Validitet och reliabilitet

Valet av kvantitativ metod har i det här fallet sina brister. Att undersöka det som är avsett att undersökas är av största betydelse om underlaget ska kunna ge trovärdiga analyser

(Davidsson, Patel 2003). ”Kvantitativ information ger inte utrymme för individuell

anpassning - - vi kan få ett exakt men ytligt material, vilket kan leda till att tolkningarna inte bara blir exakta utan till och med exakta i övermått” (Holme, Solvang 2006, s 83). Problemet med ett ytligt material har jag löst med att kombinera skalfrågor med öppna frågor. Dessa öppna frågor ger respondenten möjligheter att fritt uttrycka sina åsikter efter den ställda frågan ( s 62 och 66).

Även om en låg svarsfrekvens inte är ovanligt gällande enkäter i forskningssammanhang så får validiteten betecknas som låg i denna studie och därför ska resultatdelen läsas kritiskt och som en introduktion till ämnet. För intresserade som vill fördjupa sig i ämnet kan jag

rekommendera King/Ruiz studie International migration and the year abroad (2003).

Att endast tre universitet ingår i studien påverkar studiens reliabilitet. Med fler högskolor och universitet hade studentsammansättningen kanske sett annorlunda ut och enkätsvaren hade möjligen varit annorlunda. Urvalet i denna studie är inte representativt för gruppen

internationella studerande i Sverige som helhet.

5.6

Metodkritik

Med det stora antalet utskick och med tanke på enkätens distributionsmetod måste jag uppmärksamma problemet med informanternas möjlighet att lämna dubbla svar.

Anonymiteten medger inte att jag kan särskilja individuella svar och därför kan det finnas dubbla svar som försämrar det statistiska underlaget. Utskicket via e-post har troligtvis bidragit till den låga svarsfrekvensen. Med facit i hand hade en webbaserad enkät underlättat för informanterna och möjligen lett till en högre svarsfrekvens. Att jag inte själv fick tillgång till e-postlistor för de internationella studerande på Lunds Universitet komplicerade åtkomsten och fördröjde tidsprocessen och bidrog troligtvis till den låga svarsfrekvensen. Vissa

universitet och högskolor har en sekretesspolicy att inte lämna ut e-post adresser till sina studenter och detta kunde jag tyvärr inte påverka.

Som med alla undersökningar med en svarsfrekvens långt under 100 % kan det finnas särskilda karaktäristika som skiljer de som svarat från andra som inte svarat på enkäten. Sådana anledningar skulle i denna studie exempelvis kunna vara tvekan att svara på grund av tidsbrist, bristfällande kunskaper av det engelska språket, bristfälliga datorkunskaper,

personliga anledningar etc. En tredje reflektion gäller informanternas pågående utbildning. Att komma till ett nytt land med en annan kultur och annat utbildningssystem kan upplevas som stressfullt. Hur lång vistelsen varit i Sverige kan därför påverka studenternas trygghet och uppfattning om studierna. Svaren kan då bli olika beroende på hur långt studenten hunnit i sina studier och hur väl han lärt känna land och kultur. Jag vill här reservera mig för

otillförlitliga data när det gäller studenter som rest utanför ramen för ett utbytesavtal. Statistiken i detta arbete bygger på uppskattningar från Högskoleverket. Den vacklande statistiken beror på att inget uppehållstillstånd krävs för studerande från Norden och EU och därför registreras dessa studenter inte alltid som free-movers vid universiteten. Dessutom saknas ett övergripande begrepp för denna grupp på svenska universitet och högskolor.

6. Resultat

Nedan redovisas resultaten löpande. Frågorna är indelade i fyra block; utbildningsfrågor, finansieringsfrågor, upplevelser och personlig utveckling, och kunskap om och anknytning till Sverige. Till vissa tabeller finns klargörande kommentarer som sammanfattar respondenternas svar.

Sammanfattning Resultat

Det är tydligt att majoriteten oavsett hemland och avstånd till Sverige väljer en utbildning som är engelskspråkig. Detta är intressant i den mening att svenska universitet och högskolor som en medveten strategi satsar alltmer resurser på att erbjuda engelskspråkiga kurser. Även nordiska medborgare väljer engelskspråkiga kurser före svenskspråkiga. Detta bekräftar också den anglosaxiska språkutvecklingen med engelskan som vår tids lingua franca.

Av resultaten kan man se tendenser att studenter från länder med högre grad utbytesstudenter (Europa, Norden, USA, Kanada, Oceanien och i viss mån Asien 1) läser kurser som ingår i deras studieprogram. Studenter från gruppen Asien övriga och europeiska studenter i länder utanför EU läser i högre utsträckning kurser som inte är en del av ett studieprogram från

hemlandet. De nordiska och Asiatiska studenterna i gruppen övriga har inte möjligheter i samma utsträckning att läsa samma kurser vid sina hemuniversitet. Annars verkar det snarare vara en fråga om vilket lärosäte man är inskriven på och inte en fråga om nationstillhörighet. Studenter som kommer från länder som inte har en universitetskultur och utbytesavtal i stor utsträckning bedömer utbildningsnivån vara likvärdig eller högre i Sverige jämfört med utbildningen i hemländerna. Europeiska, nordiska, australiska, Kanadensiska och amerikanska studenter håller inte med påståendet att utbildningsnivån skulle vara högre i Sverige jämfört med sina hemländer.

