Zigma Samhällskunskap Kurserna 1, 2 och 3

Zigma är skriven och ämnad för såväl årskurs 1b som de efterkommande fördjupande kurserna. I boken kommer block D kapitel 18 och delar kapitel 20 att behandlas.

Boken, skriven av Bengt-Arne Bengtsson (2017) börjar med att beskriva att ordet demokrati kommer från det grekiska ordet demos (folk) och kratein (styrelse, makt) vilket i sin tur innebär folkstyre. Folket ska orsaka besluten och det är folkviljan som är avgörande. Bengtsson (2017) beskriver demokratins historia och menar att den moderna formen av demokrati inte alltid sätt ut som den gör idag och har gått igenom många förändringar genom historien. Bengtsson förklarar den moderna demokratin följande:

Den moderna demokratins grundidé är ju att alla (vuxna) människor ska vara fria och lika i röstvärde, det är folkflertalets, majoritetens, vilja som ska gälla. (Bengtsson, 2017:122)

Förutom den underliggande förklaringen till vad demokrati betyder och dess grundidé är demokrati som begrepp ett ord som går att använda i fler betydelser än den av bara folkstyre. Ordet demokrati förekommer i flera sammanhang och med skiftande innebörd, Bengtsson (2017) ger tre exempel:

34

Den allra rimligaste innebörden är förstås att demokrati betraktas som ett politiskt system med vissa speciella egenskaper. Man sätter med andra ord demokrati som en etikett på styrelsesättet och beslutsformerna, på statsskicket, i vissa likartade länder.

Eftersom demokrati uppfattas som något positivt blad de flesta av oss, används det som ett honnörsord. Makthavarna i de flesta av världens länder vill idag kalla sig ”demokratiska”, oavsett det verkliga statsskicket.

Demokrati kan också användas för att beskriva ett ideal att sträva efter – en perfekt beslutsform, som egentligen bara är möjlig i teorin. Det innebär att alla berörda människor alltid deltar i direkta beslutande omröstningar (direkt demokrati) i alla frågor. I praktiken går det ju sällan till på det viset. Vi förlitar oss i stället på valda representanter (indirekt demokrati) som beslutar åt oss i riksdagen, kommunfullmäktige, föreningsstyrelser osv. (Bengtsson, 2017:122-123)

Bengtsson beskrivning av begreppet demokrati visar på att det enligt honom finns flera olika betydelser och tolkningar av ordet. Ordets innebörd i sig har flera meningar än endast den av folkstyre och med dess utveckling skiftar även dess innebörd.

Men det är inte endast tolkningen av dess innebörd som skiftar utan även tolkningen av dess uttrycksform eller användning. I faktarutan förklaras hur demokratiska länder ibland kategoriseras efter ”demokratiskt” eller ”icke demokratiskt”. Bengtsson (2017) menar istället på att det inte är så lätt att stämpla eller kategorisera länder som demokratiska eller inte:

Vad som ska (och inte ska) känneteckna ett demokratiskt land råder det delade meningar om. Det finns inga exakta definitioner, som alla accepterar. Demokrati är med andra ord ett

relativt begrepp. (Bengtsson, 2017:123)

Istället för att kategorisera länder som icke demokratiska eller demokratiska väljer Bengtsson (2017) istället att ställa upp en kravlista på fem krav för kategorisering av länders statsskick. Det första är, tros-, åsikts yttrande-, mötes och pressfrihet, det andra är allmän och lika rösträtt i fria, hemliga och regelbundna val till en folkrepresentation (riksdag), krav tre, flerpartisystem med frihet att bilda nya partier, krav fyra, majoritetsprincip i någon form, vid val och riksdagsomröstningar och slutligen ska det finnas rättssäkerhet. Ifall alla dessa fem krav uppnås är ett land ”västerländskt demokratiskt” (Bengtsson, 2017). Då uppfattningen av vad som innefattas i en demokrati förändras bör man vara försiktig med vilka länder man kallar för demokratier och inte:

Det betyder inte att alla stater som inte uppfyller dessa krav skulle vara diktaturer. Och det betyder inte att alla västerländska demokratier skulle vara likadana. Man kan inte heller dra

35

slutsatsen att de västerländska demokratierna skulle vara helt igenom ”goda” och utan brister. (Bengtsson, 2017:123)

Stycket framförhåller att läsaren ska erhålla en kritisk och objektiv uppfattning till vad som anses vara demokrati och vad som anses vara demokratiskt då idealet eller det perfekta styret inte finns. Då inget ideal eller perfekt styre finns bör därför enligt denna uppfattning inte heller en sortering göras som om det fanns.

