Läroböckers framställning av demokratibegreppet

Läroböckers framställning av

demokratibegreppet

En kvalitativ jämförande studie om läroböcker och styrdokumentens framställning av

demokratibegreppet ur en socialkonstruktivistisk och prociduriell

kunskapssyn

The presentation of the concept of democracy in textbooks'

A qualitative comparative study on the knowledge view of the concept of democracy in textbooks and the steering documents

Författare: André Thorslund

Fakulteten för humaniora och samhällskunskap Ämneslärarprogrammet Samhällskunskap Poäng: 15

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för demokratibegreppets definition samt dess användning i läroböcker och styrdokumenten. Frågeställningarna behandlar ur vilken kunskapssyn som demokratibegreppet framställs ur i läroböcker och jämför det med styrdokumentens definition. Jämförelsen görs för att se i vilken mån läroböckers beskrivningar stämmer överens med styrdokumentens definition. Genom att studera läroböcker samt ämnesplanerna i samhällskunskap, utifrån en kvalitativ metod identifieras ur vilken kunskapssyn demokratibegreppet framställs. Studien utgår ifrån två kunskapssyner, Vygotskijs socialkonstruktivistiska samt Lundströms prociduriella perspektiv. Vygotskijs socialkonstruktivistiska perspektiv betonar att begrepp och dess innebörd är socialt konstruerade genom mänsklig interaktion och där med är deras innebörd konstant under förändring. Lundströms prociduriella perspektiv menar istället att demokratibegreppet måste framställa ur en objektiv synpunkt i läroböcker. Alla andra definitioner av begreppet demokrati än folkstyre medför enligt Lundström en risk att begreppet tappar substans och där med sin legitimitet. Utifrån denna kategorisering belyses ur vilken kunskapssyn skolverket samt läroböcker framställer demokratibegreppet. Resultatet visar att vissa läroböcker följer styrdokumentens riktlinjer och andra inte, där med går det inte att finna ett generaliserbart resultat.

Abstract

Innehåll

2.1 Läroböckers roll i undervisningen ... 9

2.2 Olika syner på demokratibegreppets definition ... 12

2.3 Demokratins framställning i läroböcker ... 14

2.4 Undersökningens bidrag till forskningsfältet ... 15

3. Metod ... 16

3.1 Kvalitativ textanalys ... 16

3.2 Hermeneutiskt förhållningssätt ... 16

3.3 Analysverktyg för kategorisering av kunskaper ... 17

3.4 Avgränsningar och material ... 18

3.5 Teoretisk utgångspunkt ... 19

3.6 Validitet och Reliabilitet... 20

4. Analys av styrdokumentens demokratisyn ... 21

4.1 Skolverkets kunskapssyn ... 21

5. Sammanfattning av läroböckers huvudsakliga innehåll ... 23

5.1 Samhällskunskap 1b ... 23

5.2 Reflex BAS Samhällskunskap för gymnasieskolan ... 26

5.3 Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet ... 29

5.4 Zigma Samhällskunskap Kurserna 1, 2 och 3 ... 33

6. Analys av läroböckers demokratisyn ... 37

6.1 Kunskapssyn i Samhällskunskap 1b ... 37

6.2 Kunskapssyn i Reflex BAS ... 38

6.3 Kunskapssynen i Arena ... 39

6.4 Kunskapssynen i Zigma ... 41

7. Resultat och diskussion ... 43

7.1 Framtida forskning ... 46

6

1. Inledning

1.1. Forskningsproblem

För snart 30 år sedan beslutades att läromedel inte längre skulle förhandsgranskas av en statlig institution utan istället skulle lärarna ansvara för kvalitetskontrollen på svenska läromedel. Skolöverstyrelsen och Statens institut som ansvarade för läromedelsinformation och läromedelsgranskningar lades ner 1992. Idag är det istället skolmyndigheten som ansvarar för läromedelsgranskningar (Skolvärlden, 2014). Dock kan skolmyndighetens sporadiska granskningar av läromedel inte ses som något annat än ett misslyckande. Skolmyndighetens senaste granskning gjordes 2006 (a.a.), för ett och ett halvt decennium sedan. Under denna tid har den svenska skolan infört ett nytt betygsystem och en helt ny läroplan som ändrat synen på vad elever bör kunna och ska lära sig. Som nämnt tidigare har ansvaret att se till att läromedel håller god kvalité istället lagts på lärare. Dock lyfter samma undersökning att 8 av 10 lärare inte hinner med att granska läromedel innan de beställs.

Kurt Wicke analyserar i sin avhandling Läroböcker, demokrati och medborgarskap (2019:15) bland annat läroböckers bidrag till demokratiundervisningen i ämnet samhällskunskap. Wicke menar i avhandlingen att demokrati framställs som ett konkret objekt i verkligheten, i vissa läroböcker. Avhandlingen beskriver demokratibegreppets framställning i läroböcker sålunda:

Läroböcker tillskriver demokrati denna objektiva existens genom att nämna vad demokrati är, vad det grekiska ursprunget betyder, och genom att tilldela demokratin en objektiv, odiskutabel existens… (Wicke, 2019:246)

Den objektiva och faktabaserade framställningen i läroböcker, enligt Wickes undersökning, visar inte komplexiteten i demokratibegreppet. En studie från skolverket (2020) visar även att nästan en femtedel (18,4%) av alla lärare på gymnasiet är obehöriga. Resultatet kan visa på en risk att demokratibegreppets framställning i läroböcker framställs som en odiskutabel sanning i undervisningen och inte som ett ämne som går att problematisera och diskutera. Då det inte finns någon läromedelsgranskande institution, är det ingen garanti att läromedel följer de principer som skolverket har satt upp.

7

8

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka ur vilken kunskapssyn läroböcker framställer demokratibegreppet i förhållande till de riktlinjer som skolverket anger om begreppet samt dess definition.

1.3 Forskningsfrågor

• Ur vilken kunskapssyn beskrivs demokratibegreppet i styrdokumenten?

• Ur vilken kunskapssyn beskrivs demokratibegreppet i läroböckerna i relation till styrdokumentens definition?

1.4 Disposition

Kapitel två kommer fungera som en bakgrundsbeskrivning till studien. Kapitel två berör den tidigare forskningen och kommer presentera forskning om läroböckers roll i undervisningen, demokratins framställning i läroböcker och undersökningens bidrag till forskningsläget. Kapitlet ger en inblick i läroboksförfattares tankar kring läroböckers roll i undervisning, samt tidigare forskning om hur begreppet demokrati framställs i läroböcker.

I kapitel tre presenteras metoden för hur analysen utförs. Här diskuteras även valet av kvalitativ metod med hermeneutiskt förhållningssätt, samt det analysverktyg som studien ämnar använda i kategoriseringen av kunskapssyner i läroböcker.

9

2. Tidigare forskning

2.1 Läroböckers roll i undervisningen

Hans Almgren är läroboksförfattare och i boken Att spegla världen (2011)ger han sin bild över läroböckers roll, utveckling och hur läroböcker kan påverka undervisningen.

Almgren belyser hur läroböcker har förändrats och konstant förändras. Nya tider ställer hela tiden nya frågor till historien över det som händer och debatteras i det nuvarande samhället. På så sätt menar Almgren att det förgångna hela tiden bearbetas genom samhällets kunskapsutveckling. Människor är tänkande varelser och av den anledningen förs samhället framåt (2011:343). Vygotskij (Arevik, Hartzell, 2014:162–163) för diskussionen att det är i språket som människans tänkande och tankemödor finns bevarade men de finns också dolda i begrepp. Det finns ett antagande över att den historiskt samlande kunskapen i huvudsak består av stoff och fakta (Arevik, Hartzell, 2014:162). Vygotskij vill istället trycka på att historiens illustrationer av begrepp oftast har tänkts kring i flera hundra år. Ett begrepp eller illustrationen av ett begrepp, är inte av naturen givet utan ett resultat av tankemöda. Vygotskij och Almgren har liknande kunskapssyn där det är människan som konstruerar kunskap. Definitioner av vad som är kunskap eller korrekt information förändras och är inte konstant (a.a.).

