”Min son ska minsann gå natur!”

Malmö högskola

Studie- och

yrkesvägledarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

”Min son ska minsann gå natur!”

En undersökning om hur studievägledaren upplever att arbeta med

elever och deras vårdnadshavare vid skilda åsikter gällande elevens

gymnasieval

“My son will certainly go science!”

A survey on how student counselor experience working with students and

their guardians at the differing views concerning the choice to high school

Camilla Björk

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp 2011-04-01

Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Jan Anders Andersson

Sammanfattning

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar. Resultatet utifrån frågeställningarna visar på att studievägledarna i min undersökning inte upplever någon problematik i gymnasievalet mellan föräldrar och elev. Oftast för att både eleven och dennes föräldrar anser att det är elevens eget val, men även för att studievägledarna inte anser att de blir involverade av föräldrar eller elev, ifall det skulle ha uppstått skilda åsikter. Studievägledarna i denna undersökning hoppas på att de inte blir påverkade av föräldrarnas sociala bakgrund i samtal med elever, vid skilda åsikter i gymnasievalet. De menar att de utgår ifrån elevens intressen och prestationer i sina gymnasiesamtal och utelämnar inget, utan de ger samma information till alla.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.2 Bakgrund ... 7

1.3 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 Studievägledaren ... 9

2.2 Ungdomars val ... 10

2.3 Snedrekrytering till gymnasieskolan ... 10

3. Teori ... 12

3.1 Pierre Bourdieu ... 12

3.2 Symboliskt kapital ... 12

3.3 Habitus ... 13

3.4 Fält ... 14

4. Metod och genomförande ... 16

4.1 Metodval ... 16

4.2 Avgränsning ... 17

4.3 Urval ... 17

4.4 Genomförande ... 18

4.5 Etik ... 18

4.6 Validitet och reliabilitet ... 18

5. Resultat ... 20

5.1 Inträffar skilda åsikter ... 20

5.2 Studievägledarens uppgift ... 22

5.3 Varför skilda åsikter ... 24

5.4 Hur används studievägledaren ... 25

5.5 Hur påverkas studievägledaren ... 26

5.6 Studievägledarens ansvar ... 27

5.7 Föräldrar som väljer... 28

6. Analys ... 30

6.1 Vem väljer ... 30

6.2 Skilda åsikter ... 31

6.3 Yrkesrollen studievägledare ... 33

6.3.1 Ansvar och vägledarroll... 33

6.3.2 Påverkan ... 33

7. Diskussion ... 35

7.1 Vidare forskning ... 37

8. Källförteckning ... 38

Bilaga 1 Intervjuguide ... 40

1. Inledning

Under min utbildning på Studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag under min praktik varit med om situationer där eleven och dennes föräldrar inte har varit av samma åsikt om vad eleven ska välja till gymnasiet. I många fall har det varit att eleven har velat gå ett gymnasieprogram efter deras intresse, medan deras föräldrar vill att de ska gå ett program utifrån vad de tycker borde ge deras barn de bästa förutsättningarna efter gymnasiet.

Med den nya skollagen, som ska börja tillämpas på utbildningar som påbörjas efter 1 juli, 2011, har elever fått talerätt vilket innebär att de inte längre behöver ha sin målsmans underskrift på gymnasievalsblanketten (www.riksdagen.se). Men eftersom det tidigare var föräldrarna/vårdnadshavarna som bestämde över det slutgiltiga valet fram tills eleven fyllt 18 år, kunde många av eleverna komma att gå ett program som de inte ville.

Jag har funderat över situationen under min studietid och har upplevt det som ett moment som kan skapa problem i mitt arbete som studievägledare. När det sedan blev dags för mig att skriva mitt examensarbete tyckte jag att det vore intressant att välja detta som ämne och undersöka ifall studievägledare på grundskolor ansåg att detta var problematiskt inom yrket.

1.2 Bakgrund

I den tidigare läroplanen Lpo 94 och i den nya läroplanen Lgr 11 står det som gäller för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

Under rubriken ”Skolan och omvärlden” står det att eleven ska i skolan få en utbildning av hög kvalitet och underlag för att välja fortsatt utbildning. Målen som skolan ska sträva mot är att varje elev ska inhämta kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att eleven ska kunna granska och ta ställning till olika valmöjligheter och frågor som rör elevens framtid. Eleven ska även få kännedom om närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och det ska även ingå att få kunskap om möjligheter till fortsatt utbildning både i Sverige och utomlands. Alla som arbetar inom skolan skall verka för att

utveckla kontakter med arbetslivet, kulturlivet, föreningar och andra verksamheter som kan ses som en lärande miljö. (www.skolverket.se1)

De som arbetar i skolan ska bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens

studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Studie- och

yrkesvägledaren eller den personal som har motsvarande uppgift ska informera och vägleda elever inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen.

(www.skolverket.se1)

Forskning som har gjorts av Anna Sandell (2007) om elevens gymnasieval visar på att eleverna gärna diskuterar sitt gymnasieval med sina föräldrar, men att kompisarnas råd har börjat bli mer väsentligt. Studievägledarna på skolor hamnar högt i kurs från eleverna till att diskutera sitt val med, men eleven anser att det är dens eget intresse som styr dens val. (Sandell, 2007)

Samtidigt som eleverna diskuterar sina val med olika personer i deras omgivning, har det i slutändan varit deras föräldrar som har haft det avgörande beslutet eftersom skolan har krävt elevens målsmans underskrift på gymnasieblanketten fram till eleven har fyllt 18 år. (www.riksdagen.se)

Vid de gånger som eleven inte själv har fått välja, utan det har varit deras målsman som har bestämt till dem, kan eleven ha fått gå något annat gymnasieprogram än vad hon/han har velat.

1.3 Syfte och frågeställningar

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund.

 Hur upplever studievägledare inom grundskolans senare år problematiken i sitt arbete inom gymnasievalet då eleven och dennes vårdnadshavare/förälder har skilda åsikter angående elevens val?

 Hur uppfattar studievägledare att hon/han påverkas i sitt arbete, utav eleven och dennes föräldrars/vårdnadshavares sociala bakgrund, när denna konflikt har uppstått?

2. Tidigare forskning

Detta kapitel handlar om hur studievägledaren arbetar inom sin profession med att vägleda och om hur eleven tänker inför sitt gymnasieval. Det sista avsnittet i detta kapitel handlar om snedrekrytering till gymnasieskolan efter hur eleven väljer utifrån vilken socialgrupp de kommer från.

2.1 Studievägledaren

Allt sedan studievägledning har blivit en professionell verksamhet har den förekommit mellan att gå efter individens eller samhällets mål. Vägledning var tidigare samhällscentrerad och fungerade som en form av kontroll och anpassning av individen. Lovén menar att vägledning har gått från att vara mer inriktat på samhällsnivå till att ha ett mera individperspektiv. Studievägledaren, som nu mer är individinriktad i sin vägledning, försöker att maximera individens möjligheter och vidga perspektivet på den sökande där nya insikter om valmöjligheter kan komma i beaktande. (Lovén, 2000)

Tidigare ansågs vägledning som en engångsföreteelse, men har nu utmynnat till att man ser det som en process där den vägledda ska stegvis bli medveten om sig själv. Lovén menar att vägledningen måste hålla en balans mellan individen och samhällets behov. Samtidigt har vägledningen utvecklats till att hålla ett starkt klientansvar där vägledarens uppgift är att hjälpa den sökande till att förstå och se sin situation för att kunna ändra den. (Lovén, 2000)

Lovén tar upp i sin avhandling om hur eleverna väljer till gymnasiet, där vägledarna betonar om hur lite eleverna vet för att kunna välja inför sin framtid. Både vägledare och elev har erfarenheter som de bär med sig och som på olika sätt ger karaktär till deras handlingar. Lovén menar att vägledningen är ett socialt sammanhang som påverkas av samhällets ramar och värderingsmönster. Detta har betydelse för hur vägledaren och eleven ser på sin relation till varandra, men även hur de ser på sig själva. Lovén kallar personers bakgrunder för deras ryggsäck. Vägledaren arbetar tillsammans med eleven i vägledningssamtal för att få eleven att se sin egen ryggsäck och reflektera kring denna för

att öka sin självinsikt och till att möjliggöra ett förändringsarbete som eleven själv har formulerat. (Lovén, 2000)

