Fakulteten för Lärande och Samhälle
Institutionen Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoängAtt inte ha den naturliga platsen
på arbetet
En studie om kvinnors upplevelser av arbete
inom och med svensk herrhockey
Not having a natural role within the
workplace
A studie about womens experience of working within swedish icehockey
Rådberg, Jessica
Idrottsvetenskapligt program 180 hp/ Grundnivå Sports Management 2018-05-22Examinator: Torbjörn Andersson Handledare: Kutte Jönsson
Abstract
The study ”Not having a natural role within the workplace” highlights women's experience of working within Swedish ice hockey, and discusses common barriers in their work.
Traditionally the Swedish ice hockey community is a highly male-dominated arena where the progress in equality is hindered by the social constructions of masculinity and femininity.
The purpose of the study is to investigate and illustrate, through semi-structured interviews how women in higher positions experience working in a male-dominated arena.
The research questions addressed by this study were:
1) How does women in higher positions within Swedish Men’s Ice Hockey, experince working in a male dominated profession?
2) Has the respondent encountered any work-related barriers during their career? If so, what?
3) Are woman being hindered from working and developing within Swedish Men’s ice hockey?
The study is based on a qualitative research method. Semi-structured interviews and document analysis are used as empirical material.
The theoretical foundation of this thesis is based on six different theories: Social construction of genus, Hirdmans genus contract, The Gender Theory, The Female Theory, The Feminist Theory and The Social Role Theory.
Results of the study shows that the participating women in general has a great experience working within Swedish ice hockey and in a male-dominated arena. The most common and central barriers were to be taken seriously and constantly prove themselves through their work.
Sammanfattning
Studien belyser kvinnors upplevelser av arbete inom svensk herrhockey samt vanligt förekommande hinder som kvinnor upplevt ha stött på under sin karriär. Svensk hockey präglas utefter tradition av mycket manliga normer och är även en mycket mansdominerad arena och sport där framstegen i fråga om jämställdhet hindras av de sociala konstruktionerna maskulinitet och femininitet.
Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka samt belysa hur kvinnor på högre positioner inom arbeten med koppling till svensk herrhockey upplever att arbeta inom en mansdominerad arena.
Studiens tre forskningsfrågor är utformade för att kunna besvara syftet och för att skapa en djupare förståelse för hur kvinnor upplever att arbeta inom svensk herrhockey och är följande:
1) Hur upplever kvinnor på högre positioner inom arbeten med svensk herrhockey att arbeta inom en mansdominerad verksamhet?
2) Har respondenten stött på något arbetsrelaterat hinder under sin karriär och i sådant fall vilket/vilka?
3) Exkluderas kvinnor från att arbeta och utvecklas inom svensk herrhockey?
Metoden är av kvalitativ karaktär varav semistrukturerade frågor har genomförts med fem olika kvinnliga respondenter. Respondenterna har haft eller besitter i nuläget en högre position med koppling till arbete inom svensk herrhockey. Intervjuerna har genomförts antingen via telefon eller där respondenten och författaren träffats.
Material har samlats in via tidigare nämnda intervjuer samt dokumentanalys. Resultatet påvisar att kvinnor generellt sett har en positiv upplevelse av arbete inom svensk herrhockey och att det hinder som de menar är mest centrala i frågan är att som kvinna bli tagen på allvar samt många gånger behöva bevisa sig i sitt arbete.
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 1
1. INLEDNING ... 2
1.1PROBLEMFORMULERING ... 2
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
1.3AVGRÄNSNINGAR ... 4
1.4BEGREPPSDEFINITION ... 4
1.4.1 Sport ... 4
1.4.2 Sport- och hockeyindustrin ... 5
1.4.3 Diskriminering ... 6
1.4.4 Mansdominans ... 6
1.4.5 Högre position ... 6
2. TIDIGARE FORSKNING ... 7
2.1 KVINNLIGA ISHOCKEYSPELARE I ETT MANLIGT TERRITORIUM ... 7
2.2KVINNORS ENTRÉ PÅ EN MANSDOMINERAD ARENA ... 8
2.3EN MANSDOMINERAD VERKSAMHET OCH DISKRIMINERING ... 9
2.4HINDER PÅ ARBETSPLATSEN ... 10
3. TEORETISKA RAMVERK ... 14
3.1SOCIAL KONSTRUKTION AV KÖN ... 14
3.3HIRDMANS GENUSKONTRAKT ... 15
4. METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 17
4.1METODVAL ... 17
4.2URVAL ... 18
4.3INTERVJUER ... 19
4.4INSAMLING AV EMPIRI ... 20
4.5VALIDITET OCH RELIABILITET ... 21
4.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 22 4.7BEARBETNING AV EMPIRI ... 24 4.8KÄLLKRITISKA ÖVERVÄGANDEN ... 24 5. RESULTAT ... 26 5.1 BENÄMNING AV RESPONDENTER ... 26 5.2INTERVJUER ... 28
5.2.1 Charlotte Gustavsson, f.d. VD, Karlskrona HK och Modo Hockey ... 28
5.2.2 Emelie Fredriksson, sportjournalist Sportbladet ... 29
5.2.3 Emilie Wiklander, Marknadschef Örebro Hockey ... 31
5.2.4 Sophie Wachtmeister, Kommersiell chef på SHL ... 33
5.2.5 Lena Sundqvist, Sportkommentator SHL, C More ... 35
6. ANALYS ... 38
6.1 KVINNORS UPPLEVELSE AV ARBETE INOM SVENSK HOCKEYINDUSTRI ... 38
6.2 UPPLEVDA HINDER ... 39
6.3 EXKLUDERAS KVINNOR FRÅN ATT ARBETA INOM SVENSK HERRHOCKEY? ... 41
7. DISKUSSION ... 43 8. SLUTSATS ... 45 9. LITTERATURFÖRTECKNING ... 46 TRYCKTA KÄLLOR ... 46 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 49 MUNTLIGA KÄLLOR ... 51 10. BILAGOR ... 52
Förord
Inledningsvis vill jag rikta ett stort tack till samtliga respondenter som medverkat i studien för gott samarbete och för att ha delgett sina upplevelser och tankar. Avslutningsvis vill jag även tacka Kutte Jönsson för gott samarbete och handledning.
Malmö 22 maj 2018 Jessica Rådberg
1. Inledning
I detta avsnitt presenteras studiens problemformulering, syfte, frågeställningar, studiens avgränsning samt vanligt förekommande begrepp i studien.
1.1 Problemformulering
Enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet (2015) är idrotten traditionellt sett en mansdominerad arena där framstegen i fråga om jämställdhet hindras av de sociala
konstruktionerna maskulinitet och femininitet. Idrott förknippas ofta med maskulinitet och de rådande könsstereotyperna påverkar kvinnors deltagande i beslutsfattande positioner inom idrottsorganisationer. Vidare kan de traditionella könsrollerna många gånger komma att bli ett hinder för kvinnor som vill klättra karriärmässigt eftersom att de ofta även avgör hur många timmar kvinnan ägnar sig åt hushållet och familjen. Andelen kvinnor i medlemsstaterna som innehar höga beslutsfattande positioner inom idrottsorganisationer fortsätter att vara väldigt låga. Inom idrottsbranschen är kvinnor underrepresenterade, inte minst inom ledarrollerna (Richard Lapchick & DaWon Baker, 2016) och enligt Jerome Quarterman, Aimee Dupree och Kimberly Pettaway Willis (2006) har antal arbetade kvinnor inom sportindustrin ökat, men tyvärr inte antalet kvinnor i ledande befattningar. De konstaterar att mäns entré till de mer högt uppsatta positionerna inom idrottbranschen anses mer naturlig utifrån samhället och därmed ses det mer acceptabelt att tillägna dessa positioner män.
Idag är det en tydlig ojämn fördelning mellan män och kvinnor på ledande positioner inom svensk herrhockey och Idrottens Affärer (2013) kallar den låga rekrytering av kvinnor för ett “trendbrott inom elitidrotten”. Under säsongen 2013/2014 representerade kvinnor 15 procent av de ledande positionerna inom svensk elitherrhockey. År 2011 anställdes Maria Andark som Sveriges första kvinnliga klubbdirektör i Södertälje SK, vilket innebar att hon kom att bli första kvinna på en ledande position i en svensk elitherrhockeyförening (SSK, 2011). Två år senare tillträdde Jenny Silfverstrand som tillförordnad VD för Djurgården IF (DIF, 2013) och Karoline Ronnestål som klubbdirektör för Almtuna IS (AIS 2014) ett år senare. Därefter tillträdde Charlotte Gustafsson som VD för MODO Hockey och kom därav att bli första kvinna att leda en klubb i Sveriges högsta herrhockeyserie, SHL, vid tillträdet i december 2013 (Idrottens Affärer 2013).