Almgren (2011:343) menar även att läromedel har en viktig funktion i undervisningen och har möjligheten att påverka. Almgren ger här exemplet på hur han vid flera tillfällen sett läroboksförfattare underkastat sig statliga direktiv för att stärka den nationella identiteten. Men att läroböcker styrs av statliga direktiv är även det ett svenskt fenomen. Almgren menar vidare att den allmänna historiediskursen var mer given under 80-talet på grund av de statliga direktiven. Almgren (a.a.) minns tillbaka hur han under skrivandet av läroboken Alla tiders historia i början av 1980 talet hade kursplanerna i historia och samhällskunskap på väggen bakom skrivmaskinen. Enligt Almgren gällde det att skriva och sedan bocka av att man fått med allt på kursplanernas kravlista (a.a.).

10

Almgren (2011) diskuterar även läroböckers innehåll. Läroböcker är en kommersiell produkt och menar att en god lärobok som inte säljs är värdelös. Därav följer, enligt Almgren, att läroböcker strävar efter ett enkelt, levande men ändå korrekt språk. I läroböcker möter ofta elever innehåll som de stött på i tidigare kurser. Det beror på att gymnasieelever har glömt mycket av det de lärde sig i grundskolan och då de inte får behålla sina läroböcker måste därför innehållet repeteras. Almgren (2011) menar att det hade funnits en större möjlighet för progression i läroböcker ifall högstadieelever haft möjligheten att behålla sina läroböcker. Gymnasiebokens brödtext skulle i sådana fall kunna börja där grundskoleboken slutar (a.a.). Almgren (2011) menar även att läroböcker inte alltid kan föra en diskussion om de tolkningar som den gör och menar på att eleverna istället måste tränas till att källkritiskt värdera den information som de stöter på:

Å andra sidan kan läromedelsförfattare inte ständigt föra en diskussion om olika tolkningar - varken utrymmet eller tiden medger det. Eleverna orkar inte heller hela tiden ställa frågan å ena sidan, å andra sidan utan vill framåt i historien. Men lyckas man få eleverna att fråga sig hur en författare vet det han/hon berättar, vilka källor han/hon använder, då har man kommit en bra bit på väg. (Almgren, 2011:356)

11

Läroboken används, enligt Skolverkets undersökning från 2006, som ett medel för planering men främst som källa till material av stoff att presentera i undervisningen. Undersökningen är baserad på flera intervjuer av aktiva lärare på högstadiet. I flera av dessa intervjuer anser lärare, om undervisningen följer läroboken är undervisningen i linje med läroplanen och ger därmed en legitimitet till undervisningen (Skolverket, 2006). Läroboken har ett stort inflytande i undervisning, planering etc. då det finns en bild av att läroböcker är ett kunskapsgaranterande – auktoriserande material, enligt lärare, elever, föräldrar och rektorer. Undersökningen presenterar material om varför en elevs lärobok har en så stark ställning i undervisningen (a.a.).

1. Läroboken har en kunskapsgaranterande – auktoriserande roll. (Skolverket, 2006:26)

Den första punkten bygger på det som nämnt tidigare. Läroboken ses som en tillförlitlig kunskapskälla som följer de riktlinjer och mål som läro- och kursplanen har satt upp. Följer man en lärobok ges de kunskaper och uppfylls de mål som erfordras (Skolverket, 2006).

2. Läroboken har en gemensamhetsskapande – sammanhållande roll, både tankemässigt – ideologiskt och praktiskt. (Skolverket, 2006:26)

Den andra punkten syftar till att läroboken ger ett sammanhang i studierna, en trygghet och helhet som hindrar känslan av splittring för både lärare och elever. Den ger även en form av gemensam mening (Skolverket, 2006).

3. Läroboken underlättar – genom kombinationen av de två förstnämnda funktionerna – utvärderingen av eleverna och deras kunskaper för lärarna (Skolverket, 2006:26).

Elevernas kunskapsutveckling ska kontrolleras och betygssättas där läroboken används som grund till prov och tester. Läroböcker och dess texter har en viss auktoritet och dess användning som både underlag och referens vid betygsättning är en trygghet för lärarna (Skolverket, 2006). I intervjun med lärarna ställdes frågan ifall lärarna ansåg att böckerna hade blivit mer faktaspäckade än tidigare. Svaren från lärarna var överväldigande åt ja-hållet. En lärare svarade enligt undersökningen att:

Läromedlen har ”avskalats” mer och mer, för att de ska bli ”lättare” att läsa. Följden blir att förklaringarna blir för korta och många gånger utan substans (Skolverket, 2006:124)

12

2.2 Olika syner på demokratibegreppets definition

Mats Lundströms (1998, 1996) artiklar Varför bör demokratin fördjupas och Så gott som demokrati syftar Lundström till att demokratibegreppet inte får definieras på något annat sätt än som folkstyre. Lundström (1996) menar att när det tillkommer andra definitioner av demokratibegreppet tappar begreppet substans och därmed sin legitimitet. Det beror på enligt Lundström (a.a.) att det tillkommer ideologiska aspekter från aktörer som vill legitimera sina egna samhällsvisioner och sin demokratisyn. Demokratibegreppets innebörd går att särskiljas på två punkter, första punkten är hur styrelseskick kan legitimeras och den andra är hur styrelseskick ska utformas. Alla försök till att politisera demokratidefinitioner bidrar till att förminska demokratins legitimitet (a.a.). Lundström (a.a.) problematiserar den politiska önskan av att fördjupa demokratin och menar på att det finns anledningar att begränsa den. Demokrati symboliserar det positiva i den politiska kulturen som frihet, mänskliga rättigheter, humanism, rättigheter etc. Men Lundström (a.a.) menar att denna inflation av liberala värden i demokratibegreppet är ett hinder för rationella samtal om demokratins legitimitet. Lundström (a.a.) menar att det finns en risk att politiker och medborgare förväxlar demokrati med andra värden. Förväxlingen kan i sin tur skapa osämja och missnöje i förverkligandet av dessa värden och slutligen mot demokratin i sin helhet (a.a.). Lundströms syn är av intresse då han menar att det finns objektiva konkreta definitioner för hur demokratibegreppet bör definieras, men också för hans beskrivningar av risker i den ökade liberaliseringen av demokratibegreppet (a.a.). Definitionen av vad demokrati är och hur det framställs kan som Lundström säger variera utefter vilken politiks syn en person har. Lika är det för författare av läroböcker. Läromedelsförfattare har även de politiska åsikter eller agendor där det kan framkomma definitioner av begreppet demokrati som är vridet åt antingen höger eller vänster. Wicke (2019) menar att läroböcker skrivs och legitimeras av dominerande intressegrupper och där med legitimerar dessa gruppers hegemoniella ställning. Demokratin reproduceras och gestaltas efter den rådande politiska styrningen och framställer denna som optimal eller ideal (Wicke, 2019). Läroböcker erbjuder även demokratiundervisning som uppmanar eleverna till att identifiera sig med rådande struktur samt reproducera den och försvara denna (a.a.).

13

folkstyre. För att det demokratiska systemet ska fungera krävs det att folket (demos) söker kunskap om det rådande styret samt de politiska alternativen, det för att kunna göra

välgrundade val om vem eller vilka som eventuellt ska styra (Dahl, 1999). Dahl (a.a.) menar att det finns vissa objektiva aspekter som en stat/land måste följa för att få kallas

demokratiskt. Dessa är Effektivt deltagande för befolkningen, vilket innebär att medborgare ska ha full rätt till att uttrycka sin mening och föra upp frågor på dagordningen fram till dess ett bindande beslut har tagits (a.a.). Lika rösträtt vid det slutliga avgörandet, allas röster väger lika tungt, men det behöver inte innebära att alla ska ha lika rösträtt under alla de stadier som kommer innan det slutgiltiga avgörandet (a.a.). Upplyst förståelse – det ska finnas lika möjligheter för medborgarna att skaffa sig den kunskap som krävs för att rösta. Det behöver dock inte innefatta att alla når samma förståelse. Dahl (a.a.) menar att beroende på vilken bakgrund människor har påverkar möjligheten att tillförskaffa sig kunskap, tex menar Dahl att rika har en större möjlighet att tillförskaffa sig kunskap än vad fattiga har, till följd av det är inte möjligheterna likvärdiga. Kontroll över dagordningen – Medborgare ska ha kontroll över den politiska dagordningen och ha lika möjligheter att påverka den. Allomfattande

medborgarskap – Demos måste innefatta alla vuxna medlemmar av sammanslutningen med två undantag, vuxna på tillfälligt besök samt människor som bevisligen har ett mentalt handikapp. För att en stat ska få kalla sig demokratisk måste alla dessa fem punkter uppfyllas (a.a.).