2.2 Ungdomars val

I en undersökning som Lovén gjorde Vem behöver syo? (1993) kom det fram att eleverna anser att föräldrarna är de som är de viktigaste att diskutera med om sina studie- och yrkesval. Efter föräldrarna ansågs studievägledaren vara viktig att diskutera med om dessa frågor medan lärarnas roll bara ansågs vara av intresse för ett fåtal elever.(Lovén, 2000)

Anna Sandell (2007) tar upp i sin avhandling att många studier visar att eleverna hävdar att deras val till gymnasiet har gjorts utan påverkan från andra. Sandell skriver att påstå att andra människor påverkar en i ens handlingar inte går ihop med att man som ung försöker att frigöra sig från sina föräldrar och bli mer självständig. Ungdomarna menar, att de utgår ifrån sina intressen och/eller vad de har för planer efter studierna i deras val till gymnasiet. (Sandell, 2007)

De flesta eleverna väljer att diskutera sitt gymnasieval med sina föräldrar. De elever som upplever att de påverkas av föräldrarna i sitt val är de som väljer naturvetenskaplig utbildning på gymnasiet, men föräldrarnas påverkan och roll till gymnasievalet har försvagats sedan 1980-talet till förmån för råd från kompisar. (Sandell, 2007)

2.3 Snedrekrytering till gymnasieskolan

Ungdomars val av utbildning och studieinriktning skiljer sig åt när de har vuxit upp under olika socioekonomiska förhållanden. Snedrekrytering till gymnasieskolan och högskolan på grund av ens sociala bakgrund har inom forskning visat sig ha fortlevt i decennier. Snedrekryteringen anses vara när barn från vissa sociala grupper oftare når högre utbildning än barn från andra sociala grupper. För att få fram barnens sociala bakgrund tittar man på föräldrarnas position inom arbetslivet. Det var vanligare förr att man bara tittade på faderns position i samhället när ens sociala bakgrund skulle klassificeras men även nu är det oftast det man tittar på. (Fransson & Lindh. 2004)

Inom kultursociologiskt inriktade studier försöker man få med fler kapitalformer, såsom kulturellt kapital, som kommer i uttryck genom familjens utbildningstradition, utbildningsnivå och utbildningsinriktning eftersom detta har, för ungdomars

utbildningsval, en stor betydelse. Ungdomar som kommer från högre sociala grupper tenderar oftare till att vid varje valtillfälle och delningspunkt inom skolan att välja det som i första hand leder vidare till fortsatta studier. Det visar sig också att elever väljer mer teoretiska inriktningar när de kommer från högre sociala grupper. Fransson och Lindh tar upp i sin studie, att det saknas kunskap om hur familjerna och eleverna med olika bakgrunder orienterar sig i systemet och hur skolans studie- och yrkesorienteringen med vägledning bidrar i de valprocesser som eleverna står inför. (Fransson & Lindh, 2004)

Detta kapitel har tagit upp att studievägledning var tidigare en samhällscentrerad funktion som fungerade som en kontroll och anpassning av individer men som har blivit mer

individcentrerad. Kapitlet har även tagit upp om vilka personer som elever tycker är viktiga att diskutera sitt gymnasieval med och om hur snedrekryteringen i Sverige har sett ut i decennier och att mycket inte har förändrats. I nästa kapitel går jag igenom Bourdieus teori om habitus, fält och symboliskt kapital, som jag längre fram kopplar till mitt resultat i analyskapitlet.

3. Teori

I detta avsnitt går jag igenom den teori jag har valt att använda mig utav i mitt examensarbete. Eftersom Bourdieu har fått mycket kritik för sitt sätt att skriva med krångliga meningar och nya termer (Bourdieu, 1997), vilket jag också upplevde, har jag valt att både använda mig av Bourdieus teori, men även hur hans teorier har tolkats utifrån två andra författare Per Månsson, professor i sociologi vid Göteborgs Universitet och Jostein Gripsrud, professor i medievetenskap vid Universitetet i Bergen.

3.1 Pierre Bourdieu

Pierre Bourdieu (1930-2002) började sin karriär som gymnasielärare, men anställdes senare som universitetslärare år 1964. Han anses vara en av de främsta samhällsforskarna som bidragit mest till sociologins allmänna utveckling, både teoretiskt och empiriskt. Bourdieu blev först känd internationellt som utbildningssociolog och sedermera även som konstsociolog. Tre viktiga begrepp från Bourdieus olika verk är symboliskt kapital, habitus och fält. (Bourdieu, 1997)

3.2 Symboliskt kapital

Pierre Bourdieu tittar på hur samhällets klasstruktur reproduceras utifrån en mängd olika processer. Dessa processer kan vara klädmode, konstintresse och andra vardagliga företeelser. När människor handlar har de en mängd olika sorters kapital. Det ekonomiska kapitalet är viktigt, men andra kapital som de kulturella och sociala kapitalen, kan vara viktiga för att nå högre positioner i samhället. Den kulturella bildningen förenar överklassen eftersom de ofta har gått på elitskolor och där de sociala kontakterna har gjort att man har fått lära sig att bete sig rätt i olika situationer. Olika föremål har ett symboliskt värde för vem man är och betraktas som. För ungdomar kan det vara, att ett visst klädesmärke ger en högre status och att köra runt i de dyrare bilmärkena betyder för andra

att man håller en högre klass. Det symboliska kapitalet spelar en viktig roll när det gäller hur människor kommer att uppfattas i samhället. (Månsson, 2006)

Bourdieu skriver detta om symboliskt kapital:

Allting pekar fram mot en koncentration av det symboliska kapital som består av erkänd auktoritet och som alla teorier om statens uppkomst förbiser. Denna

kapitalkoncentration föregår med nödvändighet – eller sker åtminstone samtidigt som – alla andra varaktiga former av koncentration. (P, Bourdieu. 1999 s 97)

Bourdieu menar, att olika egenskaper (olika kapitalarter inom ekonomiskt, fysiskt, kulturellt och socialt) förvandlas till symboliskt kapital när de tillskrivs ett värde, vilket de måste göras av de sociala agenter, som han menar är utrustade med perceptionskategorier för att dessa agenter ska kunna uppfatta och känna igen dem. (Bourdieu, 1999)

Bourdieu skriver också att familjer investerar mer i skolutbildning, både ekonomiskt och med läxhjälp, desto större deras kulturella kapital är, men även det kulturella kapitalets relativa vikt har även med hur deras ekonomiska kapital är. Alltså, mer kapital både i kulturella och ekonomiska sammanhang, läggs det mer vikt vid utbildning. (Bourdieu, 1999)

3.3 Habitus

Bourdieu skriver att habitus är något man har skaffat sig men som har förkroppsligat sig, vilket gör att det håller en varaktighet i form av permanenta dispositioner. (Bourdieu, 1997)

Bourdieu menar att habitus bestämmer skillnaden mellan vad som är bra eller dåligt, gott och ont osv., men skillnaden behöver inte alltid vara densamma. Ett visst beteende eller tillgång kan upplevas olika. För vissa kan ett visst beteende upplevas som vulgärt medan andra upplever sättet som skrytsamt och för andra anses det vara ett förnämt sätt. (Bourdieu, 1999)

Ens habitus är något som är knutet till den individuella historian, alltså att habitus refererar till något historiskt. Bourdieu menar att habitus är ett kapital, men eftersom det är förkroppsligat, framstår det mer eller mindre som något som är medfött i individen. Justeringar som kontinuerligt blir påtvingade eftersom behoven att anpassa sig till nya men även oförutsedda situationer, kan göra att habitus går igenom varaktiga omvandlingar. Justeringar inom habitus håller sig inom vissa gränser eftersom ens habitus är det som

bestämmer perceptionen av situationen. Det är genom ”situationen” som habitus når sitt förverkligande. Habitus är också en anpassning till världen som den oavbrutet genomför, där den i vissa fall tar form för att en radikal omvandling sker. (Bourdieu, 1997)

