Hinder och drivkrafter

Nedan presenteras de identifierade faktorer som nämnts i litteraturen gällande PV-adoption för hushåll i småhus. Tabell 7 presenterar den granskade litteraturen i sin helhet medan detta avsnitt återger ett urval av litteraturen för att belysa de olika slutsatser som identifierats.

5.2.1 Ekonomi

Gällande ekonomiska faktorer visar en övervägande del av litteraturen på att investeringskostnader ofta kan vara ett hinder vid PV-adoption (e.g. Haryadi et al., 2019; Menon et al., 2020). Exempelvis har Ugulu (2019) beskrivit att höga investeringskostnader och avsaknad av finansiellt stöd är stora hinder och Fachrizial & Tang (2019) stöttar denna slutsats och skriver även att stigande elpris ökar installationstakten av solpaneler. Ekonomiska hinder så som investeringskostnad och lång återbetalningstid har frekvent identifierats som de viktigaste faktorerna för adoption av PV (e.g. Jacksohn et al., 2019; Mohandes et al., 2019). Lönsamhet och återbetalning har ofta identifierats som den viktigaste drivkraften för PV- adoption (e.g. Bao et al., 2020; Menon et al., 2020), även om de flesta också menar att hinder är ännu viktigare att överkomma (e.g. Bergek & Mignon, 2017; A. Palm, 2020; Schelly & Letzelter, 2020). Lau et al. (2020) har också identifierat ekonomi, men i detta fall det upplevda värdet av solpanelerna, som den mest drivande faktorn. En annan ekonomisk drivkraft som identifierats som viktig är subventioner (e.g. Haryadi et al., 2019; Sommerfeld et al., 2017). Här har exempelvis Sommerfeld et al. (2017) undersökt olika inmatningstariffer i Australien där ett högre försäljningspris innebar att samtliga adopters hade denna som primär drivkraft medan det inte var lika tydligt för det lägre priset.

I litteraturen finns också exempel som ser att de ekonomiska hindren och drivkrafterna var mindre viktiga än andra faktorer (e.g. Karjalainen & Ahvenniemi, 2019; Parsad et al., 2020). Exempelvis har Karjalainen & Ahvenniemi visat att en stor andel tidiga accepterare i Finland har accepterat den dåliga lönsamheten och långa återbetalningstiden för PV-installationer, samtidigt som andra såg PV som en långsiktig investering.

5.2.2 Information

Både kunskap och kännedom om solel och förnyelsebar energi anses viktigt för ökad installation och kan därmed kopplas till adoption (e.g. Bashiri & Alizadeh, 2018; Kesari et al., 2018; J. Palm & Eriksson, 2018). Bland annat har informationskampanjer visats ge effekt på adoption i en svensk kontext (Palm and Lantz, 2020) samtidigt som en finsk studie visar att tidiga

accepterare behövde information för att övervinna hinder (Karjalainen & Ahvenniemi, 2019.

Det har också påvisats att en positiv inställning är viktig i början av innovationskurvan som en förutsättning för att de ekonomiska incitamenten vidare ska fungera (Candas, Siala and Hamacher, 2019; Alrashoud and Tokimatsu, 2020). Att information inte skulle vara viktigt i adoptionsprocessen har bara påvisats i en studie och i det fallet endast gällande kunskap om själva PV-tekniken (Petrovich, Hille and Wüstenhagen, 2019).

5.2.3 Miljömedvetenhet

Intresse, engagemang och oro för miljön, vidare uttryckt som miljömedvetenhet, kan också anses vara en drivkraft för PV-adoption. Forskare har i flertalet studier påvisat en signifikant korrelation mellan miljömedvetenhet och adoption (e.g. Kesari et al., 2018; J. Palm, 2018), speciellt i fall gällande tidiga accepterare (Karjalainen and Ahvenniemi, 2019). Samtidigt finns studier som visat på att miljömedvetenhet antingen inte har någon betydelse eller inte kunnat

dra någon slutsats om drivkraftens påverkan (Dharshing, 2017; Jacksohn et al., 2019; Petrovich, Hille and Wüstenhagen, 2019). Miljömedvetenhet har också påvisats ha en påverkan men som anses obetydlig jämfört med andra faktorer och då främst jämfört med hinder (e.g. Qureshi et al., 2017; Sommerfeld et al., 2017).