Trots att Vygotskij aldrig själv kallade sig för socialkonstruktivistiskt är det något han blivit kategoriserad som av dagens forskare. Vygotskij (1987) kunskapsteori bygger på att

människor tar till sig och bildar kunskap genom social interaktion. Av denna anledning är språket och talet essentiellt i Vygotskijs teori. Genom talet och språket menar Vygotskij (1987) att ny kunskap bildas. Människor lär av varandra och utvecklar eller bildar ny kunskap tillsammans trots att de endast har sin egen agenda i åtanken (a.a.). På liknande sätt kan Vygotskij förklara begreppet demokrati. Vygotskij skiljer sig från Lundström och Dahl då han istället menar att begreppet är ständigt i förändring där dess definition inte är konstant. Genom mänsklig interaktion, tal och språk bildas ny kunskap om begreppets betydelse. Begrepp kan där av uppfattas som faktabaserade i äldre texter. I själva verket har begreppets innebörd diskuterats och funderats kring i flera år och förändrats med tiden, där med kan de inte heller framställas med en konstant innebörd (Arevik, Hartzell, 2014:162).

14

styrelseform och menar istället att demokrati är en levnadsform. Demokrati är en form av liv i förening med andra, där människor genom interaktion delar erfarenheter och upplevelser. Människor är sammankopplade handlande varelser som integrerar med varandra i det vardagliga samhället. Genom denna sammankoppling erkänns människors intressen och förhoppningar även fast de är främst inriktade på att uppfylla sina egna. Dewey (a.a.) menar att det är denna demokratiska miljö som eleverna ska möta, en miljö där människors liv angår varandra, det för att främja både individens och samhällets gemensamma utveckling.

Dewey och Dahls definitioner av demokrati är ofta den åberopade, trots det liknar deras syner av demokrati de mer moderna Lundström och Vygotskij. I denna undersökning kommer Dewey och Dahls syner på demokrati falla under samma kategorier som dom av Lundström och Vygotskij. Dewey och Dahls namn kommer där av inte nämnas i analysen.

2.3 Demokratins framställning i läroböcker

Avhandlingen Läroböcker, demokrati och medborgarskap av Kurt Wicke (2019:15) undersöker bland annat hur läroböcker konstruerar och praktiserar demokrati och medborgarskap. Resultatet visar att läroböcker tenderar att erbjuda sitt innehåll som kunskap och information, oavsett om det handlar om teorier, ståndpunkter, tolkningar eller sakupplysning. Wicke (2019) kommer även fram till att läroböcker inte heller motiverar urval eller tolkningar av innehållet och tar upp 4%-spärren som ett exempel. Enligt avhandlingen förklarar de flesta läroböcker effekterna av 4%-spärren utan att förklara vilka effekter de väljer bort, vilka de väljer ut eller på vilka grunder de gör dessa val. Effekterna kan sagas vara positiva eller negativa utan att förklara hur de har kommit fram till denna bedömning (Wicke, 2019:245– 246). Då det inte finns någon möjlighet för analys eller tolkning för läsaren menar Wicke att informationen framställs som objektiva och odiskutabla. Enligt avhandlingen framställs demokratibegreppet på samma sätt. Avhandlingen beskriver demokratibegreppets framställning i läroböckerföljande:

Läroböcker tillskriver demokrati denna objektiva existens genom att nämna vad demokrati är, vad det grekiska ursprunget betyder, och genom att tilldela demokratin en objektiv, odiskutabel existens… (Wicke, 2019:246)”

15

läroböcker är motsägelsefullt. Läroböcker informerar om att man ska inta ett kritiskt tänkande och ett eget ställningstagande till information och kunskap men ger inte eleverna möjligheterna till att göra så. Istället påbjuder läroböcker till stor del vad eleverna ska kunna och lära sig, där lärobokens framställning av fakta ses som absolut kunskap. Bronäs skriver att det förekommer möjligheter till eget meningsskapande och att elever där med har viss möjlighet att skapa en egen uppfattning, dock menar Bronäs att kunskapsbildningen huvudsakligen är förutbestämd (Bronäs, 2000:250). Bronäs trycker även på den tydliga skillnaden mellan svenska och tyska läroböcker i formuleringen av de demokratiska värdena. Bronäs (2011:189) menar på att tyska läroböcker problematiserar de demokratiska värdena och hur de framställs. Viktigt att ta i beaktning är att Bronäs undersökning är baserad på äldre material vars innehåll utgick från äldre läroplaner. Intressant är ändå hur det finns likheter mellan Bronäs och Wickes resultat trots att deras undersökningar gjorts på material som konstruerats av olika läroplaner.

2.4 Undersökningens bidrag till forskningsfältet

Undersökningen syftar till att bidra till kunskapsluckan som finns om den kunskapssyn som läroböcker och styrdokumenten förmedlar om begreppet demokrati. Wicke (2019) och Bronäs (2000) uttrycker en problematik kring demokratibegreppets framställning i läroböcker och menar att det finns en objektiv faktabaserad sanning över hur demokratibegreppet framställs i läroböcker. Wicke (2019) och Bronäs (2000) menar att demokratibegreppet inte har en objektiv konkret innebörd och därför inte kan framställas som det, utan dess utformning och innebörd måste problematiseras.

Almgren (2011) menar istället att läroböckers innehåll ständigt förändras och bearbetas efter samhällets kunskapsutveckling och menar där med att innehållet aldrig är konstant. Dock menar även Almgren (2011) att läroböcker inte alltid kan föra en diskussion om innehållstolkningar utan att eleverna istället måste källkritiskt tränas till att utvärdera den information som framställs i läroböcker.

16

3. Metod

Som tidigare presenterat i den tidigare forskningen menar Almgren (2011) att formuleringen av läroböcker ständigt förändras och påverkas av sin samtid. Forskning som utgår från detta kan kallas för strukturellt perspektiv (Anmert 2011:29-32). Dock syftar denna studie till att fokusera på vad läroböcker förmedlar och hur de förhåller sig till styrdokumenten. Undersökningen kommer därför istället fokusera på hur och ur vilken kunskapssyn läroböcker förmedlar begreppet demokrati. Undersökningen utgår därav ifrån två teorier, Vygotskijs socialkonstruktivistiska perspektiv samt Lundströms essentiella eller objektiva syn på demokrati.

Analysens huvudsakliga syfte är attjämföraläroböcker och styrdokumentens beskrivningar av demokratibegreppet. Dock är det viktigt att poängtera att det är oundvikligt att inte ställa de olika läroböckerna mot varandra. Därav kommer de att jämföras i något hänseende.

3.1 Kvalitativ textanalys

Eftersom det i min analys kommer ske en tolkning av texter kan studien därför ses som kvalitativ (Bryman 2008:340). Vad som är utmärkande för kvalitativa forskningsstrategier är att dess tonvikt oftast ligger på ord än på kvantifiering vid insamling och analys av data (a.a.). Studien ämnar att identifiera ur vilken kunskapssyn läroböcker förmedlar demokratibegreppet och i vilken mån denna kunskapssyn stämmer överens med styrdokumentens definition av demokratibegreppet. Därmed måste jag utföra en analys som grundar sig i den rådata studien använder sig av. En kvalitativ metod är där av att föredra då den tillåter att klargöra om det finns några gemensamma drag, typiska mönster eller liknande vilket studien ämnar göra (Bryman, 2011). Undersökningen kommer att analysera fyra läroböcker, där en ytterligare avgränsning kommer att göras efter utvalda avsnitt som är relevanta för studien, av denna anledning är kvalitativ metod också att föredra (Beckman 2007:44). Då studien syftar till att göra en textanalys för att finna förklaringar eller beskrivningar av begreppet demokrati, behöver det inte betyda att studien enbart söker efter begreppet demokrati och endast tar hänsyn till när det förekommer.

3.2 Hermeneutiskt förhållningssätt

17

forskaren mellan helhet och del för att nå en förståelse och därmed sitt resultat (a.a.). Då min avsikt är att använda mig av en kvalitativ textanalys, vars syfte är att tolka läroböckers samt styrdokumentens framställning av begreppet demokrati, är det legitimt att använda sig av det hermeneutiska förhållningssättet.