Månsson skriver att enligt Bourdieu har varje individ ett eget speciellt habitus, som är ett omedvetet inlärt eller ett medvetet anskaffat sätt att tänka, tycka och handla. Habitus skiljer sig åt från varje människa men det blir mer märkbart när man kommer från olika samhällsskikt. (Månsson, 2006)

Habitus är en kunskap som individen besitter men inte nämnvärt funderar över, utan den uppstår automatiskt. Det är socialt givna regler som man följer. Habitus är inte något som bestämmer individen i någon fullkomlig mening men den präglar individens sätt att tänka, välja och handla. Det är även vårt habitus som påverkar vilken utbildning vi väljer. För barn till akademiker känns valet till universitetsstudier mer naturligt. (Gripsrud, 2002)

3.4 Fält

Samhället består också av en massa sociala fält, som exempel det intellektuella fältet eller det konstnärliga fältet. I dessa fält passar olika habitus olika bra in. För att nå högre positioner i samhället måste man välja ett fält med högt anseende och anpassa sitt eget habitus till vad som gäller i det fältet. En person kan ha hög status i flera fält, men samtidigt är dessa fält dynamiska både inbördes och mot varandra, vilket gör att det finns möjlighet att både avancera eller att falla inom sina fält. (Månson, 2006)

Bourdieu beskriver fält såhär:

…ett universum där producenternas utmärkande kännetecken bestäms av deras position i produktionsförhållandena, av den plats de innehar i ett visst rum av

objektiva relationer. Varje producents viktigaste särdrag är hans objektiva relation till de andra producenterna, det vill säga till dem som är utanför honom, i ett objektivt konkurrensförhållande till honom, etc. (P, Bourdieu. 1997 s 96)

Det är vårt habitus som bestämmer vilken nivå vi kommer att hamna på i våra liv och vilka sociala positioner som vi intar. De sociala positionerna är inom de sociala fälten på olika samhällsområden. Inom dessa samhällsområden pågår bestämda aktiviteter med bestämda regler och där är det hela tiden kamper om status eller att få erkännande bland aktörerna. Det finns flera olika fält såsom utbildningsfältet och det litterära fältet. Fälten kan vara små eller stora och gå in i varandra. Inom dessa fält är det alltid stridigheter om

makt och erkännande. För att dessa stridigheter ska uppstå finns där även enighet för aktörerna inom dessa fält om vissa värden och attityder och att det man bedriver på fältet är väsentligt. (Gripsrud, 2002)

I detta kapitel har jag tagit upp Bourdieus tre begrepp habitus, fält och symboliskt kapital. Dessa begrepp, menar Bourdieu, påverkar individer i sitt handlande och tänkande och dem kan även kopplas till individens sociala bakgrund. I nästa kapitel går jag igenom min metod och genomförandet av min undersökning.

4. Metod och genomförande

I detta kapitel tar jag upp vilken metod jag använde mig utav i mina intervjuer och fördelarna och nackdelarna med denna metod. Jag går även igenom hur jag gick till väga med att finna mina respondenter, hur mitt urval gick till och hur jag har följt de etiska riktlinjerna. Jag tittar även på om det finns en validitet och reliabilitet i min undersökning.

4.1 Metodval

Jag har valt att använda mig utav en kvalitativ undersökning i mitt examensarbete. Genom att jag har valt detta får jag ett mindre urval, men mina intervjuer blir djupare. Jag slipper även att få ett stort bortfall eftersom jag själv träffar personen som jag ska intervjua. Detta gör att jag får en större chans att korrigera mina frågor och förklara dem ifall den intervjuade skulle misstolka dem.

Larsen (2009) skriver att fördelarna med en kvalitativ metod är att forskaren möter sina informanter ansikte mot ansikte. Detta är en fördel, menar Larsen, eftersom det minimerar bortfallet eftersom färre uteblir från en intervju än från att exempel fylla i ett frågeformulär. Genom en kvalitativ intervju kan forskaren gå på djupet och ställa följdfrågor. Larsen skriver att det är lättare att säkerställa god validitet i kvalitativa undersökningar eftersom den intervjuade kan tala friare och forskaren kan be om förklaringar. Genom att man träffar sin informant, ansikte mot ansikte, kan detta bidra till att göra det lättare att tolka svaren eftersom man kan observera samtidigt. (Larsen, 2009)

Det negativa med kvalitativ intervju är att det inte går att generalisera och efterbehandlingen av data kan vara krävande och ta lång tid. En annan nackdel som kan finnas med en kvalitativ intervju är att den intervjuade inte alltid är sanningsenlig. Larsen skriver att det kan vara svårare att vara ärlig när den som intervjuar sitter framför en än att vara det i sin ifyllnad av ett frågeformulär. Det kan även hända att den intervjuade kan svara det den tror att den som intervjuar vill höra. (Larsen, 2009)

I min kvalitativa undersökning har jag valt att använda mig utav en semistrukturerad intervju. Den intervjuguide som jag har sammanställt, behandlar de ämnen som är

intressanta för min undersökning och som kommer att göra att mitt syfte och mina frågeställningar ska kunna besvaras med hjälp av intervjuerna.

Dalen (2008) skriver att den mest använda intervjuformen, vid en kvalitativ undersökning, är semistrukturerad intervju. Vid användandet av denna intervjuform är samtalet inriktat på bestämda ämnen som forskaren, i förväg, har bestämt. Vid en semistrukturerad intervju krävs det att man har utarbetat en intervjuguide där det ska innehålla centrala teman och frågor som täcker de viktigaste områdena av den studie man vill göra. (Dalen, 2008)

4.2 Avgränsning

I min studie är det studievägledare som arbetar inom kommunala grundskolor och då inom grundskolans senare år som har deltagit i min undersökning. Jag har valt att bara kontakta studievägledare på kommunala grundskolor eftersom de flesta grundskolor i Sverige är kommunala (www.skolverket.se2).

Jag har inte intervjuat elever eller föräldrar eftersom detta inte är relevant för min studie. Jag är bara intresserad av att veta hur studievägledarna upplever och arbetar med denna situation och om det finns olika orsaker som gör att de hanterar liknade situationer olika med tanke på den sociala bakgrund som studievägledaren känner till. Med min inriktning på att bara intervjua studievägledare kommer jag att få svar på mina frågeställningar.

Vid tidpunkten av mina intervjuer hade inte förslaget gått igenom om att eleven inte behöver ha sina föräldrars underskrift vid sitt gymnasieval, därför kommer inte detta att beröras i mitt examensarbete.

4.3 Urval

Eftersom jag i min undersökning vill ta reda på hur studievägledare arbetar med problematiken inför gymnasievalet valde jag att rikta in min undersökning på studievägledare som arbetar på grundskolor, med elever i senare år, då de kan ha erfarenhet av problemet. De skolor som jag kontaktade var dels slumpmässigt utvalda men inom ett visst område utifrån att jag lätt skulle kunna ta mig dit.

Larsen skriver att ett slumpmässigt urval är när ett urval inte helt bestäms utav den som vill undersöka något och att de som kommer med i undersökningen inte nödvändigtvis behöver vara representativa för hela populationen. Ett slumpmässigt urval går inte att generalisera. (Larsen, 2009)

4.4 Genomförande

Jag tog kontakt med rektorer på sju olika skolor i 4 olika kommuner. En studievägledare hade jag varit i kontakt med tidigare och därför kontaktade jag henne direkt. Fem studievägledare svarade att de kunde tänka sig att ställa upp i min undersökning. Jag tog kontakt med dem och bestämde tid och plats för intervju som skulle ta mellan tio och trettio minuter. Den kortaste intervjun tog tolv minuter, medan den längsta tog lite mer än en timme eftersom hon hade mycket att berätta. Jag spelade in samtalen och transkriberade dem efteråt.

