I denna del sker analysen och jämförelsen mellan litteratur och empiri, samt slutsatserna som jag kan dra av studien. I avsnittet hänvisar jag till litteratur och med det menar jag då den litteratur som jag tagit fram i just denna studie.
5.1 Klassrum och miljö
Alla informanter svarade att eleven bör sitta avskilt, mer avskärmat från resten av klassen. I jämförelse med litteraturen som säger att eleven gärna kan sitta i närhet till andra så länge som den sitter bredvid elever som är goda arbetare. Isabelle, Tomas och Erik nämnde att även om eleven är avskärmad så kan den behöva ha kontakt med läraren, ögonkontakt eller att läraren ofta kollar av med eleven så att allt fungerar som det ska, vilket är helt enligt litteraturen. Erik tog även upp att avskärmning kan vara ett problem för en del elever eftersom de då vrider sig för att se och då blir det ytterligare en störning. Dessa elever kan man behöva sätta så att de ser klassen istället för att undvika onödig rörelse, vilket också stämmer överens med litteraturen. Alla informanter är överens om att miljön ska vara avskalad, inte för mycket på väggarna, alltså så lite stimuli som möjligt. Medan litteraturen menar att en viss mängd stimuli kan vara just stimulerande för en elev med ADHD.
5. 2 Undervisning:
Alla informanter använder sig av scheman för att underlätta ordningen i arbetet för eleverna, vilket litteraturen också menar. Isabelle föredrar arbetsböcker till elever med ADHD vilket går helt emot litteraturen som menar att lösblad är att föredra. Samtliga informanter använder sig av förmåner vid fullgjort arbete, vilket också är helt enligt litteraturen, men en liten skillnad fanns i tankesättet och det var att Erik såg förmånen mestadels som en paus, ett avbrott som eleven behöver och då avgör inte arbetet när den förmånen kommer. En paus behövs men ska enligt litteraturen användas med andra saker än förmånerna. Som att användas stressbollar eller gå ett ärende åt pedagogen. I litteraturen menar man att förmånerna bör vara något som eleven gillar och det är samtliga informanter överens om, det som skiljer är dock att litteraturen påvisar att elevens fritid kan vara med och avgöra förmånen medan informanterna ofta använder sig av material som finns i skolan. Olika arbetsböcker, andra skolaktiviteter (architek, tangram), läsa eller rita är vanligt. Datorn används också men då med inlärningsspel.
Alla informanter menar att det gäller att vara tydlig, och kortfattad i sin kommunikation men ingen nämnde någon övrig undervisningsteknik som finns med i litteraturen, som att vara entusiastisk och ingen nämnde några hjälpmedel. Detta var det som nämndes angående
undervisningssätt. När vi talade om förhållningssätt svarade Tomas och Isabelle att de har ett positivt förhållningssätt och menar att det är viktigt för relationen. Erik svarade att han försöker ha ett positivt förhållningssätt men menar att det kan vara svårt att förhålla sig till resten av klassen. Sara nämnde inte att hon har ett positivt förhållningssätt men jag tolkar hennes svar som att hon är mån om relationen och att den är väldigt viktig. Men positivt förhållningssätt i litteraturens mening nämnde hon inte. Ingen av informanterna använder sig av belöningssystem trots att litteraturen menar att det är en fungerande metod.
5. 3 Ansvar och konsekvenser
För att lära eleven ta ansvar för sina handlingar så är den främsta metoden att samtala om det som skett, enligt Tomas, Erik och Sara. I litteraturen nämns inget om samtalet som metod för ansvar och konsekvenser. Isabelle följer däremot litteraturen i sitt tankesätt om negativa konsekvenser. Men vill inte utöva de på grund av kränkande behandling. Erik däremot menar att negativa konsekvenser finns, i form av att man måste avsluta vissa aktiviteter för att det finns elever som stör. Litteraturen menar att vid våldsamt eller aggressivt beteende så ska en negativ konsekvens utdelas. Erik berättar att han prioriterar vilka handlingar som han ska bry sig om, alltså om det ska ignoreras eller om den ska redas ut, vilket är helt enligt litteraturen.
5. 4 Kontakt mellan skola och hem:
Alla informanter tycker det är viktigt med en god föräldrakontakt och strävar efter det. Det ska man ha enligt litteraturen. Men alla informanter har olika tidsintervall mellan kontakterna beroende på hur det passar för eleven och föräldrarna. Litteraturen menar dock att kontakten bör vara kontinuerlig för att undvika att det blir för mycket information på en gång. Enstaka tillfällen är inte att rekommendera.