3.3 Analysverktyg för kategorisering av kunskaper

För att kunna analysera materialet kommer studien att utgå ifrån en systematisk textanalys. Det görs med anledning av att kunna kategorisera kunskapssynerna i läroböckerna och styrdokumenten för att sedan kunna jämföra dem med varandra. I textanalysen kommer jag att utgå ifrån Agneta Bronäs (2011, 2000) textanalytiska metod som utgår ifrån Bakhtins tankar. Bakhtin menar att studera textens form, material och innehåll går det att ta reda på vad en text har för budskap. Modellen som Bakhtin använder sig av är främst ämnad för skönlitteratur och av denna anledning har Bronäs modifierat om modellen för att passa analyser av läroböcker. Med hjälp av semiotik (en form vars fokus ställs mot tecken och deras användning vilket står i relation till kommunikation (Bergström & Boréus 2005:16)) har Bronäs utformat en analysmetod vilket hon applicerar på sin egen studie Demokratins ansikte (2000). Istället för att använda sig av Bakhtins ovannämnda analysmodell har Bronäs istället konstruerat sin egen som utgår ifrån komposition, uttrycksform och innehåll. Bronäs analysenheter fokuserar istället på budskap exempelvis hur informationen är strukturerad, vilket språk man använder och textens innehåll (Bronäs 2011:179, Bronäs 2000:35). I denna studie kommer jag använda mig av delar av Bronäs analysmodell för att analysera de utvalda läroböckerna samt styrdokumenten. I Bronäs studie (2000) delar hon upp läsningen i tre delar för att sedan sammanställa dem. Min studie kommer att utgå ifrån modellen komposition vilket är uppbyggt av tre delar texttyp, informationsstruktur och inramning (a.a). Dock kommer jag endast använda mig av två delar, informationsstruktur och texttyp.

18

texten ut; är den ex. en-eller tvåspaltig). På grund av brist i studiens utrymme finns inte möjligheten till att göra en djupgående analys utifrån modellen i sin helhet.

Läroböcker består till stora delar utav förklarande och berättande texter, och i vissa fall förekommer även instruerande texter, förenklat kommer jag att utgå ifrån att det är just dessa som finns (Bronäs, 200:36). Det är för mitt syfte inte relevant att söka efter andra texttyper i läroböcker och studien kommer därför att utgå ifrån att det är just dessa som finns. Bronäs tredjekategori inramning är inte heller möjlig att genomföra, dock kan det poängteras vid enstaka tillfällen om hur texten ser ut för att bidra till resonemanget.

I denna studie kommer texttyper och informationsstrukturen som helhet att användas för att analysera läroböcker samt styrdokumentens framställning av demokratibegreppet. För att därefter kategoriseras och jämföras med Vygotskijs socialkonstruktivistiska eller Lundströms objektiva kunskapssyn på demokrati (deras kunskapssyn utvecklas i teoridelen). Detta för att få fram ur vilken kunskapssyn styrdokumenten framställer begreppet demokrati, hur begreppet demokrati framställs i läroböcker och slutligen hur läroböckers framställning av begreppet demokrati förhåller sig till styrdokumentens.

3.4 Avgränsningar och material

Ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan har olika kurser beroende på ifall eleven går ett studieförberedande- eller yrkesförberedande program. Med anledning av de olika kurserna finns det därmed även olika typer av läroböcker som inriktar sig mot de olika kurserna. Även fast forskning visar på att det kan förekomma skillnader i utformningen av läroböcker beroende på vilken kurs de är ämnade för, kommer det i denna undersökning inte tas någon hänsyn till dessa skillnader.

19

Liber AB medans Reflex BAS. Samhällskunskap för gymnasieskolan samt Arena 123. Samhällskunskap för gymnasiet är utgivna av förlaget Gleerups Utbildning AB.

Flera av böckerna är ämnade för både grund- och fortsättningskurser vilket medför en större omfattning. Selander (1988:66) säger att det kan bli väldigt omfattande studier ifall man väljer att analysera hela läroböcker. Därav har jag valt att begränsa mig till vissa utvalda avsnitt i läroböckerna, dels för att minska omfattningen samt dels för att den utsatta tidsramen inte räcker för en sådan omfattande studie. De utvalda centrala avsnitten som jag främst kommer att utgå ifrån är följande Demokrati och diktatur (i Samhällskunskap 1b samt Arena), Demokrati och mänskliga rättigheter (i Reflex) samt Om demokrati – från den gamla grekiska till den moderna västerländska (i Zigma). Dock kommer det att förekomma viss användning av andra avsnitt än de centrala då dessa kan ha betydelse för analysen. Sådana avsnitt kan exempelvis innefatta diskussionsfrågor, avsnitt från andra kapitel eller andra elevuppgifter som är av betydelse för resultatet. Urvalet är gjort efter dessa avsnitt då det är i dessa som ordet ”demokrati” förekommer i större utsträckning.

3.5 Teoretisk utgångspunkt

Studiens fokuspunkt är att jämföra läroböckers definition av demokratibegreppet med styrdokumentens. För att göra detta kommer jag att använd mig utav två olika teoretiska utgångspunkter som analysverktyg för att analysera både läroböckers och styrdokumentens definition av begreppet demokrati.

20

ideologiska synpunkter som har för avsikt att påverka läsaren, därmed menar Lundström (a.a.) att det finns en mening med att framställa begreppet demokrati ur en objektiv syn.

I min undersökning kommer jag utgå ifrån dessa två typer av teorier och syner på kunskap för att se och jämföra demokratibegreppet i styrdokumenten och läroböckerna.

3.6 Validitet och Reliabilitet

Validitet behandlar frågan om forskningens giltighet och relevans, alltså om den insamlade data och informationen är relevant efter frågeställningarna som valts (Bryman, 2011). Enligt Larsen (2009) är det enklare att försäkra sig om en hög validitetsgrad vid användningen av en kvalitativ metod. Det beror på enligt Larsen (2009) att en kvalitativ metod tillåter forskaren att göra ändringar om upptäckter görs i den bemärkningen att ytterligare komponenter som kan vara betydelsefulla för frågeställningen upptäcks. Undersökningens grundliga presentation av rådata och material samt kopplingarna till teori bidrar till validitet i undersökningen. Undersökningen syftar till att utgå efter en extern validitet. Denna form av validitet syftar till att svara på om studiens resultat är generaliserbart mot forskningens undersökningskontext (Bryman, 2011). Reliabilitet eller som det även kallas, tillförlitlighet, visar på mått av precision och stringens samt ifall undersökningen har gjorts med stor noggrannhet (Bryman, 2011). Då detta är en kvalitativ studie som baseras på analys och tolkningar innebär det att reproduktion och tillförlitlighet är svårare att uppnå.

21

4.

Analys av styrdokumentens demokratisyn

Studien inleder med att titta på hur styrdokumentens texter är formulerad samt vilken kunskap som anses vara viktig. Styrdokumentens demokratisyn kommer sedan att jämföras mot

läroböckernas i kapitel sex.

4.1 Skolverkets kunskapssyn

Enligt de gymnasiala riktlinjerna från Skolverket (2011) om ämnet samhällskunskaps syfte ska eleverna bredda, fördjupa och utveckla kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Undervisningen ska ge eleverna möjligheten att utveckla kunskaper om ämnen som berör bland annat makt, demokrati och de mänskliga rättigheterna (Skolverket, 2011:143). Enligt det centrala innehållet för kursen Samhällskunskap 1b ska eleverna erfordras kunskaper:

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter (Skolverket, 2011:150).

Eleverna förvänts även ha kunskaper omde mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter (Skolverket, 2011:150). Ämnet definierar demokrati ur ett politiskt sammanhang där eleverna ska tillförskaffa sig kunskaper om det nuvarande politiska samhället som system och hur de som individer kan påverka samt delta i detta system. Eleverna förväntas även enligt Skolverket (2011:150) få kunskaper om andra politiska uppbyggnader och system samt möjligheten för påverkan i dessa efter grundläggande demokratimodeller. Skolverket definierar dock inte vilka dessa grundläggande demokratimodeller är. Eleverna förväntas även veta enligt Skolverket (2011) vilka de mänskliga rättigheterna är samt även hur en kan utkräva dessa rättigheter. Dessa kunskaper framställs som essentiella där denna kunskap framställs som en del av demokrati och där med konkret kunskap.