4.5 Etik

Inom mitt examensarbete har jag följt Vetenskapsrådets riktlinjer (Vetenskapsrådet 2002) inom forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet skriver att det grundläggande individskyddskravet kan preciseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa fyra är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

De deltagande i min undersökning har informerats om att det är frivilligt att medverka i min undersökning och vad jag har för avsikt med den. Jag har informerat mina respondenter om att de i mitt examensarbete kommer att hållas anonyma, till den del jag kan råda över, och att de inspelade samtalen kommer att raderas när jag är färdig med mitt examensarbete. Inga intervjuer har skett utan samtycke från deltagarna.

4.6 Validitet och reliabilitet

Om validitet och reliabilitet skriver Larsen (2009) att validitet handlar om att samla in relevant och giltig data som hänger samman med det man vill undersöka och att de stämmer överens med ens frågeställningar. Reliabiliteten visar på exakthet och att det är noggrant genomfört. Även informanten ska behandlas på ett noggrant sätt och den data

som samlas in ska hållas i ordning för att den inte ska komma i orätta händer. (Larsen, 2009)

Utifrån de kvalitativa frågor som jag har ställt i min undersökning har jag fått fram en relevans och giltighet eftersom de som jag har intervjuat har svarat på mina frågor som utgår från mina frågeställningar. Jag har förvarat de inspelade intervjuerna på ett sätt där bara jag har kommit åt dem.

I detta kapitel har jag redovisat vilken metod jag har använt mig utav i min undersökning, hur mitt urval gick till för att finna mina informanter och vilken etik jag har hållit gentemot de deltagande i min undersökning. I nästa kapitel kommer jag att redovisa resultatet utav mina intervjuer med fem studievägledare.

5. Resultat

Nedan följer resultatet från mina intervjuer. Jag kommer att gå igenom mitt resultat genom att redovisa en sammanställning av svaren jag har fått kopplat till frågorna. Svaren på fråga ett kommer inte att redovisas eftersom frågan och svaren inte är relevanta utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Den används bara för att redovisa hur många års erfarenhet varje studievägledare i min undersökning har av att ha arbetat i grundskolan.

Fyra av mina respondenter är kvinnor och den femte är en man. Jag har valt att ge alla kvinnonamn eftersom det ökar anonymiteten hos mina respondenter. Tre av dem arbetar i samma kommun. De andra två arbetar i två olika kommuner. En utav respondenterna arbetar på en skola som har från förskoleklass upp till grundskolans senare år. En arbetar på en skola som är 7-9 och tre arbetar på skolor där eleverna går från sjätte klass upp till årskurs nio. Det går mellan ca 300 till ca 600 elever på dessa fem grundskolor. För att mina respondenter ska hållas anonyma har de fått fiktiva namn under resultatredovisningen. De fiktiva namnen följs med hur många år de har arbetat som studievägledare inom grundskolans senare år. Mina respondenter är följande: Anna med 4 års erfarenhet, Britta med 4 års erfarenhet, Caroline med 11 års erfarenhet, Doris med 8 års erfarenhet och Emma med 13 års erfarenhet.

5.1 Inträffar skilda åsikter

Uppfattar du att det inträffar att föräldrar/vårdnadshavare och elever har skilda åsikter vid gymnasievalet? I så fall, är det vanligt?

Anna berättar att det inträffar att elever och deras vårdnadshavare har skilda åsikter om gymnasievalet men att hon inte har många samtal med föräldrarna. Hon berättar att utav ungefär 85 elever i årskurs nio, träffar hon vårdnadshavare till ungefär 15 elever och utav dessa är det även inräknat alla vårdnadshavare till elever som riskerar att inte bli behöriga. Hon menar att hon träffar mest föräldrar utifrån två olika kategorier; hon träffar de föräldrar till barn med särskilda behov och akademikerföräldrarna som har frågor gällande

meritpoäng till gymnasiet, högskoleutbildningar och som Anna säger, de har inte många frågor om gymnasiet i sig utan vill veta om vägarna efter gymnasiet.

Britta tycker inte att detta är vanligt. Hon har själv bara varit med om det en gång och det var att föräldrarna vägrade att skriva på sitt barns gymnasieansökan, eftersom de inte var överens. Britta menar att till 99 % anser föräldrarna att det är upp till deras barn att själv välja men att de ändå är involverade i valet eftersom de vill att deras barns ska göra ett bra val. Själv får hon många samtal utav föräldrar som vill dubbelkolla vad olika alternativ kan ge och om olika val blir rätt utifrån vad deras barn vill göra.

Caroline berättar att det inte är vanligt på den skola som hon arbetar på. En annan skola som hon arbetade tidigare på var det tydligare att föräldrarna påverkade sina barn om vad de tyckte att de skulle läsa. Hon tycker att det är viktigt att poängtera för eleverna och vårdnadshavare att det är barnen som ska gå i gymnasiet, göra läxorna och tycka att det är roligt.

” Men det ska funka både i hjärta, huvud åh att man tycker att det känns okej, här och nu. Det är jättesvårt för dem flesta att sia om vad man ska bli längre fram och därför är det viktigt att välja någonting som jag känner att det här de närmsta tre åren kan tycka att det här är okej.” (Caroline)

Caroline berättar att de flesta föräldrar resonerar likadant och att de brukar säga att det är ju deras barns eget val, samtidigt som hon menar att föräldrarna ändå bör finnas där för sina barn och hjälpa dem i valprocessen eftersom de ändå kan behöva lite hjälp. Under hennes tid på denna skola har hon varit med om en mamma som vägrade att skriva på sitt barns gymnasieansökan, för att mamman fick för sig att hennes son bara valde ett gymnasieprogram på grund av att hans flickvän redan gick på detta program. Eleven fick gå på IV-programmet i ett år innan han kunde söka igen. Detta fall brukar hon använda som exempel när hon pratar med elever om att det är viktigt att man pratar där hemma med föräldrarna om sitt gymnasieval eftersom det är föräldrarna som ska skriva på och godkänna deras val.

Doris berättar att det händer ibland att föräldrar och elever inte är överens. Men hon tycker inte att det är många som har detta problem. Doris har ungefär 100 elever per år som söker till gymnasiet och utav dessa hundra är det ungefär en till två elever som inte är överens med sina föräldrar. Hon menar att för det mesta är det föräldrarna som ger sig i slutändan och låter sitt barn välja själva. En gång blev utfallet att Doris hade en elev som kom in till henne med två olika ansökningsblanketter, vilka båda var påskrivna av hennes

föräldrar. Eleven ville själv läsa samhälle medan hennes föräldrar ville att hon skulle gå naturprogrammet. Elevens dilemma, i detta fall, var i fall hon skulle välja vad hon själv ville läsa eller vad hennes föräldrar ville.

Emma svarar på frågan att hon inte tycker att det är vanligt med att eleven och dennes vårdnadshavare har skilda åsikter.

”Nä det är inte vanligt. Det är som jag sa, det är snarare ibland att man undrar: har dem verkligen läst äh valblanketten innan dem skrev på den? Så det är snarare tråkigt på det hållet.” (Emma)

Emma berättar om en situation där hon skulle skriva en rekommendation om att hon

tyckte att en elev kunde gå PRIV (Programinriktat individuellt val)inom

restaurangprogrammet. Men elevens förälder ville att barnet istället skulle gå natur.

”Det där klassiska att min son ska minsann gå natur även om han begriper nada och inte vill, men föräldrarna vill det.” (Emma)

Detta händer inte ofta på Emmas skola men hon poängterar att det är viktigt med att tidigt börja med förarbetet och att även involvera elevernas vårdnadshavare i elevens gymnasieval. Hon menar att studievägledare ska få en chans till att kunna börja arbetet med gymnasievalet tidigare än att börja med det under höstterminen när det börjar bli dags att välja.

5.2 Studievägledarens uppgift

Hur uppfattar du, som studievägledare, din uppgift när föräldrar/vårdnadshavare och eleven inte är överens och vad gör du då?

