I detta kapitel beskrivs tillämpat metodval i del 3.1, följt av analysmetod i 3.2. Sist, i 3.3, beskrivs hur olika forskningsetiska principer har tillämpats i arbetet.
3.1 Metodbeskrivning
Utifrån studiens syfte och forskningsfrågor, där lärares beskrivningar och
uppfattningar är i fokus, lämpar sig semistrukturerade intervjuer bäst (Denscombe, 2016). I semistrukturerade intervjuer ges utrymme för de intervjuade att utveckla sina svar och berätta mer i detalj utifrån de frågor som tas upp (Denscombe, 2016).
Frågorna utgick ifrån en intervjuguide (återfinns i bilaga 2) som jag sedan ställde följdfrågor till utifrån informantens svar. Informanterna kontaktades via mail, där de fick ett missivbrev (bilaga 1). Alla fyra tillfrågade informanterna svarade att de ville ställa upp och sedan bokades tider in för intervjuerna. Informanterna blev
informerade om att samtalet spelades in, vilket de accepterade. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats och varade i ungefär 15 minuter.
Intervjuerna spelades in via mobilen för att underlätta transkriberingen av intervjun.
När jag skulle analysera intervjuerna valde jag att lyssna på intervjun först en gång för att lättare komma ihåg vad informanterna sa. Efteråt transkriberade jag
intervjuerna. Sedan granskade jag de transkriberade intervjuerna för att lyfta utsagor som består av ett påstående eller flera meningar kopplade till forskningsfrågorna. För att kunna separera informanterna från varandra benämner jag dem L1, L2, L3 & L4 (beskrivning av informanterna ges nedan). För att veta om utsagorna kunde leda till att besvara forskningsfrågorna ställde jag mig alltid frågan om jag kan besvara forskningsfrågan utan denna utsaga, vilket resulterade i att jag sedan kunde bestämma om den utsagan skulle användas eller inte. Detta presenteras närmare under analysmetod nedan. En beskrivning av analysförfarandet presenteras under resultatkapitlet.
De grundläggande kriterierna för urvalet av informanter var att de är utbildade lärare med flerårig erfarenhet och jobbar i svensk skola och att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen, för att på bästa sättet kunna besvara studiens syfte (Denscombe, 2016). Fyra lärare som är verksamma på två olika skolor intervjuades.
benämning ålder verksam i
3.2 Analysmetod
Efter transkriberingen eftersöktes utsagor som besvarade forskningsfrågorna.
Eftersom studien har två forskningsfrågor blev det naturligt att skapa två kategorier.
Den första forskningsfrågan avser undersöka hur digitala verktyg används, alltså hur läraren lägger upp sin undervisning då de använder digitala verktyg. Därför kallas denna kategori för ”Undervisningens upplägg”. Den andra forskningsfrågan undersöker argument för varför digitala verktyg används, varför denna kategori kallas
”Argument för digitala verktyg”. Jag skapade en tabell för att sortera citaten och sedan svara på forskningsfrågorna.
Tabell 1. Tillvägagångssätt från utsagor till kategorierna; argument för digitala verktyg och undervisningens upplägg. Analysförfarandet beskrivs närmare med exempel i resultatdelen.
Utsagans nummer
Utsaga Kategori
Utsaga 4 ”De fyller smidighet, variation, man kan skapa olika uppdrag till eleverna.
Man kan individanpassa på ett lättare sätt.
En bok är en bok. Man kan ge olika
uppdrag, de tar ju aldrig slut. Uppdrag på en lärplatta det finns alltid mer att fylla på.”
Argument för digitala verktyg
Utsaga 9 ”Det är de som ligger inom kommunappar” Undervisningens upplägg
Utsaga 19 ”Vi försöker lägga undervisningen på en nivå där alla ska utmanas, försöker anpassa vart de ligger kunskapsmässigt med de olika apparna de använder sig av.”
Undervisningens upplägg
Utsaga 25 ”Jag använder spel på lärplatta till vissa barn för att motivera dem. Jag har ju inte lärplattan framme liksom att man får välja utan det är jag som bestämmer att nu kan ni få möjlighet och då gör jag det utav en anledning att”
Argument för digitala verktyg
Utsaga 28 ”Färdighetsträning, ett alternativ till penna
och bok, tänker jag.” Argument för digitala verktyg
Utsaga 32 ”Om jag tänker elevspel, det väljer jag för att jag kan göra egna uppdrag och jag kan styra vad eleverna ska jobbar med”
Argument för digitala verktyg
Utsaga 35 ”För det mesta kompletterar digitala verktygen det vi jobbar med i matteboken och att det följer den arbetsgången oftast och så försöker jag hitta andra arbetssätt.”
Undervisningens upplägg
3.3 Etiska riktlinjer
Vetenskapsrådet (2017) anger fyra etiska riktlinjer som appliceras i detta arbete.
Informationskravet innebär att personen som utför en undersökning informerar deltagarna om undersökningens syfte och förklarar var informationen hamnar och vad den används till. Detta har tagits hänsyn till genom att jag skickade ett missivbrev till informanterna. Samtyckeskravet innefattar att undersökningen inte ska
genomföras med tvång och att informatörerna har rätt att avstå från att svara på frågorna. Detta har tagits hänsyn till genom att informanterna informerandes om att de kunde avstå att svara på frågor och/eller när som helst avbryta deltagandet utan motivering. Konfidentialitetskravet innebär att varken informanternas namn eller skola ska kunna identifieras genom studien och att studiens material förvaras på en säker plats för utomstående, vilket uppfylls genom att namn eller skola inte syns på materialet och att inget material sparas efter att studien är avslutad. Konfidentialitet ger informanterna möjlighet att uttrycka sig fritt utan att det har negativa
konsekvenser för dem senare. Nyttjandekravet innebär att ingen inhämtad
information sprids vidare, utan enbart används till denna studie. Studien uppfyller kravet då informationen inte delas vidare utan enbart jag, min handledare,
examinator och opponenter ges möjlighet att ta del av studiens datamaterial.