I detta kapitel kopplar jag resultatdelen till Bourdieus teorier om symboliskt kapital, habitus och fält, utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Jag använder mig utav tre rubriker: Vem väljer, Skilda åsikter och Yrkesrollen studievägledare för att lättare kunna överblicka min analys och få ett sammanhang.
6.1 Vem väljer
Britta och Caroline uppfattar det som att föräldrarna resonerar utifrån att det är deras barn som själva får välja vilket program de vill gå. Anna upplever det som att det oftast är eleven som själv väljer och att även eleven upplever detta, men att eleverna samtidigt vet vad ett bra eller dåligt val är. Detta kan man koppla till Bourdieus (1999) teori om habitus. Eleven väljer utifrån den bakgrund hon/han är uppväxt och van vid, vilket gör att valet inte känns främmande. Det kan kännas för eleven som att det är dens eget val men att det är dens habitus som påverkar, både medvetet och omedvetet.
Anna möter ibland föräldrar som vill att deras barn ska gå ett praktiskt program eftersom de anser att gymnasiet ska ge en ett yrke, men de flesta föräldrar som hon möter, vill att deras barn ska gå ett högskoleförberedande program eftersom det anses finare med en högre utbildning. Bourdieus teori om fält, enligt Månson (2006), går att applicera på det som Anna möter hos föräldrar. Eftersom föräldrarna är inom ett visst socialt fält vill de att deras egna barn antingen ska fortsätta att vara verksamma inom samma eller stiga till ett högre fält.
På Emmas skola väljer mellan 70- 80 % av eleverna något annat än natur eller samhälle. De flesta väljer yrkesprogram och Emma menar att detta är socialgruppsrelaterat. Gripsrud (2002) skriver om habitus att det är socialt givna regler som man följer och att ens habitus präglar vilken utbildning vi kommer att välja. Emma menar att på den skola hon arbetar på har de flesta föräldrarna till eleverna ingen akademisk bakgrund. Hon upplever att föräldrarna där lägger sig i sina barns val alldeles för lite och hade velat ha en större kontakt med föräldrarna. I Bourdieus (1999) teori om symboliskt kapital tar han upp att
desto större kulturellt och ekonomiskt kapital man innehar desto större vikt läggs vid utbildning och läxhjälp.
Eftersom ens habitus påverkar en i ens val och att habitus är ett inlärt beteende och därigenom något som man har börjat anskaffa sig i sin uppväxt, blir det de i ens omgivning som har visat och upplyst en om vilka möjligheter och vilka vägar man kan ta i sin framtid. Det är detta som senare kommer fram i gymnasievalet då man utgår från vad ens föräldrar, syskon, kompisar eller andra i ens bekantskapskrets har läst. Skolan blir bara då en liten del av det som påverkar ens val i denna fråga.
6.2 Skilda åsikter
Anna, Britta och Caroline svarar att de tror att det inträffar skilda åsikter eftersom föräldrarna har en stark framtidstro för sina barn, och att de är rädda för att det inte ska gå bra för dem. Anna säger samtidigt att vissa föräldrar ibland har svårt att se sina barns begränsningar och lägger in vad de själva hade velat göra. Emma upplever inte att det händer ofta att de har skilda åsikter, men att hon märker att det finns fortfarande en syn på att vissa program inte anses vara bra. Det hon används utav föräldrarna till, är att de vill att hon ska rekommendera vilken skola som är bra. Hennes elever ser det mer som ett skolval än programval, man ska undvika ”skitskolan”.
Gripsrud (2002) skriver att det är ens habitus som bestämmer vilken utbildning vi kommer att välja och att för barn till akademiker känns universitetsstudier som ett mer naturligt inslag. Många av föräldrarna kan känna att de vill att deras barn ska välja ett program som de känner till eftersom det då blir lättare för dem att hjälpa sina barn med läxhjälp och annat som kan dyka upp under utbildningen. I Emmas fall där eleven och föräldern vill undvika ”skitskolan” vet eleven vilket program hon/han ska välja, vilket kan vara både utifrån dens habitus och sociala fält. Samtidigt blir det viktigt att skolan är erkänd för att ens utbildning ska bli mer utmärkande.
Doris tror att de skilda åsikterna har att göra med vad föräldrarna själva gick för program i gymnasiet och om föräldrarna är högutbildade vill de även att deras barn ska bli det. I samtal hon har haft har det kommit fram att föräldrarna vill att deras barn ska gå ett visst program för att de själva gick det. Doris har mest varit med om att föräldrar och deras barn har varit oense mellan två breda program natur och samhälle. Månson (2006) skriver att det symboliska kapitalet spelar en viktig roll när det gäller hur människor kommer att uppfattas i samhället och där olika föremål har ett symboliskt värde för vem man är och
betraktas som. Det ekonomiska kapitalet är viktigt, men för att nå högre sociala positioner i samhället kan andra kapital vara viktiga såsom det sociala och kulturella.
Eftersom både samhälls- och naturvetenskapsprogrammet är högskoleförberedande, anser jag, att många föräldrar vill att deras barn ska välja dessa program. Det finns då en större chans till att deras barn kommer att läsa vidare. Detta kan kännas extra viktigt för föräldrar som själva har läst vidare och kan se fördelarna med detta. Dessa föräldrar har även möjlighet att kunna hjälpa sina barn mer eftersom högskolan är något som de då känner till.