När vi tittar på det upplevda värdet av svensk utbildning är asiatiska studenter tillsammans med gruppen övriga européer mer positivt inställda till utbildningsvärdet. Amerikanska och australiska studenter värderar utbildningsvärdet lägst. Här kan man se tendenser att svensk utbildning värderas olika beroende på nationstillhörighet. Man kan med viss försiktighet dra slutsatsen att nationer med en väl utbyggd universitetsverksamhet har andra perspektiv och jämförelsekorrektiv jämfört med studenter från nationer utan en utbyggd

universitetsverksamhet.

Resultatet bekräftar bilden att de asiatiska studenterna utgör en stor del av de studenter som reser utanför utbytesavtal. Här finns också en tydlig skillnad i gruppen asiatiska studenter från länder med högt BNP och studenter från övriga asiatiska länder. Resultaten visar att

universiteten har utbytesavtal med Asien 1- länder i större utsträckning. Grupperna Europa Övriga och Övriga reser i större grad som free-movers. Frågan om finansiering är

problematisk (s 41) eftersom begreppet finansiering av studier kan uppfattas på olika sätt för olika svaranden. Det är möjligt att vissa uppfattat frågan som endast gällande studieavgifter, andra har kanske lagt in kostnader för uppehälle i begreppet. Noterbart är ändå att de asiatiska studenterna i stor utsträckning finansierar sina studier med privata medel. De flesta studenter kombinerar privata medel med ett stipendium för sina studier i Sverige. Studenterna är överlag negativt inställda till studieavgifter. Nordiska studenter är den grupp som är mest ovilliga att betala studieavgifter följt av Europa övriga. Även asiatiska studenter är

avgiftskänsliga. Få studenter oavsett nationstillhörighet är villiga att betala mer än 20 000:-/år. Personlighetsutveckling är en viktig motivationsfaktor för alla studenter i undersökningen och tycks vara en viktig orsak till studier i ett annat land än hemlandet. Att uppleva en ny kultur är viktigt för alla studenter oavsett hemland och framstår i undersökningen som ett av de främsta skälen till att välja Sverige som studieland (se vidare 6.5.6).

Även om få studenter säger att de valt Sverige av akademiska skäl så upplevs ändå studierna i Sverige förbättra framtida möjligheter. Det kan tolkas som att den internationella upplevelsen i sig har ett upplevt värde för studenterna, i kombination med språkinlärning (se vidare 6.5.6). Studenternas kunskap om svensk kultur är begränsad. Grupperna Asien Övriga och Övriga har minst kunskap innan ankomsten till Sverige. Europa och Norden har bättre kunskap. Resultatet kan tolkas som att det geografiska avståndet påverkar kunskapen om svensk kultur. Även när det gäller det svenska utbildningssystemet är kunskaperna låga. Cirka hälften av de europeiska och nordiska studenterna har kunskap om det svenska utbildningssystemet. De amerikanska, kanadensiska och australiska studenterna har minst kunskap innan ankomsten till Sverige. En majoritet av studenterna har ingen anknytning till Sverige. Undantagen är nordiska studenter där ungefär hälften har vänner eller släktingar i Sverige, och gruppen USA, Kanada och Oceanien där 40% av studenterna har anknytning till Sverige. Frågan är dock ställd på ett sätt som även kan inkludera studenter som fått vänner under sin studietid i Sverige.

En majoritet av studenterna anger lärare och/eller vägledare som de viktigaste

informationskällorna. I svarsalternativet ”other” har 93 % angett internet som källa. De flesta studenter oavsett hemland har haft andra utbildningsalternativ än Sverige. Det kan tolkas som att studenterna gjort ett medvetet val av Sverige i konkurrens med andra länder.

De flesta studenter avser att återvända hem, antingen för att studera eller göra något annat. Få studenter tänker sig en framtid i Sverige efter avslutad utbildning.

6.1

Bakgrundsdata

Tabell 1 Svarsfrekvens inresande studenter

Malmö Stockholm Lund Totalt

Totalt utskick 56 294 959 1 309

Returnerade 12 63 89 164

Svarsfrekvens % 21 21 9 13

6.1.1 Världsdel och Hemland

Tabell 2 Inresande studenter

Asien 1 34 21

Asien Övriga 8 5

Europa 92 56

Europa Övriga 5 3

Norden 9 6

USA, Kanada, Oceanien 10 6

Övriga 6 3

Kommentar: Att kategorisera individer kan vara problematiskt. Hur ska indelningen ske? Efter hemland, världsdel eller socio-ekonomiska grupper? Ska man göra en indelning efter ekonomiska zoner? Asien omfattar både underutvecklade och högteknologiska stater. Ska man fokusera på den kulturella tillhörigheten eller kanske den politiska?

Eftersom många frågor i enkäten behandlar frågan om kursavgifter och ekonomi är det lämpligt att kategorisera efter BNP i första hand. Jag har använt mig av Världsbankens definition och uppskattningar för 2006 (worldbank.org).

Asien 1 omfattar Kina, Indien, Sydkorea och Japan. Europa omfattar EU-länder EES. I gruppen Övriga ingår Central- och Sydamerika, Mellanöstern samt Ryssland och omgivning.

6.1.2 Fördelning

Fördelningen av informanterna utgörs av 15 % Free- movers och 75 % utbytesstudenter. Detta har sin naturliga förklaring i att merparten av studenterna som ingår i undersökningen är europeiska medborgare och därför oftare studerar inom ett europeiskt utbytesprogram.

6.2 Utbildningsfrågor