22

demokratin framställs inte här som något objektivt konkret, utan något som kan påverkas av nya epistemologiska syner. Enligt de normer och värden som skolan ska vila på definieras de grundläggande demokratiska värdena följande:

Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Skolverket, 2011:11).

23

5.

Sammanfattning av läroböckers huvudsakliga innehåll

I det här kapitlet kommer jag ge en redogörelse för vilken information som läroböckerna anser vara viktig om begreppet demokrati. I kapitlet görs en ingående redogörelse för varje boks informationsstruktur. Informationen kommer att användas för att i nästa kapitel se vilken texttyp som böckerna använder sig av, för att sedan jämföra dessa texttyper mot styrdokumentens.

5.1 Samhällskunskap 1b

Det kapitel som anses vara mest relevant för syftet är kapitlet Demokrati och diktatur (West 2011: 68-84). Kapitlet börjar med att förklara att demokrati betyder folkstyre vilket betyder att all makt ska utgå ifrån folket, men West (2011) skriver att hur just detta ska gå till finns det skilda uppfattningar om. West (2011) väljer att ta fram tre olika syner på demokrati, direkt, indirekt och representativ demokrati och förklarar samt presenterar vad de olika demokratiformer går ut på. Utöver dessa tre olika demokrati modeller finns det sex krav för att ett land ska få kalla sig demokratiskt. kraven är regelbundna politiska val, åsikts- och yttrandefrihet, valhemlighet, allmän och lika rösträtt, majoritetsprincipen ska råda samt att det ska finns rättssäkerhet. Efter att ha förklarat vad dessa sex krav står för ställer (West, 2011) frågor till eleverna, exempelvis om dessa krav är rimliga? Och om det är något eleverna skulle vilja lägga till eller dra ifrån kraven.

24

Efter att ha gått igenom de mänskliga rättigheterna som enligt West (2011) ska genomsyra styret i demokratiska länder, går han in på folkets roll i en representativ demokrati samt presenterar åskådardemokrati och deltagardemokrati. Åskådardemokrati beskrivs följande:

I en åskådardemokrati är en stor del av befolkningen passiv och följer politiken främst som åskådare utan att själva engagera sig i partier och organisationer eller delta i samhällsdebatten. Man väljer att påverka främst genom att delta i valen till beslutande församlingar. (West, 2011:77)

Vidare beskrivs deltagardemokrati:

En deltagardemokrati präglas istället av ett stort aktivt engagemang från breda lager av befolkningen. Många engagerar sig i politiska partier, i ideella organisationer som Amnesty eller Greenpeace, i fackföreningar eller andra intressegrupper, som Villaägarna eller Hyresgästföreningen, för att påverka samhällsutvecklingen. Man kanske deltar i demonstrationer, skriver under upprop, författar insändare eller skriver bloggar om samhällsfrågor. (West, 2011:77)

Den representativa demokratin beskrivs som beroende av ett engagerat folk och därav anses en renodlad åskådardemokrati som svår att tänka sig. Vidare beskrivs politikerförakt som en tillkommande risk ifall en för stor del av befolkningen antar en åskådar roll. För att den representativa demokratin ska fungera behöver flera olika åsikter och bakgrunder representeras i det politiska styret där så många idéer, uppfattningar och åsikter som möjligt debatteras. Ifall dessa delar inte uppnås ökar risken för att avståndet mellan folket och de folkvalda växer (West, 2011). Återigen ställer West (2011) konstruktiva frågor till eleverna och vill att eleverna ska fundera ifall de är aktiva eller passiva medborgare och vad de kan tänkas göra för demokratin. Texten har ett fakta och förståelse fokus som West problematiserar genom de kontinuerliga frågorna. West upplevs ha en agenda med frågan, där målet upplevs vara att eleverna ska skapa en egen bild om hur de kan vara med och påverka demokratin och om varför deras röst har betydelse.

25

samt antalet människor som deltar i de politiska valen kontinuerligt minskar. Som ett sätt att lösa detta tas decentralisering upp:

En del förespråkar därför starkare inslag av decentralisering. Med det menar man att beslut ska fattas på lokal nivå, så nära dem som påverkas av besluten som möjligt. Men också mer av direkt demokrati i form av folkomröstningar i viktiga frågor. Detta hoppas man ska öka både engagemanget och deltagande i politiken. (West, 2011:78)

West (2011) presenterar även att det finns problem med en ökad decentralisering och direkt demokrati:

Ett problem med direkt demokrati är att många av de beslut som idag fattas av valda representanter är både komplicerade och krävande att sätta sig in i. En av anledningarna till att vi överlåter beslut åt politiker är att de ska kunna ägna en stor del av sin tid åt de frågor de är med och fattar beslut om. Risken med direkt demokrati är att många människor kommer att rösta för eller emot förslag de inte har tillräckliga kunskaper om. (West, 2011:78)

I vanlig ordning vill West (2011) att eleverna ska tycka till och vill att eleverna ska fundera kring ifall man verkligen borde folkomrösta i fler frågor och ifall det hade gjort en själv mer engagerad i politiken. Efter presentationen av decentraliseringens för och nackdelar tas ny kritik fram mot den representativa demokratin. Kritiken handlar om ifall de politiker som röstas fram faktiskt kan sägas representera hela det svenska folket. År 2007 utgjorde ungdomar mellan 18-24 år 10% av den totala befolkningen samtidigt som representationen av ungdomar i riskdagen endast motsvarade 0,5%.

Trots att där enligt West (2011) finns tydliga brister med det demokratiska system vi lever i som tex underrepresentation i riksdagen, är fördelarna större gentemot det diktatoriska styret och där med förblir demokratin överlägsen:

Den liberala demokratin har förvisso också brister. Några av dem har redan diskuterats medan andra tas upp i andra sammanhang i denna bok. Samtidigt är fördelarna enorma. Framför allt i respekten för de mänskliga rättigheterna men även i alla de fördelar som en fri och öppen debatt i samhällsfrågor för med sig. Förutsättningarna för att fatta informerade och bra beslut är mycket bättre, och därmed också medborgarnas respekt för besluten. (West, 2011:84)

26

För att kunna delta på lika villkor är det viktigt att få möjlighet att utveckla de kunskaper, förmågor och redskap som behövs för att följa och delta i samhällsdebatten. Men också för att vi ska kunna ta ställning i olika samhällsfrågor. Det krävs att vi har kännedom om hur gemensamma beslut fattas och hur vi kan påverka dem, och i slutändan hur det politiska systemet fungerar. (West, 2011:8)

Delta på lika villkor presenteras som fundamentalt i ett demokratiskt system, och för att vi ska kunna göra det krävs att människor får kunskaper och färdigheter för att tillåtas göra detta. Av den anledningen menar West (2011) att det krävs mer än bara faktakunskaper om demokratins fundamentala funktion föra att kunna delta:

För att kunna utveckla dessa kunskaper och färdigheter är det också viktigt att utveckla den språkliga förmågan. Det är svårt att sätta sig in i alla frågor som påverkar oss i vår vardag, utan grundläggande kunskaper om det språk som politiker, ekonomer, jurister och andra expert använder sig av i samhällsdebatten. Har man ingen uppfattning om vad de teoretiska begreppen eller ”-ismerna” betyder är det också svårare att vara kritisk och ifrågasättande. En ytterligare anledning till att arbeta med den språkliga förmågan i ämnet samhällskunskap, är att det krävs en förmåga att själv kunna göra sig förstådd för att aktivt kunna delta i samhällslivet. (West, 2011:8)

West (2011) har presenterat olika demokratiska system och funktioner för hur människor kan vara med och påverka men också att det krävs mer än kunskaper om det demokratiska systemet för att kunna delta på likavillkor i det demokratiska samhället. Demokrati framställs som en chans att vara med och påverka både det nuvarande men också framtidens samhälle ”När du tog dina första andetag gjorde du det i en värld som formats av dem som levt före dig, och i samma ögonblick du tar ditt sista föds tusentals andra till en verklighet du själv varit med om att skapa” (West, 2011:41).

