ANALYS OCH DISKUSSION

7.1 Teoribakgrund och empiriskt material

Man kan säga att ungdomar idag tar del av en färdigförpackad ”mobilitetsprodukt”, det europeiska samarbetet erbjuder ett smörgåsbord för den rörliga studenten, ungdomar

uppmanas att vara internationella och att söka utbildning och arbete i hela Europa. Utbildning är en viktig del i EU:s interkulturella europeisering, gränserna öppnas med stipendier och Erasmus, mellanhindren rivs och europeiska studenter ges möjligheter som studenter från tidigare generationer inte hade. Som jag talade om i avsnitt 2.2 menar Ulrich Beck att det är en generationell fråga, med senmoderniteten har människan blivit skild från klassiska

institutioner och denna frihet och individualitet har gett upphov till möjligheter som den förra generationen inte kunde ta del av. Studier utomlands kan ses som Beck uttrycker det, det första steget i en intercultural life-world. I kapitel 3 tog jag upp King/ruiz forskning som talar om studentströmmarna som ”the new map of european migration”, studentmigrationen kan ses som kanske den viktigaste komponenten i det europeiska integrationsprojekt vi känner som EU. Den internationella studentrörligheten är, som King/Ruiz uttrycker det, ”au service de la construction européenne”.

Men det europeiska smörgåsbordet ska också betalas av någon. Denna någon är oftast en asiatisk student som reser utanför utbytesavtal och betalar med privata medel. Den europeiska dimensionen skiljer sig väsentligt från den globala. Det är ett exklusivt nätverk som EU byggt upp, ett nätverk som exkluderar utomeuropeiska studenter som inte kan ta del av

universitetens egna avtal. Frågan om free-movers är delad i Sverige. Vissa har en pragmatisk syn på dessa studenter och menar att de kan hjälpa till att fylla upp studieplatserna och att dessa studenter utgör ett värdefullt tillskott till svensk utbildning och ekonomi. Andra pratar om en gräns som redan är nådd, free-movers kostar mycket i resurser och varför då inte ta ut avgifter för dessa studenter? Ansökningar till utbildningar i Sverige har ökat från 4 500 ht-07 till 21 700 ht-08. Det är en kraftig ökning som väl illustrerar en ökad internationalisering på högskoleområdet. När det gäller att ta ut avgifter för dessa studenter förhåller sig aktuella utredningar avvaktande i frågan. Under 2008 ska regeringen behandla en proposition om införande av kursavgifter/anmälningsavgifter för studenter utanför EES. En utbildning som handelsvara är inget en majoritet av svenska lärosäten eller institutioner ställer sig bakom, fortfarande dominerar en humanistisk-edukationalistisk syn på utbildning. Men här finns pengar att tjäna. Solidaritet och jämlikhet har varit något av Sveriges flaggskepp men frågan

är om den humanistisk-edukationalistiska synen på utbildning är på väg att upplösas och ersättas av den fria marknadens villkor? En ökad privatisering av utbildningssystemet och högskoleverkets öppning för anmälningsavgifter för utomeuropeiska studenter tyder på det. Min studie visar dock att det skulle vara svårt att få studenter att betala för den svenska utbildningen (s 41). Utbildningens värde i Sverige upplevs som relativt lågt och därför menar jag att en stor konkurrensfördel skulle försvinna om svenska universitet och högskolor införde kursavgifter. Sverige har ingen internationellt erkänd universitetstradition liknande

Storbritanniens där tradition, språk och koloniala länkar kan locka studenter trots studieavgifter.

Engelskan som vår tids lingua franca är mycket betydelsefull för studenter som söker sig till Sverige. Engelskan är en grundförutsättning för att kunna locka utländska studenter till svensk utbildning. I takt med att kurser har börjat erbjudas på engelska har också våra gäststuderande ökat i snabb takt. Att kunna erbjuda kurser på ett ”ground-floor language” är en stor

förklaring av svensk utbildnings framgång i att locka internationella studenter. Här har Sverige en tydlig konkurrensfördel i det att det är lättare att konkurrera med engelskan som undervisningsspråk än exempelvis spanskan eller franskan. Intressant i det här sammanhanget är också att många studenter reser till Sverige för att lära sig engelska, faktiskt är det en av de största motivationsförklaringarna. Det visar på engelskans betydelse som ett universellt gångbart språk och en orsak i sig att studera i Sverige. Anglifieringen bär upp och standardiserar internationaliseringen.