Bengtsson (2017) fortsätter med att beskriva att i den västerländska demokratin är demokrati en metod för att fatta beslut men vissa länder anser att den har en djupare innebörd. Enligt vissa västerländska demokratiska länder är demokrati mer än en beslutande metod utan också en livsstil för medborgarna:

En följd av dess kännetecken blir – i bästa fall – att den också fungerar som en livsstil för medborgarna: i skolan, på jobbet, i föreningen, i bostadsområdet osv. Ett demokratiskt uppträdande handlar om hänsyn till andras åsikter. Det medför att man är beredd att kompromissa och samarbeta. Det innebär respekt för sanning och rätt. Men inte nog med det, enligt åtskillig bedömare. En väl fungerande västerlands demokrati måste dessutom innehålla gränser för sin egen bestämmanderätt. Vissa beslut kan den bara inte godkänna – även om de fattas med demokratiska metoder. Rasism är en företeelse som den aldrig får acceptera. I Sverige har riksdagen beslutat att också dödsstraff är oförenligt med vårt västerländska demokratiska statsskick. (Bengtsson, 2017:124)

Förutom hur vi använder demokrati som en beslutande metod finns det enligt Bengtsson (2017) västerländska demokratier som tagit begreppet ett steg längre och integrerat det i deras livsstil. Bengtsson presenterar demokratibegreppet ur flera synvinklar och visar på att begreppet inte endast har ett klart användningssätt.

Den västerländska demokratin är långt ifrån färdig och inte sällan uppe för debatt och Bengtsson (2017) tar upp tre punkter som regelbundet förekommer i demokratidebatten:

Fler och fler människor förefaller oengagerade och passiva när det gäller våra partier. De ser ner på dem som ägnar sig åt politik. Politikerföraktet breder ut sig, inte bara i Sverige. Vad beror det på? (Bengtsson, 2017:126)

Ibland blir människor rasande och tar till olagliga metoder – i strid med demokratiskt fattade beslut – exempelvis när vapenvägrare (s k plog-billare) saboterar tillverkningar av militär utrustning. Hur ska den västerländska demokratin agera i sådana fall? (Bengtsson, 2017:126) Under senare år har den västerländska demokratin flera gånger hamnat på kollisionskurs med islam, inte minst Danmark och Sverige. Enligt islam är det oacceptabelt att avbilda profeten

36

Muhammed. Ändå – eller kanske just därför – har bildkonstnärer vid några tillfällen fallit för frestelsen att bryta mot detta religiösa förbud. Danska och svenska tidningar har dessutom testat demokratins gränser genom att publicera dessa bilder av profeten. Men hur ska den västerländska demokratin hantera en sådan kulturkollision? Vika sig för de muslimska kraven och införa undantag i yttrandefriheten? Eller? (Bengtsson, 2017:126)

Demokratin framställs här som långt ifrån perfekt och Bengtsson tar fram tre diskussionspunkter som demokratin i denna mening har svårt att enas om. Bengtsson är även noga med att inte svara på dessa frågor själv utan förhåller sig objektivt och tillåter istället läsaren till att läsa, fundera, problematisera, diskutera och slutligen skapa en egen uppfattning. I kapitel 20 presenterar Bengtsson (2017) olika demokratiska statsorgan som används i de västerländska demokratierna och jämför dessa stassicken mellan varandra. Bengtsson (2017) förklarar djupgående om hur de olika statsskicken fungerar och hur de skiljer sig från varandra. Men i de västerländska demokratierna har valen en gemensam nämnare:

I de västerländska demokratierna kan valen bäst beskrivas som tävlingar om väljarnas röster. Partier tävlar mot varandra och olika valkretsar om att få så många platser (mandat) som möjligt i folkrepresentationen. Men sättet att genomföra tävlingen, valsystemet, kan variera. (Bengtsson, 2017:135)

I en västerländsk demokrati är tävlingen om makten en del av processen för att få representera folket och tävlingen är valen. Trots att valsystem och styrelseskick kan skilja sig mellan de demokratiska länderna är tävlingen om makten en gemensamnämnare i den västerländska demokratin (Bengtsson, 2017).

37