Mitt syfte har varit att ta reda på hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag har även velat undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. I detta avsnitt diskuterar jag kring resultatet och analysen, som även kopplas till den tidigare forskningen som jag har använt mig utav i uppsatsen. Jag börjar min diskussion med att diskutera svaren på min första frågeställning, hur studievägledarna upplever problematiken i sitt arbete när vårdnadshavarna och eleven har skilda åsikter.
I sin yrkesroll menar studievägledarna att de är där för att hjälpa till med att informera om olika val och se till att eleverna förstår vad de olika valen leder till. Något intressant, som bara vagt framkom utav två av studievägledarna, var att de inte vet vad som sker hemma hos eleverna och att det kan ju förekomma dispyter mellan eleven och deras föräldrar där. Studievägledarna som deltog i min undersökning har alla haft fall där föräldern har föredragit ett annat program än deras barn. Någon har varit med om att föräldern har vägrat att skriva på blanketten, medan i ett annat fall har eleven stått i valet och kvalet innan hon lämnade in sin blankett. Men som studievägledarna i undersökningen poängterar, engagerar eller lägger föräldrarna sig i just för att de bryr sig om sina barn och vill att det ska gå bra för dem. Att ha detta synsätt på föräldrarna som studievägledare, som säkert stämmer också, kan underlätta i kontakten med föräldrarna.
En annan intressant aspekt från mitt resultat är, att studievägledarna upplever det som att många utav eleverna ser att valet till gymnasiet är deras eget och att många av föräldrarna också anser detta. Denna syn kan göra att det inte uppstår många skilda åsikter mellan föräldrar och elever utan föräldrarnas roll blir mer att stötta och diskutera olika alternativ med sitt barn. Både Sandell (2007) och Lovén (2000) tar upp i sina avhandlingar att olika studier har visat att eleverna anser att deras föräldrar är de som är de viktigaste att diskutera sina studie- och yrkesval med.
I min undersökning påpekar Anna att eleverna vet vad ett dåligt eller bra val är. Emma tycker att det många gånger är att eleverna vill undvika ”skitskolan” medan de redan har klart för sig vilket program de ska gå. Vad som är intressant här är att det är mycket mer än bara vilket gymnasieprogram man ska söka till. Vid detta tillfälle är det bra att ha flera runt omkring sig att diskutera och höra med vad de har tyckt om olika skolor och program och här kan föräldrarna vara bra att ha till hands. Detta är också något som studievägledarna i min undersökning tar upp, att de anser att föräldrarna bör engagera sig i sina barns val för att stötta och hjälpa dem.
En av studievägledarna i min undersökning upplever att de program som flest föräldrar och deras barn blir oense om är mellan samhälls- och naturprogrammet, två breda program. Det som oftast visar sig här är att föräldern själv har gått något utav dem och därför tycker att deras barn ska gå samma. Detta är något som Sandell (2007) tar upp i sin avhandling om att de elever som upplever att de blir mest påverkade utav sina föräldrar i gymnasievalet är de som senare väljer naturvetenskapligt på gymnasiet.
Föräldrar har också olika syn på vad gymnasiet ska ge deras barn. Några av studievägledarna i undersökningen tar upp att det finns de föräldrar som vill att deras barn ska gå ett yrkesprogram, eftersom de anser att man ska vara utbildad inom ett yrke efter att ha genomfört gymnasiet. Sedan finns det de föräldrar som tycker att deras barn ska välja antingen natur eller samhälle på gymnasiet eftersom de vill att deras barn ska studera vidare efter gymnasiet för att kunna få bättre arbeten, men även att det anses finare med en högre utbildning. I dessa fall verkar det som att föräldrarna lägger sig i sina barns val lika mycket och vill påverka dem till att göra det rätta valet, enligt föräldrarna. Vad som är intressant här är, att studievägledarna i undersökningen poängterar ibland för föräldrarna att det är deras barn som måste gå till skolan och göra läxorna, men också att de försöker få föräldrar att förstå att det finns många olika vägar till samma mål. Studievägledarna i undersökningen anser, att de ska vara på elevens sida, även om de aldrig ger uttryck för detta.
På min andra frågeställning, om den sociala bakgrunden hos föräldrar påverkade dem, blev svaren väldigt korta. Svaren de ger på denna fråga är att de hoppas att de inte blir påverkade och att de inte känner till mycket av elevens bakgrund. Emma svarar att det är mer hur föräldrarna agerar som påverkar henne än bakgrunden. Anna svarar att hon bara blir påverkad om det finns ett socialt problem. Doris menar, att hon inte sitter och tänker, medan hon samtalar om vilken utbildning föräldrarna har och inte känner att hon måste gå på deras linje vid informationsgivningen.
Fransson och Lindh (2004) tar upp om snedrekrytering till gymnasie- och högskolan på grund av ens sociala bakgrund. Där menar de att de barn med fler kapitalformer tenderar att oftast välja, vid olika val, det som gynnar dem till en fortast högre utbildning. Denna snedrekrytering, menar de, har funnits väldigt länge. Det saknas forskning om hur föräldrar och deras barn från olika sociala grupper orienterar sig inom skolsystemet och om hur
skolans vägledning bidrar till de olika valprocesserna. Men frågan är om detta problem
bara ska läggas på studievägledaren, eller om det är något som skolan och hela samhället i sig ska arbeta med, för att det ska bli lika för alla elever med olika sociala bakgrunder.
7.1 Vidare forskning
En vidare forskning utifrån det här arbetet som jag hade tyckt vara intressant att undersöka är vad eleverna, som har fått gå det gymnasieprogram som föräldrarna/vårdnadshavaren bestämt, tycker om detta, undersöka hur det har gått för dem och hur det har påverkat dem. Något annat som också hade varit intressant att undersöka är varför skollagen har ändrats och gett eleven talerätt och undersöka hur studievägledaren upplever denna förändring i sitt bemötande både med eleven och med dennes föräldrar i sitt arbete med gymnasievalet.
I detta kapitel har jag gått igenom om mitt resultat har svarat på mina två frågeställningar. Jag har även tittat på om det finns någon koppling mellan de svar jag har fått och den tidigare forskningen, som jag har använt mig utav i denna uppsats. Jag har avslutat kapitlet och min uppsats med att ta upp två andra frågor som jag tycker hade vara intressant att undersöka vidare.