På slutet av 1900-talet väcktes frågor om idrottens fostrande och således växte även intresset av humanistisk, pedagogisk och samhällsvetenskaplig idrottsforskning. Kön och
könsskillnader blev ett centralt ämne och i flera av 1970-talets idrottsrelaterade
doktorsavhandlingar diskuterades könsproblematiken. Idrotten började beskrivas utifrån ett könsperspektiv och det dröjde ända fram till 1989 innan den första feministiska
idrottsavhandlingen lades fram (Håkan Larsson, 2001). Yvonne Hirdman är en av Sveriges mest inflytelserika genusforskare och hennes teorier och genussystem har påverkat såväl den svenska genusforskningen som den svenska jämställdhetspolitiken. Hirdman menar att genus är relaterat till makt och ett maktsystem och att samhället hela tiden kategoriserar och tolkar biologiska skillnader mellan människor, vilket skapar hierarkier och olikheter mellan kvinnor och män (Riksidrottsförbundet, 2001).
Studiens forskningsområde handlar om hur arbete med koppling till svensk herrhockey upplevs ur ett kvinnligt perspektiv. De respondenter vars upplevelser studien baseras på är kvinnor som idag har besuttit eller som idag besitter en högre position med koppling till svensk herrhockey. Författaren menar att forskningsområdet är intressant eftersom ämnet rörande kvinnors position, egenmakt och rättigheter på dagens arbetsplatser är ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne. Inte minst uppmärksammades kvinnors ställning i samhället och de sexuella trakasserier som sker på många av dagens arbetsplatser runt om i världen genom den mycket omtalade MeToo-kampanjen. Författaren menar även att
forskningsområdet är intressant eftersom det berör och behandlar en ny arbetsmarknad och dessutom är ett något oberört forskningsområde.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och belysa hur kvinnor på högre positioner inom arbeten med koppling till svensk herrhockey upplever att arbeta inom en mansdominerad verksamhet samt vilka hinder de stött på under sin karriär.
1) Hur upplever kvinnor på högre positioner inom arbeten med svensk herrhockey att arbeta inom en mansdominerad verksamhet?
2) Har respondenten stött på något arbetsrelaterat hinder under sin karriär och i sådant fall vilket/vilka?
3) Exkluderas kvinnor från att arbeta och utvecklas inom svensk herrhockey?
Syftesformuleringen och frågeställningarna är utformade för att få en djupare förståelse för hur kvinnor upplever arbete inom den svenska hockeyindustrin på högre positioner.
Frågeställningarna samt forskningsfrågorna är formulerade och framtagna med förhoppningen att ge svar på vilka hinder inom arbetslivet kvinnor stöter på under sitt arbete.
1.3 Avgränsningar
Studien fokuserar på att studera kvinnors upplevelser av arbete inom och med svensk
herrhockey. Således kommer studien därför inte att beröra några andra idrotter och inte heller inkludera internationella aspekter. Dessa avgränsningar har gjorts för att kunna uppfylla studiens syfte och besvara problemformuleringarna. För att tydliggöra utgörs inte urvalet av idrottsutövare utan av respondenter på högre positioner som både indirekt och direkt arbetar med svensk herrhockey. Att indirekt arbete med svensk herrhockey menar författaren innebär att arbeta runt om sporten så som en sportjournalist samt en sportkommentator. Direkt arbete innebär istället arbete inom svensk herrhockey som till exempelvis klubbchef, marknadschef eller kommersiell chef inom SHL.
1.4 Begreppsdefinition
I följande del kommer centrala teoretiska begrepp samt termer att. Begreppen förklaras i syfte att skapa större förståelse för vad det är som utgör svensk herrhockey. Begreppen kommer i huvudsak att användas i diskussions- samt analysdelen för att kunna besvara studiens frågeställningar.
1.4.1 Sport
Begreppet sport som används i dagens sportledning och idrottsbransch är ett brett begrepp som definieras på flera olika sätt beroende på det innehåll och kontext där det används.
Begreppet används för att beteckna alla människor, aktiviteter, företag och organisationer som är involverade i att producera, underlätta, främja eller organisera en aktivitet, erfarenhet eller affärsverksamhet med fokus på fitness, rekreation, sport, sportturism eller fritid (Parks et al, 1998; Pitts, Fielding och Miller, 1994, refererad i Shaw & Hoeber, 2003, 350).
Sport definieras som följande:
Sports, as used in contemporary sport management and in relation to the sport business industry, is a broad concept term to denote all people, activites, businesses and
organizations involved in producing, facilitating, promoting, or organizing and sport business, activity, or experience focused on or related to fitness, recreation, sports, sports tourism, or leisure. (Pitts & Stotler, 2013, s. 3)
1.4.2 Sport- och hockeyindustrin
Sportindustrin är idag en av världens mest dominerande industrier som expanderat i rask takt under en relativt kort tidsperiod. Trots att sport, fritidsaktiviteter, evenemang och företag har funnits länge, har det aldrig varit en period av explosiv tillväxt som de senaste 30 åren.
Industrin genererade 152 miljarder dollar och gjorde den till den 11:e största industri i världen till att idag generera 300 miljarder dollar, vilket gör den till en av de största. Sportindustrin består av flera olika områden inkluderat sportturism, sportartiklar, sportevenemang,
sponsorindustrin, sportklubbar med flera. arbete och karriär inom industrin är således oändliga och i och med att industrin ständigt växer så är det inte konstigt att människor väljer att bli en del av industrin och arbeta inom den (Brenda Pitts & David Stotlar, 2013).
Sportindustrin är en mycket bred och omfattande industri och är en industri där individen ofta kan finna framgång genom att länka samman ett intresse inom sport med ett intresse inom ett annat område. Sportindustrin definieras som följande:
”The sport industry is the market in which the products offered to its buyers are sport, fitness, recreation, or leisure related and may be activities, goods, services, people, places, or ideas.” (Pitts & Stotlar, 2013, s. 4).
Hockeyindustrin är även den mycket omfattade och som de senaste decennierna har
genomgått en rad branschförändringar. Detta på grund av olika samhällsförändringar, från det att spelare kan försörja sig på sporten till att de idag använder sig av spelaragenter för att pressa lönerna. Inom nordamerikansk professionell ishockey är nu spelaragenter både etablerade, men även inflytelserika intressenter. Spelaragenter har varit med under resan och hjälpt spelarna mot högre löner. En genomsnittlig lön 1972 motsvarade 24 000 dollar till att spelarna under säsongen 2000/2001 tjänade i genomsnitt 1,49 miljoner US-dollar (Daniel S. Mason & Trevor Slack, 2001). För att förstå utvecklingen av dagens spelarlöner
ishockeyspelaren Anze Kopitar, lagkapten i Los Angeles Kings ges som exempel. Under säsongen 2016/2017 tjänade han hela 14 miljoner dollar (Uffe Bodin, 2016). Hockeyindustrin innebär även de parter som arbetar och driver industrin. Det är allt från bland annat
marknadsavdelningar, till evenemangspersonal, tränare, sponsorer, television, klubbchefer etcetera (Mason & Slack, 2001)
1.4.3 Diskriminering
En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att någon
missgynnas eller kränks och att missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Grunderna innebär att diskriminering inte får ske på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Diskriminering kan ske både direkt eller indirekt på bland annat arbetsplatser. Det finns sex former av diskriminering, vilka är direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (Diskrimineringsombudsmannen, 2018).
1.4.4 Mansdominans
Statistiska Centralbyrån (2012) definierar jämställdhet genom sin lathund På tal om kvinnor och män, flertalet begrepp och menar att begreppet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla samhälleliga områden. De fastställer att om ett av könen är representerade till mer än 60 procent är den gruppen dominerande. Denna fördelning stöds även från Riksidrottsförbundets (2005) jämställdhetsmål för att främja idrottens utveckling och dess jämställdhet. Statistiska Centralbyrån menar att finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad (Statistiska Centralbyrån, 2012).
1.4.5 Högre position
Begreppet högre position kan kopplas samman med det engelska begreppet high-ranking och definieras som följande: ”having an important position in a government, company,
or organization” (Cambridge Dictionary, u.å). Författaren menar utefter egen uppfattning att en högre position innebär en position högre upp inom arbetslivets hierarki där man har möjlighet att påverka samhället och dess individer.
2. Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras aktuell samt tidigare forskning som har koppling till forskningsområdet, syftet samt forskningsfrågorna. Först presenteras hur kvinnliga
ishockeyspelare uppfattar deras situation både inom, men även utanför ishockey utifrån ett könsperspektiv. Vidare diskuteras kvinnors ingång till arbeten inom idrotten samt få antal kvinnor på högre positioner inom sportbranschen. Därefter ett avsnitt som belyser
sportbranschen som en mansdominerad verksamt och hur diskriminering kommit att bli ett hinder för arbetade kvinnor inom sport. Senare diskuteras fem hinder som kvinnor som försöker nå toppositioner möts av.
2.1 Kvinnliga ishockeyspelare i ett manligt
territorium
Studien Gender in ice hockey – woman in a male territory undersöker hur kvinnliga ishockeyspelare beskriver samt förklarar deras situation inom såväl som utanför ishockey. Studien utgår från ett könsperspektiv där det centrala var tre olika nivåer av maktförhållanden i samhället, den symboliska, strukturella samt individuella nivån. Den symboliska nivån presenterar den uppsättning bilder och kvalitéer som vi associerar med ett visst objekt, en grupp människor etcetera. Den strukturella nivån handlar istället om hur makt och sociala strukturer påverkar fördelningen av resurser och privilegier för båda könen. Slutligen utforskar den individuella nivån hur socialisering och personliga erfarenheter påverkar skapandet av kvinnors och mäns identitet. Studiens resultat visade att spelarna delade samma traditionella syn på män och kvinnor. De beskrev även könsskillnaderna utifrån ekonomiska samt strukturella förhållanden såväl inom ishockeyhistoria. Trots att spelarna påstod att strukturella ojämlikheter fanns mellan män och kvinnor inom sporten var de nöjda med sin situation. Spelarna ansåg även sig annorlunda gentemot andra kvinnor och tyckte sig tro att detta grundades i den traditionella syn på femininitet och maskulinitet (K. Gilenstam, S. Karp, K. Henriksson-Larse ́ n, 2007).
John Eaton (2012) understryker kanadensarnas passion för ishockey och hur sporten sedan dess uppkomst antas varit männens sport. Genom sin artikel Gender Equity in Canadian Ice Hockey: the Legal Struggle problematiserar Eaton även kvinnliga ishockeyspelares ständiga
kamp i att utöva sporten på samma villkor som manliga ishockeyspelare. Tillväxten av kvinnlig ishockey i Kanada har mött på ett antal hinder, både samhälleliga och juridiska i
kampen om acceptans. Kvinnors kamp för jämlikhet spelar ut i många verksamhetsområden, den viktigaste är naturligtvis arbetsplatsen. Dock är det inte bara på arbetsplatsen som kvinnor måste kämpa för jämställdhet, det kan också vara i strävan efter icke-arbetsrelaterade
intressen och aktiviteter som strider mot likabehandling. Ishockeyn som en gång var endast accepterad att utövas av män är idag en aktivitet för även kvinnor (Eaton, 2012).
2.2 Kvinnors entré på en mansdominerad arena
I texten ”Kan idrott vara jämställd?” skriven av Håkan Larsson (1999) beskrivs hur idrottsvärlden skapar kvinnliga respektive manliga normer och hur dessa normer ävenpåverkar kvinnor inom idrottsbranschen. Larsson (1999) pekar även på hur män och makt styr kvinnors förutsättningar att lyckas inom idrottsvärlden. Jay Coakley & Elisabeth Pike (2009) skriver att trots ökat kvinnligt deltagande inom sport så har kvinnor ännu inte mottagit rättvisa gällande ledarpositionerna inom sportindustrin. Att framgångsrika kvinnor ofta har lägre status, makt och löner än sina manliga motsvarigheter är vanligt förekommande. Många män gör ett oerhört bra arbete med att både träna och administrera kvinnlig idrott, men kvinnor behövs i dessa beslutsfattande positioner för att andra kvinnor ska kunna definiera sport och sportdeltagandet som viktigt i framtiden (Coakley & Pike, 2009).
Trots ökad andel yrkesverksamma kvinnor inom idrotten återspeglas inte samma utveckling på ledarpositioner inom vare sig idrotten eller arbetslivet i övrigt. Svenska kvinnors entré på högre positioner går långsamt framåt. I USA verkar utvecklingen inom idrotten ha stagnerat, till och med gått tillbaka. Könsforskare antyder att makten successivt flyttas uppåt allteftersom kvinnor klättrar och försöker närma sig toppen. När kvinnor gör entré på ett mansdominerat område börjar männen sakteliga bege sig därifrån. Området får därefter sämre status och arbetsuppgifterna blir kvinnorelaterade med sämre löneutveckling. På arbetsmarknaden syns en klar segregering både vertikalt och horisontellt. Kvinnor finns på en egen arbetsmarknad, i lägre betalda arbeten som inte har likartade möjligheter till
avancemang och bättre villkor som inom männens arbetsmarknad (Ingela Cederberg, 1997). Inom idrottsbranschen är kvinnor underrepresenterade, inte minst inom ledarrollerna (Lapchick & Baker, 2016) och enligt Quarterman, Dupree och Pettaway Willis (2006) har antal arbetade kvinnor inom sportindustrin ökat, men tyvärr inte antalet kvinnor i ledande befattningar. Trots många års arbete där problematiken rörande få antal kvinnor på högre positioner inom sportindustrin uppmärksammats så har inte mycket skett skriver Sally Shaw och Larena Hoeber (2003). De konstaterar att mäns entré till de mer högt uppsatta
positionerna inom idrottbranschen anses mer naturlig utifrån samhället och därmed ses det mer acceptabelt att tillägna dessa positioner män.
Judith G. Oakley (2000) menar att kvinnliga ledare beskrivs som mindre självsäkra, mindre analytiska, mindre emotionellt stabila, mindre konsekventa och innehar sämre ledarskapsförmåga än män. Femininitet är även ofta förknippat med inkompetens. Kvinnor påstås inte vara lämpade att vara ledare på grund av den manliga stereotypen som vidare förknippas med tonhöjden av röst, fysiskt utseende och klädstil. Ledarskapets kulturella stereotyp är manlig och utgör en barriär mot kvinnor som strävar efter en ledarposition, särskilt en ställning som VD, där positionens symboliska funktion är särskilt viktig (Oakley, 2000).
2.3 En mansdominerad verksamhet och diskriminering
I studien ”Women in Top Management Positions in the Sport Industry: Breaking Down the Barriers and Stereotypes” skriver Katie Simmons (2011) att trots de historiska framgångar som kvinnor uppnått är det tyvärr få som idag lyckas ta sig till ledande positioner inom sportorganisationer. Simmons (2011) skriver att tidigare forskning pekar på att genusbaserade stereotyper samt arbetssegregeringar och det gamla ”mansnätverket” är orsaken till denna negativa trend. Studien fokuserar på kvinnor som i nuläget arbetar inom sportindustrin och deras upplevelser av arbetsplatsen. Sju intervjuer genomfördes med kvinnor som innehade ledarpositioner inom sportindustrin och resultatet av studien visade att desto fler kvinnor idag övervinner och lyckas tackla de hinder som finns och även lyckas ta sig till de mer ledande positionerna inom sportbranschen och därmed bli mer framgångsrika (Simmons, 2011). Kelsey Whalen (2017) konstaterar i studien ”Discrimination Against Woman in the Sport Industry” att könsdiskriminering ständigt pågår inom sportbranschen och är ett vanligt förekommande fenomen och hinder. Men vad betraktas egentligen som diskriminering? Whalen (2017) menar att det är lätt att skilja en man och en kvinna åt och således associeras könen olika och därmed behandlas olika. Vidare menar Whalen (2017) att begreppetdiskriminering är subjektivt och därmed kontroversiellt på idrottsbranschens arbetsplatser. Att undersöka en mansdominerad bransch som sportbranschen gör det därför ännu mer
komplicerat. Whalen (2017) menar även att sportindustrin domineras av ett manstänk och kan ses som en sorts klubb skapad för män, vilket medfört att arbetsrättsliga lagar och regler skrotats och bedrivs på männens villkor.
idrottsbranschen. Urvalet i sammanhanget var målinriktat och intervjuguiden som tillämpades bestod av sju till tolv frågor beroende på vilken position kvinnorna besatt. Förhoppningen med studien var att undersöka om respondenternas upplevelser och upplevda hinder av och inom idrottsindustrin hade koppling med Kelsey Whalens hypotes om att könsdiskriminering var vanligt förekommande inom industrin. Den information som intervjuerna gav grundades på respondenternas uppfattning som de format utifrån deras arbete och karriär inom
sportbranschen (Whalen, 2017).
