expertmyndighet inhämtar, sammanställer och sprider Sida erfarenheter och evidens inom myndighetens verksamhetsområde. Sida inhämtar kunskap både från den egna verksamheten och från andra aktörer.
Sida gör multidimensionella fattigdomsanalyser av de länder och regioner där myndigheten verkar. Det har även gjorts globala analyser inom ramen för de tematiska strategierna. Med utgångspunkt i sådana analyser identifierar Sida och regeringen relevanta tematiska områden och mål för strategierna. I ett nästa steg ligger analyserna till grund för Sidas förändringsteorier och operationalisering av strategierna.
Under genomförandet av strategierna tar Sida fram kunskap om till exempel vilka insatser och aktiviteter som fungerar, förändringar i kontexten och hur den samlade portföljen av insatser och aktiviteter skapar förutsättningar för att nå strategins mål.
Sida fokuserar här främst på uppföljning och kunskapsgenererande på insatsnivån, bland annat genom att man drar slutsatser på insatsnivå om vad som har fungerat bra respektive mindre bra.114
Sida använder också kunskap från utvärderingar av insatser. Varje år sammanställer utvärderingsenheten de utvärderingar som enheter och utlandsmyndigheter gör i syfte att identifiera kunskap som är möjlig att generalisera. Enheten har dock begränsade resurser och behöver därför överlåta en del av arbetet med att sammanställa och föra ut evidens till de tematiska nätverken. Enheten har i dag inte heller något uppdrag att vara involverad i operationaliseringen av strategierna.
Sida inhämtar även kunskap från andra givare och aktörer samt har god tillgång till relevant forskning och utvärdering. Utmaningen för Sida är att sortera, sammanställa och tillgängliggöra kunskapen på ett sätt som gör att den kan användas i
strategigenomförandet. Bredden i verksamheten gör även att mycket kunskap om samhällsutveckling är relevant för Sida och det är ofta svårt att sortera ut det som är evidensbaserad kunskap. Inom många områden pekar forskningen också åt olika håll.
5.7.1 Incitament för lärande och tillämpning av evidens
Verksamhetens bredd och svårigheten att fastställa vad som är evidensbaserad kunskap utgör två utmaningar kopplade till Sidas arbete med att bli en mer lärande organisation. Ett annat möjligt hinder vad gäller lärande handlar om vilka incitament som finns inom Sida för att sprida kunskap om insatser som inte har fungerat så väl.
För att verksamheten ska kunna utvecklas i önskvärd riktning är det viktigt att Sida
114 Så kallade conclusion on performance.
inhämtar och använder kunskap om vad som har fungerat respektive inte har fungerat i genomförandet av olika strategier. Vår enkät visar att drygt hälften av de svarande instämde med påståendet att man inom Sida tycker att det är viktigt att också lyfta fram insatser och annat som inte har fungerat så bra i utvecklingssyfte.
Av våra intervjuer framgår att Sida behöver utveckla arbetet med att tillämpa den kunskap som myndigheten har i genomförandet av strategier. Detta framgår också av en utvärdering där det konstateras att Sida tidigare har haft svårt att tillämpa
erfarenheter och kunskap från utvärderingar.115 I vår enkät svarade drygt hälften att de ansåg att egna erfarenheter används i operationaliseringen av en strategi. Knappt hälften instämde i påståendet att evidens från andra aktörer används vid förnyandet av strategier.
Sida har gjort olika insatser för att stärka incitamenten för lärande i myndigheten, som till exempel att arbeta med kultur och ledarskap, förmågor, arbetssätt, system och processer. Sida har tydliggjort vilka funktionella kompetenser som myndigheten behöver ha för att lyckas och där har förmågan att lära lyfts fram som central. Sida har också utvecklat en struktur för kompetensutveckling där medarbetarna får träna på att använda olika verktyg för lärande. Därutöver följer man i utvecklingssamtalen upp hur medarbetarna lever upp till de funktionella kompetenserna. Sidas chefer har varit en viktig målgrupp för satsningen och myndighetsledningen vill utveckla ett tillitsbaserat ledarskap för att ge medarbetarna utrymme att använda sin kompetens och sina erfarenheter i genomförandet av verksamheten.
5.7.2 Lärdomar från en kontext behöver oftast anpassas till en annan En utmaning när det gäller tillämpning av evidens och erfarenheter är att det är svårt att överföra slutsatser mellan olika kontexter. Orsakssamband vad gäller insatser och resultat är ofta både kontextberoende och föränderliga. Vissa typer av insatser går att överföra från ett land till ett annat, medan andra insatser är helt kontextberoende.