Humankapitalteorier är begränsade historier som inte tar hänsyn till människans och livets fulla komplexitet. För den senmoderna människan finns andra värden än ekonomiska. I studien framgår att den personliga utvecklingen väger tyngre än den eventuella framtida ekonomiska vinsten med att studera utomlands. Beck talar om en interkulturell identitet där den senmoderna människans strävande efter självförverkligande står i första rummet. Här kan man ställa Beckers nyttomaximerande syn där utbildning enbart är ett instrument och verktyg för konkurrens mot Becks och Giddens syn där människans största projekt är strävan efter självförverkligande. De internationella studenter som ingår i denna studie tillhör frihetens barn, en generation som är flexibel i sitt karriärprojekt, som ifrågasätter tidigare sanningar och bryter sig loss från traditionella roller, skapar sitt eget livsrum och identitet med en ny

omvärlds-och frihetssyn. Internationella studier kan ses som en identitetsskapande process och ett steg mot självförverkligande. Också Supers utvecklingspsykologiska teori talar om självförverkligandet (self-concept) som människans dominerande projekt. I takt med

människans individualisering har identitetsskapandet blivit människans livsprojekt, ett livsprojekt som idag är starkt påverkad av en internationell dimension. För att använda ett slitet uttryck så har världen krympt, det finns inga vita fläckar på kartan och denna

internationalisering har skapat förutsättningar för människan att skapa och forma sina egna liv. En brittisk student sätter fingret på kärnan: Being bored by my usual study town, getting to

know other people than the usual crowd. (10€ flight to Stockholm).

De studenter som kommer hit befinner sig i ett, som Super beskriver, utforskande stadium i livet. Ett stadium präglat av en explorativ anda där självuppfattning börjar formas och där man försöker få självuppfattningen att korrelera med ett framtida yrkesliv. Studierna kan på så sätt ses som det första steget i en sökandeprocess där identiteten formas.

Som jag nämnt menar Thomas Ziehe att den senmoderna människans individualitet innebär att hela ansvaret och möjligheten läggs på individen att forma sitt arbetsliv, det finns inte längre några färdiga mallar att leva sitt liv efter, människan är inte längre styrd av

traditionsbundna roller utan är ensam ansvarig i en existentialistisk tillvaro att skapa sig själv. Och här kommer vår internationella student in i handlingen. De studenter som kommer till Sverige kommer hit för att skapa sina livsprojekt, för att skapa en identitet som internationella studenter och för att de tycker att internationell erfarenhet har ett värde i sig. Jag säger värde i sig för att de eventuella akademiska meriterna inte är det som lockar i första hand, förutom för våra nordiska och asiatiska studenter som har en tydligare akademisk strategi. För övriga studentgrupper är det den internationella erfarenheten, Sveriges kultur och den personliga utvecklingen som kommer med att studera i ett annat land. Därför menar jag att

internationella studier, erfarenheten av att resa och uppleva en annan kultur utgör ett värde i sig med en internationell utbildning. Huruvida detta värde upplevs lika starkt av arbetsgivarna är en intressant fråga och där kan jag för intresserade hänvisa till Emma Hermanssons

examensarbete på Malmö Högskola Utlandsstudier under studietiden, en merit? (2006). Men när vi talar om högskoleutbildningens internationalisering måste vi också tala om skolans kommodifiering, kunskapens kommodifiering och den internationella senmoderna studenten som kommoditet. Jag skrev tidigare att det livslånga lärandet måste ses i ljuset av Althusser och Foucault. Jag skrev om diskursproduktion och ideologiska statsapparater. Vad har detta att göra med internationell studentmobilitet? Jo, eftersom det livslånga lärandet diskuteras på alla nivåer i samhället från förskola till högskola inom pedagogiken, sociologin, psykologin, politiken och inom studie- och yrkesvägledningen inte minst, är detta ett så utbrett och allmänt accepterat begrepp att jag menar att det rör sig om en diskurs. I det

avslöjar i viss mån var lojaliteten ligger. Att syftet med det livslånga lärandet är att göra medborgaren ”anställningsbar” och ”anpassningsbar” visar att lojaliteten ligger hos de europeiska arbetsgivarna och att det livslånga lärandet har en ekonomisk dimension. Europas studenter uppmanas att söka sig utanför det egna landets gränser för att stärka Europas konkurrenskraft och förbättra sin anställningsbarhet och anpassningsbarhet. Det livslånga lärandet har blivit ett modebegrepp vars betydelse skiftat från ett humanistiskt synsätt till en ekonomisk syn på kunskap vars betydelse det inte reflekteras särskilt mycket över och det är i skolan, den dominerande ideologiska statsapparaten, som begreppet marknadsförs särskilt flitigt. Det jag vill komma till är att väcka tankar om vem det livslånga lärandet är till för, vilka utestängningsmekanismer som sorterar studenterna och på vilket sätt studenten

vinner/förlorar på en ökad internationalisering i slutändan. Här kan vi se en ny strategi växa fram. Att skaffa sig internationell erfarenhet och en internationell utbildning har blivit ett konkurrensmedel. Exklusiva universitetsnätverk byggs upp som fungerar som

sorteringsmaskiner där den privilegiade studenten får tillgång till mer prestigefyllda

utbildningar. Universiteten fungerar på så sätt som grindvakter där världens studenter slussas in i utbildningarna under vissa premisser. Det fria valet är inte så fritt som det kan tyckas vid en första anblick, internationaliseringen har ur akademisk synvinkel få vinnare.

