ett demokratiskt land som alla accepterar gör det att begreppet demokrati i sig är relativt. Även fast detta kan ses som vara i direkt motsatts till Lundström menar Bengtsson (2017) att om man ändå ska göra någon slags sortering kan den som gör sorteringen sätta upp vissa givna krav som ett land ska uppfylla för att få kallas demokratiskt. Bengtsson (2017) väljer att ge länder beteckningen västerländsk demokrati för de som uppnår följande krav:
42
1. Tros-, åsikts-, yttrande-, mötes- och pressfrihet
2. Allmän och lika rösträtt i fria, hemliga och regelbundna val till en folkrepresentation (riksdag)
3. Flerpartisystem med frihet att bilda nya partier
4. Majoritetsprincip i någon form, vid val och riksdagsomröstningar 5. Rättssäkerhet
Genom att ge länder denna specifika beteckning förhåller sig Bengtsson till en objektiv kunskapssyn och opartiskt i sin förklaring av en viss sortering av demokrati. Bengtsson (2017) är även noga med att skriva att de länder som inte uppfyller dessa krav behöver inte nödvändigtvis vara diktaturer eller att alla västerländska demokratier skulle vara likadana. Som nämnt ovan säger Bengtsson (2017) att alla demokratiska länder inte ser likadana ut. I vissa demokratiska länder är demokrati inte endast en beslutsmetod utan även en livsstil för medborgarna i skolan, på jobbet, i föreningen och i bostadsområdet. Beskrivandet av att demokrati används som en livsstil tyder på en socialkonstruktivistisk syn. Bengtsson skriver även att ”Ett demokratiskt uppträdande handlar om hänsyn till andras åsikter. Det medför att man är beredd att kompromissa och samarbeta” (Bengtsson, 2017:124). Beskrivningen av den demokratiska livsstilen understryker den socialkonstruktivistiska kunskapssynen som utgår från social interaktion och att det är genom denna interaktion som kunskap bildas.
Boken utgår inte endast utifrån en kunskapsform som fakta utan problematiserar även demokratibegreppet då det inte presenteras som ett entydigt begrepp. Bengtssons texter visar på komplexiteten i begreppet demokrati och dess användningsform. Demokratibegreppet presenteras därmed både ur ett essentiellt perspektiv och socialkonstruktivistiskt perspektiv.
43