I denna del beskrivs analysförfarandet av datan, varefter resultatet presenteras.
4.1 Analys
Det insamlade materialet består av 26 utsagor och har delats in i de två kategorierna
”Undervisningens upplägg” (4.1.1) och ”Argument för digitala verktyg” (4.1.2). Nedan ges exempel på hur olika delar av intervjumaterialet kopplas till de olika
kategorierna.
4.1.1 Undervisningens upplägg
Alla informanterna är eniga om att digitala verktyg ska användas som komplement till fysiska läroböcker och som laborativt arbetssätt i undervisningen. Digitala verktyg få aldrig ta över andra arbetssätt i klassrummet. Exempel på utsagor som styrker detta är:
Digitala verktyg i matematik ser jag bara som en färdighetsträning, jag bygger inte en mattelektion på digitala verktyg. (L4)
Det ska inte bara vara mattebok utan man ska jobba på flera olika sätt.
Utgår från matteboken och sen komplettera med digitala saker. (L2) Jag tror att de eleverna gynnas av att använda både penna och papper samt digitala verktyg i en kombination. (L3).
För det mesta komplettera digitala verktygen det vi jobbar med i
matteboken och att det följer den arbetsgången oftast och så försöker jag hitta andra arbetssätt. Det ska inte bara vara mattebok utan man ska jobba på flera olika sätt. Utgår från matteboken och sen komplettera med digitala saker. (L2)
Jag tänker det här kan vara någonting och kanske väcker intresset, oftast vill de ju inte för att de tänker att de ska spela spel som de har hemma, oftast tröttnar de efter ett tag och vill inte, men då brukar jag ha uppehåll och sen ta jag fram det igen efter en tid så att det är inte dagligen vi använder surfplattor, vi tar fram det ibland som en morot, som en belöning. (L4)
Lärare är begränsade i vilka appar deras elever får använda. Elever får endast använda de appar som finns i kommunens appkatalog. Lärare kan då välja ut appar för elever utifrån denna katalog.
Det är appar som finns i kommunens appkatalog som jag har laddat ned först och främst. Men vem som har tipsat om dem i första hand är
matteutvecklare som vi hade på skolan för länge sedan. (L2)
Vi använder de appar som ligger inom kommunens appkatalog. (L1)
Många lektioner följer ett mönster i sitt upplägg. Det används ett digitalt läromedel, elever jobbar i matematikböcker, med arbetsblad och använder appar för att befästa den nya kunskapen.
Jag brukar göra så att vi har en digital genomgång för i matteboken ingår det en digital del, lärarhandledning, och sen är det en liten story som följer med genom hela matteboken, och sen om jag inte tycker att den digitala genomgången är tillräcklig, förstärker jag med en muntlig genomgång för att jag tycker att det har varit för få exempel på den digitala genomgången, sen jobbar eleverna i matteboken och efter boken så finns det arbetsblad, om man bli färdigt snabbt och efter arbetsbladen brukar barnen jobba med tomojo eller elevspel.se matte. (L2)
Lärare poängterar vikten av att ha en tanke bakom varför man använder sig av digitala verktyg. Eleverna ska utvecklas genom användningen och känner att de kommer vidare i sin utveckling. Ett bra sätt är att jobba tillsammans med en annan elev som ligger på samma nivå i matematik.
Jag är inte så mycket för det här spelandet för det gör de ganska mycket hemma utan då ska det vara en tanke bakom det. Jag vill ha ut nånting av det. Jag sätter oftast två med samma nivå tillsammans och de få spela ett spel. Då kan de hjälpa varandra och driva varandra framåt. (L3) Sammanfattningsvis kan sägas att digitala verktyg anses ska användas som komplement till fysiska läroböcker. Informanterna påpekar att det finns en
begränsning i vilka appar som kan användas då dessa är kommunstyrda. Det betonas vikten av att appar är kunskapsanpassade för elever.
4.1.2 Argument för digitala verktyg
Digitala verktyg fyller olika syften. Vissa fyller en enkelhet i att individanpassa och andra för att elever ska få färdighetsträna på ett lustfyllt sätt.
