Analys av litteratur

Detta avsnitt presenterar analysen av litteraturstudien, uppdelad i litteraturens relation till TPB och DOI, vilka parametrar som påverkar i vilken del av adoptionsprocessen, samt de demografiska och byggnadsfysikaliska parametrar som ansetts relevanta.

5.5.1 Tekniska förutsättningar

Skick och ålder på tak har påvisats viktigt eftersom kombinerad renovering och installation av PV är mer lönsamt än alternativet. Tillgängligheten på taket kan också leda till högre installationskostnader och takets storlek, riktning och placering kan påverka solinstrålningen och därmed elproduktionen och lönsamheten. Studier kopplade till befolkningstäthet har visat att hög densitet är kopplat till begränsad takyta och därmed minskad PV-adoption. Huruvida PV påverkar nätet beror på andelen exporterad el, därmed är det framför allt byggnader med lastkurvor som är dåligt matchade mot solinstrålningen som kommer påverka nätet. Småhus är en typ av fastighet som potentiellt kan ha låg egenanvändning av solel samtidigt som att ha en lastkurva som matchar solinstrålningen vore mycket fördelaktigt både ur ett ekonomiskt och ett självförsörjningsperspektiv.

5.5.2 Adoption och diffusion i den aktuella kontexten

I det första stadiet enligt DOI får den beslutande aktören informationen, antingen genom kampanjer eller genom den sociala kontexten. Dessa är alltså en väsentlig förutsättning för att skapa det initiala intresset och drivkraften för adoption. Inte bara i teorin utan även i litteraturen har informationsspridningen visats viktig. Informationen betraktas alltså som en förutsättning för att den beslutande individen ska gå vidare till nästa stadie i beslutsprocessen. I detta stadie formas attityden gällande beslutet enligt DOI, vilket även motsvaras av attityden enligt TPB.

TPB säger att relevansen av attityd, uppfattad beteendekontroll och subjektiv norm, och därmed de undersökta faktorerna, skiljer sig beroende på kontext, samt att de olika komponenterna samverkar (Ajzen, 1991). Det senare är något som även visats i litteraturen där flera studier drar slutsatser om vikten av förståelse för olika hinders och drivkrafters inbördes påverkan (Walters, Kaminsky and Gottschamer, 2018; Bach, Hopkins and Stephenson, 2020). För att kunna bedöma relevansen av dessa behöver det därför definieras hur relevansen ser ut i den specifika svenska kontexten. I de få studier som gjorts med ett tidsdynamiskt förhållningssätt (Wolske, Stern and Dietz, 2017; Palm, 2018, 2020; Karjalainen and Ahvenniemi, 2019; Schelly and Letzelter, 2020) har samtliga visat på att det främst är drivkrafterna som skiljer sig åt mellan tidigare och senare adopters. Ekonomi har alltid varit betydande men betydelsen har ökat över tid och ersatt drivkrafter såsom intresse för teknik, miljömedvetenhet och protest mot energiföretag. Dessa studier är samtliga gjorda i kontexter med högre PV-penetration, bland annat i en svensk kontext, och till synes befinner sig adoptionsprocessen i ett senare av de tidiga stadierna. Slutsatserna går helt i linje med Rogers teori om DOI och tyder på att adoptionsprocessen i Sverige är på väg in i tidig majoritet.

Ytterligare en intressant iakttagelse från dessa dynamiska studier är att drivkrafterna tidigare hade större påverkan än hinder medan hinder senare, både utifrån TPB, DOI, och litteraturen, är avgörande. På grund av olika kontexter är det svårt att relatera de många ”ögonblicksstudier” som gjorts till teorin och i dessa kontexter skiljer sig de till synes primärt påverkande faktorerna åt mycket. Samtliga studier från Tyskland och Australien, där installationen är betydligt högre än i Sverige, påvisar att ekonomiska hinder är viktigast (Bashiri and Alizadeh, 2018; Engelken et al., 2018; Zander, 2020). Två av de få studier som faktiskt konstaterar att drivkraften miljömiljömedvetenhet inte har någon påverkan har också gjorts i en australiensisk respektive tysk kontext (Bondio, Shahnazari and McHugh, 2018; Jacksohn et al., 2019). Både teorin och litteraturen visar alltså på att hindren och främst ekonomiska hinder är viktiga i ett senare diffusionsstadie. I övrigt visar resultaten på stor spridning vilket kan tyda på olika diffusionsstadier i olika kontexter alternativt att den specifika kontexten är i ett stadie mellan där de individuella drivkrafterna och ekonomi som hinder är viktigast. Det senare är mer sannolikt i den svenska kontexten utifrån de dynamiska resultaten av A. Palm (2020) och J. Palm (2018). Därmed kan det antas att de ekonomiska hindren kommer bli alltmer viktiga allt eftersom diffusionsprocessen fortgår och når tidig

majoritet.