Resultatet av studien visade att den mest vanligt förekommenade typen av diskriminering som skedde på kvinnornas arbetsplatser inom sportindustrin är sexuella trakasserier i välvillig form. Whalen (2017) hävdar även att det är svårt att övervinna denna typ av diskriminering eftersom att den ofta sker omedvetet bland män i grupp under diskussioner eller under skämt riktat mot kvinnor.
2.4 Hinder på arbetsplatsen
Rachel A. Rosenfeld (1988) uppger i sin studie ”Women’s employment patterns and occupational achievements” fyra konsekventa hinder och utmaningar som kvinnor möts av när de försöker nå toppositionerna inom sportindustrin. Utmaningarna var konkurrens gentemot män, familjeförpliktelser där kvinnor antas genomföra hushållssysslorna, att vara kvinna kopplat till kvinnliga normer samt den kvinnliga stereotypen som inte var villig att ge tillräckligt med tid och ansträngning för att vara ledare (Rosenfeld, 1988). Whalen (2017) menar att dessa hinder försvårar kvinnors möjlighet att uppnå en högre position inom sportindustrin, inte minst inom en av de högre topp- samt ledarpositionerna. Baserat på den kvinnliga underrepresentationen inom sportindustrin samt associationen mellan manlighet och sport har Whalen skapat sig en hypotes att diskriminering spelar en nyckelroll kopplat till kvinnors förutsättningar att uppnå och upprätthålla en karriär inom sportindustrin. Även om kvinnor som helhet kan sakna intresse för detta område, hindrar de hinder som kvinnor möter när de jobbar med dessa karriärer att kvinnor flyttas upp i högre nivåer. Nedan presenteras fem tänkbara alternativa hinder som Whalen (2017) tror kan utgöra hinder för flera kvinnor på högre positioner inom sportbranschen.
Barndom och social utveckling
En individs barndom samt sociala utveckling har stor inverkan på individens framtida karriärval. Från det att ett barn fötts är könet den mest avgörande faktor huruvida barnet
kommer uppfostras. Om barnet är en pojke kommer en av hans första leksaker förmodligen vara en typ av boll eller något sportrelaterat. Är barnet istället en flicka kommer hon förmodligen motta dockor eller Barbie´s. Barnets aktiviteter bidrar till barnets
kunskapsutveckling, preferenser samt förmågor och färdigheter som sedan influerar till individens karriärval (Giuliano, Knight, & Popp, 2000).
Nätverkande
Män upptar ofta högre statuspositioner, vilket medför att de dessutom kan skapa sig ett större och starkare nätverk än kvinnor. Med hjälp av ett stabilt nätverk kan individen flytta upp i karriärstegen och därför menar Whiteside och Hardin (2012) att kvinnors nätverkande med män är en mycket avgörande faktor för huruvida de ska kunna klättra inom arbetet.
Visserligen menar de att männens egna språk som består av ”omklädningsrumssnack” och diskriminerade skämt försvårar kvinnors deltagande i de samtal där män finns. I en
undersökning genomförd av Whiteside och Hardin intervjuades 187 kvinnor från American Sports Information Directors där 51% av deltagarna menade att man som kvinna har högre möjlighet att kunna delta i ett samtal med män om man kan prata sport och kan dess innehåll (Whiteside & Hardin, 2012).
Familj och arbetsåtaganden
Arbete inom idrotten innebär ofta ett mycket upptaget arbetsschema med oregelbundna arbetstider, vilket är ett annat hinder som försvårar kvinnors möjlighet till arbete inom de mer högt uppsatta arbeten. I den undersökning som genomfördes av Hardin och Whiteside (2012) var 68% av de 187 kvinnliga respondenterna enade om påståendet: ”Det otraditionella
arbetsschemat gör det svårt för kvinnor att lyckas och nå framgång” (s.60). I flertalet
sportjobb är helgerna tillägnat arbete, vilket ofta kan involvera resor. Ett normalt nio till fem-arbete är ovanligt inom branschen och det är inte ovanligt att personer som arbetar inom sportindustrin arbetar mer än 80 timmar/veckan. Således är det svårt att balansera familj och karriär inom området. Dagens kvinnor i USA har fortfarande ansvar för 75% av arbetet med barnen samt 66% av hushållsarbetet hemma (Whiteside & Hardin, 2012).
”Glastaket”
Glastaket är ett fenomen som beskriver de “osynliga” hindren som kvinnor upplever i deras försök till att nå ledarskapspositioner (Johanne Barnes, 2017). Könsstereotyper skapar psykologiska hinder för att kvinnor ska kunna klättra hierarkiskt och nå ledande positioner.
Detta leder till att kvinnor inte tror på att de kan nå dessa positioner. Överlag har kvinnor svårare att nå ledande positioner, detta faktum gäller även om de psykologiska hindren bortses från. fenomenet kallas för ”glastaket” och innebär att det finns en viss gräns gällande hur högt upp kvinnor kan klättra i hierarkin (Alison Wynn, 2017).
Barriärer är ofta förekommande när det gäller de utmaningar och den negativa
stigmatiseringen som kvinnor ställs inför inom sportbranschen. Vissa kvinnor har kunnat bryta dessa barriärer och uppnått de högre ledningspositionerna, dock är detta sällsynt. En undersökning som baserades på företagsledare resulterade i slutsatsen att kvinnor
identifierade det största hindret på arbetsplatser som de själva som kvinnor med avseende på ledarskap medan männen identifierade kvinnors största hinder på arbetsplatsen som
kvinnornas yrkeserfarenhet (Whiteside & Hardin, 2012). Termen The Glass Ceiling har blivit definierat som följande: “Those artificial barriers based on attitudinal or organizational bias that prevent qualified individuals from advancing upward in their organization into
management-level positions” (Whalen, 2017, s. 7).
Diskriminering – sexism
I artikeln Hiding in Plain Sight: The Embedded Nature of Sexism in Sport skriven av Janet S. Flink (2016) uppmärksammas problemet rörande sexism inom idrott och på vilket sätt det kan vara ett hinder och problem för kvinnor som arbetar inom idrotten. Flink påpekar att idrott självklart inte är den enda arenan där sexism existerar. Sexism är ett världsomfattande problem menar hon, men den form av sexism som existerar inom idrott skiljer sig emellertid från andra organisatoriska inställningar som idag arbetar för att motarbeta mer moderna eller subtila former av sexism (Flink, 2016).
Sexism is defined as “prejudice or discrimination based on sex; usually, discrimination against women” and the “behavior, conditions, or attitudes that foster stereotypes of social roles based on sex” (Whalen 2017, s. 6).
Tidigare forskning pekar på att olika former som benevolent sexism, modern sexism, gender microaggressions och selective incivility är typer av sexism som förekommer på idrottens arbetsplatser (Cortina, Kabat-Farr, Leskinen, Huerta, & Magley, 2013). Manliga medarbetare på arbetsplatser verkar vara väl medvetna och införstådda i att sexism är oacceptabelt och inte längre tolererat, men ändå är sexism fortfarande vanligt förekommande. Inom sport är
accepterat medan annan typ av diskriminering i form av till exempel rasism och homofobi är två typer av diskriminering som människor tar väldigt allvarligt på. Människor ser och behandlar sexism väldigt olika jämfört med andra diskrimineringsformer och attityder inom sport (Fink, 2016). Benevolent sexism defineras som följande:
“Benevolent sexism is a chivalrous attitude toward women that feels favorable but is actually sexist because it casts women as weak creatures in need of men’s protection” (Whalen, 2017, s. 29).
Faktum är att benevolent sexism spelar en stor och betydande roll i många frågor för flickor och kvinnor inom idrott, från att det idag är brist på kvinnor på ledarpositioner, till kvalitativa och kvantitativa skillnader i mediebevakning, till negativa arbetsvillkor, till brist på
3. Teoretiska ramverk
I följande del presenteras teorier med koppling till genus som kan tänkas förklara kvinnors upplevelser av arbete inom svensk herrhockey samt varför svensk herrhockey är en
mansdominerad arena. Teorierna presenteras för att läsarna ska få en djupare förståelse för hur kön påverkar individens upplevelse av i detta fall arbete inom en mansdominerad arena. Teorierna kommer att användas för att kunna analysera respondenternas svar samt se om nämnda teorier kopplat till genus kan tänkas förklara respondenternas upplevelser av arbete inom svensk herrhockey.