5.2 Reflex BAS Samhällskunskap för gymnasieskolan

27

Demokrati förutsätter att makten aldrig koncentreras utan att det finns plats för många olika konkurrerande uppfattningar. Lite tillspetsats kan man säga att demokratin förutsätter oenighet och konflikt. Det är synen på oppositionen som skiljer demokrati från sin motsats diktaturen: för en demokrati är oppositionen en nödvändighet, för diktaturen ett hot. (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012:65)

Almgren m.fl. (2012) skriver att det finns två typer av demokrati, direktdemokrati och representativ demokrati där representativ demokrati är den vanligaste metoden. Representativ demokrati betyder att folket väljer sina representanter som sedan får besluta, det är så riksdagen men också elevrådet fungerar (a.a.). Direktdemokrati syftar till att man frågar alla människor om vad de tycker om olika frågor och låter därefter folket rösta om dem. Almgren m.fl. (a.a.) skriver att det har totalt skett sex nationella folkomröstningar i Sverige där de två senaste innefattade beslut om medlemskap i EU (majoriteten svarade ja) samt införandet av euro som valuta (majoriteten svarade nej). Intressant är hur dessa två typer av demokrati endast presenteras utan att problematiseras för eventuella svagheter och styrkor som kan finnas i de olika formerna av demokrati. Almgren m.fl. (2012) väljer istället att skriva att det inte är så enkelt med demokrati:

Demokratin förutsätter ett samhälle som visar förståelse och tolerans mot oliktänkande samt respekt för människovärdet. Men vad händer när folket inte visar den ”rätta” förståelsen utan tillexempel stöder främlingsfientliga politiker? Det vanligaste svaret är nog att den representativa demokratin bör lösa den här typer av konflikter genom att de valda ledamöterna med visst tålamod ska försöka leda opinionen. Det demokratiska samhället kan emellertid aldrig visa sig tolerant mot terrorister och rasister utan måste ta avstånd. (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012:66)

Svårigheterna med demokrati beskriver Almgren m.fl. (2012) är den stora åsiktsskillnaden mellan människor och hur yttrandefriheten i Sverige tillåter människor att yttra dessa åsiktsskillnader även om de kan vara ett hot mot det demokratiska samhället:

I demokratiska stater som Sverige råder mötes- och demonstrationsfrihet. Det innebär till exempel att nynazistiska organisationer i princip har rätt att hålla torgmöten eller demonstrera för sina åsikter, bara de håller sig inom lagens gränser och inte gör sig skyldiga till exempelvis hets mot folkgrupp. Man kan uttrycka det så att dessa organisationer kan utnyttja demokratin för att avskaffa den! Det demokratiska samhället får endast ta till demokratiska metoder i kampen mot terrorister, rasister och andra demokratin fiender. (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012:66-67)

28

ungdomsförbund som lyder ”Inga argument krossa demokratin”. Denna affisch ska enligt Almgren m.fl. (2012) hittats på en SD-bloggares hemsida, men enligt vänsterns ungdomsförbund ska denna inte satts upp av dom själva utan av deras motståndare. Almgren m.fl. (2012) undrar då med, ifall detta är sant vad denna affisch kan lära läsaren och vill att läsaren ska debattera och uttrycka sin åsikt.

I det demokratiska samhället finns det andra problem än bara rasister och terrorister som inte agerar efter eller accepterar de demokratiska spelreglerna, utan det finns även något som kallas för civil olydnad (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012). Civil olydnad beskrivs som handling där en samhällsmedborgare bryter mot vad hen anser vara en felaktig lag. Enligt Almgren m.fl. (2012) gör man detta för att få fram en skillnad och påverka samhället åt vad man själv anser skulle göra samhället bättre. Civil olydnad är inget enkelt problem då aktivister kan förespråka vad Almgren m.fl. (2012) kallar för en högre rätt än lagen. Ett sådant exempel är Martin Luther King som med fredliga medel kämpade för de svartas rätt i det amerikanska samhället. Kings inställning till civil olydnad lyder ”Den som bryter mot en orättfärdiglag måste göra det öppet, kärleksfullt och med beredvillighet att acceptera straffet” (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012:68). Almgren m.fl. (2012) ställer läsaren frågan om hur det demokratiska samhället ska ställa sig angående civil olydnad när det finns i dagens samhälle djurrättsaktivister och flyktinggömmare. Caset väljer att citera den statliga organisationen för demokratiutredningar som säger:

Civil olydnad bör ses som en symbolisk och öppen handling som bör syfta till att väcka frågor och skapa en dialog. Det är exempelvis inte rimligt att ett modernt rättsväsende, vid bedömningen av en civil olydnadsaktion, inte tar hänsyn till brottslingens moraliska motiv. Vid det nya millenniets början är inte medborgaren en lydig undersåte som ser lagen som det högsta värdet. Det moraliska ställningstagandet måste därför vägas in i bedömningen. (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012:68)

29

För att demokratin inte endast ska ses som ett beslutande medel där majoriteten tyranniskt kör över minoriteten, introduceras läsaren för de mänskliga rättigheterna. Dessa rättigheter framställs som en vital del i det moderna demokratiska samhället trots att tankesättet funnits i decennier (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012). Problemet minoriteter tas upp för att beskriva vikten av dessa rättigheter:

I alla tider har människor trakasserats, förföljts och dödats – inte för att de begått brott utan för att de tillhört ”fel” etniska grupp, religion, kön, eller socialgrupp, eller bara tyckt och tänkt annorlunda (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012:69).

De mänskliga rättigheterna beskrivs som ett skydd för dessa olika människor och tankesätt där alla människor föds fria och har lika värde och rättigheter (Almgren, Höjelid, Nilsson, 2012). Boken poängterar att det inte endast behöver vara de diktatoriska länderna som begår brott mot de mänskliga rättigheterna, utan som ett sätt att berätta att alla kan göra fel kan även demokratiska länder och stater få kritik. Utan att beskriva konsekvenserna eller varför det bröt mot de mänskliga rättigheterna skriver Almgren m.fl. (2012) att Sverige 2011 fick kritik av Amnesty för summariska avvisningar av romer.

Trots den ganska tunga faktatext som eleverna stöter på, möts de i slutet av kapitlet av frågor till texten samt diskussionsfrågor för att kunna fördjupa sig i ämnet. Dessa frågor innefattar bland annat vad som är skillnaden mellan indirekt och direkt demokrati, varför det inte är så enkelt alltid med demokrati där man syftar på civil olydnad samt diskutera hur läsaren och hens klasskompisar skulle kunna agera för att påverka diktatoriska stater som Iran och Kina att införa demokrati och mänskliga rättigheter.

5.3 Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet

I Arena kommer kapitlet Demokrati och Diktatur (2014) att analyseras. Boken är ämnad för elever på gymnasiet oavsett vilken kurs eller vilket program eleverna läser.

30

Människor har olika förmåga och intresse att göra sin röst hörd. Många nöjer sig med att rösta var fjärde år, andra skriver insändare, diskuterar på internet, demonstrerar och engagerar sig i partier och organisationer. (Karlsson, 2014:38)

Detta ovannämnda citat gör det enligt Karlsson (2014) omöjligt att nå en så kallad perfekt demokrati. Ändå är demokrati beroende utav medborgares delaktighet. För att demokratin ska utvecklas och komma framåt krävs det att så många som möjligt deltar i den politiska debatten och röstar i de politiska valen (Karlsson, 2014). Karlsson (2014) skriver i en kortare ordbeskrivning att demokrati frånbörjan är ett grekiskt ord och betyder folkstyre.

Precis som de tidigare böckerna nämner även Karlsson (2014) för att en stat eller ett land ska få kalla sig demokratiskt, krävs att landet/staten följer sex olika kriterier. Dessa kriterier är allmän, lika och hemlig rösträtt, yttrandefrihet, organisationsfrihet, majoritetsprincipen, rättssäkerhet och likhet inför lagen samt mänskliga fri- och rättigheter (Karlsson, 2014) vars grunder förklaras i texten.

