I nedanstående del presenteras en redogörelse för resultatet av undersökningen samt analysen och tolkning av det insamlade materialet utifrån de olika teorier och tidigare forskning som tidigare presenterats.
6.1 Kvinnors upplevelse av arbete inom svensk
hockeyindustri
Intervjun med Charlotte Gustavsson talade för att hon haft en positiv upplevelse av sitt tidigare arbete inom svensk herrhockey och att hennes arbetsplats avgjort upplevelsen och poängterade att hennes trivsel och upplevelse berodde på den klubb hon var verksam i. Intervjun med Emilie Wiklander talade även den för att hon haft en positiv upplevelse av arbete inom svensk herrhockey, men att hon som kvinna behövt kämpa och arbeta lite hårdare än en man för att ta sig dit där hon är idag. Hennes karriär har inte alltid gått spikrakt uppåt understryker hon, men att hon alltid haft viljan att ta sig framåt karriärmässigt. Emilie nämner även att hon likaså många andra kvinnor som arbetar med svensk herrhockey mycket ofta behövt bevisa sig och att fokus ibland ligger på henne som kvinna och inte hennes
arbetsprestationer. Hon hävdar även att svensk herrhockey har en lång bit att gå och mycket att arbeta kring gällande frågan om jämställdhet.
Sophie Wachtmeister hade en bra upplevelse av arbete inom svensk herrhockey och menade att de tidigare fördomar hon haft rörande svensk herrhockey som arbetsplats, dess mansdominans och hur det skulle vara att som kvinna besitta en chefspost inom svensk
herrhockey försvann samtidigt som hon började arbeta med svensk herrhockey. Hon trodde att hon skulle bli exkluderad, vilket hon aldrig blev. Tidigare nämndes en situation där hon under en konferens samtalat med en grupp män och där en av gruppens medlemmar inkluderade henne via sitt hockeysnack trots att hon själv inte hade någon kunskap inom det.
Emelie Fredriksson hade en delad åsikt gällande hennes upplevelse om att arbeta med svensk herrhockey och berättar att hon som kvinnlig sportjournalist sticker ut mycket eftersom att hon ständigt arbetar i en viss manlig jargong. Dessutom hävdade hon att den arbetsmiljö som hon arbetar inom inte alltid är helt okej. Emelie berättade att hon inte heller alltid blivit bra bemött och ibland blivit kallad ordet gumman och blivit klappad på huvudet när hon frågat något.Utstrålar man osäkerhet, speciellt som tjej är det tyvärr lättare att bli ett offer och bli klampad på hävdade Emelie.
Lena Sundqvist hade även hon en blandad upplevelse av hur det var att arbeta med och inom svensk herrhockey. Hon framhöll att det är svårare att som kvinna arbeta med svensk herrhockey på grund av att man som kvinna inte ha den naturliga platsen på arbetet. Lena påpekade även att sporten är oerhört rotad i machokulturen och skapad för män till män, vilket kan förklaras utifrån Hirdmans genuskontrakt som kortfattat handlade om hur regler, normer, seder och förväntningar skapar vad som är manligt respektive kvinnligt i samhället. Arbetsklimatet samt kulturen har kommit att bli bättre, men sticker du ut på grund av exempelvis kön eller etnisk bakgrund så kan detta försvåra ditt arbeta menar Lena.
6.2 Upplevda hinder
Charlotte nämnde att de hinder hon stött på under karriären ofta handlat om arbetet i sig. Hon nämner en situation där hennes arbete i en klubb hon tidigare varit verksam i skulle handla om att skapa nya strategier i klubben. Hennes arbete mötte på ett enormt motstånd på grund av klubbens mycket inarbetade strategier och traditionella tänk och detta kom således att bli ett hinder för henne. Hon nämner inte att arbetssegregeringar, könsdiskrimineringar eller något av de övriga tidigare nämna hindren kommit att bli ett hinder för henne. Charlotte påpekade förvisso att hon varit med om en situation där en kvinna som arbetade för SHL blev
nedvärderad av en man som arbetade högre upp i ledet inom SHL och som ansåg sig ha rätten till detta.
Emelie nämnde att sport är mycket intimt och att situationer där hon behövt befinna sig i omklädningsrum för intervjuer kommit att bli ett hinder för henne. Hon hävdade att hon upplevt att hon blivit exkluderad vissa arbetsuppgifter på grund av att hon varit kvinna. Vissa arbetsuppgifter antas endast utföras av män och detta tänk har kommit att bli ett hinder för henne menar Emelie. Detta överensstämmer med Katie Simmons studie Women in Top Management Positions in the Sport Industry: Breaking Down the Barriers and Stereotypes där Simmons (2011) skriver att arbetssegregeringar är ett vanligt förekommande hinder för många kvinnor inom idrottsbranschen. Dessutom kan Emelies påstående förklaras utifrån den tidigare nämnda teorin Social Role Theory som beskriver konceptet att män och kvinnor tilldelas olika roller i samhället utefter deras kön (Social Role Theory, 2008).
Emilie menade att hon många gånger behövt bevisa sig som kvinna och därmed behövt arbeta desto hårdare, vilket kan tänkas vara ett tänkbart hinder. Hon menade även att kön många gånger varit i fokus och att hennes arbetsprestationer därmed åsidosatts. Emilie har noterat att det har blivit mycket mer jämställt i dagens familjer gällande arbetsfördelningen av
hushållssysslorna, men att kvinnor än idag antas ha större skyldigheter i hushållet och hushållssysslorna. Hon poängterade att det ofta handlar om småsaker i hemmet som tar oerhört mycket tid och energi i slutändan, till exempelvis som att behöva komma ihåg föräldramöten, märka barnens kläder med namn samt planering av olika familjeaktiviteter. Påståendet kan kopplas samman med tidigare forskning som talade för att familjeförpliktelser ansågs vara ett hinder för kvinnor på högre positioner som ville nå framgång (Whiteside & Hardin, 2012).