5.2.4 Socialt sammanhang

Korrelationen mellan PV-adoption och relationer i det sociala nätverket har undersökts genomgående i litteraturen. De har i vissa fall påvisats mindre viktigt än andra faktorer (Lau

et al., 2020; Menon, Jerome and Sujatha, 2020a) medan annan litteratur bedömer dem som

något av det viktigaste (e.g. Mohandes et al., 2019; J. Palm, 2018). Endast ett fåtal studier har gjort skillnad på olika typer av sociala effekter där samtliga är eniga om att de har större påverkan när interaktionen sker mellan personer som litar på varandra. (Palm, 2017; Selvakkumaran and Ahlgren, 2019). Exempelvis har vänner och familj visat på större inflytande än grannar även om dessa också påverkat märkbart (Palm, 2017; Petrovich, Hille and Wüstenhagen, 2019). Det har konstaterats att denna effekt inte är en drivkraft i sig men fungerar som en konfirmation på att tekniken var pålitlig och investeringen därmed mindre riskfylld (Palm, 2017; Wolske, Stern and Dietz, 2017).

Petrovich et al. (2019) och Wolske et al. (2017) beskriver hur grupptryck och acceptans från det sociala nätverket kan påverka en individ positivt till att adoptera PV. Det har också konstaterats att ett stort socialt nätverk med låg kunskapsnivå kan ha negativ effekt på driv- kraften eftersom skeptiska åsikter sprids snabbare än positiva (Wang et al., 2018). Den sociala drivkraften har konstaterats ha positiv påverkan på PV-adoption till angränsande regioner genom en spill over-effekt och kan därmed bidra till framtida PV-kluster (Dharshing, 2017).

5.2.5 Övriga hinder och drivkrafter

Själva produkten och installationsföretaget har identifierats som viktig (Bao et al., 2020; Menon, Jerome and Sujatha, 2020a), bland annat i en senare svensk kontext, där det ansågs att goda omdömen, pålitlighet, produktattribut och garanti var betydande (Palm, 2018). Tillit till installatören anses ibland extra viktigt (Zainudina et al., 2019; Schelly and Letzelter, 2020). Anugwom et al (2020) har klargjort att non-adopters i Nigeria har låg tillit till regeringen. I likhet med detta konstaterande har J. Palm (2018) visat att en anledning till att privatpersoner i Sverige valde att installera egna system innan år 2009 var att de ville ta ställning mot stora energibolag, något som också påvisats i andra kontexter (Bach, Hopkins and Stephenson, 2020; Schelly and Letzelter, 2020). I kontexter där tillgången till elektricitet är osäker och strömavbrott är vanliga är samtliga studier som beaktat detta eniga om att den primära och mest påverkande drivkraften för adopteringen av PV är att säkra energitillgången (e.g. Qureshi et al., 2017; Ugulu, 2019).

Tekniska hinder, såsom tillgänglig takyta, installation, val av teknik, kan kopplas till non-

adopters (e.g. Parsad et al., 2020) där flera forskare har visat att takyta kan vara ett signifikant

hinder i tätbefolkade områden (e.g. Crago & Chernyakhovskiy, 2017; Lan et al., 2020). I andra kontexter har tekniska hinder istället visats mindre viktigt att överkomma än andra hinder (Walters, Kaminsky and Huepe, 2018). Utöver tillgång på takyta har även otillräcklig solinstrålning konstaterats vara ett hinder vid PV-adoption (Kwan, 2012; Crago and Chernyakhovskiy, 2017). Ett nordiskt klimat har påvisats ha tillräcklig solinstrålning, men hänsyn till skuggning, taklutning och väderstreck är ändå viktigt (e.g. Lobaccaro et al., 2017).