För att en demokrati ska kunna utvecklas och föras framåt krävs enligt Karlsson (2014) institutioner som upprätthåller de demokratiska reglerna. Exempel på sådana demokratiupprätthållare är lagstiftningar, polis och fria medier. Desto bättre dessa demokratiska institutioner fungerar desto mer kan demokratin utvecklas (Karlsson, 2014). Då det är folket som bestämmer och ifall resultatet av det demokratiska valet resulterar i att folket röstar fram ett parti som vill avskaffa demokratin, skriver Karlsson (2014) i en fakta ruta att det finns något som heter demokratiskt skydd:

Men skulle det vara så enkelt att avskaffa demokratin så att riksdagen bara kunde göra några snabba lagändringar och därefter förbjuda t.ex. yttrandefrihet och allmän rösträtt? Nej, faktiskt inte. Som tidigare sagts kräver detta att författningen ändras, och i de flesta demokratier låter det sig inte göras så enkelt. För att ändra de viktigaste delarna av grundlagarna krävs det i Sverige att två riksdagar, med val däremellan, röstar för en sådan ändring. Om detta sker, men en tredjedel av riksdagsledamöterna ogillar förändringen så ska det bli folkomröstning om den. Om en majoritet säger nej till lagändringen får den inte genomföras. (Karlsson, 2014:42)

31

En av de viktigaste aspekterna av demokratin enligt Karlsson (2014) är att folket förstår värdet av den och kallar detta för demokratisk kultur:

Det innebär att människor inser poängen med att samhällsproblem diskuteras och majoritetens vilja väger tyngst. Om människor ges möjlighet att uttrycka sin åsikt respekterar de lättare majoritetens beslut även om de tycker annorlunda. I en demokratisk kultur lyssnar man på sina medmänniskor. Man tänker självständigt och kritiskt utan att blint tro på experter och auktoriteter, men samtidigt har man respekt för deras kunskaper. För att en demokratisk kultur ska överleva och utvecklas krävs att framtidens vuxna, dvs. Barn och ungdomar, utbildas och vinns för demokratin. (Karlsson, 2014:42)

Demokratin framställs som det absolut viktigaste i samhället och något som måste bevaras och kunskapen om dess vikt måste föras över till nästa generation. Det demokratiska samhället enligt Karlsson byggs på kunskap och ett kritiskt förhållningsätt till denna kunskap. Karlssons framställning av demokrati antyder på att det främst är ett begrepp som associeras med politisk styrning av ett land eller stat. Det finns tillfällen då Karlsson tyder på att demokrati också är en levnadsform tex då han skriver att människor ska inse poängen med att samhällsproblem diskuteras och problematiseras eller att människor ges möjligheten att utrycka sina åsikter. Men i det stora hela är texten formulerad utifrån en faktabaserad beskrivning över demokratins krav för att ett samhälle ska få kalla sig demokratiskt. En faktabaserad formulering som i väldigt litet omfång problematiseras eller diskuteras i texten. Exempel på detta återfinns i hur Karlsson presenterar de olika typerna av demokrati representativ demokrati och direkt demokrati. Den representativa demokratin framställs som den mest fördelaktiga och korrekta formen av demokrati, tillskillnad från direktdemokrati som presenteras som bristfällig. Förutom att beskriva hur direkt och representativdemokrati utförs skriver Karlsson:

Den representativa demokratin har stora praktiska fördelar. Dels är politikerna (representanterna) ofta bättre insatta i de olika samhällsproblem som ska lösas än den genomsnittliga medborgaren. Dels tenderar direktdemokrati att bli nyckfull. Endast medborgare med starkt intresse i en fråga orkar engagera sig och rösta och de som inte direkt berörs uteblir ofta från valet. (Karlsson, 2014:50-51)

32

många tar del i den demokratiska debatten då allmänheten inte har tid att ta del av de komplicerade frågorna i debatten. Istället ska en politisk elit sköta beslutsfattandet som därefter kan bytas ut i nästa politiska val ifall de inte sköter sig (Karlsson, 2014). Intressant är hur Karlsson diskuterar både för och nackdelar med den representativa demokratin men väljer inte att belysa fördelarna med direkt demokrati.

Karlsson (2014) tar upp rollen statschef, och skriver att ordet kommer från latinets res publica vilket betyder det allmänna där härskaren ska representera allmänheten. Boken beskriver en statschefs roll i en republik och monark. I en republik är enligt Karlsson (2014) statschefen ofta kallad president och kan antingen vara direkt folkvald eller indirekt utvald av tex ett parlament. Boken ger exempel på hur en president kan ha stor makt som i USA eller endast ha ceremoniella uppdrag, som i Tyskland (Karlsson, 2014). En monark skiljer sig statschefensroll:

I en monark är statschefsämbetet ärftligt, med titeln kung, furste eller kejsare om det är en man, respektive drottning, furstinna eller kejsarinna om det är en kvinna. Man skiljer på absoluta monarkier där monarken har verklig makt och konstitutionella monarkier där monarkens makt är reglerad i konstitutionen. (Karlsson, 2014:52)

Karlsson (2014) tar Sverige som ett exempel på en konstitutionell monark där monarken endast har ceremoniella uppdrag. Dock skriver Karlsson (2014) att även om en monark inte har någon formell makt kan monarken ha ett inflytande som opinionsbildare om han uttalar sig i frågor. Karlsson (2014) menar att det även finns andra problem med den svenska monarkin:

Detta, att en person blir ”kändis” genom att födas till det och därigenom få mer uppmärksamhet än flertalet av oss, är givetvis inte försvarbart strikt demokratiskt sett. Inte heller statschefens immunitet mot åtal är förstås demokratiskt utan en kvarleva från äldre tider. Men enligt många opinionsundersökningar vill en majoritet i Sverige behålla monarkin, därför kan man förstås också hävda att det är demokratiskt enligt majoritetsprincipen. (Karlsson, 2014:52)

Karlsson (2014) framför ett intressant problem där den svenska monarkens immunitet utgör en gråzon i det demokratiska systemet men också hur det kan vara demokratiskt enligt majoritetsprincipen. Dock kan man ställa sig frågande till ifall Karlsson förhåller sig partiskt i hur han framställer informationen.

33

rösträtt, men istället för att hålla frågan öppen och låta eleverna problematisera och diskutera frågan tar han en annan väg:

Skulle det vara rimligt att också barn hade rösträtt? Nej, säger de flesta av oss, barn är

för unga för att förstå politik. Möjligen skulle en del av oss kunna tänka sig att sänka rösträttsåldern ytterligare något år. Det har funnits tankar på att låta alla barn få rösträtt men låta föräldrarna förvalta rösträtten åt dem. I praktiken kulle det betyda att de medborgare som har barn under 18 skulle få fler röster än andra. Detta skulle av de flesta uppfattas som odemokratiskt. Argumentet för att låta föräldrar rösta åt sina barn skulle i så fall vara att det skulle skapa bättre balans mellan generationerna och göra politiken mer inriktad på långsiktiga framtidsfrågor. Man antar då att partierna skulle välja att betona frågor och problem som berör barn och barnfamiljer mer än idag. (Karlsson, 2014:57)

Återigen kan man ifrågasätta Karlssons opartiska förhållningssätt, t.ex. vem syftar Karlsson till när han skriver oss? Det svenska folket? Politiker? Läroboksförfattare? Oavsett så presenterar Karlsson med denna konflikt att dagens demokratiska system inte är problemfritt. Där finns gråzoner i dagens demokratiska samhälle och där med även utvecklingsområden för demokratin.

5.4 Zigma Samhällskunskap Kurserna 1, 2 och 3

Zigma är skriven och ämnad för såväl årskurs 1b som de efterkommande fördjupande kurserna. I boken kommer block D kapitel 18 och delar kapitel 20 att behandlas.

Boken, skriven av Bengt-Arne Bengtsson (2017) börjar med att beskriva att ordet demokrati kommer från det grekiska ordet demos (folk) och kratein (styrelse, makt) vilket i sin tur innebär folkstyre. Folket ska orsaka besluten och det är folkviljan som är avgörande. Bengtsson (2017) beskriver demokratins historia och menar att den moderna formen av demokrati inte alltid sätt ut som den gör idag och har gått igenom många förändringar genom historien. Bengtsson förklarar den moderna demokratin följande:

Den moderna demokratins grundidé är ju att alla (vuxna) människor ska vara fria och lika i röstvärde, det är folkflertalets, majoritetens, vilja som ska gälla. (Bengtsson, 2017:122)

34

Den allra rimligaste innebörden är förstås att demokrati betraktas som ett politiskt system med vissa speciella egenskaper. Man sätter med andra ord demokrati som en etikett på styrelsesättet och beslutsformerna, på statsskicket, i vissa likartade länder.

Eftersom demokrati uppfattas som något positivt blad de flesta av oss, används det som ett honnörsord. Makthavarna i de flesta av världens länder vill idag kalla sig ”demokratiska”, oavsett det verkliga statsskicket.