Caroline tror att de föräldrar som märker att det går bra för sina barn vill gärna att de väljer antingen natur eller samhälle, men om det går lite trögt för ens barn kan föräldrarna tänka sig att de ska välja ett mer yrkesförberedande program som kanske gynnar dem. Månson (2006) skriver att habitus skiljer sig åt från varje individ, men att det blir mer tydligt när man kommer från olika samhällsskikt. Här kan det vara att föräldrarna kanske inte är högutbildade, men att om de märker att deras barn har det lätt för sig i skolan ska de inte missa de chanser de kan få till större möjligheter när de gäller högre studier. Detta kan sen leda till ett bättre arbete med mer betalt istället för ett arbete som både är fysiskt betungande och lägre betalt. Märker man däremot att ens barn inte har det lätt kan det vara skönt att hon/han ändå kan få en utbildning från gymnasiet, som kan leda till att man ändå kan göra sig attraktiv på arbetsmarknaden.
Av de intervjuade i denna uppsats säger de flesta studievägledarna att föräldrarna involverar sig i barnens val eftersom de vill att det ska gå bra för dem. Samtidigt kan det vara att föräldrarna vill att deras barn ska hålla sig inom samma sociala fält som föräldrarna eller att barnen ska få möjligheten att öka sina chanser att komma in inom ett högre fält. Doris tar upp att vissa föräldrar vill att deras barn ska gå gymnasiet med inriktning natur för det var vad de själva gick. Detta visar på, att det är viktigt för föräldrarna att deras barn stannar i samma sociala fält som föräldrarna är inom eller att de stiger. Föräldrarna vill absolut inte att barnen ska hamna i ett lägre socialt fält än vad de kommer från. Genom att ens barn väljer inriktning natur på gymnasiet får hon/han en mycket bred högskolebehörighet, vilket gynnar henne/honom och egentligen alla unga personer, eftersom det kan vara svårt att vid en låg ålder vara säker på vad man vill bli eller göra.
6.3 Yrkesrollen studievägledare
6.3.1 Ansvar och vägledarroll
Alla fem utav studievägledarna anser att informera och upplysa om olika vägar ingår i deras studievägledarroll, men också att vara ett stöd för eleven inför sitt gymnasieval. Sitt ansvar gentemot eleven anser de flesta av dem vara att ha en kunskap om att kunna vägleda och kunskap om de olika programmen för att därmed kunna belysa för eleven vad olika val kan innebära. De aktar sig för att själva uttrycka någon egen åsikt om vad de tycker eller anser.
Gripsrud (2002) skriver att habitus är en kunskap som man besitter men som man inte funderar över, utan i habitus ingår där socialt givna regler som man följer. Här kan jag tänka mig att utbildningen till studievägledare hjälper en att samla in olika hjälpmedel till hur man ska agera i olika situationer, men den lär även ut inom vilket område yrket sträcker sig. Under utbildningen lärs det ut att yrket innehåller vägledning och en viss bit information, men aldrig att ge råd, eftersom det är den sökande själv som måste komma fram till besluten för att det ska bli rätt. Inlärningen från utbildningen läggs sedan i studievägledarens habitus, som blir till en social inlärning och vid olika situationer reagerar man på det sätt som man har lärt sig att man ska göra.
6.3.2 Påverkan
Anna tror inte att hon skulle användas av föräldrar och elever ifall de skulle ha skilda åsikter. Hon menar att hon bara blir påverkad om det finns ett känt socialt problem.
Britta menar att hon inte har stor kunskap om föräldrarnas bakgrund. Hon ser eleverna som ett blankt papper och menar att det är deras prestationer och intresse som är viktiga för henne att känna till än vad föräldrarna har för bakgrund.
Caroline försöker att inte bli påverkad av föräldrarnas bakgrund utan ger samma information till alla och undanhåller inget. Hon anser inte att detta är något problem i yrket.
Doris tror och hoppas att det inte har någon betydelse om vilken bakgrund föräldrarna har och menar att man inte sitter och tänker på det i samtalen.
Emma menar att hon inte är opåverkbar men att hon påverkas mer utav hur föräldrarna agerar än vilken bakgrund de har.
Studievägledarna behöver inte bli påverkade eftersom deras uppgifter inom gymnasievalet till stor vikt mest innebär att informera och vägleda. I detta fall spelar det inte stor roll hur deras habitus, symboliskt kapital eller sociala fält är, eftersom de har sina uppgifter inför gymnasievalet, Om de utgår från sin profession skapar det inga problem i yrkesrollen, eftersom det inte ingår i deras arbetsuppgifter att lägga sig i vilka val som görs eller att ge råd, utan de är där för att hjälpa till genom att informera och vägleda, utifrån vad eleverna är intresserade av. Samtidigt är det nog svårt att inte känna med eleven ifall deras föräldrar skulle välja något till dem som man vet de inte alls är intresserade av och som skulle kunna medföra en onödig omväg för dem till det de vill göra.
I detta kapitel har jag kopplat mitt resultat till Bourdieus begrepp habitus, fält och
symboliskt kapital. Många utav de föräldrar, som studievägledarna i denna undersökning stöter på, verkar anse att det är viktigt att deras barn håller sig inom samma fält som de är uppvuxna i eller att de stiger till ett högre fält, men de får absolut inte hamna i ett lägre fält. De föräldrar som vill att deras barn ska gå ett högskoleförberedande program har oftast själva ett högt symboliskt kapital och därmed satsar man mer på utbildning och anser att det är viktigt med detta. Studievägledarna anser att deras ansvar gentemot eleverna är att informera och vägleda och att inte uttrycka någon egen åsikt. Detta tillvägagångssätt och tankesätt kan de ha införskaffat i sitt habitus genom deras studievägledarutbildning. I nästa kapitel kommer jag att gå igenom om de svar jag har fått i min undersökning, svarar på mina frågeställningar och mitt syfte.