5.5 Illustrationer med cirkeldiagram
För att lättare kunna beskriva de analyser och slutsatser som dragits av studien har jag tagit fram några cirkeldiagram. I diagrammen använder jag uttrycket litteratur och med det menar jag den valda litteraturen för just denna studie. Diagrammen visar hur pedagogernas metoder och arbetssätt stämmer överens med litteraturen, hur mycket som inte stämmer överens med litteraturen, metoder som litteraturen tar upp men som pedagogerna inte har berört, samt en metod som används av pedagoger men som inte berörs i litteraturen.
23%
9% 64%
4%
Sara
Stämmer överens med litteraturen.
Stämmer inte överens med litteraturen.
Metoder som litteraturen pekar på men som informanten ej har svarat. Metod som informanten använder men som ej nämns i litteraturen.
35%
13% 52%
Isabelle
Stämmer överens med litteraturen.
Stämmer inte överens med litteraturen.
Metoder som litteraturen pekar på men som informanten ej har svarat.
30%
9% 57%
4%
Tomas
Stämmer överens med litteraturen.
Stämmer inte överens medlitteraturen.
Metoder som litteraturen pekar på men som informanten ej har svarat. Metoder som informanten använder men som ej nämns i litteraturen. 36% 12% 48% 4%
Erik
Stämmer överens med litteraturen.
Stämmer inte överens med litteraturen.
Metoder som litteraturen pekar på men som informanten ej har svarat. Metoder som informanten använder men som ej nämns i forskningen.
5.5 Slutsatser
Slutsatserna jag drar av denna studie är att pedagogernas arbete stämmer överens med litteraturen till en mindre del. I denna studie framkommer att teori och praktik stämmer överens till 31 procent. Den största kategorin som är på hela 55 procent visar hur stor mängd kunskap och forskning som finns men som inte tycks användas. Konkreta tips och metoder som informanterna inte har berört i denna studie. Det kan vara så att informanterna har kunskap om dessa metoder men att de inte finns i medvetandet vid genomförandet av denna studie. Det kan även vara så att informanterna faktiskt arbetar på det vis som litteraturen visar. Jag har dock svårt att se att informanterna använder sig av alla metoder även om någon del säkert finns med i deras arbetssätt utan att det framkom i studien.
Sedan finns den delen som går emot litteraturens metoder, där litteraturen säger tvärtemot. Till exempel så menar Isabelle att arbetsböcker är det bästa att använda medan litteraturen förordar lösblad. Eller att informanterna menar att arbetsmiljön ska vara så avskalad från stimuli som möjligt, medan litteraturen pekar på att en viss mängd stimuli har en positiv effekt. En liten del men den finns där. Den minsta delen består av metoder som informanterna använder men inte litteraturen och det är samtal som metod för att lösa svårigheter. Även fast det är en liten del i förhållande till de andra metoderna så är det ändå en metod som förekommer ganska frekvent i skolan och det är en metod som tre av informanterna arbetar mycket med. Hur forskning ställer sig till samtal som metod för att lösa svårigheter skulle vara ett ämne att forska vidare på för
31%
11% 55%
3%
Det sammanlagda resultatet
Stämmer överens med litteraturen.
Stämmer inte överens med litteraturen.
Metoder som litteraturen pekar på men som informenterna ej har svarat.
Metoder som informenterna använder men ej nämns i litteraturen.
genom den litteratur jag studerat så verkar konkreta konsekvenser vara det mest aktuella när det kommer till lösningar på problem. I litteraturen behandlas både positiva konsekvenser som beröm, förmåner, belöningssystem och negativa konsekvenser i form av tillsägelse, straffuppgifter, time - out eller kvarsittning. Vid något enstaka tillfälle nämns, i empirin, negativa konsekvenser som att stanna inne på rasten men då handlar det om att eleven kommit försent eller inte gjort sitt arbete.
Skillnaderna som framkommit mellan den praktiska och teoretiska kunskapen är att det finns stor mängd teoretisk kunskap men som inte används praktiskt. Sedan finns också skillnaden där den praktiska kunskapen går före den teoretiska, och då menar jag samtalet som metod för att lösa svårigheter. Om informanterna använder samtalet så mycket som de sagt så bör de kanske ha någon slags erfarenhet för att samtalet är en metod som fungerar. Jag har inte hittat någon forskning där man belyser samtalets inverkan på problemlösning.