Erfarenheter från insatser inom teknik, energi och hälso- och sjukvård kan ofta överföras från ett land till ett annat medan erfarenheter av demokratiutveckling är svårare att överföra. Sida konstaterar dock att det ofta är möjligt att använda tidigare erfarenheter även inom områden som demokrati, mänskliga rättigheter och
jämställdhet.116 Många medarbetare har till exempel med sig erfarenheter och exempel på god praxis efter att ha tjänstgjort i flera olika länder och arbetat med olika strategier. Därutöver arbetar Sida ofta med samma eller liknande partner även om kontexten skiljer sig åt.
115 Sida (2014) Lessons and Reflections from 84 Sida Decentralised Evaluations 2013 – A Synthesis Review – Final Report.
116 Sidas kommentarer på rapportutkast 2020-10-07.
5.7.3 Sidas partner behöver kunna arbeta adaptivt
Trots de svårigheter som kan finnas med att identifiera vad som är generaliserbar kunskap finns det således ofta en potential i att tillgängliggöra och använda god praxis. Sådana lösningar kan dock behöva anpassas till olika kontexter vilket ställer krav på att Sida arbetar adaptivt. Det handlar om att se till så att insatser kan anpassas till den kunskap som fås genom uppföljning om vad som fungerar i en viss kontext.
I grova drag handlar det adaptiva arbetssättet om att inte låsa fast genomförandet av insatser i förväg. I stället ska en löpande resultatuppföljning göra det möjligt att anpassa insatsen till vad som visar sig fungera och om förutsättningarna förändras.
I praktiken är det partnerorganisationerna som, med stöd av Sida, ska kunna arbeta mer adaptivt. Detta gäller särskilt de gånger då sambanden mellan insats och resultat är mer komplexa och där det saknas beprövade lösningar. Erfarenheter har visat att det sällan går att veta exakt vilka hindren som står i vägen för måluppfyllelse är. Det är därmed möjligt att på förhand avgöra vilken typ av insats som kommer att fungera.
I en adaptiv ansats behandlas planer som hypoteser som testas och justeras under tiden som man lär sig mer om ett problem och om kontexten.
Vår enkät visar att 68 procent av medarbetarna instämmer i påståendet att de justerar insatser löpande med utgångspunkt i uppföljning och i dialog med partnern. Sida har inlett en utveckling mot ett mer adaptivt arbetssätt, men enligt våra intervjuer så finns det fortfarande behov av utveckling. Det handlar bland annat om att göra fler
fältbesök, föra en tätare dialog med partnerorganisationerna och se till så att de har resurser att arbeta adaptivt med resultatuppföljning.
5.7.4 Sida kan skapa bättre förutsättningar för ett adaptivt arbete En studie från 2018 lyfter fram att Sida behöver hitta en bättre balans mellan den uppmärksamhet som de ägnar frågor om intern styrning och kontroll respektive resultatuppföljning.117 En del av Sidas utvecklingsarbete när det gäller uppföljning av resultat handlar också om just detta.
Alla som vi har intervjuat känner till ledningens hållning att Sida bör fokusera mer på resultatuppföljning. Det finns även en samsyn om att uppföljning och lärande är viktigt och att det utvecklingsarbete som pågår går i rätt riktning. Sidas arbete med intern styrning och kontroll i relation till partnerorganisationerna är dock fortsatt arbetskrävande. Även om kraven på intern styrning och kontroll är förenliga med ett adaptivt arbetssätt så har arbetet med dessa frågor än så länge inte minskat tillräckligt för att den önskade förflyttningen ska ha kunnat göras. Sida kan även skapa bättre förutsättningar för ett adaptivt arbetssätt genom att skriva sina avtal så att de inte låser fast en insats i förutbestämda prestationer. Det är viktigt att Sidas partner kan
117 Gouzo, J. et al. (2018) Study on Cooperation Partners experiences of the interaction with Sida. Stockholm: Niras.
justera insatser utifrån uppföljning och kunskap om vad som fungerar och inte fungerar i relation till målen och Sidas förändringsteori.
Även regeringens styrning kan ibland stå i vägen för ett adaptivt arbetssätt. Så länge de tematiska områdena och målformuleringar i strategierna är tematiskt renodlade och övergripande så ger strategierna Sida möjlighet till anpassning av insatser. Ska-kraven i strategiernas verksamhetsdel kan dock hindra Sida från att välja partner och insatser utifrån vad som förväntas ge bästa sammanlagda resultat. Verksamhetsdelen i strategierna kan innehålla skrivningar om hur strategierna ska genomföras och detta kan utgöra ett hinder för det adaptiva arbetssättet.
6 Statskontorets och ESV:s slutsatser och förslag
I detta kapitel redogör vi för våra slutsatser och förslag. Slutsatserna utgår från de iakttagelser och bedömningar som vi har gjort i kapitel 3–5. Förslagen riktar sig såväl till regeringen som till Sida.