3.1 Social konstruktion av kön
Mats Alvesson & Yvonne Due Billing (2011) hävdar att genus är socialt skapade skillnader mellan vad som betecknas vara manligt respektive kvinnligt och formas redan under
barndomen. Genus är en social konstruktion som är föränderlig beroende på kulturen och var en person befinner sig i världen. Denna konstruktion sker både på en samhälls- samt
individnivå. Genus börjar som tidigare nämnt redan vid födseln och är en pågående process som formas och skapas utifrån sociala förutsättningar om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Frågor om genus berör även de kulturella föreställningar om
könsskillnader som skapas, utrycks och värderas: flickor föredrar rosa och pojkar föredrar blått; flickor leker med Barbie och pojkar med bilar; kvinnor är känsliga och män är starka (Alvesson & Due Billing, 2011.
Genus är ett socialt klassifikationssystem som genom en social process skapar olika egenskaper, förutsättningar och handlingsmönster för de olika kategorierna i systemet. Vad som är manligt respektive kvinnligt är ett resultat av klassifikationssystemet där
förutsättningarna formar deras sociala identitet i samhället och på arbetsmarknaden. Utgångspunkten är att kvinnor och män föds in i sina respektive roller utifrån de sociala villkor som finns i samhället. Fokus ligger inte på det biologiska könet utan på det sociala könet som skapas utifrån normer och värderingar i samhället (Alvesson & Due Billing, 2011). Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag (2011) menar att den sociala konstruktionen skapar förutsättningar för vad som är manligt respektive kvinnligt och dessa kommer att ge uttryck för värderingar, attityder och egenskaper hos män respektive kvinnor. Enligt Raewyn Connell (2009) är könen man och kvinna inte ett tillstånd utan en aktiv konstruktion som styr människans beteende. Kategorierna för även med sig möjligheter,
svårigheter och utmaningar för män och kvinnor som kommer att forma dem i samhället. Å andra sidan skapas genus även av människan själv som förhåller sig till den roll denna har fått av samhället och beter sig utifrån de förutsättningar som finns. Sammanfattningsvis handlar genus om de sociala relationerna där individer och grupper förhåller sig till varandra och agerar utifrån de roller dem har tilldelats.
Ytterligare teorier är The Gender Theory och the Female Theory. Dessa teorier handlar om hur kvinnors rättigheter främjas och fokuserar på de svårigheter och utmaningar som de måste övervinna på grund av deras kön. The Gender Theory handlar om kön, både manligt och kvinnligt som en social konstruktion gentemot biologiska skillnader. Gender Theory föreslår att utforska ”de ideologiska inskrifterna och litterära effekterna av könssystem” (Darrell Steffensmeier & Emilie Allan, 1996). The Feminist Theory syftar till att förstå naturens ojämlikheter mellan män och kvinnor. Teorin fokuserar på kön som en social konstruktion, social konstruktion respektive biologisk konstruktion samt könens sociologi. De huvudsakliga teoretiska frågorna som teorin besvarar är: Är kvinnor medvetet exkluderade? Varför är det så? Hur kan vi ändra och förbättra den sociala världen? Vad sägs om skillnader mellan kvinnor? (Elisabeth Lee, 1996).
Social Role Theory genomsyrar även den studien och handlar om hur socialisering
påverkar och formar könens olika beteenden i olika sammanhang. I ung ålder uppmuntras och belönas män till att vara utåtriktade och uppgiftsorienterade. Till skillnad från detta
uppmuntras kvinnor att vara känsloorienterade och reserverade i deras interaktioner med andra (Marie-Hélène Buddworth & Sara L. Mann, 2010). Social Role Theory beskriver konceptet att män och kvinnor tilldelas olika roller i samhället på grund av deras kön (Alice H. Eagle & Wendy Wood, 2012). De tidigare nämnda teorierna menar författaren kan ha stor betydelse för läsarnas förståelse i hur kvinnor upplever att arbeta inom en mansdominerad värld och med svensk herrhockey.
3.3 Hirdmans genuskontrakt
Yvonne Hirdman (1988) skriver om ett så kallat genuskontrakt som skapar regler, normer, seder och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället. Kontraktet finns både på individnivå, samhällsnivå och på en arbetsnivå. Genuskontraktet kännetecknas av tre grundläggande principer. (1) Den första principen är att vad som är manligt respektive kvinnligt är varandras motsatser. Dessa dikotomier skapar skillnaderna mellan genus redan vid tidig ålder, exempelvis finns det flickleksaker och pojkleksaker. Enligt Hirdman skapas
det tydliga skillnader mellan de sociala könen som både kan vara synliga och osynliga. Exemplet med leksakerna är ett tydligt sätt att skilja mellan manligt och kvinnligt. (2) Den andra principen är att det manliga värderas högre än det kvinnliga.
Enligt Hirdman (1988) betraktas det som är manligt med högre status än det som betraktas vara kvinnligt i samhället. Detta ligger i grund till maktrelationerna mellan manligt och kvinnligt, en så kallad genusordning. (3) Den tredje principen är att alla är med och skapar genusordningen, den sker inte av sig själv utan via sociala samspel. Enligt Hirdman skapas detta genuskontrakt både på gruppnivå men även på en samhällsnivå som skapar struktur i samhälletoch detta kontrakt ärvs från generation till generation vilket bidrar till en
4. Metod och genomförande
I följande del kommer en utförlig beskrivning gällande den kvalitativa metod som utförts redogöras för samt kommer en metoddiskussion att föras i samtliga avsnitt. Fortsättningsvis kommer urval, insamlingsteknik, källkritiska samt etiska överväganden att förklaras.
4.1 Metodval
Studiens metod är av kvalitativ karaktär och handlar som tidigare nämnt om hur kvinnor på högre positioner inom svensk herrhockey upplever att arbeta inom en mansdominerad värld. Studien baseras på respondenternas upplevelser samt tankar och därmed ansåg författaren att en kvalitativ metod var att föredra. För att utvinna djupgående information samt förståelse för respondenternas upplevelser och erfarenheter behövdes den kvalitativa metoden försäkrar författaren. Vid en kvantitativ metod finns risken att mer djupgående information går förlorad och därmed var den kvalitativa metoden desto mer lämplig. Den kvalitativa metoden är mer övergripande och ger en förutsättning för uttömmande svar samt öppnar upp ett större djup i det empiriska underlaget (Bryman, 2008).
Det finns dock nackdelar med en kvalitativ metod. Det kan exempelvis bli svårt att generalisera resultatet av studien som oftast är relevant för det fall som undersöks. En kvalitativ studie riskerar även att bli väldigt komplex med mycket information som man inte riktigt vet hur man ska använda och analysera samt en mycket tidskrävande
bearbetningsprocess (Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang, 1997). Författaren menar att både en kvalitativ samt en kvantitativ metod kunnat genomföras. En kvantitativ metod hade kunnat tillämpats genom att vissa av intervjufrågorna inneburit stängda frågor och besvarats utifrån en femgradig skala där fem motsvarat stämmer helt och ett stämmer inte alls. Ett exempel är hur fråga fem (se bilaga 5.) endast kunnat besvarats genom stängda
svarsalternativ där utvalda hinder nämnts. Detta hade kunnat tillföra ett tydligare resultat där respondenternas upplevelser av arbete inom svensk herrhockey kunnat redovisats i mer jämförbara siffror.
Kylen (2004) skriver att skalor används för att vi ska få en bedömning eller grad av instämmande i påståenden. Skalorna kan se olika ut och bestäms av vad som står i skalans ändar. Skalor kan utformas via siffror eller genom väl utvalda ord som mäter det som ska mätas. Huvudsaken är att det är lätt för de intervjuade att markera och lätt för den som ska bearbeta svaren att registrera detta.
4.2 Urval
Urvalet är fem kvinnliga respondenter som har arbetat eller som idag både direkt och indirekt arbetar med svensk herrhockey på högre positioner. Urvalet är ett målstyrt urval vilket Alan Bryman (2008) betonar är vanligt förekommande vid kvalitativa undersökningar. Ett målstyrt urval innebär att forskaren gör sitt urval utifrån en önskan om att intervjua personer som är relevanta för forskningsområdet. Författaren hävdar att respondenterna valdes eftersom samtliga är verksamma inom fem olika yrken som har koppling till svensk herrhockey. Detta trodde författaren kunde bidra till intressanta diskussioner, men även ge olika perspektiv att se på kvinnors position inom svensk herrhockey. Vidare är respondenterna väletablerade inom svensk herrhockey idag, vilket författaren menar skulle bidra till säkrare material samt högre pålitlighet och trovärdighet i resultatet.