Anna tar upp att det finns föräldrar som vill att deras barn ska gå praktiska program på gymnasiet med motiveringen att gymnasiet ska ge en ett yrke. Det är annars vanligare att hon träffar föräldrar som vill att deras barn ska gå högskoleförberedande program på gymnasiet eftersom många anser det finare med en högre utbildning. Anna tar upp ett exempel hon stött på om ett föräldrapar där de ville att deras dotter skulle gå barn- och fritidsprogrammet för att de tyckte att hon skulle arbeta inom barnomsorgen medan dottern ville gå ett estetiskt program. I denna problematik informerade Anna föräldrarna om att

deras barn ändå kunde arbeta inom barnomsorgen även om hon skulle gå ett estetiskt program, för att bli förskolelärare måste eleven studera på högskola oavsett vilket program hon gick på gymnasiet. Anna menar att hennes uppgifter som vägledare gentemot elev och dennes föräldrar är att räta ut frågetecken och visa på att det finns flera vägar mot ett mål. Samtidigt, menar Anna på, att hon i det tysta alltid står på elevens sida, men att hon inte visar det öppet eftersom det inte får bli en kamp mellan dem. Men barnet i exemplet fick gå barn- och fritid eftersom det i slutändan är föräldrarna som bestämmer.

Britta ser som sin uppgift vid denna problematik att informera de olika parterna om vad de olika programmen kan leda till och hon har oftast många samtal med först eleven och senare brukar även föräldrarna bli involverad och komma till samtal. Men Britta brukar poängtera i sina samtal att det är viktigt när man väljer program att man utgår från sina intressen eftersom det brukar bli roligare att gå då. Precis som Anna anser Britta att hon ska hålla sig professionell och aldrig själv ge uttryck för vad hon själv tycker att de ska göra. I ett fall som hon varit med om gav sig inte föräldrarna utan barnet fick gå det föräldrarna ansåg vara bäst.

Caroline berättar att det inte händer ofta att föräldrar och deras barn inte är överens om gymnasievalet. Med elever från årskurs nio kallar Caroline dem till enskilda samtal. Dessa samtal är frivilliga men de flesta elever kommer. När det då uppstår en problematik håller hon ytterligare samtal med eleven och då är ibland föräldrarna med. Caroline berättar att hon är tydlig och konkret när hon informerar och håller sig objektiv. Vid de samtal där föräldrarna närvarar uttrycker hon sig inte om vad hon tycker att de bör göra utan hon lägger över ansvaret på föräldrarna.

Doris tycker att hennes uppgift är att informera, för att de ska få information om vad som är skillnader i det som de är oense om och om det går att få det lika om man väljer gymnasieprogram utefter det eleven eller föräldrarna vill.

”Asså, det ser jag väl mest som min uppgift att informera så mycket som möjligt så att de själva kan ta de besluten.” (Doris)

Emma berättar att det är viktigt att klargöra och att tala med eleven. Hon träffar aldrig föräldrarna innan hon har samtalat med eleven. Det är viktigt, menar Emma, att man tar föräldrarna och eleven på allvar och att man visar dem respekt. Emma har aldrig varit med om att det har varit några större problem i sina möten med elever och deras föräldrar utan hon menar att de har rett ut det väldigt bra och att de alltid har skiljts åt som vänner.

5.3 Varför skilda åsikter

Vad tror du det är som gör att eleven och föräldrarna/vårdnadshavarna har skilda åsikter kring gymnasievalet?

Anna svarar på frågan att hon tror att detta inträffar för att föräldrar har en framtidstro på sina barn.

….asså är det nån som tror mer på barnen än de själva så är det ju föräldrarna, det vet man ju själv. (Anna)

Den stora konflikten som Anna ser är att vissa föräldrar tror att om deras barn bara skärper till sig lite kommer hon/han att klara mer i skolan.

Vidare tror Anna att man som förälder ibland kan ha lite svårt med att se vilka begränsningar som finns och att man läser in det man själv vill.

”Asså det är ju en klassiker. Att vad man själv hade gjort. Vilka möjligheter man själv hade velat ha.” (Anna)

Anna tar som exempel att om ett barn vill mura ska den få göra det oavsett om föräldern har intresse inom skådespeleri eller juridik. Hon menar att det aldrig är för sent att utbilda sig till något annat om barnet senare skulle finna ett intresse inom ett annat område.

Britta svarar att hon tror att föräldrarna vill sina barns bästa och därför försöker hålla många dörrar öppna. Hon tar upp ett exempel som hon varit med om där föräldrarna ville att deras dotter skulle gå naturvetenskapligt program, medan dottern inte tyckte ämnena var roliga inom naturvetenskapsblocket, fastän hon hade höga betyg i dem. Föräldrarna tyckte att om dottern gick natur på gymnasiet skulle hon ha alla möjligheter att läsa vidare inom vad hon ville senare. Britta menar på att eleven styrdes vid gymnasievalet av sitt intresse vid den tidpunkten och inte kunde se sig om tio år framåt vilket Britta menar är omöjligt när man är 14-15 år.

Caroline berättar att när hon pratar med elever kommer det fram att deras föräldrar är rädda för att det inte ska gå bra för sina barn. Hon menar att de föräldrar som märker att deras barn presterar bra i skolan vill att de ska gå natur eller samhälle på gymnasiet. De föräldrar som märker att deras barn kan ha det lite trögt eller är skoltrötta ser att ett yrkesförberedande program är bättre för dem att gå.

Doris tror att det har mycket med vad föräldrarna själva har gått och vilken utbildning de har och är de högutbildade vill de att deras barn också ska bli det. Det som Doris mest har varit med om där föräldrarna och deras barn har varit oense om, har varit mellan två breda program, natur och samhälle. Doris berättar att det brukar komma fram i samtalen att föräldrarna har gått natur och därför vill att deras barn ska gå samma program medan deras barn vill gå samhälle istället.

Emma tycker inte att det händer ofta att de har skilda åsikter, men hon menar att det finns kvar, uppfattningen att vissa inte anser att det är bra att gå det estetiska programmet. Emma berättar att hon har varit med om själv hur en pappa i hennes sons klass tyckte att Emmas son inte skulle välja ett visst program utan ett annat. På den skola som Emma arbetar på känner hon inte igen denna bild av föräldrarna.

5.4 Hur används studievägledaren

Hur vanligt tror du att det är att din roll som studievägledare används av eleven och föräldrarna/vårdnadshavare i denna problematik?

Annatror inte att det är vanligt. Hon berättar att de kallar alla elever som inte är behöriga att söka till gymnasiet till samtal och att övriga kontaktar henne om det skulle vara något. Anna menar att det inte händer ofta.

Britta menar att hon inte används till detta utan att föräldrarna mer vill ha råd och stöd till hur de ska göra för att få sina barn till att se att det föräldrarna tycker är det bästa för dem. Britta menar på att hon kan ge dem information och vägledning men hon kan inte styra över någon.

Caroline ser sig som ett redskap till föräldrarna för att dem ska känna att dem får lite mer kött på benen. Hon är med om att föräldrarna ringer eller besöker henne för att få information och fakta om olika program. Hon ser sig som en tillgång till både eleven och föräldrarna men hon aktar sig väldigt noga för att själv tycka något.

Doris poängterar att det är viktigt att man som studievägledare har kommit med rätt information och att eleven har förstått en rätt eftersom eleven kan använda informationen mot sina föräldrar. Hon tror inte att föräldrarna använder henne inom denna problematik utan att de själva letar upp det de undrar över på annat håll eller har egna erfarenheter som de går efter.

Emma menar att det som hon används som inom sitt yrke är att föräldrarna vill veta från henne vilken skola som är bra och vad hon skulle rekommendera. Emma menar att föräldrarna fort släpper detta när hon berättar att både de kommunala och friskolorna måste följa samma regler. Föräldrar och elever tittar mycket på antagningslistor från tidigare år för att se vilka lägsta poäng elever har haft på de olika programmen. Dessa listor menar Emma förstör mycket av studievägledarnas arbete eftersom de visar de lägsta antagningspoängen och har man det lägsta poänget kan man få det svårt att hänga med i programmet. Emma menar att gymnasievalet för hennes elever är mer ett skolval, ett försök att undvika ”skitskolan”.