De asiatiska och nordiska studenter som kommer till Sverige har en mer utpräglad akademisk strategi. De värderar utbildningen något högre än andra studenter och kommer hit för att skaffa sig akademiska meriter. Asiatiska studenter är också den grupp som ökar mest, både som utbytesstudenter och free-movers. Men det är få av dessa som planerar en karriär i Sverige efter examen, här finns strukturella hinder i form av arbetstillstånd men kanske även personliga. Som Balaz,Williams forskning visar kan ett studieår utomlands betraktas som en praktik inför en framtida internationell karriär. Studenter som studerat utomlands är mer benägna att också söka arbete utomlands. I avgiftsdebatten måste även frågan om

braintraining vägas in, om vi inte kan ta tillvara på de internationella studenternas kompetens efter utbildningen i Sverige kan vi tala om braintraining, att Sverige som Charlotte Ejsing säger ”subventionerar kvalificerad högskoleutbildning inom IKT för en rad länder i

Sydostasien”. Detta är en komplex fråga som jag inte kan dra några slutsatser om här. Frågan måste utredas och en konsekvensanalys om införande av kursavgifter måste utarbetas.

Varför inte fler européer kan tänka sig en karriär i Sverige kan jag bara spekulera om. Här finns inga strukturella hinder. Migrationsteorierna låter oss veta att arbetslösa ungdomar är en rörlig grupp men att det måste finnas en tydlig vinst med att flytta. En försiktig slutsats är att det inte finns några tydliga vinster med att flytta till Sverige. Ett möjligt svar är att Sverige

inte är tillräckligt attraktivt för Europas högutbildade ungdomar. Eller så gör inte Sverige tillräckligt för att attrahera denna grupp.

Avslutningsvis är det viktigt att säga att de studenter som kommer hit inte utgör en homogen grupp, den internationaliserade utbildningen är en komplex fråga där studenters olika

strategier ger olika svar som kräver olika frågor. Jag har här bara skrapat på ytan och försökt förstå de större sammanhangen utifrån en ökad internationalisering och kommodifiering av högre utbildning. Vår internationella student måste förstås utifrån dennes kulturella och sociala kontex och därför är det svårt att generalisera när man talar om den internationella studentmobiliteten. Rörligheten kommer att öka kraftigt i framtiden och detta kommer att ställa nya krav på utbildningsstrukturerna. De närmaste åren kommer att avgöra den svenska högskolans riktning på det internationella området. Utbildning som handelsvara kan upplevas som en provocerande titel men den internationella studenten är idag en kommoditet vare sig man instämmer med terminologin eller inte. Jag vill understryka att mitt empiriska material ska läsas med försiktighet. Det går inte att dra några säkra slutsatser utifrån denna studie. Med det sagt finner resultaten ändå stöd i tidigare undersökningar. För den intresserade läsaren rekommenderas högskoleverkets rapporter på internationaliseringsområdet.

7.2 VIDARE FORSKNING

En intressant studie hade varit att följa upp de studenter som studerat en tid på svensk högre utbildning och undersökt värdet av utbildningen på ett både karriärmässigt och personligt plan. Hur uppfattas en internationellt präglad utbildning av arbetsgivarna? Finns det några konkurrensfördelar med att ha studerat en tid i Sverige?

Att närmare undersöka om det finns skillnader i förväntningar och tillvägagångssätt mellan studenter på grundläggande högskolenivå och masters-nivå hade tillfört ytterligare en dimension i detta arbete och skulle bli ett bra ämne för vidare undersökningar. Den

senmoderna människans identitetsskapande och det individualiserade samhället ställer nya krav på den moderna människan. Internationalisering och individualisering har gjort samhället ”expertisierat”, människor behöver alltmer hjälp att reda ut sina kaotiska liv och strävan efter självförverkligande. Jag berör detta ämne i vissa delar i min studie. Att närmare undersöka hur människans identitetsskapande, individualisering, internationalisering och självförverkligande påverkar utbildningsstrukturer, prestationskrav och utbildning som konkurrensmedel i en allt mer individualiserad värld, hade varit en bra grund och ämne för en större sociologisk studie.