Det finns flera aspekter som läsarna bör ha i åtanke innan läsning av studien. Bland annat bör läsarna förstå att respondenterna inte utgör eller representerar samtliga kvinnors
upplevelser som arbetar inom svensk herrhockey idag. De bör dessutom ha i åtanke att uppsatsen endast baseras på enskilda individers upplevelser och erfarenheter. Förhoppningen är dock att studien kan ge en övergripande bild av hur kvinnor upplever att arbeta inom svensk herrhockey. Vidare bör läsarna ha i åtanke att samtliga respondenter är och har varit verksamma inom olika arbetsområden som även kan ha kommit att ha haft stor påverkan på deras upplevelser och därmed deras sätt att svara. Fortsättningsvis bör läsarna förstå att de respondenter som idag är i fortsatt arbete måste agera professionellt utåt i sina roller och därmed också professionellt i den genomförda intervjun. Således kan visst material ha gått förlorad eftersom det finns en risk att respondenten inte vågar svara helt utefter sanningen. Urvalsgruppen bestod som tidigare nämnt av fem personer. Beslut om hur stor
urvalsgruppen ska vara är inte helt lätt att fatta hävdar Bryman (2008). Urvalsstorleken är beroende på flera olika faktorer och överväganden och det finns inga självklara svar att ge på den frågan. Författaren menar att en mindre urvalsgrupp var att föredra. Detta eftersom att författaren ensam genomförde transkriberingarna av intervjuerna och för att
transkriberingsprocessen inte skulle bli för lång. En större urvalsgrupp hade inneburit ett mer omfattande transkriberingsarbete, vilket författaren menar att hon inte hade hunnit arbeta med. Dessa fem respondenter menar författaren var en lämplig urvalsgrupp eftersom att de gav både mycket, men även relevant material till studien. Ett förtydligande av respondenterna presenteras senare i studien.
4.3 Intervjuer
Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med öppna frågor där författaren tog första kontakt med respondenterna genom att skicka ut ett introduktionsmail (se bilaga 4.) om en intervjuförfrågan där syftet och studien presenterades. I mailet informerades även att
möjlighet till anonymitet fanns och att de själva kunde välja om de ville genomföra intervjun via telefon eller via en direkt intervju. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefon medan en intervju genomfördes genom att respondenten och författaren träffades. Intervjuerna
genomfördes under 45 minuter till 60 minuter och varierade beroende på respondent. Komplettering av intervjusvar samt vidareutveckling av respondenternas svar genomfördes via mail.
Att intervjuerna genomfördes via tre olika sett berodde främst på respondenternas tillgänglighet. Samtliga respondenter befann sig långt bort geografiskt och således kom telefonintervju att bli lättast att tillämpa. Under den period när respondenterna kontaktades befann sig tre av fem respondenter i en mycket hektisk arbetsperiod och därmed fanns inte heller tiden att ses för intervju. En av intervjuerna genomfördes som tidigare nämnt där intervjuaren och där den intervjuade träffades. Denna intervjuteknik tror inte författaren var till någon fördel gentemot de intervjuer som genomfördes via telefon. Samtliga respondenter är välkända ansikten inom svensk herrhockey och intervjuer är vanligt förekommande för dem.
Bryman skriver att det finns flera fördelar med telefonintervju. Bland annat är fördelen med telefonintervjuer att felkällor i resultatet kan undvikas. Vid direkta intervjuer påverkas respondenternas svar ibland av olika faktorer hos intervjuaren, till exempel kön, klass, ålder, etnisk bakgrund samt intervjuarens blotta närvaro. Detta kan medföra att den intervjuade svarar på ett sätt som de tror att intervjuaren uppskattar poängterar Bryman (2008). Två av intervjuerna kompletterades via mail eftersom författaren insåg att ett par av svaren kunde fördjupas ytterligare.
Bryman (2008) menar att intervjuaren vid semistrukturerad intervju använder en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras. Detta kallas ofta för en intervjuguide och via denna har författaren stor möjlighet att utforma svaren på sitt eget sätt. Intervjufrågorna behöver inte komma i samma ordning som i intervjuguiden utan kan blandas och besvaras vid rätt tillfälle i intervjun. Vidare kan frågor som inte ingår i intervjuguiden även ställas.
ursprungliga ordalydelsen skriver Bryman (2008). Intervjuguiden formades dels utefter tidigare begrepp, men även genom de tidigare nämna teorier.
Den intervjuguide som använts bestod av tio öppna frågor där respondenten fritt fick svara (se bilaga 2.). Författaren valde att använda sig av öppna frågor och hade en förhoppning om att detta skulle generera i mer djupgående intervjuer och därmed djupare information.
Frågeordningen av intervjufrågorna anpassades utefter intervjuerna och ställdes i den ordning som författaren ansåg vara mest lämplig för stunden, vilket gav ett bättre flow i intervjuerna. Att öppna frågor användes som inte ställdes i ordning hävdar författaren inte bidrog till någon brist på struktur i arbetet. Detta eftersom att frågorna ställdes vid rätt tidpunkt i intervjuerna och därmed uteblev ingen information. Ibland hände det att respondenterna började prata om ett område med koppling till en tilltänkt intervjufråga och författaren såg då möjligheten att ställa frågan. Författaren valde att inte ställa frågan rörande respondenternas familjeliv och hur detta kunnat komma att bli ett hinder för dem. Hade familjelivet och dess förpliktelser kommit att vara ett hinder för respondenterna så hade de troligen nämnt det menar författaren. Jan-Axel Kylén (2004) framhåller att respondenten vid öppna frågor svarar med egna ord, vilket ger stor frihet men ställer samtidigt krav på respondenten. Svaren på öppna frågor är mestadels svåra att bearbeta, men de styr samtidigt den som svarar mindre än de med givna alternativ och skalor. Öppna frågor kan vara till stor hjälp för att ta reda på attityder samt mäta kunskap. Ger vi en disposition blir det både lättare att svara och att bearbeta. Respondenternas tankar styrs dock utefter våra förväntningar.
Annika Lantz (2013) skriver att kvalitativa analyser kan ge en känslomässig förståelse samt en möjlighet att öka förståelsen för nya fenomen. Detta gör det möjligt att beskriva fenomen på ett differentierat sätt. Komplexa sammanhang blir möjliga att förstå och utifrån en analys av enskilda fall går det att skapa modeller som belyser fenomenet ur ett nytt
perspektiv. Kvalitativa analyser ger oss kunskap om ”hur mycket”. Därigenom är det möjligt att dra slutsatser om relationer mellan olika fenomen, exempelvis en individs upplevelse (Lantz, 2013). Förhoppningsvis ger de kvinnliga respondenterna en övergripande bild i dess helhet hur resterande kvinnor som arbetar inom svensk herrhockey på högre positioner i Sverige upplever arbete inom mansdominerad arena menar författaren.
4.4 Insamling av empiri
Insamling av empiri genomfördes som tidigare nämnt via semistrukturerade intervjuer som spelades in via inspelningsprogrammet AudaCity via datorn. Bryman rekommenderar
inspelning av intervjun där intervjuaren inte behöver anteckna allt som sägs. Risken med att intervjuaren ska behöva anteckna under intervjun är att intressant information uteblir
(Bryman, 2008). Författarens förhoppning var att kunna genomföra direkta intervjuer där respondenten och författaren träffades. Var inte direkt intervju möjligt på grund av till
exempel tidsbrist ansåg författaren att telefonintervju, alternativt dataintervju via Skype var en lösning. Bryman (2008) hävdar att det finns flera fördelar med en telefonintervju, bland annat är telefonintervjuer betydligt billigare och tar mindre tid i anspråk jämfört med direkta
intervjuer.
Vid direkta intervjuer ägnar intervjuare förhållandevis lång tid åt att söka upp
respondenterna och detta ökar därmed kostnaderna. Dessutom är fördelen med telefonintervju att felkällor minimeras. Vid direkta intervjuer påverkas respondenternas svar ibland av olika faktorer som exempelvis kön, klass, ålder, etnisk bakgrund etcetera, vilket kan medföra att respondenten svarar på ett sätt som de tror att intervjuaren uppskattar och föredrar menar Bryman (2008). Intervjun inleddes med att respondenten informerades om de fyra etiska principerna, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Författaren menar att det ligger i stort intresse av vad respondenten svarar på intervjufrågorna, men även hur respondenterna besvarar dem. Med detta menar författaren att respondentens tonfall samt humör spelar stor roll i huruvida svaren kommer tolkas.