De fyller smidighet, variation, man kan fylla och ge eleverna olika uppdrag. Man kan individanpassa på ett lättare sätt. Eleverna kan
färdighetsträna genom att jag skapar olika uppdrag åt dem. Allt detta för att eleverna ska få ett varierat arbetssätt, att det inte enbart blir böcker utan att de kan använda sina surfplattor och träna på olika sätt. (L1) Vi försöker lägga undervisningen på en nivå där alla ska utmanas, försöker anpassa vart de ligger kunskapsmässigt med de olika apparna de använder sig av. (L3)
Svårare uppgifter för de som är duktiga, elever som har svårigheter får befästa igen eller enklare uppgifter. (L1)
Digitala verktyg i matematik ser jag bara som en färdighetsträning, jag bygger inte en mattelektion på digitala verktyg. (L4)
Färdighetsträning, ett alternativ till penna och bok, tänker jag. (L1).
Vid vissa tillfällen under veckan använder elever sina surfplattor för att färdighetsträna. (L1)
Olika digitala verktyg har olika syften. Ett syfte varför lärare använder sig av digitala verktyg är att de kan skapa individuella uppdrag åt eleverna på en hemsida.
Elevspel.se väljer jag för att jag kan göra egna uppdrag och jag kan styra vad eleverna ska jobbar med. (L2)
Man kan individanpassa på ett lättare sätt. En bok är en bok. Man kan ge olika uppdrag, de tar ju aldrig slut på elevspel. (L1)
Elevspel.se använder jag ganska mycket men då lägger jag ut uppdrag som jag tycker är lämpliga för eleverna. (L2)
Digitala verktyg används för att eleverna ska ges möjlighet att ta till sig kunskap genom olika arbetssätt och med olika redskap. Det kan handla om att eleverna inte ständigt behöver höra sin lärares röst utan få höra olika genom exempelvis en film, men även att eleverna får arbeta på varierade sätt och med annat material än läroboken eller fysiska läromedel.
För att eleverna ska få ett varierat sätt att det inte enbart bli böcker utan att de kan använda sina surfplattor och träna på olika sätt,
färdighetstränar och nu när vi jobbar med klockan kan de få upp en klocka som själva kan sätta visare, filmer så inte det bara hörs min röst och på en annat sätt befästa på flera olika sätt, och för att dagens barn nog mår bra av få saker genom datorn och surfplattor, en naturlig del i samhället. (L1)
En annan anledning till varför digitala verktyg används i undervisningen är för att det står i läroplanen att de ska användas för att kunna ge eleverna förutsättningar att kunna hänga med i digitalisering för att efter skolgången bli en självständigt individ i samhället.
Det står i läroplanen att digitala verktyg ska användas i undervisningen.
(L1)
Det står i läroplanen och samhället är ju så, när de kommer sedan till årskurs 1 så har de ju sin egen lärplatta. Men det ska användas. (L3) Digitala verktyg är ett roligt sätt för eleverna att träna matematik på och motivera eleverna att vilja lära sig mer och att det bidrar med positivitet i det gemensamma lärande.
Jag använder digitala verktyg för att jag tycker det är kul och för att eleverna hänger på. De bli motiverade och tycker det är roligt och
verkligen främja det här goda samarbete som jag tycker är jätteviktigt att de jobbar tillsammans. (L4)
Dokumentkameran är ett bra verktyg att använda sig av när lärare vill visa elever exempelvis ett mönster eller ett arbetsblad.
Vi sitter på en matta, vi har inga skolbänkar så då lägger jag det under dokumentkameran istället och så få de sitta framför på mattan då, det
blir tydligare och sen får barnen gå fram. Alla ser mycket bättre än att man sitter längre ifrån och alla kryper närmare och till slut är det nån som inte ser. Sen får de även gå fram och visa, jag har som ett litet bord som de får komma fram till och om det är till exempel ett mönster så lägger vi det under kameran så alla ser. (L3)
Smartbord använder jag när jag ska visa någonting till exempel ett arbetsblad eller istället för att lägga det framför mig i ringen. (L3) Repetition är viktigt. Filmer kan användas som ett roligt sätt av återupprepning och att kunskapen till slut fastnar hos eleverna.