5.5 Hur påverkas studievägledaren

Hur mycket tror du studievägledaren påverkas i sitt handlande, i denna situation, utefter vad hon/han har för kännedom om elevens och dennes föräldrar/vårdnadshavare sociala bakgrund, som till exempel vad föräldrarna arbetar med och etniska bakgrund?

Anna berättar att hon inte påverkas om det inte finns ett känt socialt problem för eleven, om ifall eleven har en jobbig hemsituation eller andra problem. Hon menar att man ska skydda eleven. Anna menar att vid möten med elever och deras föräldrar, som inte har bott i Sverige länge, blir det viktigare att man inte antar att de vet allt redan utan att man förklarar tydligare om hur gymnasiet och skolsystemet fungerar. På den skola som Anna arbetar på är 40 % invandrare och det största programmet som flest på skolan söker till gymnasiet är naturprogrammet.

Britta berättar att hon inte har mycket kunskap om föräldrarnas bakgrund. Hon menar att i gymnasiesamtalen tycker hon inte att det är viktigt att veta föräldrarnas utbildningar utan hon utgår från vad hon vet om elevens prestationer och deras intresse. I sina möten med eleverna ser hon dem som ett blankt papper.

Caroline berättar att hon försöker att inte bli påverkad utan hon håller sig objektiv i sina samtal och ger ut information. Hon menar att hon inte utelämnar fakta utan alla har rätt till att få precis samma information och lika mycket uppmärksamhet. Caroline ser inte detta som något problem inom sitt yrke.

Doris tror och hoppas att det inte har någon betydelse om vad föräldrarna har för yrke i hennes möte med dem.

”Men jag tror inte att man tänker så mycket på det när man sitter och diskuterar att jaha nu är de här högutbildade eller så, så att nu ska jag kanske hålla mig på deras linje och säga till lilla Lisa att jo men det är ju klart att du ska gå natur och så nä. Det gör jag inte.” (Doris)

Doris menar att det är eleverna som ska gå tre år i skolan och det är de som får göra arbetsuppgifterna och att det borde deras föräldrar tänka på.

Emma anser inte att hon är opåverkbar men att hon påverkas mer av hur föräldrar och elever agerar.

5.6 Studievägledarens ansvar

Vad anser du att studievägledaren har för ansvar gentemot eleven vid dennes val till gymnasiet?

Anna menar att hennes ansvar är att se till att eleverna vet vad det är för program som de väljer men att det sen är upp till eleverna att välja och ta ansvar för det. Hon menar att hennes jobb är att upplysa eleverna och sen är det upp till eleverna vilket program och skola de vill gå på. Därför försöker Anna att få eleverna att närvara på öppet hus, leta information om olika skolor och program.

Britta menar att hon har ett stort ansvar gentemot eleverna och att hon måste sitta på en stor kunskap inom att vägleda och hjälpa eleven med att komma fram till vad hon/han är intresserad av och tycker är roligt, men även att få eleven medveten om vad som påverkar dem, eftersom hon menar att det ibland är en väldigt lång process att komma fram till vad man är intresserad av. Britta menar att det är viktigt att hon informerar rätt när det gäller de olika utbildningarna, vad antagningspoängen har legat på och vissa val som måste göras tidigare inom de program man söker. Hon anser även att ett stort ansvar ligger hos eleverna och hos deras föräldrar.

Caroline anser sitt ansvar gentemot eleverna vara att finnas på plats och att eleverna vet att hon finns där på sitt rum, ifall de vill prata med henne. Hon poängterar att hon inte ska göra deras jobb utan att de ska själva välja och även leta information, men att hon ska finnas där som ett redskap för dem.

Doris menar att hon egentligen inte har något ansvar eftersom det är frivilligt för eleverna att komma till samtalen med henne. Hon anser inte att hon kan tvinga någon elev och att hon ibland möts av elever som undrar om de måste komma till henne. Då berättar hon att vet man redan vad man ska välja behöver man inte komma till henne och vill man inte gå gymnasiet behöver man inte det eftersom gymnasieskolan är en valfri skolform. Vissa elever som inte kommer självmant på de samtal Doris har kallat till och som hon anser behöver prata med henne brukar hon söka upp. De elever brukar då gå med på att prata med henne. Doris brukar också fråga lärarna om de vet någon elev som de tycker borde komma och prata med henne. Men de elever som har höga poäng och som säger att de ska läsa natur brukar hon inte jaga ifall de inte dyker upp på utsatt tid.

Emma menar att hon har ett stort ansvar att vara rak och att poängtera att det är bara eleven som ska välja, ingen annan. Hon menar att ansvaret ligger hos eleven i sitt val men att hon kan belysa olika delar i deras val och vad vissa konsekvenser kan bli. Emma ser sin roll som icke rekommenderande men vägledande och stödjande.

5.7 Föräldrar som väljer

Vet du hur det har gått för elever i de fall där denna problematik i gymnasievalet har uppstått där föräldern/vårdnadshavarens beslut varit avgörande eller där eleven har fått bestämma?

Anna berättar att hon hade ett fall där föräldrarna, som var väldigt involverade i deras barns gymnasieval, bestämde vilket program som deras son skulle gå på. För denna elev gick det inte bra utan han ”studsade” runt på olika program efter detta, tills han helt hoppade av gymnasiet. Anna menar att det inte finns någon tid för henne att kolla upp hur det har gått för eleverna, vilket hon gärna hade velat veta.

Britta har bara varit involverad i ett fall där föräldrar och elev hade skilda åsikter kring elevens gymnasieval. I detta fall hoppade eleven av sitt gymnasieval. Britta vet inte vad eleven gjorde efter sitt avhopp, men hon antar att hon sökte det hon själv var intresserad av. Britta avslutar med att både föräldrarna och eleven då antagligen fick vad de båda ville. Eleven provade på föräldrarnas val, men tyckte inte att det fungerade och istället kanske sökte det hon själv var intresserad av. Vissa elever hoppar av sina val och byter till något annat, men det, antar Britta, är elevernas egna val. Hon tar upp, att det inte alltid är att hon

nås av att vissa val som eleverna gör, görs utifrån vad föräldrarna vill. Ibland kanske inte eleverna själva är medvetna om att deras föräldrar påverkar dem i sitt val.

Caroline har bara varit med om denna problematik en gång och för den eleven vägrade hans förälder att skriva på hans ansökan. Det som hände med honom var att han fick gå individuella programmet. Hon menar, att det säkert finns andra elever som kan ha haft problem med sina föräldrar om sitt gymnasieval, men att det har inte nått Caroline.

Doris berättar att hon inte vet vad som har hänt med de elever som har varit oense med sina föräldrar om sitt gymnasieval. Hon berättar att hon har tänkt flera gånger att gå in i datasystemet för att se efter hur det har gått för eleverna och om de går kvar, men har inte haft någon tid över för detta.

Emma berättar att hon får rätt dålig feedback, men att ibland får hon reda på hur det har gått, ibland bättre än vad hon befarade. Ibland kommer eleverna tillbaka till skolan för att hälsa på och berätta hur det gick, men Emma berättar att det är bara de som ”blev något” som gör detta. På hennes skola är det en större spridning på vad eleverna väljer, mellan 70-80 % väljer något annat än natur eller samhälle, mest väljer eleverna ett yrkesprogram. Hon menar att många av de program som eleverna söker är socialgrupps relaterat.

I detta kapitel har jag gått igenom mitt resultat utifrån de intervjuer jag har gjort med fem studievägledare. Det som kommer fram är att studievägledarna inte upplever det som problematiskt när det uppstår skilda åsikter mellan elev och dens föräldrar och att de inte tycker att det är något vanligt förekommande. De blir inte påverkade av eleven eller av dens föräldrars sociala bakgrund vid skilda åsikter. I nästa kapitel kommer jag att koppla mitt resultat till Bourdieus teori om habitus, fält och symboliskt kapital.