Vidare har empiri i form av tidigare forskning samlats in bestående av vetenskapliga artiklar och tidskrifter, blogginlägg samt rapporter från bland annat Malmö Universitets databas. SPORTDiscus samt LibSearch användes och vidare EBSCOhost för att finna litteratur som relaterar till forskningsfrågorna. Författaren påpekar att tidigare forskning med koppling till det specifika forskningsområdet ej har återfunnits. Tidigare forskning har sökts både internationellt, men även geografiskt. Att tillägga har författaren haft mailkontakt med Tobias Stark, lektor inom idrottsvetenskap på Linnéuniversitet och som antytt att tidigare forskning inom området ej finns. Detta antyder att vidare forskning inom området behövs menar författaren.
4.5 Validitet och reliabilitet
Bryman (2008) poängterar att validiteten och reliabiliteten inom forskningen är mycket central. Validitet handlar kortfattat om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga. Reliabilitet handlar istället om följdriktigheten, överrensstämmelsen och pålitligheten hos ett mått på ett begrepp. Författaren menar att det är lätt att hon tolkat intervjuerna olikt det
respondenterna i själva verket faktiskt menat och att information därav kunnat komma att bli felaktig. Därmed har respondenterna innan studien publicerats fått möjlighet att läsa studien för att därmed kunna se att de delar där de nämnts är korrekta och därmed haft möjlighet att korrigera felaktigheter. Därför menar författaren att det var viktigt att ge samtliga
respondenter möjlighet att läsa studien innan publicering och ge dem möjlighet att kontrollera att de delar där de refereras till stämmer. Detta menar författaren har stärkt både
trovärdigheten samt pålitligheten av studiens resultat. Att tillägga har visst material gått förlorad eftersom att en av respondenterna inte accepterat alla delar av sin intervju. Detta hävdar författaren kan ha kommit att påverka resultatet samt påverkat trovärdigheten och pålitligheten i studien. Det material som gick förlorat var vad respondenten svarade på fråga 8 (se bilaga 2). Respondenten menade att på grund av hennes nuvarande position så fick inte hennes åsikt gällande den frågan komma ut till allmänheten.
För att säkra att trovärdighet och pålitlighet i det insamlade materialet använde författaren endast källor som genomgått granskningen peer-review. Peer review innebär att källorna har en kvalitetsstämpel eftersom dess vetenskapliga innehåll och kvalitet blivit granskat av andra forskare inom samma område innan dess publicering. Nästan alla artiklar som blir publicerade i vetenskapliga tidskrifter har genomgått större eller mindre revideringar av artikelförfattaren efter rekommendationer från de sakkunniga. Värdet och betydelsen av peer-review är oerhört stort eftersom att dokument, vetenskapliga artiklar etcetera kommit att bli desto mer
tillgängligt för samhället (Richard Smith, 2006).
4.6 Etiska överväganden
Författaren är mån om att de individer som forskningen baserats på alltid måste prioriteras. Deltagarnas hälsa får som tidigare nämnt aldrig skadas. Därmed har deltagarna fått djupare information rörande undersökningens innehåll inför intervjuerna. De grundläggande etiska principer har följts för att respondenterna skulle känna sig bekväma med sin medverkan i undersökningen. Respondenterna har via mail blivit informerade om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst har möjlighet att avsäga sig intervjun. Den information som samlats in via intervjuerna kommer endast att användas i studiens syfte. Respondenterna har även innan studiens publicerats haft möjlighet att läsa studien och därmed även haft
möjligheten att godkänna dess innehåll där respondenten nämnts. Samtliga respondenter meddelade innan intervjuerna att de inte ville vara anonyma i studien, därför benämns
som tidigare nämnt informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Nedan följer redogörelser för de olika kraven:
§ Informationskravet handlar kortfattat om att information rörande undersökningens syfte och upplägg ska ges respondenten.
§ Samtyckeskravet handlar om att de personer som ombeds delta i undersökningen skall få fullständig information om undersökningen, dess syfte och upplägg. Detta för att intervjupersonerna ska kunna avgöra om hen vill delta i undersökningen och därmed kunna ge sitt samtycke eller neka till att medverka i undersökningen.
Respondenten har rätt att när som helst under undersökningen vägra att medverka och avbryta.
§ Konfidentialitetskravet handlar om att uppgifter som berör respondenternas skall förvaras på ett sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. De personer som
undersökningen berör ska ges största möjliga konfidentialitet. Slutligen handlar § Nyttjandekravet om att de insamlade uppgifter om enskilda personer endast får
användas för forskningsändamålet och inget annat (Bryman, 2008).
Etiska regler för forskning på människor samt de grundläggande principerna som ligger till grund för de forskningsetiska överväganden återfinns i Helsingforsdeklarationen som klargör att omsorgen om individen alltid måste gå före vetenskapens och samhällets intresse.
Deklarationen är en central forskningsetisk riktlinje som dessutom varit till stor hjälp vid detta arbete menar författaren. Helsingforsdeklarationen belyser vikten att som forskare alltid värna om individens integritet och att individens deltagande i ett forskningsprojekt alltid ska vara frivilligt (Helsingforsdeklarationen, 2002).
Vidare ska samtliga steg i genomförandet av forskningen dokumenteras samt ska deltagarna informeras om undersökningens innehåll. Forskningen får aldrig bedrivas på bekostnad av deltagarnas hälsa. Deklarationen belyser även att både författaren och utgivaren har etiska skyldigheter. Vid publicering av forskningsresultatet är forskaren skyldig att bevara forskningsresultatets noggrannhet. Både negativa och positiva resultat ska publiceras eller på annat sätt göras allmänt tillgängliga. Avslutningsvis lyfter Helsingforsdeklarationen att vid forskning på människor måste omsorgen om dem som är föremål för undersökningen alltid gå före vetenskapens och samhällets intressen (Helsingforsdeklarationen, 2002).
4.7 Bearbetning av empiri
En bearbetning och sammanställning av det insamlade materialet har genomförts för att författaren ska kunna analysera och tolka materialet. För att underlätta det fortsatta arbetet har sammanställningen utförts överskådligt för att öka lättsamheten i texten. Inför analysen är det lämpligt att samla underlaget för varje delfråga för sig. En del föredrar att sammanställa metodvis, det vill säga intervjusvar för sig och enkätsvar för sig etcetera. Till en början kan detta rekommenderas, men sedan bör materialet delas upp på respektive delfråga för att underlätta analysen i nästa steg (Jan-Axel Kylén, 2004). Det insamlade materialet har bearbetats genom att författaren transkriberat intervjuerna samt översatt dem ordagrant. Vardera intervju tog cirka fyra timmar att transkribera.
Transkribering innebär att forskaren skriver ut intervjun i pappersformat, vilket kan komma att bli en mycket tidsödande process som kan ta uppemot fem till sex timmar att genomföra vid en timmes intervjuer. Det viktiga med transkribering är att forskaren är väl medveten om den tid som kommer behövas avsättas för transkribering i sin planering. Dessutom att forskaren är realistisk gällande hur många intervjuer som är lämpligt och realistiskt att genomföra under den tid som är till författarens förfogande (Bryman, 2008). Slutligen har författaren valt att tolka och välja ut de mesta intressanta och viktiga delarna i intervjuerna. Bryman (2008) menar att kvalitativa forskare ofta är intresserade av både vad intervjupersonen säger samt hur hen säger det. Ska detta framgå i undersökningen och analysen är det avgörande att man har med en fullständig redogörelse av de utbyten som ingått i intervjun.
4.8 Källkritiska överväganden
Att som forskare förhålla sig kritisk till sanningshalten rörande det insamlade materialet är ytterst centralt för att själv kunna ses som sanningsenlig och trovärdig (Runa Patel & Bo Davidsson, 2003). Källkritik är oerhört viktigt. Detta för att källornas pålitlighet och
tillförlitlighet ska kunna bedömas. Vid källkritik prövas hur de källor som använts påverkat urvalet av fakta samt tillförlitligheten i de fakta vi fått. Den vanligaste bedömningen brukar gälla om källan kommer från en primär eller en sekundär källa, om det är förstahands- eller andrahandsuppgifter vi har tillgång till. Det är först efter som vi kan bedöma om de valda personer och dokument kunnat ge oss de uppgifter vi behövde. Det tros gärna att om flera källor ger samma information så ökar därmed tillförlitligheten. Fallet behöver dock så inte vara (Lantz, 1993).