Demokrati kan också användas för att beskriva ett ideal att sträva efter – en perfekt beslutsform, som egentligen bara är möjlig i teorin. Det innebär att alla berörda människor alltid deltar i direkta beslutande omröstningar (direkt demokrati) i alla frågor. I praktiken går det ju sällan till på det viset. Vi förlitar oss i stället på valda representanter (indirekt demokrati) som beslutar åt oss i riksdagen, kommunfullmäktige, föreningsstyrelser osv. (Bengtsson, 2017:122-123)

Bengtsson beskrivning av begreppet demokrati visar på att det enligt honom finns flera olika betydelser och tolkningar av ordet. Ordets innebörd i sig har flera meningar än endast den av folkstyre och med dess utveckling skiftar även dess innebörd.

Men det är inte endast tolkningen av dess innebörd som skiftar utan även tolkningen av dess uttrycksform eller användning. I faktarutan förklaras hur demokratiska länder ibland kategoriseras efter ”demokratiskt” eller ”icke demokratiskt”. Bengtsson (2017) menar istället på att det inte är så lätt att stämpla eller kategorisera länder som demokratiska eller inte:

Vad som ska (och inte ska) känneteckna ett demokratiskt land råder det delade meningar om. Det finns inga exakta definitioner, som alla accepterar. Demokrati är med andra ord ett

relativt begrepp. (Bengtsson, 2017:123)

Istället för att kategorisera länder som icke demokratiska eller demokratiska väljer Bengtsson (2017) istället att ställa upp en kravlista på fem krav för kategorisering av länders statsskick. Det första är, tros-, åsikts yttrande-, mötes och pressfrihet, det andra är allmän och lika rösträtt i fria, hemliga och regelbundna val till en folkrepresentation (riksdag), krav tre, flerpartisystem med frihet att bilda nya partier, krav fyra, majoritetsprincip i någon form, vid val och riksdagsomröstningar och slutligen ska det finnas rättssäkerhet. Ifall alla dessa fem krav uppnås är ett land ”västerländskt demokratiskt” (Bengtsson, 2017). Då uppfattningen av vad som innefattas i en demokrati förändras bör man vara försiktig med vilka länder man kallar för demokratier och inte:

35

slutsatsen att de västerländska demokratierna skulle vara helt igenom ”goda” och utan brister. (Bengtsson, 2017:123)

Stycket framförhåller att läsaren ska erhålla en kritisk och objektiv uppfattning till vad som anses vara demokrati och vad som anses vara demokratiskt då idealet eller det perfekta styret inte finns. Då inget ideal eller perfekt styre finns bör därför enligt denna uppfattning inte heller en sortering göras som om det fanns.

Bengtsson (2017) fortsätter med att beskriva att i den västerländska demokratin är demokrati en metod för att fatta beslut men vissa länder anser att den har en djupare innebörd. Enligt vissa västerländska demokratiska länder är demokrati mer än en beslutande metod utan också en livsstil för medborgarna:

En följd av dess kännetecken blir – i bästa fall – att den också fungerar som en livsstil för medborgarna: i skolan, på jobbet, i föreningen, i bostadsområdet osv. Ett demokratiskt uppträdande handlar om hänsyn till andras åsikter. Det medför att man är beredd att kompromissa och samarbeta. Det innebär respekt för sanning och rätt. Men inte nog med det, enligt åtskillig bedömare. En väl fungerande västerlands demokrati måste dessutom innehålla gränser för sin egen bestämmanderätt. Vissa beslut kan den bara inte godkänna – även om de fattas med demokratiska metoder. Rasism är en företeelse som den aldrig får acceptera. I Sverige har riksdagen beslutat att också dödsstraff är oförenligt med vårt västerländska demokratiska statsskick. (Bengtsson, 2017:124)

Förutom hur vi använder demokrati som en beslutande metod finns det enligt Bengtsson (2017) västerländska demokratier som tagit begreppet ett steg längre och integrerat det i deras livsstil. Bengtsson presenterar demokratibegreppet ur flera synvinklar och visar på att begreppet inte endast har ett klart användningssätt.

Den västerländska demokratin är långt ifrån färdig och inte sällan uppe för debatt och Bengtsson (2017) tar upp tre punkter som regelbundet förekommer i demokratidebatten:

Fler och fler människor förefaller oengagerade och passiva när det gäller våra partier. De ser ner på dem som ägnar sig åt politik. Politikerföraktet breder ut sig, inte bara i Sverige. Vad beror det på? (Bengtsson, 2017:126)

36

Muhammed. Ändå – eller kanske just därför – har bildkonstnärer vid några tillfällen fallit för frestelsen att bryta mot detta religiösa förbud. Danska och svenska tidningar har dessutom testat demokratins gränser genom att publicera dessa bilder av profeten. Men hur ska den västerländska demokratin hantera en sådan kulturkollision? Vika sig för de muslimska kraven och införa undantag i yttrandefriheten? Eller? (Bengtsson, 2017:126)

Demokratin framställs här som långt ifrån perfekt och Bengtsson tar fram tre diskussionspunkter som demokratin i denna mening har svårt att enas om. Bengtsson är även noga med att inte svara på dessa frågor själv utan förhåller sig objektivt och tillåter istället läsaren till att läsa, fundera, problematisera, diskutera och slutligen skapa en egen uppfattning. I kapitel 20 presenterar Bengtsson (2017) olika demokratiska statsorgan som används i de västerländska demokratierna och jämför dessa stassicken mellan varandra. Bengtsson (2017) förklarar djupgående om hur de olika statsskicken fungerar och hur de skiljer sig från varandra. Men i de västerländska demokratierna har valen en gemensam nämnare:

I de västerländska demokratierna kan valen bäst beskrivas som tävlingar om väljarnas röster. Partier tävlar mot varandra och olika valkretsar om att få så många platser (mandat) som möjligt i folkrepresentationen. Men sättet att genomföra tävlingen, valsystemet, kan variera. (Bengtsson, 2017:135)

37

6.

Analys av läroböckers demokratisyn

I det här kapitlet kommer jag göra en analys av kunskapssynen i läroböckerna utifrån den information som presenterades i kapitel fem. I kapitlet kommer även en jämförelse göras mellan styrdokumentens definition gentemot de individuella läroböckernas definition av demokratibegreppet.

6.1 Kunskapssyn i Samhällskunskap 1b

I de inledande delarna av kapitlet Demokrati och diktatur börjar kapitlet med att direkt förklara att demokrati betyder folkstyre och det är folket som ska styra politiken i ett demokratiskt samhälle (West, 2011). West (2011) beskriver i kapitlet ingående demokratins fundamentala funktion med faktakunskaper om, exempelvis de olika demokratimodellerna, de mänskliga rättigheterna och hur människor kan påverka det demokratiska styret. Dessa faktakunskaper är i linje med styrdokumentens riktlinjer för samhällskunskap 1b, där eleverna ska ha kunskaper om demokrati och politiska system på lokal, nationell nivå och inom EU samt medborgarnas möjlighet att påverka politiska beslut (Skolverket, 2011).

Men West (2011) presenterar inte endast faktakunskaper utan är även noga med att ha med diskussionsfrågor som får läsaren att problematisera det hen läst. Ett exempel kan vara hur han har presenterat FN:s allmänna deklaration om människors lika värde och rättigheter, samt den bakomliggande upplysningsfilosofin som ligger till grund för detta begrepp om mänskligt förnuft och naturliga rätt och fel. I denna del ställer han även frågan till eleverna om det finns naturliga eller moraliska rätt och fel samt vill att eleverna ska tycka till och diskutera (a.a.). West antyder här på att det finns objektiva aspekter i demokratin men med sina kontunerliga frågor till texten försöker han få eleverna till att inta ett kritiskt förhållningssätt till dessa objektiva aspekter.

Förutom att beskriva för hur det demokratiska samhället fungerar, hur man kan delta samt för och nackdelarna med de olika demokratiska modellerna, är West tydlig med att det behövs mycket mer än faktakunskaper för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. West (2011) menar att det även krävs språklig förmåga för att kunna delta. Det är svårt att hänga med i samhällsdebatterna ifall man inte sitter inne på de språkkunskaper som används i debatten. Ifall man inte har dessa kunskaper är det även svårt att vara kritisk och ifrågasättande till det som sägs (a.a.).