6. Analys

I detta kapitel kopplar jag resultatdelen till Bourdieus teorier om symboliskt kapital, habitus och fält, utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Jag använder mig utav tre rubriker: Vem väljer, Skilda åsikter och Yrkesrollen studievägledare för att lättare kunna överblicka min analys och få ett sammanhang.

6.1 Vem väljer

Britta och Caroline uppfattar det som att föräldrarna resonerar utifrån att det är deras barn som själva får välja vilket program de vill gå. Anna upplever det som att det oftast är eleven som själv väljer och att även eleven upplever detta, men att eleverna samtidigt vet vad ett bra eller dåligt val är. Detta kan man koppla till Bourdieus (1999) teori om habitus. Eleven väljer utifrån den bakgrund hon/han är uppväxt och van vid, vilket gör att valet inte känns främmande. Det kan kännas för eleven som att det är dens eget val men att det är dens habitus som påverkar, både medvetet och omedvetet.

Anna möter ibland föräldrar som vill att deras barn ska gå ett praktiskt program eftersom de anser att gymnasiet ska ge en ett yrke, men de flesta föräldrar som hon möter, vill att deras barn ska gå ett högskoleförberedande program eftersom det anses finare med en högre utbildning. Bourdieus teori om fält, enligt Månson (2006), går att applicera på det som Anna möter hos föräldrar. Eftersom föräldrarna är inom ett visst socialt fält vill de att deras egna barn antingen ska fortsätta att vara verksamma inom samma eller stiga till ett högre fält.

På Emmas skola väljer mellan 70- 80 % av eleverna något annat än natur eller samhälle. De flesta väljer yrkesprogram och Emma menar att detta är socialgruppsrelaterat. Gripsrud (2002) skriver om habitus att det är socialt givna regler som man följer och att ens habitus präglar vilken utbildning vi kommer att välja. Emma menar att på den skola hon arbetar på har de flesta föräldrarna till eleverna ingen akademisk bakgrund. Hon upplever att föräldrarna där lägger sig i sina barns val alldeles för lite och hade velat ha en större kontakt med föräldrarna. I Bourdieus (1999) teori om symboliskt kapital tar han upp att

desto större kulturellt och ekonomiskt kapital man innehar desto större vikt läggs vid utbildning och läxhjälp.

Eftersom ens habitus påverkar en i ens val och att habitus är ett inlärt beteende och därigenom något som man har börjat anskaffa sig i sin uppväxt, blir det de i ens omgivning som har visat och upplyst en om vilka möjligheter och vilka vägar man kan ta i sin framtid. Det är detta som senare kommer fram i gymnasievalet då man utgår från vad ens föräldrar, syskon, kompisar eller andra i ens bekantskapskrets har läst. Skolan blir bara då en liten del av det som påverkar ens val i denna fråga.

6.2 Skilda åsikter

Anna, Britta och Caroline svarar att de tror att det inträffar skilda åsikter eftersom föräldrarna har en stark framtidstro för sina barn, och att de är rädda för att det inte ska gå bra för dem. Anna säger samtidigt att vissa föräldrar ibland har svårt att se sina barns begränsningar och lägger in vad de själva hade velat göra. Emma upplever inte att det händer ofta att de har skilda åsikter, men att hon märker att det finns fortfarande en syn på att vissa program inte anses vara bra. Det hon används utav föräldrarna till, är att de vill att hon ska rekommendera vilken skola som är bra. Hennes elever ser det mer som ett skolval än programval, man ska undvika ”skitskolan”.

Gripsrud (2002) skriver att det är ens habitus som bestämmer vilken utbildning vi kommer att välja och att för barn till akademiker känns universitetsstudier som ett mer naturligt inslag. Många av föräldrarna kan känna att de vill att deras barn ska välja ett program som de känner till eftersom det då blir lättare för dem att hjälpa sina barn med läxhjälp och annat som kan dyka upp under utbildningen. I Emmas fall där eleven och föräldern vill undvika ”skitskolan” vet eleven vilket program hon/han ska välja, vilket kan vara både utifrån dens habitus och sociala fält. Samtidigt blir det viktigt att skolan är erkänd för att ens utbildning ska bli mer utmärkande.

Doris tror att de skilda åsikterna har att göra med vad föräldrarna själva gick för program i gymnasiet och om föräldrarna är högutbildade vill de även att deras barn ska bli det. I samtal hon har haft har det kommit fram att föräldrarna vill att deras barn ska gå ett visst program för att de själva gick det. Doris har mest varit med om att föräldrar och deras barn har varit oense mellan två breda program natur och samhälle. Månson (2006) skriver att det symboliska kapitalet spelar en viktig roll när det gäller hur människor kommer att uppfattas i samhället och där olika föremål har ett symboliskt värde för vem man är och

betraktas som. Det ekonomiska kapitalet är viktigt, men för att nå högre sociala positioner i samhället kan andra kapital vara viktiga såsom det sociala och kulturella.

Eftersom både samhälls- och naturvetenskapsprogrammet är högskoleförberedande, anser jag, att många föräldrar vill att deras barn ska välja dessa program. Det finns då en större chans till att deras barn kommer att läsa vidare. Detta kan kännas extra viktigt för föräldrar som själva har läst vidare och kan se fördelarna med detta. Dessa föräldrar har även möjlighet att kunna hjälpa sina barn mer eftersom högskolan är något som de då känner till.

Caroline tror att de föräldrar som märker att det går bra för sina barn vill gärna att de väljer antingen natur eller samhälle, men om det går lite trögt för ens barn kan föräldrarna tänka sig att de ska välja ett mer yrkesförberedande program som kanske gynnar dem. Månson (2006) skriver att habitus skiljer sig åt från varje individ, men att det blir mer tydligt när man kommer från olika samhällsskikt. Här kan det vara att föräldrarna kanske inte är högutbildade, men att om de märker att deras barn har det lätt för sig i skolan ska de inte missa de chanser de kan få till större möjligheter när de gäller högre studier. Detta kan sen leda till ett bättre arbete med mer betalt istället för ett arbete som både är fysiskt betungande och lägre betalt. Märker man däremot att ens barn inte har det lätt kan det vara skönt att hon/han ändå kan få en utbildning från gymnasiet, som kan leda till att man ändå kan göra sig attraktiv på arbetsmarknaden.

Av de intervjuade i denna uppsats säger de flesta studievägledarna att föräldrarna involverar sig i barnens val eftersom de vill att det ska gå bra för dem. Samtidigt kan det vara att föräldrarna vill att deras barn ska hålla sig inom samma sociala fält som föräldrarna eller att barnen ska få möjligheten att öka sina chanser att komma in inom ett högre fält. Doris tar upp att vissa föräldrar vill att deras barn ska gå gymnasiet med inriktning natur för det var vad de själva gick. Detta visar på, att det är viktigt för föräldrarna att deras barn stannar i samma sociala fält som föräldrarna är inom eller att de stiger. Föräldrarna vill absolut inte att barnen ska hamna i ett lägre socialt fält än vad de kommer från. Genom att ens barn väljer inriktning natur på gymnasiet får hon/han en mycket bred högskolebehörighet, vilket gynnar henne/honom och egentligen alla unga personer, eftersom det kan vara svårt att vid en låg ålder vara säker på vad man vill bli eller göra.

6.3 Yrkesrollen studievägledare

6.3.1 Ansvar och vägledarroll

Alla fem utav studievägledarna anser att informera och upplysa om olika vägar ingår i deras studievägledarroll, men också att vara ett stöd för eleven inför sitt gymnasieval. Sitt ansvar gentemot eleven anser de flesta av dem vara att ha en kunskap om att kunna vägleda och kunskap om de olika programmen för att därmed kunna belysa för eleven vad olika val kan innebära. De aktar sig för att själva uttrycka någon egen åsikt om vad de tycker eller anser.