Sophie betonade att män i grupp aldrig kommit att bli ett hinder för henne under sitt arbete på SHL, men att hon utifrån tidigare erfarenheten erfarit detta. Hon nämner att problematiken är att som kvinna bli tagen på allvar och därigenom ständigt behöva bevisa sig, vilket även andra respondenterna nämner.
Lena påpekade att normer, att inte ha den naturliga platsen på arbetet, samt att
mansdominansen kommit att bli hinder för henne. Dessutom nämner Lena som även tidigare respondenter gör att kvinnor har en tendens att många gånger behöva bevisa sig själva och därmed arbeta snäppet hårdare än män. Att normer är ett hinder kan kopplas samman med teorin om Hirdmans genuskontrakt som kort handlar om hur regler, normer, seder och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället skapas.
Slutsatsen är att samtliga respondenter upplevt liknande typer av hinder. Fyra av fem respondenter antydde att hinder i form av sexistisk diskriminering aldrig förekommit på arbetsplatsen eller under deras karriär medan en av respondenterna antydde att hon tidigare hade stött på hindret könsdiskriminering. Det hinder som nämndes av majoriteten av respondenterna var att bli tagen på allvar och ständigt behöva bevisa sig själv. Dessutom hävdade majoriteten av respondenterna att de upplevt att kvinnor generellt sett har en tendens att allt för ofta behöva bevisa sig och således arbeta lite hårdare än män, vilket kan tänkas komma att bli ett hinder för många kvinnor som i slutändan inte orkar arbeta hårdare när de ser att en man väljs före trots mindre kompetens.
Tidigare forskning visade att kvinnor på högre positioner eller som strävade efter en högre position ofta mötte hinder i form av arbetssegregeringar, könsdiskriminering, en skev
kvinnosyn, genusbaserade stereotyper, ”mansnätverket”, familjeförpliktelser samt det att vara kvinna. Respondenterna har varken stött på hinder i form av könsdiskrimineringar,
”mansnätverket”, tävling eller familjeförpliktelser. Två av de intervjuade nämnde att de säkert stött på nedvärderade kommentarer under sin karriär och som kan tänkas vara hinder, men som de lärt sig att stöta ifrån och koppla bort.
6.3 Exkluderas kvinnor från att arbeta inom svensk
herrhockey?
Charlotte menade att kvinnor inte exkluderas från arbete inom svensk herrhockey, men att man som kvinna kan ställa sig frågan: Får man jobbet om man söker det? Tyvärr trodde hon att en ”gubbig” organisationen kan innebära att mannen väljs före kvinnan trots att kvinnan innehar mer kompetens. Emelie menade dock att kvinnan exkluderades och att detta berodde på att kvinnan inte alltid känner sig välkommen, vilket kan ha koppling till Lenas påstående om att kvinnan inte alltid har den naturliga platsen på arbetet menar författaren.
Emilie menade även hon att svensk herrhockey exkluderar kvinnor och att detta ligger i att svensk herrhockey är oerhört mansdominerat och präglas av manliga normer. Detta gör att kvinnor inte väljer att söka arbeta inom svensk herrhockey menar hon. Kvinnor inom svensk herrhockey exkluderas i allt från hockeysnack till arbetsmöten hävdar Emilie. Emilie menar även att herrhockeyns mansdominans även är en bidragande faktor till att många kvinnor inte väljer att söka sig till arbete inom svensk herrhockey. Detta tror författaren har ett samband med Emilies och Emelie tidigare påståenden om att fler kvinnliga förebilder behövs inom svensk herrhockey för att motivera andra kvinnor att börja arbeta med svensk herrhockey och svensk idrott.
Antalet få verksamma kvinnor inom svensk herrhockey idag menar författaren signalerar och ger bilden av att arbetsmarknaden inte är en plats för kvinnor. Sophie menar däremot att kvinnor inte exkluderas och att det inte heller är svårare att vara kvinna och arbeta med svensk herrhockey. Både Emelie och Emilie konstaterade att kvinnor per automatik tilldelas olika roller på arbetsplatsen, vilket författaren menar kan förklaras utifrån Alvesson & Due Billings påståenden om att genus är ett socialt klassifikationssystem som genom en social process skapar olika egenskaper, förutsättningar och handlingsmönster för de olika kategorierna i systemet. Vad som är manligt respektive kvinnligt är ett resultat av
klassifikationssystemet där förutsättningarna formar deras sociala identitet i samhället och på arbetsmarknaden. Utgångspunkten är att kvinnor och män föds in i sina respektive roller utifrån de sociala villkor som finns i samhället (Alvesson & Due Billing, 2009).
Sammanfattningsvis ansåg tre av fem respondenter att kvinnor exkluderades från att arbeta inom svensk herrhockey medan två av fem respondenterna hävdade att kvinnor inte
exkluderades från svensk herrhockey. Att kvinnor exkluderas menade respondenterna berodde på att svensk herrhockey idag präglas av en viss manlig jargong och är oerhört
mansdominerad, vilket medför att kvinnor dessvärre har den naturliga platsen och rollen inom detta område.