Fullständig likaväl som ofullständig samstämmighet mellan olika källor kan vara en följd av beroende mellan dem. Lika svar kan vara en följd av att källorna talat med varandra och gjort upp om hur de ska svara (Patel & Davidsson, 2003). Gällande urvalet är författaren något kritisk eftersom fyra av respondenterna i nuläget fortfarande är anställda och därmed måste agera professionellt utåt. Således finns det en risk att samtalen förskönats och att respondenterna hållit tillbaka med information som kan komma att riskera deras arbete konstaterar författaren.
Fortsättningsvis ställer författaren sig kritisk till tidigare forskning och menar att den kunnat bli mer relevant om den berört kvinnor på högre positioner inom svensk herrhockey och inte idrotten generellt i USA. Dessutom är författaren medveten om att flera äldre källor användas, detta på grund av brist på nyare källor. Som tidigare belyst har tidigare forskning med koppling till studiens forskningsområde ej funnits. Den använda forskning baseras på studier genomförda internationellt och detta menar författaren kan vara en anledning till avvikelsen gällande upplevda hinder bland respondenterna från tidigare forskning och respondenterna från författarens studie.
5. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultaten av de genomförda intervjuer samt en presentation av samtliga respondenter. Avsnittet är uppdelat i tre olika delar för att läsningen ska
underlättas. I del ett presenteras samtliga intervjuer och sammanfattningar av de. I del två presenteras hinder som respondenterna ansett ha stött på under karriärerna. I del tre är introduceras en sammanfattning av kvinnornas upplevelser och erfarenheter av arbete med svensk herrhockey.
5.1 Benämning av respondenter
De respondenter som utgör urvalet är kvinnor som har haft eller som i nuläget innehar en högre position inom arbete med svensk herrhockey. Nedan följer en presentation av samtliga respondenter.
Charlotte Gustavsson är 38 år gammal och civilekonom med finansutbildning i grunden. Charlotte kom först in i hockeyn som VD för Modo Hockey 2013 från näringslivet och närmast en roll som VD för MTG:s fri-tv-kanal i Ghana. 2014 drabbades Charlotte av bröstcancer och fick således avgå sin position i Modo. Därefter började hon med konsulting under ett års tid och blev under våren 2017 tillfrågad att ta över VD-positionen i Karlskrona HK. Hennes tid i klubben blev dock inte långvarig och bestämde att avsluta sin tjänst i klubben februari 2018. Bakgrunden till avhoppet var att Charlotte Gustavsson och styrelsen hade olika syn på klubbens utveckling under säsongen som gått och den framtida strategiska utvecklingen.
Emelie Fredriksson, 27 år gammal på Sportbladet är en av få sportjournalister som idag bevakar SDHL. Emelie är uppvuxen i en hockeytokig familj i Staffanstorp strax utanför Malmö och berättar att hon med hjälp av journalistyrket kunde kombinera sitt brinnande sportintresse med intresset för språk och skrivande. Hennes inre drivkraft och att hon alltid haft skinn på näsan har tagit henne dit hon är idag menar hon och när Emelie började arbeta på Aftonbladet 2015 märkte hon tidigt att svensk damhockey var en svart fläck på
bevakningsområdet. Därmed ville hon börja skriva om det eftersom att hon såg att det fanns ett intresse för damhockey utifrån, visserligen var det svårt att övertyga cheferna om att få bevaka det på liknande sett som herrhockeyn.
Emilie Wiklander, 36 år och SHL:s enda kvinnliga marknadschef har sedan tidigare arbetat både med både skådespeleri inom främst Dramaten, men även mycket framför kameran som rinkreporter för TV4 på C More samt som tv-producent. Således kommer hon från en
mediebakgrund. Dessutom har hon våren 2018 arbetat som projektledare under Sweden Hockey games. I och med flytten till Örebro 2011 kom Emilie att börja pendla till Stockholm under ett par år på grund av jobb, men insåg tillslut att pendlandet till Stockholm tog allt för mycket tid och energi och började därefter att arbeta i Örebro. Under denna tid fanns knappt några kvinnor som arbetade med svensk herrhockey konstaterar Emilie och de få som väl fanns arbetade mestadels på ekonomiavdelningen berättar hon. Emilie visste dock redan från början att det viktiga för klubbens styrelse var att se resultat och därigenom vinst, vilket hon gav dem. Hon fick jobba hårt för sin plats i klubben och är idag anställd som Sveriges enda kvinnliga marknadschef inom SHL i Örebro Hockey. Emilie berättar att hon alltid haft ett brinnande intresse för sport och att idrotten samt arbetet med idrott är en möjlighet för henne att koppla av och som gett henne en viss typ av meditation. Intresset för hockey började dock frodas i och med hennes mans ishockeyspelande eftersom Emelie var med och tittade på hans matcher.
Sophie Wachtmeister är 46 år och även hon har en mediebakgrund hos TV4 där hon arbetat som konceptchef. Under hösten 2017 kom hon att börja arbeta med svensk herrhockey hos SHL som kommersiell chef och kom därav att komma i kontakt med arbetet kopplat till hockey för första gången.
Lena Sundqvist är 32 år gammal och har sedan 2015 arbetat på TV4 och C More som enda kvinnliga sportkommentator inom SHL. Via sitt arbete med hockeybevakning på
Radiosporten började hon således med arbetet med svensk herrhockey. Som ny utexaminerad journalist fick Lena chansen att arbeta på Radiosporten under ett sommarvikariat och arbetade därefter kvar. Hon fick redan vid arbetsstart frågan gällande vilka sporter hon var mest
intresserad av varav hon svarade fotboll och hockey. Direkt lös det i ögonen på Radiosportens medarbetare berättar Lena vilket hon menar berodde på att det inte då var vanligt med kvinnor som var intresserade av hockey. Således fick hon direkt arbeta med hockey och konstaterar att anledningen till varför hon började arbeta med svensk herrhockey berodde på en kombination av slumpen och ett stort intresse för hockey. Dessutom var det även bristen på kvinnor som avgjorde att Lena började arbeta med sporten och dess bevakning. På radion var det redan två
kvinnor som kommenterade fotboll så jag tror att Radiosporten såg en stor fördel i att sätta mig på hockeyn menar Lena. Lena har arbetat som kommentator sedan 2011, först hos Radiosporten för att sedan 2015 bli värvad av C More. Idag har Lena gjort tre tv-säsonger med SHL.
5.2 Intervjuer
En sammanfattning och presentation av vardera intervju med tillhörande respondent följer nedan. Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor har genomförts med fem olika respondenter varav fyra intervjuer genomfördes via telefon och en intervju genomfördes där författaren och respondenten träffades. Respondenterna har som tidigare nämnt arbetat eller i nuläget arbetar inom eller med svensk herrhockey. Respondenterna har arbetat/arbetar som klubbdirektör, sportjournalist, marknadschef, kommersiell chef samt sportkommentator.
5.2.1 Charlotte Gustavsson, f.d. VD, Karlskrona HK och Modo
Hockey
Charlotte Gustavsson, tidigare VD i Karlskrona Hockey samt Modo Hockey berättar att det inte var helt uppenbart att hon från början skulle arbeta med svensk herrhockey. Med stolthet i rösten berättar Charlotte om hennes tre år i Modo Hockey uppe i Örnsköldsvik samt vad de i klubben lyckades skapa och åstadkomma tillsammans. De gick inte endast med vinst
ekonomiskt utan lyckades även skapa en organisatorisk struktur. Dessvärre fick Charlotte avbryta sitt arbete i Modo Hockey en dag på grund av cancer och började därefter med konsulting under ett års tid. VD-tiderna var förvisso inte över, utan en dag ringer ordförande för Karlskrona Hockey och frågar om hon vill påbörja arbetet som VD för klubben och hon tackar ja.
Charlotte berättar att de hinder som hon stött på varit könsneutrala och ofta handlat om arbetet i sig. De hinder hon tidigare stött på har således aldrig varit av sexistisk slag eller på något sätt varit emot henne på grund av att hon varit kvinna. Ett specifikt hinder som hon nämner är hur en klubb där hon arbetade i, och där syftet med hennes anställning var att komma in och förändra och bygga upp, sedan en tid tillbaka hade mycket inarbetade strategier och ett mycket traditionellt tänk som hon menade var mycket svåra att bryta. Det motstånd som hon kom att möta på i klubben kom således att bli ett hinder för henne i arbetet. Charlotte menar att det ligger mycket i det mentala hur en person tacklar hinder på arbetsplatsen och berättar att hon fått flera elaka kommentarer på arbetsplatsen som hon