Gripsrud (2002) skriver att habitus är en kunskap som man besitter men som man inte funderar över, utan i habitus ingår där socialt givna regler som man följer. Här kan jag tänka mig att utbildningen till studievägledare hjälper en att samla in olika hjälpmedel till hur man ska agera i olika situationer, men den lär även ut inom vilket område yrket sträcker sig. Under utbildningen lärs det ut att yrket innehåller vägledning och en viss bit information, men aldrig att ge råd, eftersom det är den sökande själv som måste komma fram till besluten för att det ska bli rätt. Inlärningen från utbildningen läggs sedan i studievägledarens habitus, som blir till en social inlärning och vid olika situationer reagerar man på det sätt som man har lärt sig att man ska göra.

6.3.2 Påverkan

Anna tror inte att hon skulle användas av föräldrar och elever ifall de skulle ha skilda åsikter. Hon menar att hon bara blir påverkad om det finns ett känt socialt problem.

Britta menar att hon inte har stor kunskap om föräldrarnas bakgrund. Hon ser eleverna som ett blankt papper och menar att det är deras prestationer och intresse som är viktiga för henne att känna till än vad föräldrarna har för bakgrund.

Caroline försöker att inte bli påverkad av föräldrarnas bakgrund utan ger samma information till alla och undanhåller inget. Hon anser inte att detta är något problem i yrket.

Doris tror och hoppas att det inte har någon betydelse om vilken bakgrund föräldrarna har och menar att man inte sitter och tänker på det i samtalen.

Emma menar att hon inte är opåverkbar men att hon påverkas mer utav hur föräldrarna agerar än vilken bakgrund de har.

Studievägledarna behöver inte bli påverkade eftersom deras uppgifter inom gymnasievalet till stor vikt mest innebär att informera och vägleda. I detta fall spelar det inte stor roll hur deras habitus, symboliskt kapital eller sociala fält är, eftersom de har sina uppgifter inför gymnasievalet, Om de utgår från sin profession skapar det inga problem i yrkesrollen, eftersom det inte ingår i deras arbetsuppgifter att lägga sig i vilka val som görs eller att ge råd, utan de är där för att hjälpa till genom att informera och vägleda, utifrån vad eleverna är intresserade av. Samtidigt är det nog svårt att inte känna med eleven ifall deras föräldrar skulle välja något till dem som man vet de inte alls är intresserade av och som skulle kunna medföra en onödig omväg för dem till det de vill göra.

I detta kapitel har jag kopplat mitt resultat till Bourdieus begrepp habitus, fält och

symboliskt kapital. Många utav de föräldrar, som studievägledarna i denna undersökning stöter på, verkar anse att det är viktigt att deras barn håller sig inom samma fält som de är uppvuxna i eller att de stiger till ett högre fält, men de får absolut inte hamna i ett lägre fält. De föräldrar som vill att deras barn ska gå ett högskoleförberedande program har oftast själva ett högt symboliskt kapital och därmed satsar man mer på utbildning och anser att det är viktigt med detta. Studievägledarna anser att deras ansvar gentemot eleverna är att informera och vägleda och att inte uttrycka någon egen åsikt. Detta tillvägagångssätt och tankesätt kan de ha införskaffat i sitt habitus genom deras studievägledarutbildning. I nästa kapitel kommer jag att gå igenom om de svar jag har fått i min undersökning, svarar på mina frågeställningar och mitt syfte.

7. Diskussion

Mitt syfte har varit att ta reda på hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag har även velat undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. I detta avsnitt diskuterar jag kring resultatet och analysen, som även kopplas till den tidigare forskningen som jag har använt mig utav i uppsatsen. Jag börjar min diskussion med att diskutera svaren på min första frågeställning, hur studievägledarna upplever problematiken i sitt arbete när vårdnadshavarna och eleven har skilda åsikter.

I sin yrkesroll menar studievägledarna att de är där för att hjälpa till med att informera om olika val och se till att eleverna förstår vad de olika valen leder till. Något intressant, som bara vagt framkom utav två av studievägledarna, var att de inte vet vad som sker hemma hos eleverna och att det kan ju förekomma dispyter mellan eleven och deras föräldrar där. Studievägledarna som deltog i min undersökning har alla haft fall där föräldern har föredragit ett annat program än deras barn. Någon har varit med om att föräldern har vägrat att skriva på blanketten, medan i ett annat fall har eleven stått i valet och kvalet innan hon lämnade in sin blankett. Men som studievägledarna i undersökningen poängterar, engagerar eller lägger föräldrarna sig i just för att de bryr sig om sina barn och vill att det ska gå bra för dem. Att ha detta synsätt på föräldrarna som studievägledare, som säkert stämmer också, kan underlätta i kontakten med föräldrarna.

En annan intressant aspekt från mitt resultat är, att studievägledarna upplever det som att många utav eleverna ser att valet till gymnasiet är deras eget och att många av föräldrarna också anser detta. Denna syn kan göra att det inte uppstår många skilda åsikter mellan föräldrar och elever utan föräldrarnas roll blir mer att stötta och diskutera olika alternativ med sitt barn. Både Sandell (2007) och Lovén (2000) tar upp i sina avhandlingar att olika studier har visat att eleverna anser att deras föräldrar är de som är de viktigaste att diskutera sina studie- och yrkesval med.

I min undersökning påpekar Anna att eleverna vet vad ett dåligt eller bra val är. Emma tycker att det många gånger är att eleverna vill undvika ”skitskolan” medan de redan har klart för sig vilket program de ska gå. Vad som är intressant här är att det är mycket mer än bara vilket gymnasieprogram man ska söka till. Vid detta tillfälle är det bra att ha flera runt omkring sig att diskutera och höra med vad de har tyckt om olika skolor och program och här kan föräldrarna vara bra att ha till hands. Detta är också något som studievägledarna i min undersökning tar upp, att de anser att föräldrarna bör engagera sig i sina barns val för att stötta och hjälpa dem.

En av studievägledarna i min undersökning upplever att de program som flest föräldrar och deras barn blir oense om är mellan samhälls- och naturprogrammet, två breda program. Det som oftast visar sig här är att föräldern själv har gått något utav dem och därför tycker att deras barn ska gå samma. Detta är något som Sandell (2007) tar upp i sin avhandling om att de elever som upplever att de blir mest påverkade utav sina föräldrar i gymnasievalet är de som senare väljer naturvetenskapligt på gymnasiet.

Föräldrar har också olika syn på vad gymnasiet ska ge deras barn. Några av studievägledarna i undersökningen tar upp att det finns de föräldrar som vill att deras barn ska gå ett yrkesprogram, eftersom de anser att man ska vara utbildad inom ett yrke efter att ha genomfört gymnasiet. Sedan finns det de föräldrar som tycker att deras barn ska välja antingen natur eller samhälle på gymnasiet eftersom de vill att deras barn ska studera vidare efter gymnasiet för att kunna få bättre arbeten, men även att det anses finare med en högre utbildning. I dessa fall verkar det som att föräldrarna lägger sig i sina barns val lika mycket och vill påverka dem till att göra det rätta valet, enligt föräldrarna. Vad som är intressant här är, att studievägledarna i undersökningen poängterar ibland för föräldrarna att det är deras barn som måste gå till skolan och göra läxorna, men också att de försöker få föräldrar att förstå att det finns många olika vägar till samma mål. Studievägledarna i undersökningen anser, att de ska vara på elevens sida, även om de aldrig ger uttryck för detta.

På min andra frågeställning, om den sociala bakgrunden hos föräldrar påverkade dem, blev svaren väldigt korta. Svaren de ger på denna fråga är att de hoppas att de inte blir påverkade och att de inte känner till mycket av elevens bakgrund. Emma svarar att det är mer hur föräldrarna agerar som påverkar henne än bakgrunden. Anna svarar att hon bara blir påverkad om det finns ett socialt problem. Doris menar, att hon inte sitter och tänker, medan hon samtalar om vilken utbildning föräldrarna har och inte känner att hon måste gå på deras linje vid informationsgivningen.