Varje fredag tittar vi på ”Livet i mattelandet”. Vi kör mattelandet under hela året, det är bara 16 avsnitt men vi kör om dem. Mattelandet är precis på rätt nivå för eleverna. Man ser återupprepning är ju ett bra
förhållningssätt här så att efter tredje gången de har sett det där
programmet börjar det fastna och det bli också nånting barnen ser fram emot och man hoppas också att de frågar efter det hemma och kan se det ännu fler gånger. (L3)
Vissa lärare tycker att olika appar är smidigt då de är självrättande och ger snabba svar. Andra lärare däremot är mer kritiska till det och ifrågasätter då om eleverna verkligen har lärt sig något.
Självrättande är det, snabba svar. De kommer ibland inte vidare om de inte svarat rätt. (L1)
När man inte ska skriva ett faktiskt svar som man måste sudda, då ser jag att många håller på tills det bli rätt eller att de inte kontrollerar vad det var som var fel utan de går vidare till nästa, så den digitala delen tycker jag att eleverna är lite utelämnade, det är svårt att kontrollera att de gör rätt på plats. Jag får rapporter via mail från elevspel hur det gick för alla, statistik, men det är lite sent då att gå tillbaka och visa vad de gjorde fel då. Om man har suddat eller får en markering i matteboken är det lättare att se vad man behöver ändra på. (L2)
En sammanfattning av argument för användning av digitala vertyg indikerar att sådana används för att lärare ska kunna enklare individanpassa, de är enkelt att använda och elever kan ta in kunskap på ett annat sätt än genom enbart läroböcker.
Detta arbetssätt betraktas av respondenterna som motiverande och lekfullt av elever.
4.2 Resultat
I denna del presenteras de resultat som framkommit utifrån ovan beskrivna analys.
Först återges resultatet i tabellform som sedan beskrivs i text och sist sammanfattas i sin helhet.
Hur arbetar lärare i årskurs F-3 med digitalt verktyg i
matematikundervisningen?
Varför använder sig lärare i årskurs F-3 av digitala verktyg i matematikundervisningen?
”Kombination av mattebok och digitala saker” (L2)
”Variation i undervisning” (L1)
”Kombination av både papper och penna
och digitala verktyg” (L3) ”Varierat arbetssätt” (L1)
”Elever använder några gånger i veckan surfplatta till färdighetsträning”(L1)
”Ett motiverande och roligt arbetssätt för elever” (L4)
”För det mesta komplettera digitala
verktygen det vi jobbar med i matteboken”
(L2)
”läroplanen föreskriver användning av digitala verktyg i
matematikundervisning (L1)
”Jag sätter oftast två med samma nivå tillsammans och de få spela ett spel. Då kan de hjälpa varandra och driva varandra framåt”(L3)
”Digitala verktyg är självrättande”
(L1)
”Svårare uppgifter för de som är duktiga, elever som har svårigheter få befästa igen eller enklare uppgifter.” (L1)
”Dokumentkameran ge alla elever möjligheten när jag ska visar
exempelvis olika mönster i helklass”
(L3) Tabell 2. Utsagor som tillsammans besvarar forskningsfrågorna.
Tabellen visar enbart de delar som ses som ett direkt resultat och längre ned kommer det att diskuteras.
Sammanfattningsvis använder samtliga respondenter digitala verktyg några gånger i veckan. Dator och lärplatta används som komplement till fysiska läroböcker i syfte att eleverna ska färdighetsträna. Efter att lärare har gått igenom ett nytt område och eleverna har jobbat i matematikboken, använder elever de digitala verktygen för att befästa kunskaper och får jobba med detta område genom ett annat arbetssätt. När elever ser samma filmer om och om igen bidrar det till att elever få möjlighet att befästa kunskapen. Lärarna beskriver att digitala verktyg upplevs som ett roligt arbetssätt för elever, genom vilket de verkar blir mer motiverade att lära sig. Digitala verktyg är smidigt för att kunna individanpassa olika uppdrag på lärplatta och att de flesta appar har olika svårighetsgrader, vilket gör att lärare kan skapa olika uppdrag för alla elever, vilket bidrar till att alla elever får den stimulans de behöver. Eftersom det inte finns någon begränsning på hur ofta eleverna kan göra olika uppdrag ger det elever en frihet att testa sig fram tills resultatet stämmer. Detta uppfattades negativt av en informant då hen inte kan närvara hos alla elever samtidigt och hjälpa dem i stunden och att hen inte ser om eleverna verkligen har förstått ett område.