5.5.3 Relevanta parametrar för områdessegmentering

Utifrån resonemanget ovan kan de viktigaste parametrarna som är kvantifierbara och påverkar adoption identifieras. Först bör de tekniska förutsättningarna undersökas: tillräcklig takyta och tillgänglighet samt god solinstrålning. En annan förutsättning som visat på ökad lönsamhet är kommande takrenovering, vilket gör husets byggnadsår till en viktig parameter. Vidare måste det också finnas förutsättningar för en potentiell adopter att få information, här har kontakt med nära vänner och familj identifierats som viktigast. Detta kommer dock inte undersökas eftersom det är svårt att tilldela specifika stadsdelar kvantifierbara parametrar utifrån sociala relationer. Kontakt med grannar som har adopterat har också identifierats som påverkande och är samtidigt enklare att beakta i denna kontext genom att använda PV- penetrationen i grannområdet som en parameter. Här är det inte hög eller låg penetration som är avgörande utan en dynamisk värdering av hur adoptionen i området utvecklats över tid. Det konstateras att hindren verkar vara viktigast i den svenska kontexten. För att adoptionsprocessen ska fortgå ifrån att informationen skapar det initiala intresset för tekniken krävs dock någon form att drivkraft. Det är efter detta som hindren sedan måste övervinnas men eftersom dessa har visat sig ha större påverkan på beslutet i den aktuella kontexten kommer de parametrar för områdessegementering som identifieras här ha en starkare koppling till övervinnandet av hinder. Här finns det alltså möjlighet att välja ut parametrar som påvisar att de mest förekommande och signifikanta hindren redan är överkomna på grund av individuella förutsättningar.

För privata hushåll har litteraturen visat att inkomst är en viktig faktor och i samtliga studier som skiljde på disponibel och direkt inkomst har den disponibla konstaterats viktigast. Hög disponibel inkomst innebär att investeringskostnaden blir ett mindre hinder och sannolikt finns också mindre oro för återbetalningstid eftersom det är en mindre upplevd risk kopplad till installationen. Litteraturen har visat på att större hushåll är mer troliga att adoptera PV, många av de granskade studierna har dock inte undersökt antalet barn i hushållet. Baserat på att ekonomi har visats väga mycket tungt i adoptionsprocessen kan det ändå argumenteras för att färre barn medför högre disponibel inkomst för hushållen vilket i sin tur är en påverkande

faktor för adoption. Det är alltså till synes den disponibla inkomsten som är viktigast och denna kan i sin tur påverkas av direkt inkomst men också av andra faktorer, något som också går i linje med interaktionen mellan faktorerna enligt TPB. Den disponibla inkomsten kan även korrelera till ålder och utbildningsnivå medan dessa samtidigt skulle kunna korrelera till exempelvis tillgång av information, attityd, teknikintresse och miljömedvetenhet. Dessutom tyder studier på att hushåll som äger sin bostad är mer troliga att adoptera, dessutom verkar hushåll med fristående byggnad vara mer benägna att adoptera PV. Vidare finns det tydliga resultat i litteraturen gällande att personer äldre än 45 år med hög utbildning är mer sannolika

adopters, varför de är två parametrar av värde. Enligt DOI innefattar kategorin senkomlingar

dock främst ännu äldre individer med litet socialt nätverk, varför den optimala åldern uppskattas till 45–70 år. Samtliga parametrar som identifierats som relevanta och vilken värdering av denna parameter som är optimal sammanfattas i Tabell 8 nedan.

Tabell 8. Relevanta parametrar och dess identifierade värderingar som innebär goda förutsättningar vid identifiering av områden med hög PV-adoption.

Param eter V ärdering

Takyta Tillräcklig

Taktillgänglighet Tillgänglig

Solinstrålning Hög

PV-penetration i området Dynamisk värdering

Disponibel inkomst Hög Direkt inkomst Hög Barn i hushåll Få Ålder 45–70 år Utbildningsnivå Hög Ägandeskap Äganderätt

Byggnadsår Takrenovering inom snar framtid Byggnadsår Nät ej dimensionerat för elvärme

6 Fallstudie

Syftet med och den övergripande metoden för att konstruera en fallstudie har förklarats tidigare. I detta kapitel beskrivs istället först hur fallstudieområdet valdes utifrån resultatet från litteraturstudien och dess tillhörande analys, alltså tillämpningen av metoden områdessegmentering. Den indata som använts för samtliga delscenarier och simuleringar av åtgärder kommer presenteras. Vidare presenterar kapitlet implikationerna i lokalnätet för varje konstruerat delscenario, alltså resultaten från simuleringarna i Trimble NIS som vidare kommer betraktas som förutsättningar för de åtgärder som senare undersöks i enighet med studiens andra frågeställning.